Stressforskningsinstitutetets temablad Utbrändhet Stressforskningsinstitutet
Utbrändhet - en kort historik Historiskt har utbränd definierats på flera olika sätt, men det förefaller alltmer tydligt att utbrändhet innebär att individen är dränerad på energi långvarigt utmattad till följd av kronisk stress. Bland tillstånd orsakade av stress är utbrändhet antagligen den mest omskrivna och omdebatterade. I Sverige används begreppet utbränd alltmer sällan eftersom det anses vara otillräckligt definierat och ha en alltför negativ och slutgiltig klang. Ordet för tankarna till något som är oåterkalleligt förkolnat och ur vilket inget nytt liv kan spira. Faktum är att vårt svenska ord utbrändhet har en mer dramatisk klang än den engelska motsvarigheten burnout. Det sistnämnda för snarare tankarna till något som är tillfälligt tömt på energi t ex ett urladdat bilbatteri och som kan fungera igen om ny energi tillförs. Dessutom saknar tillståndet utbrändhet en definition om vilken vetenskapsmännen kan enas. Den förste som använde ordet utbrändhet i vetenskapliga sammanhang anses vara Herbert Freudenberger som under 1970-talet arbetade idéellt som psykiater vid en alternativ hälsocentral för narkomaner i New York. Hälsocentralen bemannades huvudsakligen av frivilliga idealister som var djupt engagerade i vården av unga missbrukare. Freudenberger märkte att många av dessa från början starkt motiverade personer med tiden dränerades på energi och drabbades av en gradvis förlust av ideal och engagemang. För att namnge denna typ av utmattning använde Freudenberger termen burnout, då ett slanguttryck som syftade till effekterna av långvarigt narkotikamissbruk. Freudenberger drabbades själv av utbrändhet och kunde ge en mycket målande beskrivning av detta tillstånd, vilket var lätt att känna igen främst av personer i människovårdande yrken. Definitioner av utbrändhet Christina Maslachs forskning Ungefär samtidigt som Freudenberger lanserade termen burnout i New York, intresserade sig socialpsykologen Christina Maslach för samma fenomen i Kalifornien. Maslach forskade kring hälso- och sjukvårdsanställdas sätt att hantera negativa känslor till följd av patientarbete. Genom intervjuer med sjuksköterskor, läkare och andra yrkesgrupper kunde hon skönja tre genomgående teman i reaktionerna på arbetet med patienter. För det första beskrev många av de intervjuade en känslomässig utmattning, dvs. en förnimmelse av att vara tömd på positiva känslor. På sikt kan detta leda till en invärtes stumhet: man har givit allt och har inget kvar att ge. Det andra temat som Maslach identifierade i intervjuerna var de negativa attityder som utvecklades gentemot patienterna. Hon fann att de intervjuade använde sig av en ökande känslomässig distans i syfte att skydda sig mot upplevelsen av känslomässig utmattning. Dessa känslor medförde skuld, en skuld som dock är irrationell, då
orsakerna till individens bristande välbefinnande står att finna i det sätt varpå arbetet är organiserat. Slutligen identifierade Maslach ett tredje tema: upplevelsen av att genomgå en kris i sin professionella roll. Den minskade professionella prestationen kan till en början inte observeras, utan är snarare en upplevelse hos den drabbade individen. Man kan säga att det är en slutsats om sin prestation som den drabbade drar mot bakgrund av den känslomässiga utmattningen och cynismen. Avsaknaden av positiva känslor upplevs som tecken på bristande kvalitet i det egna arbetet. På sikt minskar prestationen mätbart. Individen drar ner sin effektivitet till det minsta nödvändiga för att kunna hävda att han/hon sköter sitt jobb. Så har exempelvis amerikanska lärare med utbrändhetsproblem observerats använda sig allt mer av videofilmer i undervisningen. Eleverna instrueras att se filmen medan läraren avlägsnar sig från klassrummet. Denna strategi tillåter läraren att slippa konfrontera eleverna och samtidigt kunna hävda att han/hon genomför den föreskrivna undervisningstimmen. Maslachs och medarbetares definition av utbrändhet triaden av känslomässig utmattning, cynism och minskad professionell prestation är den som fått mest spridning. Till stor del beror detta på att den överväldigande majoriteten av de studier som genomförts kring ämnet har använt sig av det frågeformulär som Maslach och medarbetare konstruerat för mätningen av utbrändhet: Maslach Burnout Inventory (MBI). I början hävdade Maslach och medarbetare att utbrändhet förekommer uteslutande i yrken präglade av täta och påfrestande människokontakter, t ex bland sjukvårdspersonal, socialarbetare, lärare, poliser med flera. På senare tid har detta synsätt reviderats. Utbrändhet anses inte utgöra en kris i relation till arbete med människor, utan snarare en kris i relation till arbetet i sig. Utbrändhet som utmattningstillstånd De amerikanska forskarna Ayala M Pines och Elliot Aronson (1988) ger en något bredare beskrivning av utbrändhet som ett utmattningstillstånd. Enligt dessa författare är individen utmattad såväl fysiskt som känslomässigt och mentalt till följd av långvarigt engagemang i känslomässigt krävande situationer. Den fysiska utmattningen yttrar sig, förutom i ständig trötthet och svaghet, även i en rad andra fysiska symtom. Den känslomässiga utmattningen innebär upplevelsen av att vara hjälplös och utan hopp, samt fångad i en olöslig situation. Mental utmattning utgörs, enligt Pines och medarbetares definition, av en rad negativa attityder som individen utvecklar i relation till arbetet, till sig själv och till livet i stort. Författarna menar också att känslomässigt krävande situationer inte bara uppstår i