Verksamhetsplan och budget 2016 Beslutat av Universitetsstyrelsen Datum: 2015-12-10 Dnr: 2015/162-1.1
Innehåll Bakgrund 3 Verksamhetsplan 2016-2018 5 Kompetensförsörjning 8 Utmanande utbildningar 10 Framstående forskning 15 Samhällelig drivkraft 18 Globala värden 19 Internationalisering 19 Hållbar utveckling 21 Lika villkor 22 Verksamhetsstöd 23 Universitetsbiblioteket 24 Budget 2016 25 Anslagsfördelning och övriga ekonomiska planeringsförutsättningar för 2016 _ 25 Anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 25 Intäkter av uppdragsutbildning och andra externa uppdrag 27 Forskning och utbildning på forskarnivå 28 Intäkter av bidrag och övriga externa intäkter 29 Universitetsgemensamma kostnader 30 Linnéuniversitetets budget 2016 31 2 (32)
Bakgrund Enligt Linnéuniversitetets verksamhetsprocess 1 (figur 1) fattar universitetsstyrelsen i juni beslut om Verksamhetens inriktning och ekonomiska förutsättningar vilket ger förutsättningar och riktlinjer för de verksamhetsplaner och budgetar fakulteter, nämnden för lärarutbildning (NLU), universitetsförvaltning och universitetsbibliotek tar fram under hösten. Genom beslutet fastställs de huvudsakliga ekonomiska ramarna för nästkommande år. Justeringar kan ske under hösten beroende av budgetpropositionen, planeringsprocessen mm. Figur 1. Linnéuniversitetets övergripande årscykel Under hösten tar fakulteterna/nlu fram förslag på verksamhetsplaner som behandlas i en höstdialog med rektorerna. Dialoger och nya förutsättningar i samband med budgetpropositionen bildar underlag för Verksamhetsplan och budget som universitetsstyrelsen beslutar om i december. Genom detta beslut fastställs de slutliga ekonomiska ramarna för kommande år. Fakulteter/NLU kan i dialog med rektor dessutom komma överens om specifika uppdrag som kan bidra till universitetets utveckling. Uppdrag följs upp i samband med årsredovisning, utbildningsdialog och vårdialog. Inför vårdialogen sammanfattar fakulteter/nlu i en verksamhetsplan på vilket sätt de uppfyllt till tilldelade uppdrag i en verksamhetsberättelse. Dessa uppföljningar bidrar därefter till att forma planeringsförutsättningarna inför nästkommande år. 1 En beskrivning av verksamhetsprocessen återfinns bland annat i Linnéuniversitetets kvalitetspolicy (ST 2013/417-1.1) 3 (32)
Genom att Verksamhetsplan och budget 2016 beslutas ger universitetsstyrelsen: rektor, fakulteter, nämnden för lärarutbildning, kommittéer, institutet för fortbildning av journalister (Fojo), polisutbildningen, universitetspedagogiska enheten (UPE), universitetsförvaltningen och universitetsbiblioteket i uppdrag att arbeta enligt de inriktningar och prioriteringar som anges i dokumentet samt inom de ekonomiska ramar som ges. Dokumentet är uppdelat i två huvudsakliga delar där den ena, Verksamhetsplan, behandlar universitetets strategiska och innehållsliga inriktning, medan den andra, Budget, redovisar verksamhetens budgeterade intäkter och kostnader samt anslagsfördelning till fakulteterna/nlu. 4 (32)
Verksamhetsplan 2016-2018 Sedan universitetsstyrelsen i juni fattade beslut om planeringsförutsättningarna inför 2016 har en del av dessa förutsättningar förändrats. Förändringarna består främst av ändrade ekonomiska villkor i samband med regeringens budgetproposition, i första hand ett utökat forskningsanslag och justerat utbildningsanslag. Planeringen inför 2016 har även påverkats av höstdialogerna mellan rektor och fakultetsledningarna. Även om denna verksamhetsplan främst fokuserar på 2016 är blicken även riktad längre in i framtiden. Ambitionen är att anta en planeringshorisont på tre år och Linnéuniversitetets Vision och strategi 2015-2020 2 pekar ut vilken huvudsaklig riktning universitetet ska ha. I visionen beskrivs universitetets strategiska områden och ambitioner fram till 2020. Universitetets ekonomiska planeringsförutsättningar presenteras i tabell 1. Enligt denna tabell framgår att anslagen för forskning föreslås öka med 28 miljoner inför 2016 vilket skapar nya möjligheter och utmaningar för forskningsverksamheten. För utbildningsområdet handlar det generellt om en något ökad ram, bland annat genom höjda ersättningsbelopp för insatser i syfte att öka utbildningskvaliteten. Samtidigt föreslås en satsning på utbildningar som är knutna till så kallade bristyrken. Tabell 1. Ekonomiska planeringsförutsättningar 2016, tkr. Ekonomiska planeringsförutsättningar Anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (takbelopp) 1 Anslag för forskning och utbildning på forskarnivå 2013 2014 2015 2016 2016 2017 2018 2019 Utfall Utfall Utfall Plan Budget Budget Budget Budget 957 621 976 138 993 258 981 996 1 012 220 1 012 194 1 015 889 1 001 058 275 823 283 945 285 795 285 203 318 453 318 463 318 476 318 477 Särskilda medel 15 168 16 972 27 609 16 288 16 511 16 511 16 511 16 511 Fortbildning av journalister (Fojo) 9 781 9 983 10 052 10 052 10 188 10 188 10 188 10 188 Utrustning mm till Sjöbefälsutbildningen (SJÖ) 5 387 5 498 6 236 6 236 6 323 6 323 6 323 6 323 Kvalitetsbaserad resursförstärkning 1 491 4 177 Kvalitetsförstärkning 7 144 Summa tilldelade anslag 1 248 612 1 277 055 1 306 662 1 283 487 1 347 184 1 347 168 1 350 876 1 336 046 På grund av att universitetet överproducerar inom utbildningsområdet måste utbudet ses över och volymen anpassas efter tilldelad ram. Fakulteternas översyn av och prioriteringar inom utbildningsutbudet måste fortsätta samtidigt som arbetet med utbildningarnas kvalitet har hög prioritet. Kvalitetsrådet och fakultetsledningarna har rektors uppdrag att kontinuerligt följa upp och säkerställa att utbildningarna har högsta kvalitet. De nationella förutsättningarna för kvalitetsarbetet inom sektorn förändras sannolikt genom att Universitetskanslersämbetets och lärosätenas roller skrivs om. Ett riksdagsbeslut förväntas i början av 2016. Förändringen ställer krav på nya sätt att följa upp utbildningskvalitet vilket kräver ett stort utvecklingsarbete under nästa år. Linnéuniversitetet har tillsammans med Mittuniversitetet, Örebro universitet och Karlstad universitet profilerat sig som de nya universiteten. Gemensamt för de nya universiteten är en stark betoning på professionsutbildning 3 och nära samverkan med det omgivande samhället. Utmärkande är också låga forskningsanslag i relation till utbildningsvolymen. Det är därför positivt att Linnéuniversitetets forskningsanslag ökar inför nästa år. 2 En resa in i framtiden. Vision och strategi 2015-2020. Dnr 2014/323-1.1 3 Enligt HF:s definition. 5 (32)
