1. Inledning Vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier (EDU) tjänstgör runt 310 personer som professorer, lektorer, adjunkter, adjungerade adjunkter, forskare, doktorander, ekonomer och administratörer. Varje år ges cirka 500 kurstillfällen på grund- och avancerad nivå inom program, fristående kurser och uppdragsutbildningar av olika slag. Det totala antalet studenter är cirka 7 500. Antalet helårsstudenter (HST) var för 2019, 2435 st. EDU har idag flest studenter av alla institutioner vid Uppsala universitet. Därtill bedrivs forskning och forskarutbildning inom tre huvudområden: pedagogik, didaktik och utbildningssociologi. Verksamheten finns på två platser: på Blåsenhus i Uppsala och på Campus Gotland i Visby. Utgångspunkten för EDUs arbete under 2019 har varit Uppsala universitets övergripande målsättningar 1 samt de särskilda riktlinjer som Fakultetsnämnden för utbildningsvetenskaper betonat i dess verksamhetsplan för 2018 2020. 2 I denna verksamhetsberättelse redovisas övergripande hur EDU har uppfyllt de prioriterade målsättningarna från 2019 års verksamhetsplan. Redovisningen sker utifrån följande huvudområden: Stödverksamhet (ekonomi och administration), Grund- och uppdragsutbildning, Forskning och forskarutbildning, Kompetensförsörjning och rekrytering, Samverkan med studentorganisationerna, Arbetsmiljö och lika villkor samt Extern samverkan. 1 http://www.uu.se/om-uu/mal-strategier-planer/. 2 Verksamhetsplan 2018 2020. Fakulteten för utbildningsvetenskaper. Del 1. UTBVET 2017/602.
2. Stödverksamhet EDU har en verksamhetsnära administrativ stödfunktion med 27 medarbetare. I funktionen ingår ekonomi-, personal-, utbildnings- och forskningsadministration, utbyteskoordination, studievägledning, kommunikation och information, system- och webbadministration samt olika typer av samordnings- och utvärderingsuppdrag. Till stödverksamheten är också 14 amanuenser knutna. Dessa bemannar EDUs studentreception (EDU Studenttorg) och driver ett antal projekt, som mentorskapsprojekt (EDU studentcoach) och arbetsmarknadsdag (Pedagogdagen). Två av dessa amanuenser är studentcoacher kopplade till Campus Gotland och två arbetar tillsammans med EDUs internationella koordinatorer. Stödverksamheten leds av en administrativ chef. Delar av stödfunktionen, handläggning av tillgodoräkningar och utbyteskoordination är direkt finansierade av Fakulteten för utbildningsvetenskaper. EDUs stödfunktion ger också motsvarande två heltidstjänster verksamhetsstöd till övriga enheter inom Fakulteten för utbildningsvetenskaper samt till Blåsenhus intendenturområde. Stödverksamhetens övergripande målsättning är att sträva efter effektivisering och kvalitetssäkring för att kunna ge ett ändamålsanpassat stöd till kärnverksamheten. Som ett led i det arbetet ligger EDUs institutionsgemensamma kostnader (EDUs del av overheadkostnader) på en stabil och, i jämförelse med övriga institutioner inom Vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap, låg nivå. Prioriterade målsättningar för 2019 Prefekten ansvarade för att: Uppföljning EDU uppnår den prestationsgrad som föreskrivs från Fakulteten för utbildningsvetenskaper (82,8 %), Samhällsvetenskapliga fakulteten (78 %) och Medicinska vetenskapsområdet (90 %). Prestationsgraden för EDU var 2019 87 % och takbeloppet uppfylldes med 97.1 %. Vad gäller det senare så har en rejäl förbättring skett jämfört med 2018. Då uppfylldes 93.3 % av takbeloppet. Tabell 1: Registreringar och prestationer 2019 per den 15 januari 2020 Program HST HST VP HST DIFF HPR PRG FSK 703 766 63 668 95% GRUN 636 661 25 604 95% ÄLP GY 156 156 0 150 96% KPU 186 181 5 171 92% SPEC 24 34 10 21 88% FK och Master 418 435 17 229 55% 2
Tabell 2: Ekonomiskt bokslut för 2019 Intäkter kostnader GU UTFALL 2019 Uppdrags utb UTFALL 2019 Fo/Fu UTFALL 2019 Bidrags fo UTFALL 2019 Uppdrags fo UTFALL 2019 SUMMA UTFALL 2019 Intäkter av anslag 137 068 033 0 30 986 445 985 162 0 169 039 640 Int avgifter o andra ers 2 876 939 22 833 042 5 252 383 100 982 871 044 31 934 390 Intäkter av bidrag 61 646 0 0 25 861 183 0 25 922 829 Finansiella intäkter 3 167 89 70 39 172 3 537 Verksamhetens intäkter 140 009 785 22 833 131 36 238 898 26 947 366 871 216 226 900 396 Kostnader för personal 69 836 273 14 696 458 29 631 691 16 176 109 774 564 131 115 095 Kostnader för lokaler 22 107 220 1 920 732 2 440 744 1 352 658 64 868 27 886 222 Övriga driftkostnader 4 065 405 2 413 447 2 038 362 2 529 961 235 085 11 282 260 Gemensamma kostnader 50 533 500 7 449 676 12 052 896 6 734 327 387 220 77 157 619 Avskrivningar och nedskrivn 103 287 0 11 207 13 390 0 127 884 Finansiella kostnader 85 452 30 725 85 001 153 885 3 855 358 918 Verksamhetens kostnader 146 731 551 26 511 038 46 259 901 26 960 330 1 465 592 247 927 998 Sa Verksamhetsutfall 6 721 766 3 677 907 10 021 003 12 964 594 376 21 027 602 Ingående Balanserat kapital 17 874 257 8 711 139 21 311 740 620 522 1 356 734 49 874 392 Utgående balanserat kapital 11 152 491 5 033 232 11 290 737 607 558 762 358 28 846 376 Medel fr myndigh f finans bidr 178 615 0 0 6 181 501 0 6 360 116 Övr erh medel f finans av bidr 128 099 0 0 90 531 0 37 568 Lämnade bidrag 306 713 0 0 6 090 970 0 6 397 683
På Grundutbildningen blev intäkterna 2019 140 Mkr och kostnaderna 146.7 Mkr. Under 2018 var intäkterna 126.9 Mkr och kostnaderna 135.8 Mkr. Omsättningen ökade alltså under 2019, vilket beror på ökade grundutbildningsanslag (fler utbildningsplatser). Som synes blev kostnaderna under 2019 högre än intäkterna, vilket är en planerad kostnadsökning. EDU har under många år haft ett högt balanserat kapital, som nu är på väg att minska tack vare utbyggnad av verksamhet och extra satsningar av olika slag, framförallt genom rekrytering av lärare och forskare. Grundutbildningens balanserade överskott uppgick i januari 2020 till 11.2 Mkr, vilket ger en omsättningsmarginal på 7.6 %. Det ligger inom ramen för det vid Uppsala universitet föreskrivna balanserade kapitalet. För uppdragsutbildningen blev intäkterna 2019 runt 22.8 Mkr och kostnaderna 26.6 Mkr. Målsättningen var att intäkterna skulle uppgå till runt 26 Mkr, men antalet uppdrag blev inte så många som förväntat. Det beror främst på att Skolverket dröjde med att sätta igång redan planerade uppdragsutbildningar på grund av att regeringsanslag inte kom in i tid. Förklaringen är att regeringens budgetprocess tog avsevärt längre tid 2018 jämfört med tidigare år, vilket alltså också påverkade satsningar på fortbildning av förskollärare och lärare. De ökade kostnaderna på uppdragsutbildningen var emellertid planerade (extra rekryteringar samt forsknings- och kompetenshöjningsinsatser), eftersom det balanserade kapitalet under flera års tid har varit alltför stort. Det utgående kapitalet