Kunskaper, lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde fritidshem Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se
Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Etiskt perspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Fritidshemmet ska komplettera skolan genom att bidra till att varje elev kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt, kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet, kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv, kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt, kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden, kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia, har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället, har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling, har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället, kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud, kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande Fullmäktigemål Karlskoga är känt som en framstående utbildningsort Nämndmål Eleverna i grundskolan och grundsärskolan har goda kunskaper och lärdomar Barn- och utbildningsnämndens verksamheter använder modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande Eleverna i grundskolan och grundsärskolan har en god läsförståelse Eleverna i grundskolan och grundsärskolan har en god matematisk förmåga Nämnden kommer att särskilt granska och analysera: Andelen elever i åk 9 som har nått de kunskapskrav som minst ska uppnås i alla ämnen Genomsnittligt meritvärde för elever som slutar grundskolans årskurs 9 i Karlskoga
Arbetet i verksamheten Fritidshemmen strävar efter att stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda meningsfull fritid och rekreation. Man försöker se till varje barn och dess individuella behov. Elevernas lärande stimuleras medvetet genom ett brett utbud av organiserade aktiviteter. Det finns också möjlighet för eleverna att arbeta med sina läxor på fritidshemmet. Parallellt med de organiserade aktiviteterna arbetar pedagogerna för att främja fri lek och eget initiativtagande genom att erbjuda tidsmässigt utrymme och ha lekredskap och material tillgängligt för detta. Elevernas intressen och behov ska i stor utsträckning styra vilka aktiviteter de ägnar sig åt. Samtidigt uppmuntras eleverna till att delta i olika aktiviteter för att de ska få inblick i sina egna och andras förmågor. Fritidshemmen använder sig av fasta rutiner och regler, vilket ger en struktur som stödjer framför allt barn med särskilda behov. Man skapar också förutsättningar för dessa barn genom att särskilt förbereda dem på vad som ska hända på fritidshemmet och på eventuella förändringar i verksamheten. Kompetenser för kommunikation och samspel Pedagogerna stimulerar elevernas språkutveckling och förmåga till samspel genom bland annat högläsning och biblioteksbesök samt genom att böcker finns tillgängliga. Språket stimuleras också genom kreativa lekar, pedagogiska spel i traditionell och digital form samt genom drama, sång, film, ljudböcker och musik. De gemensamma samlingarna är ett viktigt forum för eleverna när det gäller att öva sig i att uttrycka sig inför andra. Fritidshemmen arbetar medvetet med att utveckla elevernas empati och förståelse för andra människors situation. Man samtalar regelbundet om människors likheter och olikheter, och eleverna tränas i samspel med andra genom att exempelvis delta i aktiviteter i olika gruppkonstellationer. Vid gemensamma samlingar tränar eleverna på att visa hänsyn mot varandra och respekt för fattade beslut. Kompetenser för miljö, livsstil och hälsa Pedagogerna samtalar med eleverna om vikten av att värna miljön och omsätter detta i praktisk handling genom återvinning och särskilda städdagar. Eleverna uppmuntras till och får möjlighet att växa in i en hälsosam livsstil genom utevistelse och aktiviteter med rörelse. Flertalet fritidshem erbjuder regelbundet aktiviteter i skolornas idrottshallar, och eleverna uppmuntras till lek och rörelse utomhus så ofta det är möjligt, både på skolgården och i skogen. Man har särskilda utedagar, då man går till skogen eller närliggande parker. Goda kostvanor, goda hygienrutiner och vikten av sömn och rörelse uppmärksammas. Kompetenser inom matematik, naturvetenskap och teknik/framkant Fritidshemmen använder sig i ökande omfattning av digitala lärverktyg i verksamheten. Lärplattor har köpts in och används i elevernas aktiviteter. Man utforskar också lärplattorna som sådana för att lära sig deras olika funktioner och användningsområden. Datorer, lärplattor och digitalkameror är verktyg för elevernas eget arbete och delaktighet i dokumentation av verksamheten. 3 (12)
