SKRIV OM världen! LÄRAR- HANDLEDNING / ÅK 4-6 / En läsande världsresa En litterär resa med Vilhelm Moberg, Elin Wägner och Pär Lagerkvist. Tre Kronobergsförfattare som genom sina frågeställningar och budskappåverkat hur vi förstår vår värld och som genom sitt samhällsengagemang förändrat och påverkat både Sverige och världen. DET LITTERÄRA ARVET
Lärarhandledning Välkommen till lärarhandledningen för projektet Skriv om världen! En litterär resa med Vilhelm Moberg, Elin Wägner och Pär Lagerkvist, tre Kronobergsförfattare som genom sina frågeställningar och budskap påverkat hur vi förstår vår värld. Skriv om världen! riktar sig till elever på mellan- och högstadiet och binder samman några av vår tids främsta författarskap med nutida frågeställningar. Genom programmet får eleverna möjlighet att utforska frågor om jämställdhet, genus, rasism och migration. Resan i Skriv om världen! börjar i Småland och fortsätter långt ut i världen. Det pedagogiska programmet ger eleverna möjlighet att utveckla sin demokratiska förmåga och sin förmåga att kommunicera. Det stärker också förmågan till kritiskt tänkande, kritiskt förhållningssätt och reflektion samt utvecklar elevernas kunskap om den enskilda individens ställningstagande för demokrati. Här i handledningen finns lektionsplaner och allt metodmaterial som behövs för att genomföra programmet. Bonusövningar finns tillgängliga för klasser som önskar göra en fördjupning Lektionsövningarna bygger på individuellt arbete samt arbete i grupp med t ex diskussionsfrågor. Varje övning kan genomföras vid 1-2 lektioner. Programmet kan genomföras i sin helhet med samtliga Kronobergsförfattare eller de författare som du som lärare väljer att fokusera på. Vid lektionerna kommer varje elev att skapa en egen text om författarna. Som stöd i sitt skrivande har eleven ett elevmaterial med olika frågeställningar och uppgifter. Efter varje lektion sparas elevmaterialet. Vid programmets slut kan dessa ark sättas samman till en helhet och bildar då en egen litterär tidning om Kronbergsförfattarna under namnet Skriv om världen!. Genom att eleverna själva får skapa en tidning vill programmet även öka elevens kunskap om kunskapsspridning. Skriv om världen! har utvecklats av Det fria ordets hus och Växjö kommun. S I D A 2
Elin Wägner I övningen gör eleverna en egen tidning som handlar om Elin Wägner. Här ingår olika redaktionella moment där eleverna reflekterar över Wägners författarskap med fokus på kampen för den kvinnliga rösträtten. Texturdag ur boken Pennskaftet ingår i övningen. Koppling till läroplanen Skriv om världen! har koppling till flera ämnen. Metoden är ämnesövergripande och utformad utifrån läroplanens centrala innehåll för årskurs 4-6 med ämneskoppling till historia och svenska. Nedan beskrivs det centrala innehållet inom respektive ämne. Historia Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män. Den svenska statens framväxt och organisation. Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige. Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang. Svenska Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser. Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna. Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag. Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna. S I D A 3
