Alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna. Nämnden följer utfallet av vårdgarantin månadsvis för aktuella vårdgivare.

Sida 1(38) Årsredovisning 2011 Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 1. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATS När 2011 har gått kan det konstateras att arbetet, enligt de avtal och överenskommelser som är tecknade mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och dess motparter, fortskrider så som överenskommits. Några uppgifter om avvikelser från det överenskomna har inte kommit till nämndens kännedom. Kungälvs sjukhus inkom under året med en begäran om omförhandling av 2011 års överenskommelse på grund av sin ekonomiska situation. Vid nämndens sammanträde i september avslogs denna begäran, med motiveringen att väsentliga förändringar i förutsättningarna för ingången överenskommelse inte förelåg. Befolkningen i nämndområdet har ett stort behov av hälsofrämjande och förebyggande insatser för att höja den hälsorelaterade livskvaliteten, reducera sjukligheten och den förtida dödligheten samt förebygga antalet skador bland barn och äldre. I samtliga beställningar och överenskommelser som nämnden tecknade för 2011 med vårdgivare och samverkanspartners finns hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder angivna som ett uppdrag för motparten. Nämnden har tecknat avtal med samtliga kommuner i sitt geografiska område om lokalt folkhälsoarbete för hela mandatperioden. Nämndledamöter ingår som aktiva medlemmar i folkhälsoråden i kommunerna. Både Kungälvs sjukhus och Sahlgrenska Universitetssjukhuset har kvalitetsindikatorer kopplade till målrelaterad ersättning. Utfallet för dessa återrapporteras till hälso- och sjukvårdsnämnden regelbundet. Alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna. Nämnden följer utfallet av vårdgarantin månadsvis för aktuella vårdgivare. Närsjukvårdsarbetet utvecklas vidare både inom SIMBA-området och på Öckerö. Samverkansprocesser pågår kontinuerligt bland politiker och tjänstemän med företrädare för de fem kommunerna Tjörn, Stenungsund, Kungälv, Ale och Öckerö. Under våren träffade nämndens presidium företrädare för samtliga fem kommuner. Under oktober har presidiet träffat företrädare för Öckerös, Tjörns och Stenungsunds kommuner. Möten med företrädare för Ales och Kungälvs kommuner kommer att ske i januari 2012. Nämnden har fram till 2010 haft en stabil ekonomi med ett årsresultat som varit bättre än det budgeterade resultatet. De senaste årens försämrade ekonomi har däremot inneburit snävare budgetramar med minskat eller inget utrymme för nya beställningar. HSN 4:s framställan till Regionstyrelsen om att få använda 10 mnkr av eget kapital under 2011, för att möjliggöra en tilläggsöverenskommelse med Kungälvs sjukhus av engångskaraktär, godkändes av regionfullmäktige i september 2011. En kompletterande

Sida 2(38) överenskommelse 2011 tecknades med Kungälvs sjukhus. Årets resultat är därmed -13 mnkr, för vilket nämnden har tillåtelse att använda eget kapital. 1.1 Sammanfattning medborgarperspektivet Nämnden hade inför 2011 träffat avtal och överenskommelser om hälso- och sjukvård samt tandvård för sina cirka 120 000 invånare. Utmärkt Nämndens mål är att antalet fallolyckor per 100 invånare över 65 år i nämndområdet ska minska. Aktiviteter under året för att närma sig målet har skett inom folkhälsorådens arbete samt i presidiets dialog med kommunerna i nämndområdet. Målet utgör även ett delmål i SIMBAs närvårdsplan Den nära vården 2011 2014, målområde 9, och i dess handlingsplan. Inom VG Primärvård har flertalet nybesök (99,9 %) tagits emot inom sju dagar. Inom gynekologimottagningarna och inom Habilitering & Hälsas verksamheter klarar man vårdgarantin till första besöket, förutom inom Synverksamheten. Kungälvs sjukhus klarar i stort sett vårdgarantin för besök och behandling, förutom inom neuropsykiatriska utredningar för vuxna (måluppfyllelse 94 %). SU redovisar att måluppfyllelsen enligt vårdgarantin under året har ökat från 83 procent