uppgår nu till 5 Mkr och planeras minska ännu mer inför kommande år. Anslagsforskningens intäkter blev 2019 36.2 Mkr och kostnaderna 46 Mkr. 2018 var motsvarande siffror 32.2 Mkr och 30.8 Mkr. Underskottet på cirka 10 Mkr är precis som för grundutbildningen planerat för att minska det omfattande balanserade kapitalet som har funnits i flera år. Tack vare extra forskningssatsningar under 2019 främst i form av 16 nya doktorander och 7 ett-åriga forskartjänster så är nu den utgående balansen 11.3 Mkr, vilket innebär att EDU är på rätt väg vad gäller att uppfylla den av Uppsala universitet föreskrivna omsättningsmarginalen också vad gäller forskningsmedlen. Den administrativa chefen ansvarade för att: bistå med administrativt stöd vid implementering av lärplattformen Studium på institutionsnivå, bistå institutionsledningen vid utvecklingen av tjänsteplaneringsarbetet och sammanställningarna av kursutvärderingar, utvärdera och uppdatera arbetsflöden framförallt gällande Nya Ladok och Studium, uppdatera och utveckla tjänsteplaneringssystemet i den nya databasmiljön, Filemaker, utveckla webbsidorna för EDU Uppdrag och Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering (FBA). Uppföljning Uppsala universitet arbetar centralt med att ersätta de förvaltande systemen för undervisning Moodle (Campus Gotland), Ping Pong samt undervisningsdelarna av Studentportalen med en ny och gemensam lärplattform: Studium. Till en början var det tänkt att systemet Blackboard skulle användas, men det ändrades under 2019 till systemet Canvas. Förändringen av system och leverantör har medfört att införandet av Canvas har flyttats fram. Under 2020 ska Studium (med Canvas) ersätta undervisningsdelarna av Studentportalen och Ping Pong. Vad gäller arbetet med tjänsteplaneringen, så har EDUs administration tagit ett större ansvar och fått en mer ledande roll i samarbete med studierektorerna för planering, effektivisering och genomförande av tjänstefördelningsarbetet. Administrationen bistår vidare institutionsledningen med sammanställningar av EDUs kursvärderingar i form av en kursutvärderingsrapport, ett arbete som har utvecklats ytterligare under 2019 i databasen Filemaker (se vidare i verksamhetsberättelsens avsnitt om Övergripande utvärderingsarbete ). Under hösten 2018 implementerades Nya Ladok, som är ett av Sveriges största IT-projekt vad gäller antalet inblandade personer och myndigheter (högskolor och universitet). Fler än en halv miljon personer involverades i införandet. Detta har inte enbart påverkat arbetet med en övergång
från Uppdok till Nya Ladok, utan också arbetet med att sammanbinda andra system, som utbildningsdatabasen Selma, det nationella antagningssystemet NyA och Studentportalen. Följderna har blivit konsekvenser i EDUs administrativa arbete. Under 2019 har arbetsrutiner uppdaterats kopplade till Nya Ladok. Nya webbsidor för EDU Uppdrag och FBA har skapats inom ramarna för EDU-webben. Ett nytt webbtillgänglighetsdirektiv trädde i kraft 2019 och arbetet med att tillgänglighetsanpassa EDUs webbplatser har också inletts under 2019. Under 2019 har även andra satsningar utöver de ovan prioriterade genomförts inom stödverksamheten. Ett mer teambaserat arbetssätt bland administratörerna har implementerats, exempelvis så har funktionsadresser införts för att öka tillgängligheten och minska sårbarheten vid eventuell frånvaro. 5
3. Grund- och uppdragsutbildning EDU har i uppdrag att bedriva utbildning inom flera yrkesprogram kopplade till förskollärare och lärare: 2011 års lärarprogram, Förskollärarprogrammet, 210 hp, Grundlärarprogrammet fk-3 och 4-6, 240 hp, Ämneslärarprogrammet 7-9, 270 hp, Ämneslärarprogram grund- och gymnasieskolan, 300/330 hp och Kompletterande lärarprogrammet 7-9 och gymnasiet på campus och distans samt Speciallärarprogrammet. Förskollärarprogrammets kurser är, beroende av studieort, förlagda till antingen Blåsenhus eller Campus Gotland. Detsamma gäller grundlärarprogrammet fk-3 och från ht 2017 grundlärarprogrammet 4-6. Inom grundlärarprogrammen fk-3 och 4-6 har EDU utöver kärnan också ansvar för svenska, historia och matematik samt en obligatorisk kurs i musik och bild 15 hp på grundlärarprogrammet fk-3. Vad gäller lärarprogrammen vid Uppsala universitet, har Fakulteten för utbildningsvetenskaper fastslagit följande övergripande målsättningar: 3 Att Uppsala universitets lärarprogram upprätthåller en hög kvalitet och att programmen utvecklas som akademiska professionsutbildningar. Att förstärka samarbetet mellan universitet och medverkande skolor/förskolor genom dels arbetet med partnerskolor, dels ULF-avtal. Att öka internationaliseringen i lärarprogrammen. Att fortsätta utvecklingen av den digitala kompetensen hos lärarstudenterna. Att säkerställa mångfaldsperspektiv i lärarutbildningarna. Att lärarutbildningarna har en tydlig forskningsanknytning. Att öka den ämnesdidaktiska kompetensen hos de lärare som undervisar på lärarprogrammen. Prioriterade målsättningar 2019 Prefekten ansvarade för att: de aviserade satsningarna inom Fakulteten för utbildningsvetenskapers prioriterade områden (se ovan om övergripande målsättningar ) fullföljs under året partnerskolesamarbetet fortsätter att implementeras på förskollärar- och lärarutbildningarna. Uppföljning av övergripande målsättningar från Fakulteten för utbildningsvetenskaper Övergripande utvärdering- och kvalitetsarbete Fakulteten för utbildningsvetenskaper önskar särskilt följa upp hur fakultetens enheter arbetade med det kontinuerliga utvärderingsarbetet av grund- och masterutbildningen under 2019. Den absolut viktigaste delen i detta arbete är den kontinuerliga uppföljning som EDUs ledningsgrupp gör en gång per termin av alla kursvärderingar vid EDU (program, fristående kurs och master). Dessa sammanställs, sammanfattas och analyseras utifrån framförallt studenternas synpunkter på kursinformation, föreläsningar och seminarier. Därtill analyseras samband mellan registreringar, genomströmningstakt och betyg. Exempelvis så har ledningsgruppen särskilt studerat om det finns något samband mellan obligatoriska seminarier och genomströmning. Utifrån denna analys planeras särskilda åtgärdsplaner för kurser som fungerar mindre bra och som behöver förbättras. Vad gäller externa utvärderingar och granskningar, så har särskild hänsyn tagits till slutsatserna i UKÄs utvärderingar av förskollärar-, grund- och ämneslärarprogrammen. Glädjande nog 3 Verksamhetsplan för lärarprogrammen 2018 2020. Fakulteten för utbildningsvetenskaper. Del 2. UTBVET 2017/602. 6