Inlärningen inom matematik, naturvetenskap och teknik/framkant stimuleras genom bland annat traditionella och digitala pedagogiska spel, träning av tidsuppfattning, växling av pengar, arbete med pärlor i mönster, sömnad, bygg- och konstruktionslek samt matlagning och bakning. Elevernas inlärning i naturkunskap stärks också genom aktiviteter såsom deltagande i Håll Sverige rent och genom undervisning i allemansrätten. Kompetenser för praktisk-estetiska uttrycksformer Det praktisk-estetiska lärandet lyfts regelbundet fram och stimuleras genom exempelvis drama, bild och form, sång och olika former av rörelseaktiviteter. Eleverna provar olika uttrycksformer, material och tekniker. Vissa fritidshem har möjlighet att erbjuda eleverna slöjd i skolans slöjdsalar. Material och redskap för praktisk-estetiska aktiviteter och uttryck finns tillgängliga för eleverna i form av till exempel skapande material och cd-skivor. Pedagogerna uppmuntrar eleverna att framträda inför varandra med sång, dans och teater etc. Egenkraft och initiativ I fritidshemmen får eleverna själva fördela sin tid mellan fri lek, organiserade aktiviteter och vila. Pedagogerna håller samlingar och erbjuder organiserade aktiviteter för inspiration och stöd till en meningsfull fritid. De arbetar för att skapa förutsättningar för elevernas val av meningsfulla aktiviteter genom att erbjuda utrymme och material såsom leklådor och pedagogiskt, skapande material. De arbetar också aktivt för att få med eleverna i de olika aktiviteterna. Eleverna uppmuntras till självständigt tänkande och till att själva söka svar på sina frågor samt att fatta egna beslut. Man erbjuder också läxhjälp. Pedagogerna övar systematiskt eleverna i att ta ansvar för fritidshemmets rutiner, vilket innebär att eleverna får ansvara för särskilda uppgifter och eller arrangera aktiviteter. Gemensamma samlingar ger eleverna ökad möjlighet att vara delaktiga i sin egen lärprocess och att påverka verksamhetens innehåll. De tränar på att tala inför gruppen och stå för sin åsikt. Samlingen syftar också till att träna eleverna i att visa hänsyn och respekt. 4 (12)
Resultat Fritidspedagogerna bedömer att eleverna gärna deltar i fritidshemmens aktiviteter och att det pedagogiska klimatet är gott. Detta styrks av elevenkäten, som visar att eleverna i mycket hög utsträckning uppfattar att samspelet dem emellan fungerar väl. Den visar också att eleverna tycker att de aktiviteter som erbjuds i fritidshemmen är roliga. Innelek och skapande aktiviteter är populärast, medan aktiviteter i skogen, rörelse och utelek är minst populära. Här är det tänkbart att resultatet påverkas av att enkäten är gjord i november. Lägst genomsnittligt resultat får frågorna om utevistelse och rörelse. Andelen elever som upplever att det är roligt att gå till skogen har dock ökat, medan resultatet för utevistelse och rörelse i övrigt har försämrats något. Föräldraenkäten visar att de aktiviteter som fritidshemmen erbjuder uppfattas som meningsfulla av föräldrarna, och såväl inomhus- som utomhusmiljön uppfattas som stimulerande. Föräldrarna anser därmed att barnets vistelse på fritidshemmet stödjer hans/hennes utveckling och lärande. Kompetenser för kommunikation och samspel Många elever är intresserade av de lässtunder som erbjuds och har utvecklat sin språkliga kompetens. Förmågan att kommunicera ökar, och förmågan att tala inför andra utvecklas. På flera fritidshem har eleverna utvecklat en större förståelse för varandras likheter och olikheter. Eleverna har ökat sin förmåga att lösa konflikter, och antalet konflikter har minskat. De konflikter som förekommer har ibland sin grund i språksvårigheter. Kompetenser för miljö, livsstil och hälsa Eleverna visar en större förståelse för sin omgivning och för närmiljön samt en större lust till idrott och hälsa. De vistas gärna ute och ägnar sig åt rörelselekar. Många har ökat sin förståelse för vikten av att ha en god hälsa och goda hygienrutiner. En majoritet av eleverna uppskattar skogsdagarna och är intresserade av naturen. De visar intresse och engagemang för miljöaktiviteter såsom Håll Sverige rent. Eleverna källsorterar med självklarhet exempelvis papper, glas, batterier och metall. Omsorgen om inom- och utomhusmiljön liksom ansvarstagandet för egna och andras tillhörigheter ökar. Kompetenser inom matematik, naturvetenskap och teknik/framkant Det varierar i vilken utsträckning de olika fritidshemmen har arbetat med matematik, naturvetenskap och teknik/framkant. I fritidshem som har arbetat aktivt med detta område har eleverna deltagit med intresse samt utökat sitt ordförråd inom matematik, naturkunskap och teknik/framkant. Många behärskar begrepp knutna till dessa områden rörande volym, enheter och antal. I fritidshem där man inte har arbetat aktivt med detta område har eleverna ändå utvecklat sina förmågor genom att arbeta med det material som de har haft tillgång till, såsom pedagogiska spel, bygg- och konstruktionsmaterial och lärplattor. I arbetet med digitala lärverktyg har de äldre eleverna utvecklat kompetenser som gör att de kan hjälpa de yngre. 