I enlighet med universitetsstyrelsens intentioner har både vetenskaplig publicering och forskningens externfinansiering ökat under senare år. Denna ökning måste fortsätta för att stärka Linnéuniversitetet i konkurrensen om både anslag och externa forskningsmedel. Linnéuniversitetets relativt begränsade satsningar på den internationella marknaden har hittills varit framgångsrika avseende inresande utländska studenter 4. Med tanke på de globala strömningarna borde dessa satsningar fortsätta. Framför allt måste antalet utresande studenter öka samtidigt som den internationella miljön på hemmaplan ska utvecklas och stärkas. Linneuniversitetet har sedan starten 2010 pekat ut kompetensförsörjning som ett prioriterat område. En förutsättning för att Linnéuniversitetet ska nå sina högt uppsatta ambitioner med utbildning och forskning är att universitetet lyckas rekrytera och behålla framgångsrika medarbetare. Det är även väsentligt att ge lärare och forskare goda förutsättningar att bidra till universitetets utveckling. Linnéuniversitetet är en stark aktör i regionen med väl utvecklad samverkan med omvärlden inom både utbildning och forskning. Samverkan med Ikea är exempel på hur universitetet lyckas utveckla fruktbara samarbeten med aktörer i omvärlden. Samtidigt är dessa samverkansprojekt en utmaning för universitetet och ställer särskilda krav på strategiska överväganden, samverkan över fakultets- och ämnesgränser, ledarskap, kompetensförsörjning etc. Universitetet ska därför fortsätta att utveckla interna möjligheter för att hantera utmaningar avseende samverkan kring utbildning och forskning. Den 1 januari 2013 infördes en ny delegationsordning och fakultetsorganisation. Fakulteterna/NLU har på rektors uppdrag följt upp hur den nya organisationen fungerar ur ett kvalitets- och effektivitetsperspektiv. Därutöver har arbetssituationen och uppdragen för fakultetskansliernas chefer och för prefekter följts upp. Dessa insatser är delar av ett prioriterat och kontinuerligt arbete med att utveckla en kostnadseffektiv administration med hög kvalitet. Med utgångspunkt i Linnéuniversitetets vision och strategi genomförs ett utvecklingsarbete om Intern styrning och kontroll (ISK). Utvecklingsarbetet påbörjades 2014 och syftar till en fortsatt anpassning av regelverket till universitetets verksamhet och dess förutsättningar. Ambitionen är även att integrera ISK med universitetets verksamhetsutveckling inom utbildning, forskning och verksamhetsstöd. Utvecklingsarbetet har behandlat följande områden: Förenkling och anpassning av arbetet med intern styrning och kontroll till Linnéuniversitetets förutsättningar Identifiering av kritiska faktorer för att uppnå Linnéuniversitetets mål Utveckling av en beslutsstödsmodell utifrån olika perspektiv Verksamhetsstödets ansvar för intern kontroll Beredning av ny policy för intern styrning och kontroll 4 Ht 2015 var det 2011 internationella sökande på mastersnivå. Motsvarande siffra 2014 var 1807. Internationella sökande till grundprogram och kurser ht14 var 1143 vilket kan jämföras med 907 året innan. 6 (32)
Universitets- och fakultetsledningarna har i diskussioner identifierat ett antal kritiska faktorer 5 för att uppnå Linnéuniversitetets mål: rekrytera rätt personal utveckla och tillvarata befintlig kompetens förmåga att hålla oss uppdaterade med omvärldens och studenternas krav utnyttja mångfald och internationalisering för kvalitetshöjning forskningsfinansiering forskningsledning ändamålsenligt arbetssätt De prioriteringar och åtgärder som planeras i verksamhetsplanen för 2016 möter upp flertalet av de kritiska faktorer som identifierats i ledningens diskussioner. Under 2016 fortsätter utvecklingsarbetet genom att universitetsledningen tillsammans med fakulteter och nämnden för lärarutbildningen fördjupa arbetet med att identifiera kritiska faktorer samt föreslå och genomföra åtgärder. Även utvecklingsarbetet av intern kontroll inom verksamhetsstödet fortsätter under nästa år. Arbetet med att identifiera kritiska faktorer har sedan tidigare resulterat i att ett antal områden pekats ut som prioriterade. Följande områden prioriteras i planeringen av verksamheten inför 2016: utbildningskvalitet översyn av utbildningsutbudet externfinansiering och vetenskaplig publicering kompetensförsörjning internationalisering på hemmaplan och den studiesociala miljön interna samverkansformer effektiv administration De prioriterade områdena konkretiseras nedan. Kompetensförsörjning presenteras särskilt medan övriga behandlas inom respektive strategiområde. 5 Begreppet kritiska faktorer inbegriper både möjligheter och risker. Det används istället för ISKbegreppet risk. 7 (32)
Kompetensförsörjning Sedan en riskvärdering som gjordes hösten 2011 har kompetensförsörjning varit ett prioriterade område på Linnéuniversitetet. Även i senare diskussioner kring kritiska faktorer har kompetensförsörjning identifierats. Internrevisionen har i en rapport från 2013 efterlyst bättre struktur i det strategiska arbetet med kompetensförsörjningsplaner samt större enhetlighet mellan fakulteterna när det gäller rekryteringsprocesser och dess genomförande. Linnéuniversitetet har utvecklat det strategiska och långsiktiga arbetet med kompetensförsörjning. Ett strategiskt tänkande innebär ett visst mått av risktagande. Fakultetsledningarna måste driva arbetet med att rekrytera med ambitionen att öka externa intäkter samt stå för riskerna eftersom det inte finns några fullständiga garantier för finansieringen. Ett speciellt fokus bör läggas på internationell rekrytering vilket även inkluderar att stödet för sådana rekryteringar utvecklas. En av Linnéuniversitetets ambitioner har sedan 2010 varit att öka andelen disputerade lärare. Denna andel har ökat från 46 procent (2010) till 59 procent (2014) 6. Andelen disputerade lärare behöver dock öka ytterligare och framför allt inom professionsutbildningar. Dessa utbildningar behöver lärare med både vetenskaplig och professionsrelaterad kompetens. Andelen professorer har ökat marginellt sedan 2010 och ambitionen är att även denna andel ska öka under kommande år. Trots stora insatser är behovet av nyckelrekryteringar stort både inom utbildning och forskning. Tillkommande forskningsanslag