har EDU fått fortsatta examinationsrättigheter för alla dessa program, men några områden har särskilt lyfts fram som möjliga att förbättra. Det handlar exempelvis om progression i kursinnehållet, en ännu tydligare forskningsanknytning samt ett bättre samarbete mellan EDU och de ämnesinstitutioner på ämneslärarprogrammet som har hand om ämnesdidaktik. Under 2019 har det också planerats för externa utvärderingar av EDUs uppdragsutbildning, FBA samt fristående kurser i utbildningssociologi och barn- och ungdomsvetenskap. Dessa granskningar kommer att genomföras under 2020. Lärarprofession och partnerskolor En central del i professionsknytning av lärarutbildningen är att studenterna kontinuerligt möter skol- och klassrumsvardagen under hela utbildningen, inte enbart på VFU-perioderna. Här är de adjungerade adjunkterna som samtidigt som de undervisar på EDUs kurser har en tillsvidareanställning som lärare i skolan helt avgörande. Under 2019 har EDU fortsatt med att stärka de adjungerade adjunkternas närvaro på kurserna genom att i ännu högre grad på alla lärarprogram koppla deras insatser till professionsnära kursmoment. De adjungerade adjunkternas medverkan är alltjämt mycket uppskattad från såväl studenter som lärarkolleger. Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) är central i professionsanknytningen av lärarutbildningarna. Under flera år har antalet VFU-besök ökat och under 2019 har det också införts parplaceringar på studenternas första VFU-period på grundlärarprogrammet, vilket har resulterat i fler VFU-besök. Den preliminära utvärderingen påvisar att lärandet verkar ha gynnats av parplacering, samtidigt som handledare, studenter och examinatorer är positivt inställda till denna förändring. En fortsatt viktig del i VFU-arbetet har varit handledarutbildningen, dvs. kompetensutvecklingen av de lärare som handleder studenterna under VFU-perioderna. 2019 har runt 300 lärare gått denna handledarutbildning. Antalet deltagare var något färre än 2018. Antalet medverkande kommuner var dock detsamma. Under 2019 så har antalet studenter på partnerskolor ökats på alla lärarprogram. Det har varit möjligt tack vare att ytterligare tre gymnasieskolor, tre grundskolor och fyra förskolor anslöt till partnerskoleprojektet under höstterminen 2019, samtliga i Uppsala kommun. Samtidigt har det pågått ett arbete för att knyta ännu fler partnerskolor till projektet. Avsikten är att alla nya förskollärar- och lärarstudenter från höstterminen 2020 ska placeras på en partnerskola. På grund av ett otillräckligt antal partnerskoleplatser, har det inte varit möjligt att införa obligatoriska inslag på kurser kopplade till partnerskoleprojektet. I stället har partnerskolorna arbetat med att erbjuda frivilliga workshopar tydligt förankrade i skolornas och förskolans praktik på några särskilt utvalda kurser. Exempelvis erbjuds parnterskolestudenter i grundskolan att delta i rättningen av nationella prov samtidigt som de läser matematikdidaktikkursen på campus. På förskollärarutbildningens kurs i rörelse och hälsa genomfördes en workshop om kost i förskolan. Erfarenheterna från dessa workshopar blir en viktig utgångspunkt när partnerskoleuppgifterna blir obligatoriska. Under 2019 har det också införts en ny organisation för att administrera partnerskolearbetet. Inom kommunerna organiseras verksamheten i lokala operativa grupper, medan en gemensam styrgrupp bestående av kommunala representanter hanterar övergripande frågor. Erfarenheterna av den nya organisationen har varit positiva och det finns en beredskap för att välkomna in fler partnerskolor i organisationen. I december 2019 avrapporterade Tom Wikman, f.d. docent vid Åbo Akademi i Vasa, sin utvärdering av vad som hittills gjorts inom partnerskoleprojektet. Slutsatserna var huvudsakligen positiva, men det finns vissa områden att förbättra, exempelvis oklarheter i uppdraget och bristande kommunikation mellan EDU och huvudmännen, dvs. de medverkande kommunerna. Internationalisering Under 2019 har det pågått ett utvecklingsarbete för att öka de engelska kursinslagen på kurser inom såväl förskollärar- som grundlärarprogrammen. På bland annat kurserna Mångfald och lärande, The history and Development of Educational Systems och The teacher s role in the 7
Classroom, Leadership in the Classroom and Language and Culture in the Classroom, har gästlärare från Berkeley University och Hildesheim Universität medverkat. Grundlärarprogrammets ledarskapskurser har omstrukturerats såtillvida att några föreläsningar och workshops numera genomförs på engelska med gästlärare från utländska universitet. En annan viktig del i internationaliseringen av kursinnehållet är att EDUs utbytes- och lärarstudenter har fått möjlighet att läsa kurser tillsammans. Detta har t.ex. skett på grundlärarprogrammets Mångfald och lärande och Utbildningens framväxt och villkor. Under 2019 reste 97 lärarstudenter på utbyten av olika slag (kurs- och VFU-utbyten). Det är 20 fler jämfört med 2018. Studenterna reser mest inom Europa och Erasmus-programmet, t.ex. till universitet i Skottland, England, Tjeckien, Frankrike, Spanien, Wales och Island, men också allt oftare till universitet utanför Europa, exempelvis USA och Japan. 2019 tog EDU emot sammanlagt 100 studenter från lärosäten i andra länder, företrädesvis från Erasmusområdet, men också från Asien, Oceanien samt Nord- och Sydamerika. Därtill har EDU under 2019 tagit emot 10 utländska studenter som genomfört sin VFU i Uppsala. Glädjande är att antalet lärare från EDU som åker på utbyten har blivit fler. 2019 deltog runt 20 av EDUs lärare på sådana utbyten. De åkte till universitet i Tyskland, Spanien, Norge, Frankrike, Japan och Kambodja. EDU har också fortsatt med att koordinera ett Nordplusprojekt (Nordplus Network Teacher Education) med såväl studenter som lärare från EDU involverade där universitet i Danmark, Estland, Island, Lettland, Litauen, Finland och Norge medverkar. EDU har också deltagit i flera EU-projekt som är inriktade på s k strategiska partnerskap. Ett sådant är The Kindergarten as a Factor of Inclusion for Migrant Children and their Families med lärare och studenter från Sverige, Tjeckien, Skottland och Österrike (där EDU har varit koordinator). Ett annat är: Identifying and Reconstructing Individual language Stories promoting plurilingualism and enhancing individual language repertoirs, med Università degli Studi di Milano som koordinator. EDU har vidare under 2019 varit delaktigt i den European University Network-ansökan som Uppsala universitet deltar i inom det s.k. U4-samarbetet mellan Uppsala universitet, Tartu universitet, Ghent University, University of Göttingen och University of Groningen. Flera större samarbeten har också startats under 2019, t.ex. med Oklahoma State University och Shinshu University i Japan. EDU har under 2019 av Universitets och Högskolerådet (UHR), Lärarutbildningskonventet samt Utbildningsdepartementets avdelning för internationella