till 93 procent vad avser besök och från 74 till 78 procent vad gäller behandling. Vidareutvecklingen av närsjukvårdsarbetet inom SIMBA-området pågår. I samverkan mellan Kungälvs sjukhus, primärvården och kommunerna ska fungerande äldrevårdskedjor skapas avseende hemsjukvård, palliativ vård och avancerad vård i hemmet (AVH-teamet). Samverkan mellan primärvård, Öckerö kommun och Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) har under året vidareutvecklats genom arbete i LGS (Ledningsgrupp för samverkan) och inom NOSAM (närområdessamverkan). En förändring av den organisatoriska tillhörigheten för de neuropsykiatriska teamen i Primärvården Södra Bohuslän/Barn- och ungdomsmedicin träder i kraft den 1 januari 2012. Organisationsförändringen innebär att barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) vid Kungälvs sjukhus har det fulla ansvaret för neuropsykiatriska utredningar, diagnostisering och behandling av barn och ungdomar upp till 18 år, boende i Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn. Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) vid SU tar över det fulla ansvaret för neuropsykiatriska utredningar, diagnostisering och behandling av barn och ungdomar upp till 18 år, boende på Öckerö. I oktober bjöd nämnden in de fem kommunerna och samtliga vårdgivare i nämndområdet till ett seminarium, för att få en gemensam utgångspunkt och ytterligare utveckla det gemensamma arbetet kring barn och unga. Seminariet utmynnade i en gemensam viljeyttring om att arbeta vidare med och utveckla målområde 7 i SIMBA-planen 2011 2014 Vårdkedjan av hälso- och

Sida 3(38) sjukvård för barn och ungdomar i nämndområdet. 1.2 Sammanfattning verksamhetsperspektivet Bra Nämndens årliga planeringskonferens hölls i slutet av februari. Behovsanalyser och framtidsprognoser av hälso- och sjukvårdsinsatser samt folkhälsoinsatser har bland annat utgjort grunden till nämndens Beställningsunderlag 2012. De prioriterade regionfullmäktigemål som nämnden är berörd av har omsatts genom beställning 2011, i överenskommelser och avtal med vårdgivare och samverkansparter. Arbetet med att vidareutveckla vården i samverkan med vårdgivarna och andra samverkansparter, såsom t.ex. kommunerna, pågår kontinuerligt. Nämnden har under året tecknat avtal med nämndområdets samtliga fem kommuner om samverkan kring lokalt folkhälsoarbete. Avtalen löper under hela mandatperioden, 2011-2014. I arbetet med att minska antalet självskador och självmordsförsök kan konstateras att antalet självdestruktiva skador som lett till slutenvård, rapporterade i vårddatabasen Vega, har minskat från 133 per 100 000 invånare (per år 2007-2009) till 128 (år 2009-2011). I VGR har andelen äldre med fler läkemedel än tio ökat, jämfört med år 2009. En betydande ökning finns framförallt i ApoDos-expedierade läkemedel, vilka framförallt ges till äldre personer. Andelen bland kvinnor är högre än bland män. Äldres läkemedelsbehandling behöver ses över i syfte att minska läkemedelsrelaterade problem. Detta mål utgör ett delmål i SIMBAs närvårdsplan Den nära vården 2011 2014, målområde10 Läkemedel till äldre över 75 år. En av grunderna i arbetet med överenskommelser och avtal under året är att resurser ska organiseras utifrån båda könens behov. Ett exempel är att i överenskommelsen med Kungälvs sjukhus finns inskrivet att jämställd vård ska ges med hänsyn till kvinnors och mäns olika villkor och därmed olika behov av hälso- och sjukvårdande insatser. De genomsnittliga väntetiderna på akutmottagningarna ska bli kortare (se rubrik 4.1.32). Kungälvs sjukhus har kontinuerligt under året arbetat med att förbättra tillgängligheten genom olika insatser. Exempelvis har man infört förstärkta jourlinjer samt nytt system för koordinatorfunktion och nytt teamarbete. Åldersspannet för direktinläggningar har vidgats och interna processer har effektiviserats. SU gjorde en speciell satsning på läkarbemanning på akutmottagningarna under en sexveckorsperiod. Tillgängligheten förbättrades något, men målet uppnåddes inte.

