Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara



Relevanta dokument
Hur förena konkurrenskraft och miljömål? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Silvopasture medveten odling av träd på samma mark som bete i någon form av rumsligt arrangemang eller tidssekvens. Karl-Ivar Kumm

Bibliografiska uppgifter för Vägar till lönsam dikobaserad nötköttsproduktion

Lönsam svensk dikalvsproduktion är det möjligt?

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Ekonomiskt optimala modeller för lammköttsproduktion. Slutrapport

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik

En strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald

NATUR- BETES- PROJEKT. WWFs NATURBETESPROJEKT. Långsiktiga effekter av 25 års arbete

PROJEKT ROSLAGSHAGAR och miljömålen för odlingslandskapet

Betesmarkerna efter 2003 års jordbruksreform

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Lönsam dikobaserad nötköttsproduktion genom storskalighet och billiga resurser

Vägar till lönsamma och växande företag med dikobaserad nötköttsproduktion

Material och metoder Nötköttsproduktionens lönsamhet (= intäkter kostnader = ersättning till driftsledning + företagarevinst) beräknas för olika produ

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

Mjölkkon & biologisk mångfald

Nya stöden Påverkan på nötköttsproduktionen

Material och metoder. Resultat

I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM 1101

(K*P + SoB LSK exkl. arbete)/a L. där K = Kvantitet produkt (kg avvand kalv eller kg kött)

"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun

Släpp tidigt Rotationsbete oftast bäst avkastning både på djur och bete Anpassa beläggningen! Tumregel: Efter halva sommaren, halva beläggningen

Vilka sysselsättnings-, miljö- och samhällsekonomiska effekter har jordbruksstöden?

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Seminarium: Nyheter inom Foder

I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM Antalet svin ökade Livestock in June 2013 Final Statistics

Du kan göra skillnad - bli en av oss.

Projektrapport. Mjölkkor på bete, planerad kontroll Foto: Thomas Börjesson. Publ. nr 2012:3

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Nyodling - potential och lönsamhet Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Utan betalning försvinner slåtter- och betesmarkerna!

Sveriges miljömål.

Mjölkföretagardagar Umeå februari 2014

Stabil utveckling av antalet djur

Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan

Nötkreatur och grisar, hur många och varför

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Ekonomiska aspekter på biotopskyddet

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Vägar till lönsam nöt- och lammköttsproduktion

Jordbruksinformation Starta eko. dikor

EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Hur kopplar kolinlagring till åtgärder inom CAP och vad vet vi om klimatåtgärder inom CAP efter 2020?

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick SR 880. Birgit Landquist, Christel Cederberg.

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista

Nya stöd. år Stöd till landsbygden

Lamm på bete en gårdsstudie. Jordbruksverkets FoU-dagar i Skövde september 2016 Annika Arnesson, Annelie Carlsson och Carl Helander

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Uppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

EDF produktionskostnadsanalys Ökad konkurrenskraft för svenska mjölkföretag

INMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN

RÅDSLAG 7 MARS 2011 FÖR DEN SVENSKA NÖTKÖTTSPRODUKTIONENS OCH LANDSKAPETS FRAMTID INGER PEHRSON, PALUSTRE HB

Policy Brief Nummer 2013:3

Landsbygdsprogrammet

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

Färre mjölkkor men totalt fler nötkreatur. Marginell minskning av antalet svin

Material och metoder

Ungdjurs tillväxt på Bete

Figur A. Antal nötkreatur i december

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall,

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Publicerad i Göteborgsposten 22/

Landsbygdsprogrammet

Träd på marginell jordbruksmark är lönsam klimatpolitik

I korta drag. Antal nötkreatur i december 2018 JO 23 SM Antalet nötkreatur minskar. Number of cattle in December 2018

Svensk författningssamling

Antalet djur i jordbruket ökar

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Framtidens hållbara mat hur ska vi välja?

Fler grisar men färre får i jordbruket

Ekologisk produktion

Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar

Hur kan vi förbättra miljöprestandan i olika typer av nötköttsproduktion?