på ca 28 Mkr är därför ett välkommet tillskott och ska användas till att finansiera strategiska rekryteringssatsningar 7. Som kompletterande finansiering av rekryteringssatsningen kommer delar av myndighetskapitalet att användas. Fakulteterna uppmanas avsätta medel för att bidra till finansieringen av dessa satsningar. Därigenom kan rektors och fakulteternas satsningar samverka för att höja och utveckla universitetets kompetens. Linnéuniversitetets satsning på att balansera underrepresenterat kön avseende professorer ska fortsätta och det avsätts strategiska medel även för detta ändamål. Framför allt ska dessa medel stödja lektorers meritering till professor. Rektor finansierar delar av satsningen men fakulteterna måste också avsätta strategiska medel för att fullfölja satsningen på de lektorer som tilldelas meriteringsstöd. Universitetets strävan är att vara en god och attraktiv arbetsgivare där arbetet med kompetensförsörjning karakteriseras av hållbarhet och långsiktighet. Personalavdelningen har under 2015 arbetat fram ett dokument som anger hur arbetet med kompetensförsörjning kan ske på ett överskådligt, strukturerat och uppföljningsbart sätt. Arbetet är relaterat till universitetets övergripande mål och strategier. Det är av stor vikt att universitetet arbetar systematiskt för att behålla och utveckla befintlig personal. Arbetet berör frågor om arbetsmiljö, karriärmöjligheter och kompetensutveckling. Linnéuniversitetets förmåga att attrahera kompetenta medarbetare och behålla goda krafter handlar till stora delar om hur universitetet agerar och framstår som arbetsgivare. Utifrån resultatet av frågor om 6 Avser årsarbetskrafter. 7 Dessa satsningar behandlas under Framstående forskning. 8 (32)
arbetsgivarvarumärket i mätningen av internkommunikationen har dialoger genomförts med samtliga fakultetsledningar vilket resulterat i en aktivitetsplan. Ett resultat är en förändrad profilering av rekryteringsannonser och en plan för att utveckla beskrivningen av Linnéuniversitetets styrkor som arbetsgivare och de möjligheter som erbjuds medarbetare. Personalavdelningen har avsatt resurser för att utveckla stödet till inflyttande och medflyttare. Under 2016 kommer arbete genomföras för att utveckla stödet till chefer både genom utbildning, rådgivning och genom utveckling av ett webbaserat stöd. Universitetet ska under 2016: utforma en plan för att öka Linnéuniversitetets attraktivitet som arbetsgivare utforma ett förslag för arbetet med att balansera underrepresenterat kön avseende professorer föreslå hur stödet för internationell rekrytering av anställda och mottagandet av dessa rekryteringar ska stärkas Varje fakultet/nlu ska under 2016: öka andelen disputerade lärare och professorer öka internationell rekrytering stödja meriteringen av underrepresenterat kön avseende professorer utveckla arbetet med att behålla och kompetensutveckla befintlig personal 9 (32)
Utmanande utbildningar Linnéuniversitetets anslag för utbildning ökar inför 2016 och kommer enligt kända planeringsförutsättningar och utifrån 2016 års prisnivå plana ut under kommande år (se tabell 2). Tabell 2. Förändring av anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1, tkr Vissa anslagsposter minskas medan andra höjs inför 2016. Anslaget minskar genom omfördelning till utbyggd läkar- och tandläkarutbildning och utbyggd vård- och ingenjörsutbildning samt genom att den tillfälliga satsningen på högskoleplatser 2013 2015 upphör. Minskningarna kompenseras till viss del av att departementet öronmärker anslag för utbildning av fler lärare och sjuksköterskor 8. Ersättningsbeloppen för humaniora, samhällsvetenskap, utbildningsområde undervisning och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) höjs inför 2016 för att stärka utbildningarnas kvalitet. Höjningen gäller i första hand i tre år och departementet avser att följa upp på vilket sätt den används för att stärka utbildningskvaliteten. Berörda fakulteter uppdras därför att i slutet av 2016 redovisa på vilket sätt de höjda ersättningsbeloppen använts för att stärka utbildningarnas kvalitet. Nämnden för lärarutbildning ges ett speciellt uppdrag att följa upp kvalitetsförstärkningar inom lärarutbildningen. I budgetpropositionen anges att kvalitetsmedel tillförs lärosätena med totalt 300 Mkr för 2016. Hur dessa medel fördelas meddelas i regleringsbreven varför de inte kan läggas in i Linnéuniversitetets budgetförslag. Förutom nationella förändringar bör även några lärosätesspecifika förändringar nämnas. Eftersom söktalen till vissa program inom lärarutbildningen minskade, omfördelades en del platser under våren 2015 till andra utbildningar. Dessa platser återgår inför 2016 till lärarutbildningens uppdrag. 8 Se posten Utbyggnad av högskoleutbildning i tabell 2. 10 (32)
Linnéuniversitetet kommer under 2015 producera helårsstudenter som överstiger takbeloppet med drygt 10 Mkr. Denna överproduktion beräknas öka kommande år, vilket framgår av diagram 1. Efterfrågan på universitetets utbildningar är fortfarande hög och Linnéuniversitetets attraktivitet bekräftas även genom ett stort intresse från internationella studenter. Eftersom anslagsutvecklingen planar ut måste universitetet fortsätta anpassa omfattningen efter tilldelat takbelopp. Diagram 1. Prognos utbildningsproduktion Enligt trenden 9 i diagram 1 kommer Linnéuniversitetets ackumulerade överproduktion att under 2016 överstiga 100 Mkr, vilket är gränsen för att få spara överproduktion till kommande år. Dessa förhållanden framgår av diagram 2. Denna utveckling måste brytas och ambitionen är att volymen är i balans med tilldelat takbelopp så snart det är möjligt. Fakulteterna måste därför se över utbildningsutbudet för att vända denna utveckling. Översynerna måste även beakta att satsningen på fler platser inom lärarutbildning och sjuksköterskeprogram innebär att andra utbildningar måste minska. Fakulteterna och NLU ges därför i uppdrag att till utbildningsdialogerna redovisa på vilket sätt det egna utbildningsutbudet kan anpassas till tilldelat uppdrag. Rektor avser att tillskjuta medel för att vid behov dämpa effekterna av en minskning. 9 Trenden baseras på universitetets oktoberprognos som lämnas till Utbildningsdepartementet över utbildningsprestationer 2015-2019. 11 (32)