samarbeten särskilt uppmärksammats för sitt framgångsrika internationella arbete. Uppsala Universitet tilldelades 2019 UHRs utmärkelse Årets Erasmus+-aktör och en av motiveringarna till priset utgick ifrån just EDUs insatser för att öka internationaliseringen på lärarutbildningen. UHR har också uppmärksammat EDUs forskargrupp i utbildningssociologi för dess forskning inom området internationalisering av den högre utbildningen. Digital kompetens EDU har under ett antal år erbjudit Kompletterande lärarutbildning (KPU) samt kurser i utbildningssociologi som distansutbildningar. Det har under 2019 genomförts en förbättring av metodiken för distansundervisning och det har skapats nya digitala undervisningsmaterial. De flesta av lärarna vid EDU som undervisar på distans har också fått särskild fortbildning om denna undervisningsform. Det har även genomförts utbildningsinsatser t.ex. i programkollegier, arbetslag samt för enskilda kursledare för lärare på campuskurser. Under 2019 har denna fortbildning bland annat handlat om utbildning i e-mötesverktyget Zoom och i lärportalen Studium. 2020 startar ett nytt utbildningsarbete med lärplattformen Canvas, som alltså ska införas på hela Uppsala universitet. Något som ytterligare har stärkt den digitala kompetensen under 2019 är det internationella samarbete som har inletts med Oklahoma State University, där lärare, studierektorer och administratörer från EDU har fått ta del av ny forskning och nya sätt att se på distansutbildning. EDU strävar efter att på varje lärarprogram erbjuda studenter möjligheten att utveckla en digital kompetens utifrån såväl de övergripande examensmålen för lärarutbildningarna, som utifrån Skolverkets nationella strategi för digitalisering i skolan. På Förskollärarprogrammet används den digitala presentationsytan löpande i utbildningen och det har under 2019 särskilt utarbetats en progression om digital kompetens genom hela utbildningen. I den inledande kursen ingår digitala 8
hjälpmedel i kursmål och innehåll. I kursen Estetiskt lärande i förskolan finns uppgifter för användande av digitala bilder i undervisningen. På termin två finns kursmål om digitala mediers påverkan på språkutveckling och digitalt berättande på kurserna Språk och kommunikation och Barnlitteratur och berättande. I termin fem återkommer de digitala aspekternas inverkan på språkutvecklingen på kursen Barns språk och interaktion, vilket garanterar en progression inom utbildningen gällande digitala kunskaper och färdigheter. I kursen Ämnesdidaktik med valbar fördjupning erbjuds studenterna möjligheten att fördjupa sig inom IKT. Även VFU-kurserna innehåller digitala moment. På termin två ska exempelvis studenterna redovisa en pedagogiskt genomförd digital aktivitet. I grundlärarprogrammet har fokus under 2019 alltjämt legat på kurserna Ledarskap och VFU I. På den senare kursen har exempelvis momentet Visuella hjälpmedel (smartboard/tavelteknik) utvecklats för att studenterna ska bli mer bekväma i att undervisa digitalt. Digital kompetens är givetvis central för genomförandet av den kompletterande lärarutbildningen på distans (KPU-distans), där all undervisning sker via Internet. Under 2019 har det inletts ett kollegialt utvecklingsarbete, via kollegiet för ämneslärarprogrammet, som framförallt har fokuserat på progressionen av de digitala inslagen. På det långa ämneslärarprogrammet ingår redan idag på flera kurser uttalade digitala moment. På kursen Ledarskap för ämneslärare spelas en minilektion in som sedan används för feedback och utvärdering. På kursen Betyg och bedömning handlar en av uppgifterna om att studenterna ska spela in ett poddsamtal för att systematisera arbetet med kursens innehåll. Även på kursen Läroplansteori och didaktik förekommer filminspelning där studenterna utbildas i att spela in och redigera film. Det har också under 2019 särskilt utvärderats hur digitaliseringsfrågor behandlas på hela ämneslärarprogrammet, även på de ämneskurser som studenterna läser vid andra ämnesinstitutioner. Resultatet av detta arbete som genomfördes av EDUs särskilda ansvariga för digitaliseringsfrågor på lärarutbildningarna har blivit en bättre samordning av de digitala undervisningsmomenten mellan EDU och ämnesinstitutionerna. På KPU har också digitalisering särskilt uppmärksammats på kursen Betyg och bedömning. Mångfald När de särskilda kurserna om mångfald successivt försvinner från förskollärar- och lärarprogrammen på grund av en anpassning till de statliga övergripande lärandemålen för lärarutbildningar så har EDU under 2019 fortsatt arbetet med att säkerställa inslag och strimmor av mångfaldsperspektiv på olika kurser. På förskollärarprogrammets första termin innehåller t.ex. tre av fyra kurser kursmål som handlar om mångfald. På den tredje terminen har tre av fyra kurser explicita mångfaldsmål. På kurserna Matematik i förskolan, Teknik och naturvetenskap i förskolan samt Rörelse och hälsa fokuseras genus, etnicitet och flerspråkighet. Även på grundlärarprogrammet har arbetet fortsatt under 2019 med att säkerställa mångfaldsperspektivet. På Lärande och utveckling relateras lärande till kön, genus, klass och etnicitet. På Svenska I handlar det om identitet genom språk och på Utbildningens framväxt och villkor diskuteras sociala, könsmässiga och etniska strukturers betydelse för utbildningssystemet. I Matematik I tas det upp influenser från olika kulturer och på ledarskapskursen dryftas värdegrund och ledarskap i förhållandet till jämställdhet och jämlikhet. I den nya kursen Utvecklings- och utvärderingsarbete återfinns ett av de moment som tidigare låg i den särskilda kursen om mångfald. Momentet handlar om likabehandlingsarbete i skolans praktik och utarbetande av en jämställdhetsplan. På det långa ämneslärarprogrammet och KPU tas mångfaldsperspektivet upp på ett flertal kurser. På den inledande kursen, Utbildningens framväxt och villkor, behandlas skolans värdegrund och dess historiska kontext, samt frågor om hur sociala, könsmässiga och etniska strukturer i utbildningssystemet kan förstås i relation till värdegrunden. På den efterföljande kursen, Ledarskap, Gymnasielärare, studeras metoder för hur lärare kan förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling av elever samt hur de kan implementera ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten. 9