Sida 4(38) 1.3 Sammanfattning medarbetarperspektivet Bra Hälso- och sjukvårdskansliet, som betjänar de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna inom Göteborgsområdet, har drygt 60 medarbetare. Antalet anställda har minskat med två personer under 2011. Sjukfrånvaron på kansliet är låg. Sjuktalet för 2011 var tre procent. Alla anställda har en individuell utvecklingsplan. Andelen tillfälligt anställda medarbetare har minskat och inga ofrivilliga deltidsanställningar förekommer. Uppföljningen av verksamhetsplanen 2012 visar att samtliga mål har uppnåtts. 1.4 Sammanfattning ekonomiperspektivet OK Hälso- och sjukvårdsnämndens kostnadsnivå för 2011 överskrider den budgeterade nivån med 10 mnkr med anledning av den kompletterande överenskommelsen med Kungälvs sjukhus av engångskaraktär. I september 2011 godkände regionfullmäktige nämndens framställan till Regionstyrelsen om att få använda 10 mnkr av eget kapital under 2011, för att möjliggöra en tilläggsöverenskommelse med Kungälvs sjukhus av engångskaraktär, som kunde bidraga till ett minskat underskott för sjukhuset år 2011. En kompletterande överenskommelse 2011 tecknades med Kungälvs sjukhus. Årets resultat är därmed -13 mnkr, för vilket nämnden har tillåtelse att använda eget kapital. 2. VERKSAMHETENS ÖVERGRIPANDE UPPDRAG Nämnden har ansvar för att säkerställa att befolkningens behov av hälso- och sjukvård tillfredställs på ett bra sätt. Befolkningens behov av hälso- och sjukvård bestäms i hög grad av befolkningens sammansättning. Faktorer som spelar in är ålder, kön och sjuklighet och socioekonomiska faktorer. Folkmängden inom nämndområdet uppgick den 1 januari 2010 till 119 357 invånare, en ökning med 896 personer (0,75 %) jämfört med föregående år. På grund av den ansträngda ekonomin har nämnden endast kunnat göra mindre utökningar i sina beställningar inför år 2011. Överläggningarna med vårdgivarna inför 2011 präglades därför av återhållsamhet och försiktighet. 3. MEDBORGARPERSPEKTIVET Nämnden har ansvar för att föra dialog med medborgarna om förutsättningar för beslutsfattande och om de beslut de fattar. Under året har dialogmöten med handikapp- och patientföreningar genomförts två gånger. Vid dessa möten har bl.a. frågor om uppsökande tandvård och medicinsk fotvård behandlats samt information från Patientnämnden och LaSSe brukarstödcenter lämnats. Nämnden har i uppdrag att genomföra dialog med ungdomar enligt regionens ungdomspolitiska handlingsprogram. Under 2011 har nämnden inte genomfört någon ungdomsdialog.