arbete med andra människor, utan även i andra typer av arbeten samt i den privata sfären. Därmed kan utbrändhet uppstå i en rad sammanhang utanför arbetet, t ex äktenskapet eller politisk verksamhet. Som både tillstånd och långsiktig process Ett flertal andra forskare har givit egna definitioner av begreppet utbrändhet, betraktat såväl som tillstånd, som långsiktig process. Tre teman verkar vara gemensamma för de olika definitionerna: individegenskaper, ofördelaktig arbetsmiljö och utbrändhetens självvidmakthållande karaktär. För det första förutsätts individen vara utrustad med vissa psykologiska egenskaper för att han/hon ska kunna drabbas av utbrändhet. Sådana egenskaper innefattar en överdriven motivation och ambition, stor idealism, högt ställda mål och förväntningar och ett gränslöst engagemang i arbetet. Sannolikt är en självkänsla baserad på prestationer den gemensamma nämnaren för dessa egenskaper. Talesättet Man måste brinna för att bli utbränd illustrerar väl betydelsen av individens orimliga förväntningar på de egna arbetsprestationerna. För det andra hävdar flertalet forskare att utbrändhet är relaterad till stress i arbetet, oavsett om yrket omfattar klientkontakter eller ej. Med detta menas att utbrändhet uppstår när arbetsmiljön gör det omöjligt för den starkt motiverade individen att nå sina mål. När arbetets vardagliga realiteter står i alltför stark kontrast till idealistens gränslösa engagemang upplever denna frustration och, med tiden, utmattning. Symptomen och den kliniska diagnosen Wilmar B Schaufeli och Dirk Enzmann, båda från Holland, som genomfört en omfattande genomgång av litteraturen kring utbrändhet, menar att detta tillstånd tillskrivits sammanlagt 132 symtom! Detta är inte orealistiskt eftersom långvarig stress kan påverka i stort sett alla organismens system. Vad är då utbrändhetens unika väsen, det som skiljer den från snarlika tillstånd? Det förefaller alltmer tydligt att utbrändhet innebär att individen är dränerad på energi långvarigt utmattad till följd av kronisk stress. Utmattningen påverkar individen såväl fysiskt som känslo- och tankemässigt. Detta ger naturligtvis upphov till en mängd symptom bland vilka trötthet, som inte går att vila bort, sömnrubbningar och kognitiva besvär är de centrala. Så gott som alla drabbade lider av sömnstörningar, sannolikt orsakade av störningar i individens djupsömnsfunktion. Djupsömnen syftar inte bara till att reparera skadad vävnad, utan bidrar även till befästandet av minnen från dagen som varit.
Den kognitiva utmattningen yttrar sig främst i minnes- och koncentrationssvårigheter. Den drabbade har svårt att koncentrera sig på en text, som t ex nyhetsartiklar och böcker. Onormal glömska yttrar sig i störningar i det så kallade explicita minnet ett system som har att göra med minnen som kan framkallas viljemässigt och som står för sammanhang i tid och rum. Det finns flera möjliga förklaringar till dessa symtom. En störd djupsömn kan således också bidra till försämrat minne och koncentration. Gemensamt för de stressrelaterade sjukdomarna tycks vara fysisk trötthet, sömnstörning och problem med minne och koncentration. Till dessa centrala besvär tillkommer i regel ett flertal ytterligare symtom. För den kliniska diagnosen utbrändhet ska minst fyra av följande symtom ha förelegat i stort sett varje dag i minst fyra veckor: Koncentrationssvårigheter och minnesstörning. Påtagligt nedsatt förmåga att hantera krav och göra saker under tidspress. Känslomässig labilitet eller irritabilitet. Sömnstörning. Påtaglig svaghet eller uttröttbarhet. Fysiska symtom som värk, bröstsmärtor, hjärtklappning, magtarmbesvär, yrsel, ljudkänslighet eller synrubbningar. Symptomen ska orsaka kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden. Symtomen beror ej på direkta fysiologiska effekter eller någon substans( t ex missbruksdrog eller medicinering) eller någon somatisk sjukdom eller skada (t ex hypotyroidism, diabetes, infektionssjukdom). Om kriterierna för egentlig depression, dystymi eller generaliserat ångestsyndrom samtidigt är uppfyllda, anges utmattningssyndrom enbart som tilläggsspecifikation till den aktuella diagnosen.
Stressforskningsinstitutets temablad är en serie broschyrer som ger en fördjupad kunskap om institutets aktuella forskningsteman: Stressmekanismer En introduktion till sömn Trötthet och återhämtning Utbrändhet Arbetsorganisation och hälsa Skiftarbete, hälsa och säkerhet Stress hos barn Jet-lag Arbete och självrapporterad hälsa bland svenska kvinnor och män Temabladen finns i tryckt format men kan även laddas ned i pdf-format på www.stressforskning.su.se På webbplatsen finns även information om Stressforskningsinstitutets senaste forskningsresultat, nya publikationer och aktuella projekt. Stressforskningsinstitutet är ett forskningscentrum inom området stress och hälsa. Institutet tillhör den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet och bedriver grund- och tillämpad forskning utifrån tvärvetenskapliga och tvärmetodologiska ansatser. Verksamhetsidén är att studera hur individer och grupper påverkas av olika sociala miljöer, med särskilt fokus på stressreaktioner och hälsa. Den långsiktiga målsättningen med forskningen är att bidra till en förbättrad folkhälsa.
Stressforskningsinstitutet Postadress Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet, SE-106 91 Stockholm Besöksadress Frescati hagväg 16 A, 114 19 Stockholm Webbadress www.stressforskning.su.se Telefon och telefax Växel: +468-16 20 00 Fax: +468-5537 8900 E-postadresser info@stressforskning.su.se laboratory@stressforskning.su.se fornamn.efternamn@su.se