Forskningsanknytning Tack vare en omfattande nyrekrytering av såväl universitetslektorer som doktorander (se avsnittet kompetensförsörjning och rekrytering), så har forskningsanknytningen på lärarutbildningarna blivit ännu starkare under 2019 jämfört med tidigare, eftersom fler forskare och doktorander nu undervisar på kurserna. Ett område som särskilt har stärkts under 2019 är lärande kopplat till neurovetenskap. Det är framförallt inom förskollärarprogrammet som sådana perspektiv har lyfts in under 2019, men planen är att övriga lärarprogramsstudenter också ska få mer undervisning om neurovetenskap och lärande under 2020. Ämnesdidaktisk kompetens På förskollärarprogrammet har det ämnesdidaktiska innehållet särskilt utvecklats på moment under termin två, tre och sex. Kursen Estetiskt lärande i förskolan behandlar de tre inriktningarna bild, musik och drama. Kurserna Språk och kommunikation samt Barnlitteratur och berättande har direkt ämnesdidaktisk relevans (svenska). Detsamma gäller kurserna Matematik i förskolan, Rörelse och hälsa i förskolan samt Teknik och naturvetenskap. Tack vare att fler lärare, forskare och doktorander har rekryterats under 2019, så har ämnesdidaktiken stärkts ytterligare på förskollärarprogrammet. På grundlärarprogrammen finns särskilt ämnesansvariga i svenska och matematik som ska garantera det ämnesdidaktiska innehållet. Dessa lärare leder tre ämnesdidaktiska möten per år. Flera av dessa lärare har också deltagit i internationella utbyten under 2019 för att stärka kompetensen inom området. Det har exempelvis gjorts besök i Japan och Frankrike för att särskilt studera matematikundervisning. Flera av matematiklärarna har deltagit på matematikundervisningskonferenser, t.ex. i Matematikbiennalen. Några har även medverkat i Fakultetens ämnesdidaktiska kurs. Fler adjungerade adjunkter som särskilt jobbar på grundlärarprogrammet har också särskilt höjt nivån på de ämnesdidaktiska inslagen. På det långa ämneslärarprogrammet och KPU kommer ämnesdidaktik mest till uttryck i kursen Ämnesdidaktik för ämneslärare. Den genomförs i flera ämnesspår, vilket garanterar att så gott som alla studenter får specifika ämneskompetenser inom sina ämnen. I denna kurs är dessutom flera ämnesdiscipliner involverade. Kontinuerlig ämnesdidaktisk kompetens och undervisningsmetodik tillförs också av alla de adjungerade adjunkter som studenter möter kontinuerligt under sin utbildning, t.ex. på VFU-kurserna. Här har t.ex. EDUs fusion med Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering (FBA) också betytt att mer ämnesdidaktisk kompetens i moderna språk har införts på ämneslärarprogrammet och KPU. Studierektorerna för grundutbildningen ansvarade för att: ytterligare stärka kvalitetsuppföljnings och utvärderingsarbetet inom respektive ansvarsområde leda kursplaneförändringsarbetet av berörda kurser inför förändringen av kursstrukturen på förskollärar- och lärarprogrammen leda det övergripande kvalitetsarbetet inom grundutbildningen (förutom masterkurserna) som har presenterats i verksamhetsplanen Uppföljning Förskollärarprogrammet Förutom kontinuerligt utvärderingsarbete med hjälp av kursvärderingar och återkommande uppföljningar med studierektorer, så har arbetet med kvalitetssäkring främst skett löpande i Kollegiet för förskollärarutbildning, som leds av studierektorn för förskollärarprogrammet. Under 2019 har det där bland annat diskuterats ämnen som seminariet som prövande undervisningsform, generella kravnivåer samt examinationsformer. På förskollärarprogrammet har det 10
under 2019 inte genomförts några större förändringar i samband med den pågående programrevideringen, eftersom termin två och tre som reviderats 2019 inte ändras med nya kurser eller ändrade poängantal för kurserna. Däremot har nya kursplaner för termin fem skapats och fastställts genom Fakultetens kursplaneråd. Grundlärarprogrammen F-3 och 4-6 Förutom kontinuerligt utvärderingsarbete med hjälp av kursvärderingar och återkommande uppföljningar med studierektorer, så har arbetet med kvalitetssäkring främst skett löpande i grundlärarkollegiet. Höstterminen 2019 påbörjades en pedagogisk satsning i regi av EDUs pedagogiska utvecklare, för att utveckla studiehandledningar, provkonstruktion, samt metodik på obligatoriska undervisningsmoment. Vidare så har i samarbete med övriga studierektorer riktlinjedokumentet Rättssäker examination uppdaterats. Satsningarna på att utveckla och förbättra studenternas skrivande har fortsatt under 2019 med att fler skrivinriktade undervisningsmoment och examinationer har införts på kurserna Lärande och utveckling, Svenska I och Utbildningens framväxt och villkor. För att ytterligare förbättra studenternas kompetenser i matematik, så har man under 2019 fokuserat på att införa mer obligatorisk undervisning, diagnostiska test samt preparandundervisning utifrån ett särskilt framtaget kompendium. Under 2020 kommer dessa extra satsningar på svenska och matematik att utvärderas i särskild ordning. Utifrån den nya kursstrukturen på grundlärarprogrammet, så har totalt åtta nya kurser antingen reviderats eller skapats under 2019. Det gäller kurserna Specialpedagogik, VFU II, Matematik II, Läroplansteori och didaktik, Bedömning/betyg och omdömen (F-3), Bedömning och betygsättning (4-6), Utvärdering och hållbart uppföljningsarbete samt Vetenskapsteori och forskningsmetodik. Under 2019 har ett arbete genomförts med att se över studiehandledningarna på grundlärarprogrammet. En särskild mall har också upparbetats med hjälp av den pedagogiska utvecklaren vid EDU. Mallen har emellertid ännu inte kunnat implementeras, eftersom införandet av den nya lärplattformen Studium ställdes in på hela Uppsala Universitet. Ett omtag kommer att ske med den nya lärplattformen Canvas. Ämneslärarprogrammen och KPU Förutom kontinuerligt utvärderingsarbete med hjälp av kursvärderingar och återkommande uppföljningar med studierektorer, har arbetet med kvalitetssäkring främst skett löpande i det under 2019 inrättade Ämneslärarprogramskollegiet. Ett särskilt satsningsområde har varit en förbättring av samordningen av innehållet i liknande kurser på olika program, företrädesvis på ämneslärarprogrammet och KPU. Detta arbete har resulterat i flera kvalitetshöjande åtgärder vad gäller såväl kursplaner som kursinnehåll, t.ex. beträffande undvikande av innehållsmässiga överlappningar av olika slag. En annan särskild satsning har handlat om att utveckla återkopplingen till studenterna på examinationsuppgifter. Speciellt kurserna Lärande och utveckling samt Läroplansteori och didaktik har getts möjligheter att utveckla återkopplingsverktyg. På KPU har en särskild strävan under 2019 handlat om att pröva olika examinationsformer för att utveckla studenterna både teoretiskt och praktiskt. Ett mål har också varit att i möjligaste mån koppla examinationerna till förutsättningarna för lärares arbete. Ett exempel är kursen Läroplansteori och didaktik, där studenterna ska fabricera en film för att stärka förmågan att använda såväl tekniska hjälpmedel som förmågan att presentera ett innehåll i en bestämd form. En annan examination på samma kurs handlar om att i en intervju med en nu yrkesverksam lärare diskutera villkoren för urval av undervisningsstoff och undervisningsmetod i förhållande till läro- och kursplaner. Under 2019 har också mycket kraft lagts på att förstärka kursen i ämnesdidaktik. Den ges tre gånger per år, två gånger på den ordinarie KPU:n och en gång på dess komprimerade variant. Syftet med detta utvecklingsarbete har varit att alla studenter ska få läsa ämnesdidaktik i sina respektive ämnen. Till denna kurs har lärartillskottet från FBA varit särskilt betydelsefullt. En annan viktig förändring vad gäller KPU under 2019 har varit lanseringen av den komprimerade pedagogiska utbildningen på distans (K-KPU). Detta program är 15 månader långt och innebär 11