Diagram 2. Prognos överproduktion Andelen studenter på avancerad nivå har ökat marginellt under senare år varför fakulteterna/nlu måste fortsätta prioritera arbetet med att öka denna andel. Söktrycket till lärarutbildningen ökar nationellt. På Linnéuniversitetet ökar framför allt söktalen till programmen för specialpedagoger och speciallärare. En särskild marknadsföringsinsats har gjorts för innevarande år och ska utvecklas 2016. Antalet förstahandssökande ökar även på yrkeslärarprogrammet och grundlärarprogrammet. Om lärarutbildningens studieplatser inte fylls omfördelas dessa platser under innevarande år till i första hand fort- och vidareutbildning inom skolområdet. Fakultetsövergripande utbildningssatsningar ska underlättas och stimuleras. Ett förslag ska tas fram för att underlätta arbetet med fakultetsövergripande satsningar. Linnéuniversitetets ambition att erbjuda studenter bred, kvalificerad och hållbar akademisk utbildning där kunskapsbildning och kritiskt tänkande är centrala utgångspunkter. I ambitionen ingår även att ge utbildningar som gör studenter väl rustade för arbetslivet. Utbildningsdepartementet ställer krav på att universiteten ska visa på vilket sätt arbetsmarknadens behov respektive studenternas efterfrågan ligger till grund för det utbildningsutbud som erbjuds. Det förväntas även att universiteten ska se över på vilka sätt de kan bidra till studenternas inträde på arbetsmarknaden. Linnéuniversitetet satsar på att utveckla alumnverksamheten. Syftet är att stärka det långsiktiga varumärkes- och kvalitetsarbetet, utveckla samverkan med näringsliv och offentlig verksamhet samt stödja studentrekryteringsarbetet. Arbetet sker främst i samarbete mellan fakulteter, avdelningen för externa relationer och kommunikationsavdelningen. Under 2016 fokuserar universitetet på att stärka sin kommunikation med alumnnätverket. I arbetet ingår att fortlöpande informera alumner och bjuda in dem till aktiviteter och möten med universitetet. 12 (32)
Ett led i arbetet med alumnverksamheten och relationen till arbetsmarknaden är att Linnéuniversitetet följer upp arbetsmarknadens behov och utbildningarnas användbarhet genom alumn- och avnämarstudier. Dessa studier 10 visar att Linnéstudenterna är väl rustade för de arbetsuppgifter deras utbildningar har förberett dem för och att flertalet får arbete som är relevanta för deras utbildning. Linnéuniversitetet gör en speciell satsning på validering i form av att värdera individers kunskaper och kompetens i relation till kraven från utbildningssystemet. Studerandeavdelningen har fått i uppdrag att under 2016 ta fram en fakultetsövergripande metod och ett administrativt stöd för validering. L innéuniversitetet har även initierat ett lärosätesövergripande nätverk för validering inom högre utbildning. Nätverket startas upp under 2016. En ytterligare del av arbetet med att förbereda studenterna för arbetslivet avser förutsättningarna för och kunskapen om digitalt lärande. Rektor har därför gett prorektorerna i uppdrag att ta fram ett förslag på hur universitets enheter och funktioner ska samordnas för att skapa ett optimalt stöd för digitalt lärande. På rektors uppdrag har en utredning kring studenters språkfärdigheter genomförts. Bakgrunden till utredningen är signaler både nationellt och lokalt om att ett växande antal studenter uppvisar brister i språklig förmåga. Rektor har gett universitetspedagogisk enhet (UPE) i uppdrag att integrera språkliga färdigheter och språkutveckling i universitetets kursplaner samt utbilda universitetets lärare i frågor som har med språkliga brister och studier att göra. En utredning 11 visar att universitetet bör utveckla arbetet med uppdragsutbildning, avseende såväl övergripande ekonomiska och organisatoriska förutsättningar, som verksamhetsplanering på fakultets- och institutionsnivå. Under 2015 formerades en arbetsgrupp för utveckling av stödet till uppdragsutbildning. Linnéuniversitetets ambition är att intäkterna för uppdragsutbildning ska öka med 10 procent på 3 år. Fakulteter/NLU ges i uppdrag att redovisa hur denna ambition ska kunna uppnås. Linnéuniversitetets ambition är att erbjuda utbildning och utbildningsmiljö av högsta kvalitet ur ett nationellt och internationellt perspektiv. För att betona denna ambition har rektor tagit initiativ till ett omfattande kvalitetsprojekt 12 vars syfte är att säkerställa och utveckla kvaliteten på universitetets utbildningar. Kvalitetsrådet konkretiserar och samordnar projektet medan fakulteterna/nlu ansvarar för genomförandet. Under våren 2015 presenterade utbildningsdepartementet ett förslag på ett nytt system för att säkra kvaliteten i högre utbildning 13. Enligt förslaget ska de enskilda lärosätena ges ansvaret för att inom ramen för ett lokalt kvalitetssäkringssystem, följa upp utbildningarnas kvalitet. UKÄ:s huvudsakliga uppgift föreslås vara att följa upp lärosätenas kvalitetssäkringssystem. Riksdagen förväntas fatta beslut om förslaget i början av 2016. 10 Se ex. Alumnstudien (Dnr 2015/101-1.2) 11 Uppdragsutbildning - erfarenheter, förutsättningar och möjligheter för uppdragsutbildning vid Linnéuniversitetet (2014-02-25) 12 Projekt utbildningskvalitet 2014-2016 (Dnr 2014/74-1.5) vilket konkretiseras genom Plan för utvärdering, Dnr 2014/74-1.5 13 Kvalitetssäkring av högre utbildning, Utbildningsdepartementet U2015/1626UH. Linnéuniversitetet skickade in svar på denna remiss 150408, Dnr 2015/102-1.4. 13 (32)
Linnéuniversitetet har påbörjat arbetet med att utveckla ett kvalitetssystem enligt nämnda förslag. En del av detta arbete är att i samarbete med Karlstads universitet och Mittuniversitetet ta fram en gemensam modell för att utvärdera de tre lärosätenas utbildningar. Modellen innebär att utbildningarna utvärderas av bedömargrupper bestående av externa och interna sakkunniga och att de utvärderas successivt i en sexårscykel. Modellen ska vara klar under 2016. Vid sidan av lärosätesgemensamma utvärderingar ska Linnéuniversitetet kontinuerligt och systematiskt följa upp de egna utbildningarnas kvalitet. Modellen med lärosätesövergripande utvärderingar ska haka i de fakultetsövergripande och fakultetsspecifika uppföljningarna. Kvalitetsrådet ansvarar för att samordna kvalitetssäkringssystemets olika delar. Under hösten 2014 inrättades en expertgrupp för utbildning på forskarnivå med syfte att i första hand vara ett stöd för fakulteternas kvalitetsarbete och att se över regeldokument avseende utbildning på