Pedagoghandledning och lektionsupplägg Tidsåtgång: 1-2 lektioner Material: Tidningsark (se bilaga) Introduktion och reflekterande samtal (ca 20 min) Inled lektionen med att diskutera rösträtt. Anteckna svaren på tavlan. Förslag på diskussionsfrågor: Vad betyder rösträtt? Vilka får rösta i Sverige i dag? Hur gammal ska man vara för att få rösta? Berätta att kvinnor inte alltid har haft rösträtt i Sverige och att kampen för att ge kvinnor samma rättigheter som männen startade i slutet av 1800-talet. Förslag på diskussionsfrågor: Varför hade inte kvinnor rösträtt? Vilka var emot att kvinnor skulle få rösträtt? Varför? Vilka följder fick det? Diskussion av text ur Pennskaftet (ca 20 min) Introducera boken Pennskaftet av Elin Wägner. Berätta att boken, som utkom 1910, handlar om en kvinna som kallas för Pennskaftet och är journalist. Pennskaftet, eller Barbro som hon egentligen heter, kämpar för att kvinnor också ska få rösta. Pennskaftet skriver bland annat artiklar i en tidning för att upplysa läsarna om varför den kvinnliga rösträtten är så viktig. Läs upp ett stycke ur boken där Pennskaftet går runt i en park i centrala Stockholm för att försöka sälja tidningen (texten är kraftigt förkortad, text i kursiv stil är hämtad ur Pennskaftet övrigt text är tillägg). Pennskaftet går fram till för en kvinna som sitter i på en parkbänk tillsammans med sin make.men kvinnan verkar inte så intresserad av att köpa en tidning om rösträtt... -Här har jag min rösträtt, sade hon och lade handen på mannens bastanta skuldror. - Ja, men de som inte är gifta då invände Pennskaftet ödmjukt. - Så får de se till att bli det, sade frun, och då får de annat att tänka på. Men kan de inte ens det, kan de inte heller styra land och rike. Eftersom att kvinnan inte är intresserad av tidningen går Pennskaftet vidare. Lite längre bort satt en ensam gammal herre, som såg snäll ut. Men när han fick höra vad saken gällde, flög han upp från bänken, blåröd i ansiktet. - Fruntimmerna har både röst och rätt min nådiga sade han, och Pennskaftet drog sig skyndsamt undan... S I D A 4
Inte heller den gamle herren ville ha en tidning så Pennskaftet fortästter snabbt vidare. Hon går fram till två kvinnor som sitter tillsammans på en bänk lite längre bort i parken. Vid blotta ordet rösträtt började de att fräsa och spotta som onda katter. Efter en stund kommer två yngre kvinnot fram, de frågar Pennskaftet vad det är för tidning som hon säljer. - Rösträtt för kvinnor svarade Pennskaftet stadigt. Flickorna börjar att gapskratta: vi röstar på karlarna säger de. Förslag på diskussionsfrågor: Varför ville ingen köpa en tidning av Pennskaftet? Varför är de emot den kvinnliga rösträtten? Diskutera i helgrupp eller mindre grupper. Berätta att författaren Elin Wägner bodde i Lilla Björka i Berg, Kronoberg. Wägner började sin bana som journalist och var med och kämpade för att kvinnorna skulle få rösträtt. Hon skrev väldigt mycket om kvinnors situation och är en av Sveriges mest kända författare, hon invaldes som ledamot av Svenska Akademien 1944. På St Eriksplan i Stockholm finns en staty av Elin Wägner. Eleverna skapar egen tidningsartikel (20 min) Dela ut tidningsarken. Förklara att eleverna ska få göra samma sak som Elin Wägner liksom Pennskaftet, de ska också vara journalister. Uppdraget de har fått är att skriva om just den berömda författaren och hennes böcker. Tidningsarket innehåller ett antal uppgifter som knyter an till de delar som ni gått igenom under lektionen och här får eleverna möjlighet till egen reflektion bland annat genom att göra en serie med sekvensen ur boken Pennskaftet. Bonusövning Diskutera situationen i världen i dag - finns det länder där kvinnor fortfarande saknar rösträtt? Varför är det så? Titta på en karta och se i vilka delar av världen där kvinnor fortfarande inte har rätt att rösta. S I D A 5