5 (12)
Kompetenser för praktisk-estetiska uttrycksformer Många elever väljer aktivt att delta i de praktisk-estetiska aktiviteter som fritidshemmet erbjuder. De tar gärna initiativ till eget skapande. Många är intresserade av att sjunga, dansa och dramatisera. Eleverna har utvecklat en större självständighet i exempelvis bakning, användandet av spel och i skapande aktiviteter. Många har utvecklat sin förmåga att tolka och reflektera över olika estetiska uttrycksmedel samt att uttrycka sig i den estetiska verksamheten. De använder sig av till exempel dans, drama, sång och musik för att uttrycka tankar och känslor och uppträder då även inför kamrater. Egenkraft och initiativ Eleverna har utvecklat sin förmåga till eget initiativtagande, både vad gäller att delta i och att initiera aktiviteter. Många tar initiativ till att visa upp dans, sång och teater. De visar också en ökad förmåga till att ta egna initiativ i att utföra vardagssysslor, såsom fram- och undanplockning. Flera elever har utvecklat sin självtillit. De ställer i mindre omfattning frågor som bottnar i egen osäkerhet. Resultatöversikt Utdrag ur elevenkät i fritidshemmen 2012 2013 Aktiviteterna är roliga, % 98 97 Roligt att vara i skogen, % 85 88 Roligt med idrott, % 97 93 Roligt med skapande aktiviteter, % 94 94 Andra barn är snälla, % 97 97 Utdrag ur föräldraenkät för fritidshem maj-juni 2013 Erbjuder meningsfulla aktiviteter, % 95 2013 Stimulerande miljö inne, medelvärde bedömning skala 1-10 7,1 Stimulerande miljö ute, medelvärde bedömning skala 1-10 7,7 Stödjer utveckling och lärande, % 89 6 (12)
Analys och bedömning Fritidshemmens verksamhet betyder mycket för elevernas möjlighet att nå skolans kunskapsmål. Fritidshemmen ska med sin egen pedagogik bidra till en ökad likvärdighet inom skolan genom att främja elevernas utveckling i riktning mot läroplanens övergripande mål och ge dem möjlighet till meningsfull fritid. Pedagogerna har dock observerat att en del elever har svårt att leka en längre stund. De behöver stöd av fritidspedagogerna för att stanna i leken och få en positiv upplevelse tillsammans med kamraterna. Traditionella, lustfyllda aktiviteter i fritidshemmens verksamhet har ofta ett bakomliggande, pedagogiskt syfte. Exempelvis bidrar högläsning till språkutveckling, och utevistelse och idrottsaktiviteter bidrar till ett ökat intresse för rörelse. Den dagliga samlingen är ett viktigt forum för att synliggöra varje elev samt träna social kompetenser och självtillit. Det finns en grundplanering för verksamheten, som är flexibel och anpassas efter elevers och grupper behov. Inte bara planeringen av verksamheten är viktig, utan också en genomtänkt planering av utformningen av den pedagogiska miljön. Olika sorters pedagogiskt material behöver finnas lättillgängligt. Detta bidrar till att stimulera elevernas förmåga till eget initiativtagande. På samma sätt är pedagogernas förhållningssätt i samspelet med eleverna viktigt. Pedagogerna skapar förutsättningar för ökad självtillit och självständighet genom att inte ha en alltför styrd planering av verksamheten och genom att ställa frågor till eleverna som inte har givna svar utan kräver ett visst mått av eget tänkande. Eleverna ger fritidshemmen mycket goda betyg i fritidshemsenkäten. Det är dock viktigt att notera att det finns skillnader i svar inom elevgruppen och att fortsätta att utveckla verksamheten också utifrån dessa skillnader. Flickor är ofta en aning mer positiva till fritidshemmet än pojkar, även om skillnaderna inte är så stora. Störst skillnader mellan flickor och pojkar är det i deras skattning av vilka aktiviteter som är roliga. Pojkarna vill i högre grad vara ute, medan flickorna oftare vill delta i skapande aktiviteter. Att helhetsresultatet ändå är gott kan bero på att den verksamhet som erbjuds i fritidshemmen är så rik och varierad att den möter de flesta