forskarnivå. Expertgruppen rapporterar till kvalitetsrådet som ansvarar för att det systematiska kvalitetsarbetet tillämpas på utbildning på forskarnivå. Universitetet ska under 2016: utforma ett kvalitetssäkringssystem som inkluderar hela universitetet och samtliga utbildningsnivåer samordna utvecklingen av en alumnverksamhet utforma ett förslag på hur universitetet ska samordna arbetet med digitalt lärande påbörja ett arbete med att integrera moment med språkliga färdigheter och språkutveckling i kursplaner utveckla och erbjuda utbildningar till lärare avseende språkliga brister hos studenter ta fram förslag på hur fakultetsövergripande utbildningssatsningar ska underlättas samordna och utveckla kunskap för att stödja uppdragsutbildning Varje fakultet/nlu ska under 2016: redovisa hur utbildningsverksamheten och dess kostnader ska anpassas efter tilldelat anslag utveckla det systematiska arbetet med utbildningskvalitet så att det fogas samman med universitetets övergripande kvalitetssäkringssystem öka andelen studenter på avancerad nivå presentera en prognos av det framtida söktrycket visa hur studenternas efterfrågan respektive arbetsmarknadens behov påverkar utbildningsutbudet bidra till studenters inträde på arbetsmarknaden utveckla uppdragsutbildning så att intäkterna ökar med 10 procent på 3 år 14 (32)
Framstående forskning Enligt höstens budgetproposition ökar Linnéuniversitetets forskningsanslag med 28 Mkr. 14 Av den anledningen har universitetsstyrelsen fastställt en avsiktsförklaring 15 för hur det utökade anslaget ska användas. Utgångspunkten är att det tillkommande anslaget främst används till nyrekryteringar för att skapa bättre förutsättningar för forskningssatsningar. Satsningen ligger i linje med universitetets långsiktiga ambition att rekrytera nyckelkompetenser som kan vidareutveckla både forskning och utbildning. Tabell 3. Förändring av anslag för forskning och utbildning på forskarnivå 1, tkr. Eftersom rekryteringar tar tid sker satsningen i två steg, där första steget fokuserar utlysning av postdok och gästprofessorer. Förhoppningen är att flera av dessa rekryteringar kan resulterar i permanenta anställningar. Under nästa år planeras för nästa steg som innebär långsiktiga och strategiska satsningar på rekrytering av nyckelpersoner som kan bidra till att utveckla forskning och utbildning inom flera miljöer. I samtliga satsningar ska internationell rekrytering ha hög prioritet. Satsningarna finansieras främst av tillkommande forskningsmedel och fakulteternas anslag men kan även temporärt stödjas genom att myndighetskapitalet utnyttjas. Satsningarna ska samfinansieras varför fakulteterna ska avsätta medel till planerade satsningar i fakultetsbudgeterna. För att få fart på dessa satsningar uppmanas fakulteterna att planera för rekrytering av postdok och gästprofessorer samt ta fram en plan för strategiska nyckelrekryteringar som kan bidra till miljöbyggande samt att utveckla utbildning och forskning. Fakulteten för teknik ges ett specifikt uppdrag att rekrytera nyckelkompetens inom byggteknik och IT för att stärka en ansökan om rättigheter att utfärda examen för civilingenjörer. Under 2016 fördelas det tillkommande forskningsanslaget utifrån hur framgångsrika fakulteterna varit avseende bibliometri och externa medel (se tabell 4). Tabell 4. Tillkommande forskningsanslag, tkr. FEH FHL FKH FSV FTK NLU Totalt Tilldelning baserat på bibliometri 1 776 3 885 2 523 1 909 3 257 650 14 000 Tilldelning baserat på externa medel 1 385 5 422 1 537 1 867 3 139 650 14 000 Summa 3 161 9 306 4 060 3 776 6 397 1 300 28 000 Avsätts centralt för strategiska rekryteringar 2016 1 580 4 653 2 030 1 888 3 198 650 14 000 Fördela som engångsbelopp till fakulteterna 2016 1 580 4 653 2 030 1 888 3 198 650 14 000 Beloppen är uppdelade i två poster, en post som ska finansiera de nya rekryteringarna under 2016 medan den andra posten fördelas som en engångssumma för att användas till forskning under 2016. Fakulteterna bör i första hand fördela den 14 Enligt tabell 3 framgår att 28 Mkr består av 25 Mkr tillkommande medel och ca 3 Mkr från ett positivt utfall av en nationell omfördelning utifrån bibliometri och externa medel. 15 Dnr 2015/162-1.1 15 (32)
andra potten brett så att de som bidragit med goda resultat får del av dem. För 2017 fördelas det totala beloppet, 28 Mkr, till fakulteterna/nlu för att finansiera nyrekryteringar som görs under 2016. Universitetet har under flera år satsat på att öka den externa finansieringen av forskning och antalet vetenskaplig publiceringar. En utgångspunkt för denna satsning är att fakulteterna fördelar forskningsanslagen på individnivå utifrån bedömning av förmågan att bidra till framgångsrika forskningsmiljöer med särskilt fokus på ökad publikation och ökade externa medel 16. Externa experter anlitas för dessa bedömningar. Dessa fördelningsprinciper gäller även fortsättningsvis med tillägget att fördelning av medel även ska bidra till att säkerställa framgångsrik forskningsledning. Framför allt betonas professorernas roll som forskningsledare och det planeras för särskilda utbildningsinsatser under 2016. Professorerna är inte minst viktiga när det gäller att stödja meriteringen av yngre forskare. En målsättning är att extern finansiering av forskning ska vara lika hög som den anslagsfinansierade 17. Externfinansieringen har ökat under senare år men behöver öka ytterligare för att nå upp till önskvärd nivå. Linnéuniversitetets ambition är att de externa intäkterna avseende forskning, inklusive utbildning på forskarnivå, ska öka med 5 procent per år. Fakulteterna ges i uppdrag att planera utifrån en sådan ökningstakt. Förutom fakulteternas fördelning av forskningsanslagen fördelar rektor anslag som stimulans till framgångsrika forskare. 