Sida 5(38) 3.2 Insatser för kommunikation Hälso- och sjukvårdsnämnden har ansvar för att föra dialog med medborgarna om förutsättningar för beslutsfattande och om de beslut som nämnden fattar. Nämnden har antagit en kommunikationsplan som beskriver vilken kommunikation och information som ska genomföras. Kommunikationsplanen reviderades inte under våren enligt plan utan försenades på grund av omvalet i Västra Götalandsregionen. Därför har den kommunikationsplan som nämnden antog på sammanträdet i mars 2010 gällt även under 2011. Under 2011 har nämnden vid tre tillfällen informerat invånare i nämndområdet om rättigheter och skyldigheter i vården, folkhälsa samt framtidens hälso- och sjukvård genom foldern 37 grader. Foldern har distribuerats till samhällsinstitutioner såsom apotek, vårdcentraler, bibliotek m.m. I samband med första numret (rättigheter och skyldigheter i vården) publicerades foldern även som helsidesannons i lokaltidningarna i nämndområdet. Nämndens webbplats har uppdaterats kontinuerligt med bland annat information från senaste nämndsammanträdet samt kallelser och protokoll inför och efter nämndsammanträdena. Genom Blå Sidorna i telefonkatalogen och eniro.se har nämnden under året informerat invånarna om vårdutbudet i nämndområdet. 3.3 Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsarbetet beaktas i alla verksamheter som nämnden har avtal/överenskommelse med, i all uppföljning och rapportering där det är möjligt. Vid tecknande av nya överenskommelser och avtal mellan beställare och utförare beaktas jämställdhetsperspektivet genom krav på könsuppdelad statistik, målbeskrivningar, uppföljning och åtgärdsplaner. Arbetet med att analysera och åtgärda skillnader har påbörjats inom Folktandvården. Under 2011 har Folktandvården analyserat skillnader mellan flickor och pojkar samt kvinnor och män i avseende uteblivande från uppsatta behandlingar. Det visade sig att pojkar och män uteblir i större utsträckning än flickor och kvinnor. Andra exempel på områden som belysts är analys av remissflöden samt andel flickor/kvinnor och pojkar/män som remitteras per specialitet. Arbetet innebär även att Folktandvården kontinuerligt analyserar ett urval av data tillsammans med verksamheten i syfte att erhålla en bredare kunskapsbas samt öka medarbetarnas förståelse och kunskap om eventuella jämställdhetsbrister. Inom Habilitering & Hälsa kommer hörsel- och dövverksamheten att redovisa en regional jämförelse utifrån kön, kostnader och binural (två hörapparater, en till varje öra) anpassning i sin årsredovisning. Synverksamheten ser över sina processer bl.a. utifrån ett genusperspektiv. Kungälvs sjukhus har jämfört skillnader mellan kvinnor och män i upplevelse av vården inom ambulanssjukvården och på akutmottagningen. Akutkliniken bedriver tillsammans med Kunskapscentrum för jämställd och jämlik vård (KJV) ett jämställdhets- och informationsförändringsarbete efter tidigare utfall av patientenkäter. Kliniken har identifierat information som ett förbättringsområde och

Sida 6(38) intervjuat 25 patienter på akutmottagningen före, under och efter akutbesök. Kliniken har utarbetat en personlig informationsbroschyr som ska följa patienten under besöket, så att patienten kan följa sin vård och resultat. En översyn av arbetssättet sker, hur och vem som informerar och om information ges olika till män respektive kvinnor. Kliniken arbetar vidare med specifik patientinformation kring olika sjukdomsdiagnoser samt verktyg för medarbetare för bättre kommunikation med patienter och anhöriga, i samarbete med bl.a. KJV. Anestesi/Operation/IVA har inom ambulansverksamheten arbetat med projektet Lika Villkor Rätt Nivå. Ett utvecklingsarbete tillsammans med KJV Gör det Jämt!. Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) ska analysera minst två patientgruppers vård och behandling utifrån ett genusperspektiv, d.v.s. undersöka om kvinnor och män får likvärdig vård och behandling. Omotiverade skillnader måste analyseras och åtgärdas. Redovisning sker per helår. 3.4 Funktionshinder Ungdomsmottagningarna i nämndområdet arbetar aktivt med ungdomars sexuella hälsa. Under 2011 har ett strukturerat samarbete mellan Ungdomsmottagningarna (UM) och Habilitering & hälsa påbörjats för att i större utsträckning kunna nå funktionshindrade ungdomar och öka deras tillgänglighet till insatserna inom de olika UM. 3.5 Mångfald Utförarna åläggs genom överenskommelser och avtal att följa regionens policyer och riktlinjer kring mångfald. Arbetet följs upp vid ordinarie uppföljnings- och dialogmöten. Under året har inget framkommit som visar att någon vårdgivare inte arbetar som överenskommits. Habilitering & Hälsa har en mångfaldsplan som gäller både personal och patienter. Inom habiliteringen i Göteborg och södra Bohuslän pågår projektet Kulturdialog, som handlar om bemötande av personer med annan etnisk och kulturell bakgrund. En plan för patientbemötande och förhindrande av diskriminering är under utarbetande centralt i förvaltningen. Beslut om bemötandeplanen fattas av Habilitering & Hälsas styrelse innan årsskiftet. 3.6 Verksamheternas mål i medborgarperspektivet 3.6.1 Hälso- och sjukvårdsnämndens vision, strategiska mål och prioriterade grupper/områden Vision En god hälsa, en god vård genom hela livet på lika villkor för hela befolkningen Strategiska mål