studier på sommar, höst, vår och sommar. Programmet startade i juni 2019 med kurserna Lärande och utveckling samt Specialpedagogik. Under hösten 2019 följde runt 50 studenter detta program. Sommarkurserna gavs också som fristående kurser, vilket väckte ett stort intresse med runt 100 deltagande studenter. Här hade en särskild reklaminsats inriktats mot studenter som läser moderna språk och naturvetenskapliga ämnen, för att locka dem till utbildningen. Revideringen av kursstrukturen har för ämneslärarprogrammets räkning framförallt medfört att nya kursplaner i Specialpedagogik, Läroplansteori och didaktik, VFU II samt Vetenskaplig teori och metod har utarbetats. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt betydelsen av kursernas samstämmighet mellan ämneslärarprogrammet och KPU. Precis som för grundlärarprogrammet, har EDUs pedagogiska utvecklare lett arbetet med att ta fram en mall över studiehandledningar. Revideringen av kursstrukturen på KPU har fortsatt enligt plan. Två nya kursplaner för VFU II har tagits fram, en som handlar om grundskolans årskurser 7-9 och en som handlar om gymnasiet. En helt ny kurs har också skapats: Utvärdering och utvecklingsarbete. Den ges för första gången sommaren 2020. Därtill har kursplanen för Betyg och bedömning reviderats. Detsamma gäller kurserna Läroplansteori och didaktik, Ämnesdidaktik och Specialpedagogik. Fristående kurs Vad gäller EDUs fristående kurser (i barn- och ungdomsvetenskap, utbildningssociologi samt pedagogik), så har fokus i barn- och ungdomsvetenskap riktats mot att dess a-kurser ska samläsas med förskollärarprogrammets första kurs i termin fem: Barns livsvillkor, aktörskap och socialisation. Denna samläsning innebär att kvaliteten stärks på undervisningen i barn- och ungdomsvetenskap. Under 2019 så har också genomströmningsnivån förbättrats på kurserna i barn- och ungdomsvetenskap. På de fristående kurserna i pedagogik har kvalitetsarbetet bland annat inriktats på att förbättra c-kursen och då särskilt examensarbetet (c-uppsatsen). Vid några tillfällen per termin har kursens handledare och examinatorer samlats för att dryfta kvalitetsfrågor kopplade till studenternas uppsatsarbeten. De fristående kurserna i utbildningssociologi ges i distansundervisningsform och där har utvecklingsarbetet under 2019 handlat om att stärka de medverkande lärarnas kompetens inom denna undervisningsform, t.ex. i användandet av lärplattformar av olika slag. Studierektorerna för masterutbildningen ansvarade för att: tillsammans med ämnesansvariga, fortsätta det pågående utvecklingsarbetet av masterkursernas vetenskaplighet, kursinnehåll, teori- och metodinnehåll samt progression. Uppföljning Under 2019 har studierektorerna för master- och forskarutbildningen, tillsammans med inriktningsansvariga, utvärderat de reviderade riktlinjerna för examensarbeten på magister- och masternivå. Det har bland annat resulterat i att de olika inriktningarna numera har samma riktlinjer. Det har också initierats ett arbete med att bättre anpassa masterutbildningen till masterstudenternas studievillkor, dvs. att de många gånger har andra jobb eller läser andra kurser samtidigt som de går på masterutbildningen vid EDU. Det har också under 2019 varit prioriterat att skapa fler masterkurser på engelska. På det internationella masterprogrammet i utbildningssociologi har en ny kursstruktur sjösatts. Samtidigt har det skapats två nya teori- och metodkurser för att bättre förbereda studenternas uppsatsskrivande. Fler internationella lärare (forskare och gästprofessorer) har också anlitats på programmet, som även har förlagt delar av en kurs vid ett samarbetsuniversitet i Paris. 12
Studierektorn för uppdragsutbildningen ansvarade för att: Uppföljning utöka uppdragsutbildningens omfång, stärka dess organisation samt fortsätta med det påbörjade kvalitetsarbetet vad gäller sammankopplingen mellan uppdragsutbildning, grundutbildning och forskning. Uppdragsutbildningen har under 2019 haft en särskild tyngdpunkt på administrativa rutiner. Genom tydligare arbetsfördelning mellan administratörerna och framtagande av dokument för arbetsrutiner, har organisationen stärkts och effektiviserats. Likaså har nya rutiner kring ekonomi, statistik och utvärderingar både på kursnivå och övergripande för uppdragsutbildning tagits fram. Kvalitetsarbetet har handlat om en systematisk utvärdering av verksamhetens olika delar. Exempelvis har man haft möten med uppdragsgivare t.ex. från Skolverket och kommuner för att diskutera och följa upp kurser. Den lärarpersonal som har varit verksam inom uppdragsutbildning har deltagit i kollegieträffar och forskningsrelaterade seminarier. En målsättning har varit att lärarna ska vara verksamma både inom grund- och uppdragsutbildning. Att EDUs administratörer handlägger uppdragsutbildningens kurser, har säkerställt att samma administrativa rutiner gäller för alla EDUs kurser. Under 2019 har EDU Uppdrag anordnat utbildningar för sammanlagt 1927 kursdeltagare på 28 kurser eller utbildningar. Det är en ökning på 12 procent jämfört med 2018. Mest har uppdragen ökat vad gäller uppdrag för enskilda kommuner och myndigheter. Några exempel på stora kurser har varit: Läslyftet i förskolan (Skolverket, 113 kursdeltagare), Specialpedagogik för lärande (Skolverket, 150 kursdeltagare), Speciallärarprogrammet på hel- och halvfart (Skolverket,70 kursdeltagare), Lärarlyftet i spanska (Skolverket, 12 kursdeltagare), Det globala klassrummet introduktionskurs i svenska som andraspråk (Skolverket, 106 kursdeltagare), Undervisning i förskolan, 7,5 hp, i Värmdö, Nacka, Uppsala, Stockholm stad, Upplands-Bro och Botkyrka (Skolverket, 501 kursdeltagare), Undervisa i förskolan ur ett chefsperspektiv, i Upplands-Bro och Uppsala kommun (64 kursdeltagare), Kurs för modersmålslärare och studiehandledare på modersmål, i Kiruna (20 kursdeltagare), Pedagogisk kurs för lärare verksamma vid Tolkskolan (Försvarsmakten, 30 kursdeltagare), Professionsutveckling med inriktning grundskolans årskurs 1-5, 7,5 hp, i Uppsala och