behov. De äldre eleverna i fritidshemmen är generellt mer positiva till sina fritidshem och aktiviteterna där än de yngre. Vid bedömning av det goda enkätresultatet för de äldre eleverna i fritidshemmet bör man ha i åtanke att det enbart är ett fåtal av dessa som har besvarat enkäten. Här behöver varje fritidshem göra en bortfallsanalys. Har de äldre eleverna inte erbjudits eller fått möjlighet att besvara enkäten i samma utsträckning som de yngre, eller beror den låga svarsfrekvensen bland de äldre på att det vanligtvis enbart är ett fåtal av de inskrivna äldre eleverna som faktiskt är närvarande i verksamheten? Om den låga svarsfrekvensen beror på att de äldre eleverna vanligen uteblir, trots att de är inskrivna, behöver man troligen bedöma de äldre elevernas enkätsvar på ett annat sätt. Fritidshemmens arbete med en mer systematisk, strukturerad kvalitetsutveckling har utvecklats. På flertalet fritidshem har pedagogerna strukturerade möten varje vecka för planering och uppföljning av verksamheten, enskilt och i grupp. Verksamheten dokumenteras i ökad utsträckning för att säkerställa arbetet med kvalitetsutveckling. Hinder för verksamhetsutveckling som framkommer från verksamheterna är att det kan vara svårt att skapa en sammanhållen, regelbundet återkommande tid reflexion och planering. Per- 7 (12)
sonalen i fritidshemmen har avsatt tid för detta varje vecka. Oförutsedda händelser gör dock att avsatt planeringstid ofta behöver användas till annat eller att bara delar av personalgruppen kan delta. Verksamheten kan också vara känslig för frånvaro i personalgruppen. Sådan kan leda till att planerad verksamhet ställs in och därmed till försämrad kontinuitet i arbetet. Personalen upplever också att elevgrupperna är stora och att det gör det svårt att möta varje elevs behov. Delvis löser man detta genom att dela in eleverna i mindre aktivitetsgrupper, men pedagogiskt utvecklingsarbete tar ändå längre tid. Samtidigt har personaltätheten minskat över tid, vilket gör det svårare att ha en ändamålsenlig bemanning av verksamheten under hela dagen. Slutligen bör framhållas att det kan finnas en viss osäkerhet i bedömningen av hur verksamheten utvecklats och av måluppfyllelsen på grund av att implementering av en ny modell för systematiskt kvalitetsarbete pågår. Detta kan ha påverkat lägesbedömningen såväl på respektive enhet som på övergripande nivå. Bedömning Kompetenser för kommunikation och samspel UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD NYTT NULÄGE Många elever kan uttrycka sig väl och samspela med andra elever utifrån respekt för likheter och olikheter. Kompetenser för miljö, livsstil och hälsa UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD NYTT NULÄGE Eleverna har utvecklat sina kunskaper i miljöfrågor och om sambandet mellan livsstil och hälsa. Kompetenser inom matematik, naturvetenskap och teknik/framkant UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD NYTT NULÄGE Många elever har ökat sin förståelse för matematiska och naturvetenskapliga begrepp samt utvecklat sina förmågor i teknik. Användandet av modern teknik har ökat. 8 (12)
Kompetenser för praktisk-estetiska uttrycksformer UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD NYTT NULÄGE Eleverna är intresserade av, använder och tar del av olika praktiskestetiska uttrycksformer. Egenkraft och initiativ UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD NYTT NULÄGE Majoriteten av eleverna tar ofta egna initiativ till aktiviteter. Många har ökat sin självständighet och fått en ökad tillit till sin egen förmåga. Starka sidor Fritidshemmet erbjuder eleverna ett brett urval av meningsfulla och lärande aktiviteter. De praktisk-estetiska lärprocesserna fungerar mycket väl. Pedagogerna har en hög kompetens och kan möta elevgruppen på ett professionellt sätt. De är lyhörda för elevgruppens behov och önskemål. Utvecklingsområden Fritidspedagogerna behöver samarbeta i ökad utsträckning för att ta vara på varandras olika kompetenser. Pedagogerna kompetens i att se och möta de olika elevernas behov i en mångkulturell miljö behöver öka. De behöver också kompetensförstärkning för att bättre kunna utveckla elevernas kunskaper inom matematik, naturvetenskap och teknik/ FramKaNT. Det finns behov av regelbunden tid för dokumentation av, reflexion kring och planering av verksamheten. Den nya formen för systematiskt kvalitetsarbete behöver implementeras och utvecklas ytterligare. 9 (12)