Sida 7(38) En valfri hälso- och sjukvård präglad av hög tillgänglighet med hög kvalitet i det medicinska omhändertagandet och personliga bemötandet. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Utveckla och stärka närsjukvården samverkan mellan vårdgivare. Stärka och utveckla folkhälsoarbetet i samverkan med respektive kommun. En kostnadseffektiv hälso- och sjukvård med en ekonomi i balans. Prioriterade grupper/områden Psykisk hälsa, psykisk ohälsa, psykiatri, inkl. barn- och ungdomspsykiatri. Barns och ungdomars hälsa, barn- och ungdomssjukvård, barn och ungdomar i behov av särskilt stöd av vård och omsorg. Äldres hälsa, äldresjukvård. Patienter i behov av vård och stöd i livets slutskede. 3.6.2 Folkhälsoinsatser 3.6.2.1 Stärka och utveckla folkhälsoarbetet i samverkan med respektive kommun (Strategiskt mål) Nämnden har lokala folkhälsoavtal med respektive kommun där också de lokala folkhälsoråden regleras. Folkhälsoråden är basen för att stärka och utveckla folkhälsoarbetet med respektive kommun. Från januari 2011 fick folkhälsoråden en förändrad struktur. Detta har stärkt styrningen och arbetet har kunna bli mer effektivt. Uppdraget till de politiker från nämnden som är utsedda att ingå i folkhälsoråd tydliggjordes i nämndens beställningsunderlag för 2011. Verksamheterna inom VG Primärvård ska medverka i detta arbete utifrån vad som sägs i Krav- och kvalitetsboken. Denna del ingår också i uppföljningen av vårdenheterna. Kungälvs sjukhus ska, enligt överenskommelsen, i samverkan med vårdgrannar och kommuner, informera om och delta i samverkan kring befolkningsinriktade aktiviteter. Aktiviteterna ska syfta till att stärka individernas möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den. Sjukhuset deltar i samverkansaktiviteter i enlighet med målområde 8 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård i SIMBAs närvårdsplan Den nära

Sida 8(38) vården 2011-2014. Uppföljning görs kontinuerligt till SIMBAs ledningsgrupp och till hälso- och sjukvårdsnämnden. SUs uppdrag som hälsofrämjande sjukhus definieras i överenskommelsen och i denna anges vilka aktiviteter som prioriteras under 2011. Rapportering sker i sjukhusets årsbokslut och kommer att redovisas i årsuppföljningen av sjukhusets verksamhet. Folktandvården har i enlighet med överenskommelsen 2011 arbetat med folkhälsofrågor. Samverkan med kommunerna har skett via de lokala folkhälsoråden. 3.6.2.1.1 Folkhälsan ska förbättras i nämndområdet De politiker från nämnden som är utsedda att ingå i ett folkhälsoråd har bland annat i uppdrag att ansvara för att rådet arbetar utifrån de behov som finns i befolkningen. Under 2011 har Västra Götalandsregionen gjort ett fördjupat urval av den nationella enkäten Hälsa på lika villkor för att bland annat kunna följa utvecklingen av folkhälsan. För att säga något om folkhälsan totalt behöver enkätsvaren kunna ses i sin helhet och över tid. Materialet kommer att kunna presenteras för nämnden i sin helhet i början av 2012. 3.6.2.1.2 I samverkan med kommunerna arbeta för att minska antalet fallolyckor bland äldre över 65 år Nämndens mål är att antalet fallolyckor per 1000 invånare över 65 år i nämndområdet ska minska. Detta mål utgör ett delmål i SIMBAs närvårdsplan Den nära vården 2011-2014, målområde 9 Vård och omsorg om äldre över 75 år. Målet ingår även i handlingsplanen som var klar i maj 2011. Uppföljning görs kontinuerligt till SIMBAs ledningsgrupp och till nämnden. Frågan om förebyggande av fallskador diskuteras kontinuerligt och återfinns i folkhälsorådens verksamhetsplaner för 2011. Nämndens presidium har, vid sina dialogmöten med presidierna i kommunernas styrelser och nämnder, lyft frågan i syfte att öka samverkan mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och kommun för att förebygga antalet fallolyckor. 3.6.2.1.3 Ambitionerna inom folkhälsoområdet bör höjas Även om de ekonomiska resurserna i budget 2011 inte medgav några ökade medel riktade till folkhälsoarbetet, har nämnden valt att lägga mer tyngd på det folkhälsoarbete som bedrivs lokalt i kommunerna och i folkhälsoråden.