Enköping (62 kursdeltagare), Kollegialt lärande inom Samverkan för Sveriges bästa skola, i Botkyrka (110 kursdeltagare). Studierektorn för Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering (FBA) ansvarade för att: bygga ut FBAs verksamhet med ett mer forskningsanknutet innehåll tjänstefördela FBAs personal enligt de arbetstidsavtal som gäller för övrig personal vid Uppsala universitet. Allt sedan Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering (FBA) den 1 juli 2018 blev en del av EDU, har den undervisande personalen vid FBA integrerats i samma tjänste- och resurstilldelningssystem som gäller för EDUs övriga undervisande och forskande personal. I samarbete med Institutionen för moderna språk, har EDU under 2019 rekryterat gemensamma nya universitetslektorer i franska, spanska och tyska med en utbildningsvetenskaplig inriktning, vilket möjliggör fler forskningsbaserade forskningsinsatser med forskare i målspråkens litteratur- och språkvetenskap. FBA har under 2019 också byggt ut utbudet av webbaserade forskningsaktiviteter och språkdidaktiska resurser. Följande kurser har särskilt utvecklats under 2020: Engelska som lingua Franca, Nyanlända elevers lärande mottagande, inkludering och skolframgång, Språkvetenskap för lärare i franska, Spel som ett verktyg i språkundervisningen samt Flerspråkighet och den svenska skolan. FBA har under 2019 totalt haft 758 deltagare i 32 olika kurser, utbildningar och aktiviteter. Arrangerade kurser har exempelvis varit: Att undervisa i modersmål i klassrummet och på 13
distans (33 deltagare), Engelska för lärare i åk 4-6: En brygga till internationalisering (9 deltagare), Fokus på IKT i språkundervisningen (11 deltagare), Frankrike idag kultur och samhälle i franskundervisningen (6 deltagare), Modern spanskspråkig litteratur och film i spanskundervisningen (15 deltagare), Kinesiska som skolämne: Teori och praktik (11 deltagare), Språkdidaktik: Betyg och bedömning i moderna språk (10 deltagare), Panelsamtal om bilden av Frankrike och vice versa (140 deltagare), Fransklärardagarna i Stockholm (65 deltagare), Bokcirkel på franska (15 deltagare), Spansklärardagarna i Uppsala (119 deltagare), Språkutvecklande arbetssätt (Hässelby, 40 deltagare). 14
4. Forskning och forskarutbildning På EDU bedrivs forskning inom tre huvudområden: pedagogik, didaktik och utbildningssociologi (inklusive utbildningshistoria). Kopplade till huvudområdena är de tre handledarkollegierna (pedagogik, didaktik och utbildningssociologi). Fakultetsnämnden har som målsättning att forskningen ska vara högkvalitativ och internationellt framstående. Därför önskar fakulteten att EDU ökar antalet externt finansierade forskningsprojekt liksom antalet publiceringar i internationellt erkända publikationer. Därtill ska EDU verka för fler internationella utbyten av forskare och forskarstuderande. Dessutom efterfrågas att EDU deltar i fler tvärvetenskapliga och universitetsgemensamma samarbeten som involverar forskare, doktorander och masterstudenter. 4 Prioriterade målsättningar för 2019 Prefekten ansvarade för att: ge fortsatta ekonomiska och infrastrukturella förutsättningar för de olika forskningsmiljöerna, så att de kan sträva efter att uppfylla fakultetens målsättningar om externt finansierade forskningsprojekt, internationella publiceringar och internationella utbyten för forskare och doktorander. Studierektorerna för forskarutbildningen ansvarade för att: Uppföljning bistå ämnesprofessorerna i utvecklandet av nya forskarutbildningskurser. bistå och stödja ämnesprofessorerna i arbetet med internationaliseringen av forskarutbildningen. bistå studierektorerna för grundutbildningen i fördelningen av undervisningsuppdrag till doktoranderna. ansvara för lärarbemanningen i masterutbildningen. Under 2019 har samma förutsättningar getts som tidigare gällande infrastrukturellt stöd till handledarkollegierna (350 000 kr vardera) i pedagogik, didaktik och utbildningssociologi. Därtill har det getts goda förutsättningar för placerande av forskningsansökningar vid EDU. Under året har också forskningsstrukturen förstärkts avsevärt med en rejäl nyrekrytering av doktorander, forskare och universitetslektorer (se vidare under avsnittet Kompetensutveckling och rekrytering). Året 2019 har varit framgångsrikt vad gäller beviljandet av externa forskningsmedel. Totalt har nästan 61 miljoner kronor gått till forskare vid EDU. De flesta bidragen kommer från Vetenskapsrådet. Nedan följer en sammanställning av beviljade externa forskningsbidrag. 4 Verksamhetsplan 2018 2020. Fakulteten för utbildningsvetenskaper. Del 1. UTBVET 2017/602. 15
Huvudsökande Iva Lucic Esbjörn Larsson Mikael Börjesson Anna Danielsson Maria Rasmusson Anneli Dyrvold och Ida Bergvall Leif Östman Leif Östman Linn Areskoug Åsa af Geijerstam Maria Törnqvist Projekttitel Mellan Orienten och Occidenten. Reglering av skogsbruket i Bosnien och Hercegovina under interimperiala transitionen mellan det osmanska styret och det österrikisk-ungerska styret, 1878 1918. 1 650 000 kr. Pedagogik. Vetenskapsrådet. Perspektiv på dagens skola, Forskarskola i tillämpad utbildningshistoria (PEDASK). I samarbete med Örebro universitet. 5 527 647 kr. Utbildningshistoria. Vetenskapsrådet. Utbildning, lärande och globalisering, Forskarskola för lärarutbildare. I samarbete med Malmö Högskola. 12 528 172 kr. Utbildningssociologi. Vetenskapsrådet. Att göra matematik och naturvetenskap relevant en ämnesdidaktisk forskarskola för lärarutbildare. I samarbete med Stockholms Universitet. 12 178 596 kr. Didaktik. Vetenskapsrådet. Kunskapsmätningar inom utbildningssystem forskarskola för lärarutbildare. Didaktik. 15 958 108 kr. Vetenskapsrådet. Digitala läromedel i matematik: Aspekter av betydelse för elevers interaktion med den multimodala texten. 5 181 947 kr. Didaktik. Vetenskapsrådet. Utbildningens offentliga roll i demokratiska hållbarhetsomställningar. 1 157 000 kr. Didaktik. Vetenskapsrådet. University education as a driver for sustainability transitions. 2 160 000 kr. Didaktik. Europeiska Unionen. Strategic partnership for developing primary teacher education through school based research under the Erasmus+ program. 1 019 000 kr. Didaktik. Europeiska Unionen. Funktionellt skrivande i tidiga skolår. Undervisning, bedömning och professionell utveckling. 4 419 704 kr. Didaktik. Skolforskningsinstitutet. Originalitetens fostran: Social reproduktion, marknadsanpassning och institutionell autonomi i den svenska Waldorfskolan. 4 350 000 kr. Utbildningssociologi. Vetenskapsrådet. 16