Affärsplanen din kommunikation med omvärlden

EKONOMISKA EFFEKTER AV FRIKOPPLINGEN I SVERIGE. En fallstudie av 8 gårdar med stor andel naturbetesmarker

Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson

Framtidens kött & mjölk

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Från skifte till skifte av Södergård Torsten Thuresson, Löderup

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Dra nytta av svensk erfarenhet av utedrift Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Ett rikt odlingslandskap

Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Från mjölk till kött Från mjölk till kött - vad bör jag tänka på?

Sveriges miljömål.

Agroforestry/poppelodling på Stationsmossen, Rådde gård

Antalet företag med mjölkkor minskar. Figur A. Antal nötkreatur i december

Vad säger boksluten om ekoproduktion? Jan Lagerroth, LRF Konsult

Regional balans för ekologiskt foder

Antalet företag med mjölkkor fortsätter att minska. Figur A. Antal nötkreatur i december

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla.

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson

Den svenska kött- och mjölkproduktionens inverkan på biologisk mångfald och klimat

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige

Transkript:

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Föredraget avgränsas till Hävd av betesmark Öppet variationsrikt landskap i skogsbygder Variation i slättbygdslandskapet

På väg mot ett ekonomiskt hållbart, högproducerande och klimatsmart jordbruk med höga landskapsvärden (NV-rapport 6578) Med spetsteknik, storleksrationalisering, nyodling, miljöanpassad beskogning Och miljöersättningar motsvarande naturvårds- och klimatnyttan men utan andra stöd skulle svenskt jordbruk på 2020-talet kunna Uppnå en lönsamhet motsvarande lantarbetarelön och bankränta Producera minst lika mycket mat som konsumeras i landet Bli klimatneutralt Hävda 450 000 ha betesmark Avsätta 5 % av slättbygdsåkern för naturvårdsändamål

Träd i slättlandskapet kan öka mångfalden, minska erosionen, minska växtnäringsförlusterna och begränsa klimatförändringen genom kolinlagring och bioenergiproduktion. Lönsamma om man fick betalt för klimatnyttan

Kan skogsbygdsåkern brukas och ett öppet variationsrikt landskap upprätthållas långsiktigt? 1961 till 1995 minskade åkerarealen i skogsbygderna med 350 000 ha (= 0,8 % per år) 1995 till 2012 minskade åkerarealen i skogsbygderna med 100 000 ha (= 0,6 % per år) trots kompensationsbidrag, miljöersättningar, djurbidrag, gårdsstöd och investeringsbidrag Smågårdar går runt så länge det finns billiga befintliga resurser 40-talisterna börjar bli gamla Stora mjölkbesättningar och storskalig betesbaserad köttproduktion med naturvårdsentreprenad och billiga byggnader kan bli lönsamma Hobbyjordbruk kan vara kostnadseffektiv landskapsvård, men hur stor del av skogsbygdsåkern kan de bruka?

Kostnadseffektiv landskapsvård och självfinansierande hobby, men hur stora arealer klarar sådana besättningar?

Produktionskostnad (exkl. mark) för mjölk och prognostiserat mjölkpris 2021 3,50 Mjölkproduktion är den ekonomiska ryggraden i skogsbygdernas jordbruk. 3,00 2,50 Pris 2010 Pris 2021 OECD/FAO Det fordras allt större besättningar för ekonomisk hållbarhet. På 1970-talet var 30 kor lönsamma Kr / kg mjölk 2,00 1,50 1,00 Skogsbygd VV Slättbygd VV 0,50 0,00 0 50 100 150 200 250 300 Besättningsstorlek, kor

Nyodling kan vara en förutsättning ekonomiskt hållbar mjölkproduktion i skogsbygder IM

Värdefulla betesmarker har förlorats trots NOLA, landskapsvårdsersättning och miljöstöd Vråna Alingås 1983 2012 Skår i Gökhem 1984 2012 Foto: Tore Hagman

Gammalt par som ännu 2002 hävdade mark upptagen i Naturvårdsverkets rapport Sveriges finaste odlingslandskap (1997)

Teknisk och ekonomisk utveckling slår nog inte igenom så snabbt som figuren antyder, men troligen på lång sikt 500 400 1000-tal ha resp st 300 200 100 Betesmark Mjölkkor Dikor 0 2003 MTR 2020 WTO 2020 Bioenergi Källa: Jordbruksverket, 2007 2020

Teknisk och ekonomisk utveckling nu kan ge förlorad biologisk mångfald i framtiden Teknisk/ekonomisk utveckling Förlust av betesmark Förlust av arter Utdöendeskuld Utdöendeskuld Vad skall vi göra för att inte dra på oss nya utdöendeskulder?