Sida 9(38) 3.6.3 En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård (Strategiskt mål) I samtliga beställningar och överenskommelser som nämnden tecknat för 2011 med vårdgivare och samverkanspartners har hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder angivits som ett uppdrag för motparten. Habilitering & Hälsa ska sträva efter ett hälsofrämjande perspektiv i arbetet, d.v.s. lyftafram individens resurser och möjligheter i stället för att fokusera på svagheter. Många funktionsnedsättningar kan ge tillkommande fysisk eller psykisk ohälsa. Det är viktigt att verksamheterna uppmärksammar detta och skapar förutsättningar samt stödjer individen i processen att ta kontroll över sin egen hälsa. Genom påverkan av levnadsvanor kan människors hälsa förbättras. Kungälvs sjukhus ingår i det svenska nätverket för Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS). Sjukhuset arbetar efter visionen att skapa en effektivare hälso- och sjukvård genom hälsoorientering. Det innefattar att stödja de processer som ger individen möjlighet att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den. Sjukhuset har i uppdrag att vidareutveckla ett hälsofrämjande förhållningssätt och det hälsofrämjande arbetet utifrån de delmål och indikatorer som är utarbetade av det svenska nätverket för HFS. Sjukhuset deltar årligen i HFS indikatoruppföljning. Sjukhuset har för år 2010 bra resultat vad gäller preventiva program i patientperspektivet och mycket bra resultat i ledningsoch medarbetarperspektiven. Förbättringsområden är uppföljning av patientinriktade insatser, tobaksfri sjukhusmiljö samt befolkningsinriktat arbete i samverkan. Uppföljningen av hälsofrämjande hälso- och sjukvård har skett i form av ett antal kvalitetsindikatorer som är kopplade till målrelaterad ersättning. Dessa redovisades för nämnden vid juni- och oktobersammanträdena samt i samband med årsredovisningen. Under hösten 2011 har en speciell uppföljning gjorts på sjukhuset avseende personalens medvetenhet om ett hälsofrämjande förhållningssätt i det vardagliga arbetet (krav i HSN4s balanserade styrkort). Sjukhuset har redovisat arbetet i samband med delårsredovisningen till nämndens oktobersammanträde. SU:s uppdrag som hälsofrämjande sjukhus definieras i överenskommelsen och i denna anges vilka aktiviteter som prioriterades under 2011. Rapportering sker i SU:s årsbokslut och kommer att redovisas i årsuppföljningen av sjukhusets verksamhet. Folktandvården har följt överenskommelsen 2011 genom samverkan med andra aktörer såsom primärvård, barn- och skolhälsovård, sociala myndigheter och förskola/skola. Detta omfattar insatser i förskola/skola och

Sida 10(38) BVC, nätverksträffar för kostgrupper, utbildning inom komvux och gymnasieskola, tandhälsoinformation för invandrargrupper, hälsoinformation på apotek m.m. 3.6.4 En valfri hälso- och sjukvård präglad av hög tillgänglighet med hög kvalitet i det medicinska omhändertagandet och personliga bemötandet (Strategiskt mål) Mål- och uppföljningsplanen för överenskommelsen med Habilitering & Hälsa sker enligt rubrikerna för Socialstyrelsens föreskrift God och säker vård. Habilitering & Hälsas verksamheter klarar vårdgarantin till första besöket i alla verksamheter förutom till Synverksamheten i Göteborg och Södra Bohuslän, där väntetiden är cirka åtta månader. Reglerna för vårdgarantin tillämpas inte för Tolkverksamheten som istället följer riktlinjerna i Tolkverksamhetens prioriteringsgrunder. Inom habiliteringen i Göteborg och Södra Bohuslän pågår projektet Kulturdialogen, som handlar om bemötande och insatser till personer med annan etnisk bakgrund. En plan för patientbemötande och förhindrande av diskriminering är under utarbetande centralt i förvaltningen. Ett stort