2,5 procent av forskningsanslagen fördelas utifrån externa medel och 2,5 procent utifrån publicering. Linnéuniversitetets forskning har utvecklats under senare år genom att fem Linnaeus University Centers (Lnuc) skapats och att antalet publikationer och externa medel ökat. De Lnuc som inrättades först ska utvärderas under 2016. Utvärderingarna ska ligga till grund för bedömningar om fortsatt finansiering. Rektor avser att under 2016 uppmana till ansökningar om att inrätta ytterligare Lnuc. Linnéuniversitetets forskningsprestationer i form av vetenskapliga publikationer har ökat med drygt 31 procent från 2012. Publikationer registreras och kvalitetssäkras i Diva för att därefter bidra till underlag för hur fakulteterna fördelar forskningsanslagen. Även om forskningsprestationerna ökat under senare år måste antalet vetenskapliga publikationer öka ytterligare och då framför allt i internationella tidskrifter. Allt fler forskare publicerar sig genom så kallad open access genom att vetenskapliga publikationer görs tillgängliga via internet så att intresserade utan kostnad kan läsa, citera, ladda ned eller skriva ut vetenskapliga artiklar. Under 2014 publicerade Linnéuniversitetets forskare 450 vetenskapliga artiklar och cirka 12 procent var via open access. Allt fler forskningsfinansiärer ställer krav på att forskare publicerar via denna kanal varför andelen antas öka de närmaste åren. Att publicera sig via open access innebär en publiceringskostnad på i genomsnitt 6 000 kr per artikel. Tidskrifter med hög prestige innebär oftast en högre kostnad. För att antalet publikationer ska fortsätta öka måste Linnéuniversitetet möta denna utveckling genom att utforma ett stöd för open access-publicering. Stödet ska i först hand inriktas på publikationer i tidskrifter med hög kvalitet. 16 Regleras genom rektorsbeslut ST 2013/292-1.1 17 Av de totala intäkterna avseende forskning och utbildning på forskarnivå har andelen externa intäkter ökat från 33 procent (2010) till 39 procent (2015). 16 (32)
För att bidra till forskares internationella erfarenheter avsätts medel för sabbatsterminer. Tanken med denna satsning är att ge forskare möjligheter att tillbringa ett antal månader vid ett universitet utomlands. Programmet samfinansieras av rektor och fakultet. Satsningen genomförs med start 2016 och pågår i första hand i 3 år. Respektive fakultet måste planera och göra överväganden angående externa ansökningar och relationen till fakultetens verksamhet. Fakulteterna bör även göra avsättningar för att kunna stödja externfinansierad verksamhet, bland annat i form av samfinansiering. Familjen Kamprads stiftelse har pekat ut Linnéuniversitetet som ett prioriterat lärosäte. Det skapar goda förutsättningar för att söka medel inom de områden stiftelsen prioriterar. Ansökningarna sker dock i konkurrens med forskare från andra lärosäten. Rektor har utsett tre forskningssamordnare som ska koordinera arbetet med miljöer och nätverk som kan söka medel från familjen Kamprads stiftelse. Linnéuniversitetet har gjort särskilda ansträngningar för att diskutera med KKstiftelsen om möjligheter till ökad finansiering för olika ändamål. Det är angeläget att ansträngningarna följs upp och leder till ansökningar under 2016. Det är viktigt att fakulteterna arbetar strategiskt i förhållande till andra stora finansiärer såsom VR, Horisont 2020, Formas, Vinnova, Riksbankens jubileumsfond, med flera för att uppnå högre extern finansiering. Under hösten presenterade internrevisionen en rapport 18 från en granskning av stödet vid ansökan om externa forskningsmedlen. Rapporten pekar på ett antal förbättringsmöjligheter och innehåller en rad rekommendationer. Universitetet ska under 2016: bistå fakulteterna i arbetet med strategiska rekryteringar utlysa medel för sabbatstermin för forskare utforma ett stöd för publicering via open access Varje fakultet/nlu ska under 2016: ta fram en plan på kort och lång sikt för strategiska rekryteringar öka forskningens externfinansiering med minst 5 procent arbeta för att öka vetenskaplig publicering redovisa strategier för arbetet i relation till familjen Kamprads stiftelse men också i förhållande till andra viktiga forskningsfinansiärer såsom KKstiftelsen, VR, Horisont 2020, Formas, Vinnova, Riksbankens jubileumsfond m fl. 18 Stöd vid ansökan om externa forskningsmedel, Linnéuniversitetet september 2015 17 (32)
Samhällelig drivkraft I Linnéuniversitetets vision och strategi prioriteras samhällsengagemang, uttryckt som samhällelig drivkraft, högt. I övergripande mål står att Linnéuniversitetet ska utmärka sig genom utbildningar med hög samhällsrelevans, forskning till nytta för samhällsutvecklingen och engagemang för samhällsutmaningar, innovationer och hållbar tillväxt. Samhällelig drivkraft är en grundpelare för Linnéuniversitetets självbild samt också en beskrivning av hur universitetet vill utvecklas och möta förväntningar i omvärlden. Samtidigt tas ett flertal initiativ, initierade både av EU och svenska staten, i syfte att hitta metoder för att definiera, mäta och belöna samverkan med det omgivande samhället och nyttiggörande av kunskap och forskning. Mot denna bakgrund har rektor inrättat en kommitté för samhällelig drivkraft som leds av en vicerektor. Kommittén är rådgivande till rektor och bereder styrdokument och policys samt ska även stödja och följa upp fakulteternas/nlu:s arbete på området. Linnéuniversitetet är framstående inom samhällelig drivkraft. Universitetet är nationellt ledande inom uppdragsutbildning, har etablerat omfattande och långsiktiga samarbeten med exempelvis Ikea och Centrum för informationslogistik (CIL), driver med stöd av KK-stiftelsen och näringsliv en unik forskarskola inom uppdragsarkeologi samt har väl etablerade samarbeten med regionen, kommuner, näringsliv och organisationer. För att utveckla samhällelig drivkraft har Linnéuniversitetet satsat på att integrera entreprenörskap på bred front, stärka uppdragsutbildningsverksamheten och ett systematiskt arbete med alumner. Linnéuniversitetet bör regelbundet synliggöra vad som åstadkoms, värdera och prioritera insatser samt skapa tydliga incitament för samverkan och nyttiggörande för forskare och lärare. Universitetet bör bli bättre på att främja utveckling av tekniska och sociala innovationer, stärka arbetslivsanknytning av utbildning och utveckla starka forskningsmiljöer med fokus på samhällsutmaningar. Ofta utpekas bristande intern samordning och svaga stödstrukturer som orsak till att utvecklingsmöjligheter inom samhällelig drivkraft ibland går Linnéuniversitetet förbi. Det är kommitténs uppgift att undanröja sådana hinder. Vicerektor för samhällelig drivkraft beslutar om användningen av de strategiska medel som avsätts för samhällelig drivkraft. Universitetet ska under 2016: utveckla en modell för fördelning och uppföljning av strategiska medel för samhällelig drivkraft formulera en policy och handlingsplan som grund för en årlig reviderad verksamhetsplanering Varje fakultet/nlu ska under 2016: skapa förutsättningar för att utveckla arbetet med samhällelig drivkraft i enlighet med Linnéuniversitetets policy för samhällelig drivkraft stärka förutsättningar och incitament för lärare och forskare att utveckla arbetet med samhällelig drivkraft 18 (32)