Vilhelm Moberg I övningen gör eleverna en egen artikel som handlar om Vilhelm Moberg. Olika redaktionella moment ingår i lektionen där eleverna reflekterar över Mobergs författarskap. Textutdag ur boken Invandrarna ingår i övningen. Koppling till läroplanen Skriv om världen! har koppling till flera ämnen. Metoden är ämnesövergripande och utformad utifrån läroplanens centrala innehåll för årskurs 4-6 med ämneskoppling till historia och svenska. Nedan beskrivs det centrala innehållet inom respektive ämne. Historia Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män. Den svenska statens framväxt och organisation. Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper. Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang. Svenska Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna. Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag. S I D A 6
Pedagoghandledning och lektionsupplägg Tidsåtgång: 1-2 lektioner Material: Tidningsark (se bilaga) Introduktion och reflekterande samtal (ca 20 min) Inled lektionen med att diskutera hur det kan kännas att komma till ett nytt land. Anteckna svaren på tavlan. Förslag på diskussionsfrågor: Vilka saker kan vara annorlunda om man kommer till ett nytt land? Hur tror ni att det känns att komma till ett nytt land? Vad skulle ni sakna om ni var tvungna att lämna Sverige? Diskussion av text ur Invandrarna (ca 20 min) Fördjupa elevernas kunskap om emigrationen i mitten av 1800-talet då cirka 1,3 miljoner svenskar lämnade Sverige. Det rådde fattigdom och hungersnöd i Sverige och många människor hoppades på ett bättre liv i USA. Många av de som utvandrade kom från Småland. Båtfärden över Atlanten var riskfylld och tog lång tid. Introducera Vilhelm Moberg för eleverna och berätta att han föddes i Algutsboda församling, Kronobergs län, år 1898. Mobergs mest kända verk är Utvandrarserien där vi följer en grupp människor som utvandrar från Ljuder i södra Småland till Minnesota i USA. Titta på en världskarta för att se start och slutmål för emigranterna i boken Utvandrarna. Vilka olika färdmedel använde de för att ta sig från Småland till Minnesota? Berätta att Moberg skrev sina böcker efter att bland annat ha läst dagböcker och brev författade av några av de människor som emigrerade till USA. Läs ett stycke ur boken Invandrarna där vi möter Karl-Oskar, Kristina och de andra när de ska åka tåg för allra första gången. De har aldrig någonsin vare sig sett eller åkt på tåg tidigare (textstycke i utdrag) Invandrarna storglodde, till hälften skyggt till hälften nyfiket. Varje vagn stod på åtta järnhjul och var försedd med fönster, den såg stark och stadig ut. Vagnen längst fram var olik de andra, det måste vara den som skulle dra de ihophäktade vagnarna eftersom den stod främst: Det var ångvagnen. Den hade fyra hjul, som var tre gånger så stora som de andra vagnarnas hjul. [...] Ur skorstenen på främsta vagnen steg en tjock, svart rök och rödglödande gnistor virvlade kring i luften. På den vagnen var ångmaskinen uppställd, det brann därinne, ångvagnen hade eld invärtes och det uppväckte de tilltänkta resenärernas oro. [...] Vad skulle hända, när de började åka? Okända faror lurade på dem under denna färd. Vad skulle ske, när vagnen med den brinnande elden invärtes började röra på sig? De hade hört att mångas människor inte tålde att fraktas på järnbana; det frestade på så hårt på de åkande, att de svimmade och låg avsvimmade i timtal. S I D A 7
Eleverna skapar egen tidningsartikel (20 min) Dela ut tidningsarken. Tidningsarket innehåller ett antal uppgifter som knyter an till de delar som ni gått igenom under lektionen och här får eleverna möjlighet till egen reflektion. Bonusövning Känner eleverna någon som själv har lämnat sitt hemland? Diskutera varför de lämnade sitt land. Vart flyttade de? Låt eleverna berätta eller skriva och titta på kartan för att se resvägen. S I D A 8