Åtgärder för ökad måluppfyllelse, ny planering Fritidshemmen kommer att utöka samarbetet mellan de olika avdelningar för att bättre kunna utnyttja varandras kompetenser och för att kunna erbjuda ett bredare utbud av materiel och aktiviteter. Leklådor med lekvänligt material kommer att tas fram för att stödja elevernas positiva lek. Pedagogerna kommer på olika sätt att fördjupa arbetet inom matematik och FramKaNT, både genom effektivare kompetensutnyttjande och kompetensförstärkning samt genom framtagande av materiel att erbjuda eleverna. Även arbetet med språkutveckling kommer att lyftas genom att läsningen stimuleras. Pedagogerna kommer att ytterligare utveckla formerna för det systematiska kvalitetsarbetet för att få en större regelbundenhet i detta. För att stödja skolans och fritidshemmens måluppfyllelse kommer pedagogerna att få i uppdrag att föra motiverande samtal med eleverna utifrån ett lärandeperspektiv samt att förankra en god nätetikett i elevgruppen. Ett samarbete med folkhälsoförvaltningen kommer att inledas runt detta. Utvärderingsmetod Vardagliga samtal och fortlöpande utvärderingar tillsammans med elevgruppen Kommungemensam elevenkät i fritidshemmen Egna enkätundersökningar om valda fokusområden Föräldraenkät i fritidshemmen Egen pedagogisk dokumentation och observationer i elevgruppen Egen utvärdering och sammanfattning Framtiden och verksamhetsutveckling Det finns behov av att utveckla verksamhetens förmåga att möta olika elevkategorier och deras respektive behov i ännu högre grad. Det framkommer även behov av ett utökat samarbete med föräldragruppen för att ytterligare förankra fritidshemmens mål och uppdrag. Behov av fortsatt implementering av Lgr 11 och användandet av pedagogiska planeringar lyfts fram, liksom vikten av att säkra fritidshemmens verksamhets- och kvalitetsutveckling genom systematiskt kvalitetsarbete och erfarenhetsutbyte mellan pedagogerna. Nämndens och förvaltningens övergripande utvecklingsområden inför framtiden är att nå en förbättrad måluppfyllelse vad gäller kunskapsresultaten i grundskolan, att skapa en tryggare miljö i förskola och skola, att anpassa lokalytorna till förändrade förutsättningar och att skapa en mer flexibel organisation för individanpassade åtgärder inom förskola och skola samt att mer systematiskt utgå ifrån ett hållbarhetsperspektiv i arbetet. För att kommunen ska nå visionen att Karlskoga år 2020 är känt för att vara en kunskapsmässigt banbrytande utbildningskommun inriktas barn- och utbildningsförvaltningens utvecklingsarbete mot ledarskap och pedagogiska strategier på alla nivåer och i alla verksamhetsformer i förvaltningen. Nämnden och förvaltningsledningen intensifierar sitt arbete med en systematisk och kontinuerlig uppföljning av verksamheternas resultat. Förskolechefsgruppen och rektorsgruppen har 10 (12)
skapat arbetsgrupper för de olika delprojekten inom det verksamhetsutvecklande arbetet. Arbetsgrupperna förbereder och fördjupar underlag inför fortsatt dialog och beslut om utvecklingsarbete med stöd i aktuell forskning. Ett delprojekt i utvecklingsarbetet i chefsgruppen är att säkerställa att verksamheternas chefer är tydliga pedagogiska ledare som är väl insatta i uppdraget utifrån styrdokumenten. Verksamheternas chefer kommer att ta ett tydligt ansvar för att leda utvecklingsarbetet mot målen utifrån resultatuppföljning, analys och åtgärder. Samarbetet inom respektive chefsgrupp och mellan förskolechefer och rektorer kommer att öka. På längre sikt kommer fritidshemmens verksamhetsutveckling att vara inriktad på inkluderande pedagogiska miljöer och förhållningssätt samt utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet med tydliga strukturer. Samordningen av den pedagogiska dialogen mellan fritidshemmen inom respektive chefsområde och mellan chefsområdena ska fortsätta. Samverkansstrukturer med förskola och förskoleklass för övergången från förskola ska utvecklas, liksom för samverkan mellan fritidshemmen och skolan. Kompetensutveckling Från fritidshemmen framkommer behov av kompetensutveckling inom följande områden: Leken som pedagogiskt redskap Kulturell mångfald Ledarskap Litteratur och medier Barn i behov av särskilt stöd Ämnesanknuten kompetensutveckling På förvaltningsövergripande nivå planeras kompetensutveckling inom följande områden: HLR Digitala lärverktyg Grundläggande autism-/adhd-utbildning FramKaNT Pedagogisk samverkan mellan förskoleklass, fritidshem och grundskola 11 (12)
Relaterade dokument Kvalitetsanalyser Kunskaper och lärande 2013 för fritidshemmen på: Aggerudsskolan Bråtenskolan Karlbergsskolan F-6 Rävåsskolan Sandviksskolan Stråningstorpsskolan 12 (12)