Hot mot betesmarkerna Sedan 2005 har betesarealen minskat varje år 2005-2012 minskade antalet företag med nötkreatur 25 % Hävd av små betesmarker med djur från små besättningar går runt bara så länge det finns billiga befintliga resurser 40-talisterna börjar bli gamla

Exempel på kalkyl för betesbaserad köttproduktion Kr/uppfödd mjölkrasstut enligt SLU:s områdeskalkyler Kött 9200 Miljöstöd bete särsk. v. 1800*2600/1800 2600 Gårdsstöd bete 1800*1100/1800 1100 Kalv -2000 Vinterfoder, betesskötsel, ränta mm -7000 Arbete -2200 1700 Byggnad, kapital och underhåll -5500-3800 Med allmänna värden 1400 kr sämre Slutsats: Stutar kan går runt så länge det finns bra befintliga byggnader Vägar till ekonomisk hållbarhet: Höga investeringsbidrag till byggnader eller radikalt billigare byggnadslösningar Stora besättningar och stora fållor för att minska investeringar och arbetsåtgång per djur Stutar hellre än dikor som går back redan före byggnadskostnader Merbetalning för naturbeteskött Högre miljöersättningar

Köttrasstutar ekonomi (juni 2013) konventionellt per djur och dag Täckningsbidrag 3, kr per djur och dag 14,00 12,00 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 0,00-2,00-4,00 15-mån tjur 20-mån stut 25-mån stut 30-mån stut -6,00 Naturbete 100% 100% 100% 100% 50% 50% Åkerbete - - - - 50% 50% Avkastning låg låg hög hög låg hög Särskilda värden ja nej ja nej ja nej Källa: Anna Hessle

Täckningsbidrag 3, kr per djur och dag 14,00 12,00 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 0,00-2,00-4,00 Köttrasstutar ekonomi (juni 2013) stutar ekologiskt, per djur och dag, ekostöd ej inräknat 15-mån tjur 20-mån stut 25-mån stut 30-mån stut -6,00 Naturbete 100% 100% 100% 100% 50% 50% Åkerbete - - - - 50% 50% Avkastning låg låg hög hög låg hög Särskilda värden ja nej ja nej ja nej Källa: Anna Hessle

Antal nötkreatur och företag med nötkreatur 1995-2012 25000 20000 Brist på kreatursgårdar kanske större problem än brist på kreatur behov av betesentreprenörer 15000 10000 Företag med övriga nötkreatur 100-tal nötkreatur Företag med mjölkkor 5000 0 1995 2000 2005 2010 Källa: Jordbruksverkets statistikdatabas

För att får skall vara lönsamma krävs billiga befintliga resurser eller stora besättningar; samma sak i annan betesbaserad köttproduktion 80 60 Tkr / besättning / år 40 20 0-20 -40-60 -80 0 200 400 600 800 Antal tackor Billiga befintliga resurser Nya resurser till marknadspris

Tillväxtproblem i fårföretag Låg intäkt tills nytt stall fullt Hög andel ungtackor Bristande erfarenhet av bl.a. masslamning Dyra eller dåliga djurinköp Tillgänglig mark i vanhävd Negativt kassaflöde Lösning: Successiv tillväxt Motsvarande för bl.a. dikor

Sammanfattning: Vägar till ekonomiskt hållbar hävd av betesmarker Stutar snarare än ungtjurar och dikor Ekologisk produktion Billiga byggnader eller väderskydd Betesentreprenörer där det inte finns lokala djurhållare (stutar och sintackor lämpliga för ambulerande naturvårdsbete) Utnyttja naturbetesköttets mervärden i marknadsföringen Större besättningar (successiv utbyggnad) Stora sammanhängande betesfållor av befintlig betesmark, marginell åker, igenväxande mark och skogsmark Beskogning av marginell åker utan särskilda naturvärden kan kompensera utsläpp av växthusgaser från betesdjur och nyodling

Rangordna alternativen med hänsyn till Rikt odlingslandskap 1 2 3 4 5 6