Pär Lagerkvist I övningen får eleverna skapa en egen artikel som handlar om Pär Lagerkvist. Genom olika redaktionella moment, bland annat genom att skapa en egen bild utifrån ett citat, reflekterar eleverna över Lagerkvists författarskap. Koppling till läroplanen Skriv om världen! har koppling till flera ämnen. Metoden är ämnesövergripande och utformad utifrån läroplanens centrala innehåll för årskurs 4-6 med ämneskoppling till historia och svenska. Nedan beskrivs det centrala innehållet inom respektive ämne. Historia Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män. Den svenska statens framväxt och organisation. Svenska Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser. Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger. S I D A 9
Pedagoghandledning och lektionsupplägg Tidsåtgång: 1-2 lektioner Material: Tidningsark (se bilaga) Introduktion och reflekterande samtal (ca 20 min) Inled lektionen med att diskutera hur man kan protestera mot krig. Anteckna svaren på tavlan. Förslag på diskussionsfrågor: På vilka olika sätt kan man protestera mot krig? Hur kan man få andra människor att lyssna? Är det farligt att protestera? Varför? Diskussion om Pär Lagerkvist och andra världskriget (ca 20 min) Fördjupa elevernas kunskap om Pär Lagerkvist och anteckna gärna stödord på tavlan. Lagerkvist föddes i Växjö år 1891 och avled 1974. Han debuterade som författare 1912, två år innan första världskrigets utbrott. Under andra världskriget dröjde det innan svenska journalister och debattörer började att skriva om händelserna i Tyskland, men Lagerkvist protesterade tidigt mot nazisternas handlingar. I boken Bödeln skriver han till exempel om våld, hat och intolerans. Genom sitt skrivande kunde Lagerkvist väcka uppmärksamhet kring utvecklingen i Europa. Den 10 maj 1933 tände nazisterna ett bokbål där man brände böcker som man ansåg vara olämpliga, en av dessa böcker var Bödeln av Pär Lagerkvist. Diskussionsfrågor: Varför brände nazisterna böcker? Pär Lagerkvist valdes in som ledamot i Svenska Akademien 1940 och fick Nobelpriset i litteratur 1951. Anteckna de fem citaten på tavlan, samtliga kommer från verk av Lagerkvist. Dessa citat finns avbildade på Storgatan i Växjö. Låt eleverna diskutera citatens innebörd tillsammans i mindre grupper och redovisa för varandra i klassen. Vårt enda hem är kärleken. Allt är givet människan som lån. På jorden väldigast är inte svärden. Det är vackrast när det skymmer. Nu löser solen sitt blonda hår. S I D A 10
Eleverna skapar egen tidningsartikel (20 min) Dela ut tidningsarken. I övningarna får eleverna reflektera kring Pär Lagerkvists författarskap. Tidningsarket innehåller ett antal uppgifter som knyter an till de delar som ni gått igenom under lektionen och här får eleverna möjlighet till egen reflektion. Bonusövning Diskussionsövning om pennan som vapen. På vilka andra sätt kan man protestera i skrift? Hur ser situationen ut i dag? Finns det andra kanaler för att protestera? Hur skiljer sig protesterna idag i jämförelse med 1900-talet? Är det lättare eller svårare att få uppmärksamhet idag? S I D A 11
Avslutande övning Under programmets sista lektion får varje elev skapa en egen tidning. Tidningssidorna som skapats under tidigare lektionsfällen sätts ihop till en helhet tillsammans med framsida och omslagsbild. Tidsåtgång: 1-2 lektioner Material: Tidningsark (se bilaga) Inled med att dela ut tidningsarken som eleverna gjort under de tidigare lektionerna. Diskutera de olika författare som ni valt att arbeta med i programmet. Förslag på diskussionsfrågor: På vilket sätt arbetade författarna med det skrivna ordet? Vilka ämnen skrev författarna om? På vilket vilket sätt kunde texterna de skrev skapa förändring? Tittar på en karta och se var