Globala värden Internationalisering Internationaliseringspolicyn för 2015 2020 framhåller internationalisering som ett medel för att uppnå hög kvalitet i verksamhetens olika delar. Konceptet blir därmed betydligt vidare än till exempel lärar- och studentutbyten och definieras som hela den process som integrerar en internationell dimension i verksamheten och dess miljöer. Det betyder att internationalisering visar sig i ledning, utbildning, forskning och verksamhetsstöd, men även i den fysiska och digitala kunskapsmiljön. Utgångspunkten är att vi lever och verkar i en värld som karaktäriseras av ökande globala flöden av människor, kunskap och kapital. Internationaliseringsarbetet på Linnéuniversitetet syftar till att stärka studenters och anställdas förmåga att förstå, och aktivt och konstruktivt verka i denna komplexa miljö. Linnéuniversitetets ambitioner inom internationaliseringsområdet är höga. För att få uppslag på hur universitets arbete inom området kan utvecklas genomförs under våren 2016 en peer review. Den innebär att ett antal personer från olika världsdelar och med stor erfarenhet av internationalisering ska ge återkoppling på universitetets internationaliseringsarbete och ge förslag på hur det kan utvecklas. Antalet utresande utbytesstudenter har sedan 2011 varit mellan 350-400 19. Även om antalet utresande studenter har ökat något måste fler av universitetets studenter förlägga sin utbildning vid ett lärosäte utomlands. Universitet bör därför ta fram en plan för att långsiktigt dubblera antalet utresande studenter. Internationalisering är inte bara en angelägenhet för ett fåtal personer utan en gemensam strävan där ledning på olika nivåer äger frågan, och där studenter, lärare, forskare och administratörer är engagerade. Internationalisering är en aspekt som alltid ska vara närvarande i universitetets utveckling avseende kompetensförsörjning, kompetensutveckling, pedagogisk och vetenskaplig utveckling, studentrekrytering och utbildning. Årligen avsätts strategiska medel, som på förslag från kommittén fördelas för att stödja genomförandet av policyn för internationalisering. Rekryteringen av avgiftsfinansierade studenter är framgångsrik och satsningen bör fortsätta under 2016. Projektet Global Classroom som startade 2015, för att stödja internationalisering på hemmaplan ska fortsätta under 2016. Linnaeus Summer Academy planeras även till 2016 och fakulteterna ombeds att planera inför denna aktivitet. Under våren 2015 genomfördes en uppföljning av hur inresande studenter upplever studierna på Linnéuniversitetet. Studenterna var speciellt positiva till campusmiljön, välkomnandet och lärarnas kunskaper i engelska. De var dock kritiska till bostadssituationen och otydligheter avseende bedömningar och betygsättning. Satsning på internationell rekrytering har potential att stärka internationaliseringen förutsatt att de som rekryteras får ett gott mottagande. Fakulteterna ska planera på vilket sätt avgifter från avgiftsfinansierade studenter ska användas till att stärka kvaliteten på dessa kurser. 19 Omräknat i helårsstudenter var det 174 utresande 2011 medan motsvarande siffra 2014 var 193. 19 (32)
Universitetet ska under 2016: fördela och följa upp strategiska medel för internationalisering enligt en ny modell föreslå hur förutsättningarna för att kulturell mångfald i klassrummet ska stärkas föreslå hur internationalisering på hemmaplan ska stärkas genomföra peer review med syfte att vidareutveckla Linnéuniversitetets internationaliseringsprofil formulera en plan för hur antalet utresande studenter ska kunna dubbleras till 2020 Varje fakultet/nlu ska under 2016: beskriva hur internationaliseringspolicyns prioriteringar ska uppnås senast år 2020, särskilt fokus bör läggas på hur kulturell mångfald i klassrummet kan användas på ett konstruktivt sätt bidra till att uppnå universitetets ambition att öka antalet utresande studenter 20 (32)
Hållbar utveckling Linnéuniversitetets tillblivelse har ägt rum i en tid som präglas av nya globala utmaningar för mänskligheten. Dessa utmaningar kräver ifrågasättande och nytänkande. Universitetet har som kunskapsbärare, utbildare och samhällsaktör möjlighet att ingå som en viktig aktör för att möta dessa utmaningar och bidra till att ställa om samhället i en hållbar riktning. Såväl akademin som förvaltningen är viktiga i detta arbete. Arbetet med hållbar utveckling vid Linnéuniversitetet är brett och innefattar allt ifrån internt hållbarhetsarbete, såsom universitetets direkta miljöpåverkan, till ett bredare grepp om hållbarhetsfrågor i grundutbildning, forskning och i samverkan med övriga samhället. Hållbar utveckling är inte en isolerad fråga utan bör integreras i verksamheten på alla nivåer och i alla delar av organisationen. Flertalet av de övergripande målen i vision och strategi 2015-2020 har tydlig relevans för hållbar utveckling. En viktig utgångpunkt för arbetet är att rektor fattat beslut om att universitet ska miljöcertifieras. Strategier för att nå övergripande mål lämnar utrymme för tolkningar och kan ge upphov till en stor variation av konkreta åtgärder. En avgörande förutsättning för att arbetet med hållbar utveckling vid Linnéuniversitetet ska vara fruktbart och få ett brett stöd i verksamheten är att medarbetarna bjuds in till att vara med och formulera konkreta åtgärder och/eller handlingsplaner. Genom sådana dialoger kan motivation och engagemang för hållbarhetsfrågor skapas och en sådan process är i sig ett lärande för hållbar utveckling. Universitetet ska under 2016: arbeta för att miljöcertifiera universitetet fastställa Linnéuniversitetets hållbarhetsmål för 2016-2018 och skapa förutsättningar för att de ska uppnås Varje fakultet/nlu ska under 2016: arbeta för att hållbarhetsmålen ska uppnås 21 (32)