antal kvalitetsindikatorer är kopplade till målrelaterad ersättning och ingår i överenskommelsen 2011 med Kungälvs sjukhus. Dessa indikatorer följer Socialstyrelsens God vård och Öppna jämförelser samt regionens indikatorförteckning. Måluppfyllelsen 2011 för de målrelaterade kvalitetsindikatorerna visar på en god följsamhet till måltalen, med undantag för några få indikatorer. Målrelaterad ersättning har utbetalats i förhållande till uppnådda resultat. Alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna. I överenskommelsen med sjukhuset ingår både verksamhets- och ekonomiskt åtagande. Utfallet för vårdgarantin följs upp varje månad samt specifikt i samband med delårsuppföljningarna av överenskommelsen som sker vid nämndens sammanträden i juni och oktober samt på helår. Utfallet för december månad visar att Kungälvs sjukhus i stort sett klarar vårdgarantin för besök och behandlingar både inom somatisk och psykiatrisk vård. Man klarar inte vårdgarantin för neuropsykiatriska utredningar för vuxna (måluppfyllelse 94 %). Vårdgarantin klaras inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Ledtiderna på akutmottagningen behöver kortas. Det gäller både tid till triage, läkare och total genomloppstid. Sjukhuset arbetar kontinuerligt med att genom olika insatser förbättra tillgängligheten

Sida 11(38) vid akutmottagningen. En utgångspunkt för överenskommelsen med SU är regionens handlingsprogram för God Vård. Här definieras krav på tillgänglig, kunskapsbaserad, säker och patientfokuserad vård. Inom alla dessa områden finns kvalitetsindikatorer angivna, till vilka målrelaterad ersättning är kopplad. För resultat se 4.1.29, 4.1.30 och 4.1.32. Från och med 2011 har SU tagit över det ekonomiska ansvaret för valfrihetsvården från hälso- och sjukvårdsnämnderna. Enligt regionens riktlinjer gäller valfri hälso- och sjukvård för all vård utom för region- och rikssjukvård. I överenskommelsen med Folktandvården ingår att följa Socialstyrelsens riktlinjer och regionens handlingsprogram för God Vård. Uppföljning av arbetet och resultat sker under året och redovisas för nämnden i samband med årsuppföljningen av överenskommelsen. På nationell nivå har övergripande kvalitetsindikatorer för god tandvård nyligen utvecklats av Socialstyrelsen. Vid Folktandvårdens allmäntandvårdskliniker varierar väntetiderna för nya vuxenpatienter i nämndområdet. Det finns kliniker som har väntetider över 12 månader, vilket förklaras av rekryteringssituationen. Inom specialisttandvården varierar väntetiderna mellan specialiteterna och mellan specialisthusen. 3.6.5 Utveckla och stärka närsjukvården - samverkan mellan vårdgivare (Strategiskt mål) Närsjukvårdens grundidé är att utveckla den basala hälso- och sjukvården. För att den nära vården ska tillförsäkras tillräcklig kompetens och sammanhållna vårdprocesser krävs en välfungerande samverkan mellan primärvård, sjukhus och den kommunala hälso- och sjukvården. Patientens vård ska inte störas av organisatoriska gränser. Kungälvs sjukhus har åtagit sig ett fortsatt engagemang och ett delat ansvar med primärvården och kommunerna för vidareutveckling av närsjukvårdsarbetet inom SIMBA-området. I Kungälvs sjukhus närsjukvårdsuppdrag ingår att, i samverkan med primärvård och kommun, arbeta för att skapa fungerande äldrevårdskedjor avseende hemsjukvård, palliativ vård och avancerad vård i hemmet (AVH-teamet). Rapportering görs kontinuerligt till SIMBAs ledningsgrupp och till nämnden. För SU:s del har inom ramen för LGS (Ledningsgrupp för samverkan) under året samverkansformer, inom regionen och mellan region och kommun, utformats och bemannats. LGS-arbetet är indelat i fyra temagrupper: Barn och unga, Mitt i livet, Äldre samt Psykiatri. Se också under punkt 10.2.6.2.