Kronbergsförfattarna har bott : Elin Wägner (Rösås i Bergs socken) Vilhelm Moberg (Moshultamåla, Algutsboda församling) och Pär Lagerkvist (Växjö). Dela ut metodmaterialet, dvs omslaget till tidningen. Låt varje elev skapa en bild på framsidan som de tycker passar till tidningen och texterna som de har skrivit. De kan rita en egen bild eller skapa ett bildkollage. I de mindre bildrutorna finns också plats för egen bild/text. Häfta samman tidningen och låt eleverna fylla i sidonummer. Bonusövning: Vilka andra tidningar brukar eleverna läsa? Vilka olika delar finns med en i tidning? (jmf gärna med materialet eleverna skapat: serier, intervjuer, boktips etc) Vilka typer av yrkesroller finns på en tidningsredaktion? S I D A 12
Bilagor 1) Framsida (delas ut vid det sista lektionstillfället) 2) Metodmaterial Elin Wägner 3) Metodmaterial Vilhelm Moberg 4) Metodmaterial Pär Lagerkvist Skriv gärna ut metodmaterialet i dubbelsidigt tryck. S I D A 13
S I D A 14
Skriv om världen! FÖRSTA NUMRET / ÅR:... / TEXT:... / Special Kronoberg En tidning om författare från Kronoberg som genom sina frågeställningar och budskap påverkat hur vi förstår vår värld. LITTERATUREXTRA
Boktips Pennskaftet handlar om... Wägner staty i Stockholm PHOTO CREDIT: LOREM IPSUM Elin Wägner - journalist och författare Elin Wägner föddes 16 maj 1882 och var journalist och författare. 1944 valdes hon till ledamot i Svenska Akademin. Några av hennes mest kända böcker är Norrtullsligan, Pennskaftet och Väckarklocka. 2014 invigdes en staty i Stockholm som föreställer Elin Wägner. Statyn är gjord efter en bild av konstnären Siri Derkert som också kämpade för kvinnors rättigheter På Storgatan i Växjö finns även ett citat av Elin Wäger. Artikel av:... S I D A 16
Serie Vem vill köpa en tidning om rösträtt? Rita en serie som visar vad som hände när Pennskaftet försökte sälja rösträttstidningar. Vilke mötte hon? Hur reagerade de? Protestera! Elin Wägner framför 351 454 st namnunderskrifter för kvinnors rätt att rösta. Hur många pärmar ligger i stapeln? Serie av:......st. S I D A 17
Invandrarna Vilhelm Mobergförfattare, dramatiker och journalist Vilhelm Moberg föddes 20 augusti 1898 i Algutsboda församling. Han var författare, dramatiker och journalist. Några av hans mest kända böcker är Raskens, Rid i natt! och Utvandrarserien. Artikel av:... Boktips Invandrarna handlar om... S I D A 18
Resa i nytt land Tänk dig att du är reporter och reser tillbaka i tiden för att intervjua Karl-Oskar och Krisina. Skriv en text som berättar om hur de tyckte det kändes att åka tåg för första gången. VAD SKULLE DU SAKNA? Skriv en text till tidningen och berätta vad du skulle sakna mest om du lämnade Sverige. Artikel av:... BREVEN HEM Många av emigranterna skickade brev hem till Sverige för att berätta om sina nya liv i USA. Det kunde ta flera månader för breven att komma fram. STATY AV KARL-OSKAR OCH KRISTINA S I D A 19
Pär Lagerkvist - författare, dramatiker, poet Taes mo to beaque pos ium eum fuga. Ut eati untem rerferum, cuet volupianto etur. Artikel av:... Pär Lagerkvist föddes 1891 i Växjö. Han var författare, poet och dramatiker. 1940 blev han ledamot i Svenska Akademin. Några av hans mest kända böcker är Gäst hos verkligheten, Bödeln och Dvärgen. Han fick Nobelpriset i litteratur 1951. Protester Hur kan man använda det skrivna ordet för att protestera? S I D A 2 0
Mitt citat Vilket av Pär Lagerkvists citat tycker du tycker mest om? Rita en bild som du tycker passar orden. Vårt enda hem är kärleken. Allt är givet människan som lån. På jorden väldigast är inte svärden. Det är vackrast när det skymmer. Nu löser solen sitt blonda hår. Lagerkvist vid utdelningen av Nobelpriset i litteratur. S I D A 21