Lika villkor Lika villkorsarbetet bedrivs utifrån målsättningen att arbetsplatsen och utbildningsmiljön ska vara en god och inkluderande arbetsmiljö, fri från diskriminering och kränkande särbehandling. Krav på åtgärder och förebyggande/främjande verksamhet, som universitetet utgår ifrån, finns i första hand i diskrimineringslagen, föräldraledighetslagen och arbetsmiljölagen, men även i de nationella jämställdhetspolitiska och funktionshinderspolitiska målen. Arbetet med lika villkor är nära knutet till värdegrundsarbete, social hållbar utveckling och systematiskt arbetsmiljöarbete, och ingår som en del i universitetets systematiska kvalitetsarbete. Universitetet ska under 2016: intensifiera lika villkorsintegreringen för utvalda processer med hjälp av jämställdhetsintegrering se till att lika villkor förs in i utbildningarnas innehåll, examination och pedagogik Varje fakultet/nlu ska under 2016: redovisa planer för utbildningsinsatser inom lika villkorsområdet aktivt delta i arbetet med lika villkorsintegrering för de processer som är aktuella under året se till all personal och studenter får information om diskriminering och kränkande särbehandling se till att personalen har kunskap om ansvarsfördelning och rutiner vid hantering av missförhållanden planera så att personalen får resurser för att genomgå kompetensutveckling inom lika villkor avseende utbildningarnas innehåll, examination och pedagogik 22 (32)
Verksamhetsstöd 2013 infördes en ny organisation med syftet att tydliggöra ansvaret för kvalitet, verksamhetsutveckling och uppföljning. Utgångspunkten är att universitets- och fakultetsförvaltning är två delar av ett gemensamt verksamhetsstöd. Rektor ger universitetsdirektören mandat att leda ett utvecklingsarbete som bedrivs i dialog mellan universitets- och fakultetsförvaltning. Arbetsprocesser ska löpa smidigt och effektivt över organisatoriska gränser så att flödena hakar i varandra. För att effektivisera och kvalitetssäkra verksamhetsstödet ses processer, områden och funktioner över. Översynen ska samla kompetenser, utveckla professioner, öka rättssäkerhet och skapa delaktighet för att förenkla, standardisera, förbättra och effektivisera. Under 2013 sjönk kostnaderna för universitetsförvaltningen vilket medförde en lägre overheadkostnad, samtidigt som förbättringsåtgärder genomförts inom ramen för sänkta kostnader. Kostnadsökningar kompenseras inte genom prisoch löneomräkning, vilket universitetet har svårt att påverka. För 2016 budgeteras en oförändrad ram jämfört med 2015. Nya satsningar kräver därför omfördelningar inom denna ram. Den nya organisationen följdes upp under 2014. Samtidigt genomfördes en enkät över interkommunikationen och en uppföljning av arbetssituationen för fakultetskansliernas chefer. Under 2015 har prefekternas uppdrag och arbetssituation följts upp. Generellt visar dessa uppföljningar att den nya organisationen landat väl och bidragit till förbättringar men även att delar behöver förändras. När det gäller verksamhetsstödet handlar det om att skapa tydligare kommunikationsvägar, tydliggöra uppdraget för vissa funktioner och förbättra samverkan mellan universitetsförvaltningens avdelningar och fakultetskanslierna. Universitetsförvaltningen samordnar projektet universitetskajen. Syftet med projektet är att samlokalisera universitets delar i Kalmar och det består av en rad delprojekt och byggstart är planerad till hösten 2015. Flertalet delprojekt är inriktade på byggnationen i Kalmar, medan några är universitetsövergripande. Ett sådant syftar till att föreslå på vilket sätt Linnéuniversitetets arbetsplatser ska utformas för att gynna verksamheten och bäst hushålla med universitetets resurser. I utvecklingen av intern styrning och kontroll ingår att skapa förbättrade beslutsunderlag. I beredning av beslut som har verksamhetspåverkan ska det ingå reflektion över och analys av olika aspekter och dess konsekvenser av beslutet. För närvarande prövas denna metod tillsammans med fakulteten för konst och humaniora. En annan del av utvecklingsarbetet är att gå igenom intern kontroll med ansvariga chefer inom verksamhetsstödet. Universitetsförvaltningen ska under 2016: fördjupa samarbetet mellan universitetsförvaltningen och fakultetskanslierna för att hitta effektivare och rättssäkra processer utifrån genomförda uppföljningar föreslå och genomföra förbättringar bedriva ett kontinuerligt förbättringsarbete inom givna ekonomiska ramar införa föreslaget arbetssätt avseende intern styrning och kontroll Varje fakultet/nlu ska under 2016: visa hur det samlade verksamhetsstödet kan effektiviseras och förbättras visa hur kostnadsandelen för det fakultetsgemensamma verksamhetsstödet ska minska i förhållande till fakultetens totala kostnader 23 (32)
Universitetsbiblioteket Med ökande andel forskning inom Linnéuniversitetet ställs större krav på tillgång till informationsresurser i form av databaser och annan media. Under 2016 kommer universitetsbiblioteket (UB) utveckla former för att fördjupa samarbetet med fakulteterna för att säkerställa att utbudet av informationsresurser matchar behoven inom forskning och utbildning. Under 2016 ska UB fullfölja påbörjade satsningar kring publiceringsstöd, vilket även omfattar ett ansvar för Linnaeus University Press, samt att utveckla stödet kring lagring och tillgängliggörande av forskningsdata. UB har även fått ansvar för att stödja inrapportering av material som faller under e-pliktslagen. Rutiner och metoder för detta ska utvecklas under året. I UB:s uppdrag ingår undervisning och handledning i informationshantering, akademiskt skrivande och studieteknik. Under 2016 läggs fokus på att utveckla den pedagogiska verksamheten utifrån studentaktiverande metoder. UB:s andel av universitets webb är omfattande och införandet av en ny webb under 2016 kommer ställa stora krav på UB under nästa år. I samband med detta ska UB se sina tjänster och information på webben. Speciella satsningar ska göras på User Experience-studier för att få bra underlag inför UB:s utveckling av informella lärmiljöer i universitetskajen i Kalmar. UB står inför ett utvecklingsarbete i samband med byte till nästa generations biblioteks- och discoverysystem. Under nästa år deltar UB även i arbetet med upphandling och införande av ärendehanteringssystem vilket är en förutsättning för att utveckla ett gemensamt infocenter. UB ansvarar för universitets TV-kanal som kallas LnuPlay. Här behöver satsningar göras för att etablera och göra tjänsten mer känd och använd inom universitetet. Frågan om hur ett övergripande stöd för mediaproduktion ska utformas är nära knuten till utvecklingen av LnuPlay. 24 (32)