EDUs vetenskapliga publiceringar för 2019 (2018-2016) 5 Publikationer 2019 engelska svenska övrigt språk Totalt Artikel i tidskrift 60 10 1 71 Kapitel i bok, del i antologi 15 22 0 37 Bok 0 3 0 3 Publikationer 2018 engelska svenska övrigt språk Totalt Artikel i tidskrift 53 10 0 63 Kapitel i bok, del i antologi 12 22 1 35 Bok 1 2 0 3 Publikationer 2017 engelska svenska övrigt språk Totalt Artikel i tidskrift 45 6 2 53 Kapitel i bok, del i antologi 22 7 29 Bok 3 1 4 Publikationer 2016 engelska svenska övrigt språk Totalt Artikel i tidskrift 51 18 2 71 Kapitel i bok, del i antologi 24 21 1 46 Bok 2 3 5 Som framgår av tabellerna ovan, så har EDUs forskare kvantitetsmässigt publicerat mer under 2019 jämfört med tidigare år, vilket är glädjande, men också förväntat med tanke på att antalet anställda med forskningsuppgifter har ökat rejält sedan 2016. Särskilt viktigt är att antalet internationella publiceringar stadigt blir fler, vilket under flera år har utgjort ett särskilt mål från Fakulteten för utbildningsvetenskaper. Vad gäller publiceringspoäng utifrån den s.k. norska publiceringslistan, så ligger EDU också högre 2019 jämfört med tidigare år beträffande antalet totala poäng. De är 87.94 2019, vilket är att jämföra med 69.53 för 2018. 6 Huruvida poängen per forskare har blivit högre eller lägre är dock oklart. Här krävs mer analys för att ge en helt rättvis beskrivning av publiceringsläget på individnivå. Vad som dock är uppenbart, är att EDUs forskande personal borde i en jämförelse med andra fakulteter vid Uppsala universitet publicera fler vetenskapliga arbeten av olika slag. Forskningsämnenas verksamhet under 2019 Didaktik I didaktik har följande forskningsmiljöer varit verksamma under 2019: Studies of Comparative Didactics, (SCOD), Studies of Meaning Making in Educational Discourses, (SMED), Studies of Language Practices, (STOLP) och Matematikdidaktikgruppen. Kontinuerligt har seminarier arrangerats inom följande seminarieserier: SMED, Komparativ didaktik, Matematikdidaktik och STOLP samt Högre seminariet i didaktik. Under 2019 har forskningen i didaktik utvecklats och varit framgångsrik på flera sätt. Bland annat har ämnet tilldelats flera nya externa forskningsbidrag (se ovanstående sammanställning). Forskare från didaktikämnet har deltagit i det internationella projektet Climate change in higher education, finansierat av den flamländska regeringen i Belgien, liksom i ett projekt i Ecuador som handlar om hållbarhetsundervisning och heter Locally relevant teaching. 5 Från DIVA i januari 2020. 6 Källa: GLIS-utdrag 2 februari 2020. 17
Inom didaktikämnet pågår dessutom sedan tidigare en rad externt finansierade forskningsprojekt i samarbete med flera andra discipliner, t.ex. historia, genusvetenskap, kostvetenskap, naturvetenskap, nordiska språk, medicin, sociologi, filosofi och statsvetenskap. Exempel på finansiärer för dessa projekt är Vetenskapsrådet, Skolforskningsinstitutet, Formas och Wallenbergstiftelsen. Under 2019 har forskarna i didaktik fortsatt publicera sig internationellt samt deltagit på ett flertal konferenser. Didaktikämnet har också under 2019 spelat en central roll i den ämnesdidaktiska forskarskola som startade vid Uppsala universitet höstterminen 2016. Under året var tre gästprofessorer knutna till ämnet: Keith Barton, Kirsti Hemmi och Uffe Thomas Jankvist. Vidare är tre av professorerna i didaktik gästprofessorer vid utländska universitet. En av professorerna utsågs under året till ledamot av Sveriges unga akademi. En stor och växande del av forskningen i didaktik genomförs i nära samverkan med aktiva lärare i förskola och skola. Under hösten beslutade Uppsala kommun att knyta sin forskningsmiljö i ämnesdidaktik till SCOD-gruppens verksamhet. Formerna för detta samarbete utvecklas under vårterminen 2020. I flera av de nya projekten som fått externa forskningsmedel ingår samverkan med aktiva lärare. Det har också drivits en lic-forskarskola finansierad av VR tillsammans med Stockholms universitet, med fokus på lärares omsättande av vetenskaplig kunskap till undervisning. Forskarskolan avslutades under höstterminen 2019. Vidare pågår ett projekt finansierat av Wallenbergstiftelsen där en ny form av learning studies utprovas. I tre projekt (finansierade av Formas och Skolforskningsinstitutet) och ett internationellt nätverk (SEDwise) är arbetet med att utveckla didaktiska modeller tillsammans med lärare centralt. Flera didaktikforskare är också involverade i EDUs satsning på partnerskolor i Uppsala kommun. Ett antal pågående forskningsprojekt har internationella samarbetspartners. Inom SCOD pågår ett långvarigt och formaliserat samarbete med forskare och forskargrupper vid universitet i Bloemfontein, Brest, Geneve, Leeds, London, Stanford, Toulouse och Queensland. Inom SMED finns samverkan med grupper i Bologna, Ghent, Århus, Cambridge, Gdansk, Kent, Maynooth, Monash, Oslo, Rhodes, Saskatchewan, Universidade Estadual Paulista (Brasilien), Virgina Tech (USA) och Wageningen. Inom STOLP samarbetas det med med forskare från bland annat University of Washington, UC Berkeley och University of Houston i USA, Queensland University of Technology i Australien, NTNU och universitet i Oslo, Syddansk universitet, Köpenhams professionshögskola, Univerzita Palackeho V Olomouci i Tjeckien, University of Aberdeen i Skottland, Pädagogische Hochschule i Wien, universitet i Frankrike samt med Aristotle university i Grekland. Inom matematikdidaktikgruppen samarbetas det främst med forskare från Åbo Akademi. Flera av forskarna inom didaktikområdet har medverkat i organisationskommittéerna för internationella och nationella konferenser, i forskarnätverk samt anlitats som opponenter och betygsledamöter både i Sverige och utomlands. Flera har därtill hållit keynote speeches i såväl nationella som internationella sammanhang. Pedagogik Navet för utvecklingen av forskning, utbildning och samverkan i pedagogik utgörs av tre forskningsmiljöer som vardera leds av en professor: CLIP (Studier i Barndom, Lärande och Identitet som Interaktionella Praktiker), PS (Pedagogik med inriktning mot specialpedagogik) och STEP (Studies in Educational Policy and Educational Philosophy). Dessutom leds den tvärvetenskapliga gruppen REL (Research in Educational Leadership) vid Avdelningen för rektorsutbildning av en professor emerita i pedagogik. Miljöerna samlar ett stort antal forskare (15-20 i respektive miljö): professorer, docenter, forskare och doktorander. Merparten är verksam vid EDU, men flera nationella och internationella forskare är knutna till miljöerna. Vid sidan av forskningsmiljöernas seminarier och det Högre seminariet i pedagogik, deltar forskare och doktorander i det fakultetsövergripande Samtalslabbet och det nyligen etablerade Narrativa seminariet. 2019 har verksamheten förstärkts ytterligare med gästforskare, hedersdoktorer och andra internationella forskare som medverkar i såväl forskningsmiljöernas seminarier och forskarutbild- 18