Sida 12(38) 3.6.5.1 Närsjukvården- Den nära vården inom SIMBA-området Samverkan mellan Kungälvs sjukhus, primärvården och kommunerna vidareutvecklas i enlighet med närvårdsplanen Den nära vården inom SIMBA-området för åren 2011-2014. En handlingsplan kopplad till närvårdsplanen har under året tagits fram i samarbete mellan SIMBAs ledningsgrupp och respektive närområdesgrupp. Handlingsplanen antogs i maj 2011. Kungälvs sjukhus kompletterar primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården med den vård som kräver sjukhusets kompetens och resurser inom akutsjukvård. Från sjukhuset ingår sjukhusdirektör, verksamhetscheferna för geriatriken respektive psykiatrin i SIMBAs ledningsgrupp. I närvårdsplanen ingår ett målområde för psykiatri, vuxenpsykiatri och för barn- och ungdomspsykiatri. Representanter för psykiatrin deltar aktivt i arbetet lokalt i enlighet med närvårdsplanens målområde 7 Psykiatri. Uppföljning görs kontinuerligt till SIMBAs ledningsgrupp och till nämnden. 3.6.5.2 Närsjukvården- Den nära vården inom Öckerö Samverkan mellan Primärvården, Öckerö kommun och SU har under året vidareutvecklats genom arbete i LGS (Ledningsgrupp för samverkan) och NOSAM (närområdessamverkan). Inom ramen för LGS har under våren samverkansformer inom regionenn samt mellan region och kommun utformats och bemannats. LGS-arbetet är indelat i fyra temagrupper: Barn och unga, Mitt i livet, Äldre samt Psykiatri. Särskilt fokus under 2011 har varit utveckling och implementering av standardiserade och gemensamma modeller för exempelvis in-/och utskrivningsklar patient, samordnad vårdplanering inklusive IT-stöd samt den prehospitala vården. 3.6.5.3 Patienter med behov av vård i livets slutskede Vårdenheter inom VG Primärvård har att utföra medicinska bedömningar, utredningar och behandlingsinsatser planerat och oplanerat dygnet runt. Behovet av palliativa insatser och vård i livets slutskede ska särskilt beaktas. I Kungälvs sjukhus närsjukvårdsuppdrag ingår att, i samverkan med primärvård och kommun, arbeta för att skapa fungerande vårdkedjor avseende hemsjukvård, palliativ vård och avancerad sjukvård i hemmet. Närsjukvårdsuppdraget omfattar också utveckling av rutiner för in- och utskrivningsklara patienter. AVH-teamet (Avancerad vård i hemmet) är ett palliativt konsultativt team inom SIMBA-området. Teamet är i full drift sedan 2008 och finansierades år 2011 till hälften genom statliga stimulansmedel och till hälften av nämnden. Driftansvarig för AVH-teamet är Kungälvs sjukhus. Den långsiktiga finansieringen har beaktats i vårdöverenskommelsen med sjukhuset och ingår i dess totala ekonomiska ram. AVH-teamets arbete ingår också som en del i målområde 1 Samverkan, vårdplanering och mötesplatser i SIMBAs

Sida 13(38) närvårdsplan. Rapportering görs kontinuerligt till SIMBAs ledningsgrupp och till nämnden. Verksamheten fortsätter att öka med fler diagnoser. Mer avancerad vård ges i hemmen. Antalet läkarbesök har ökat från 23 till 139 under 2011. Antalet unika patienter har ökat från 164 till 241. Läkarbesöken har varit jämnt fördelade mellan könen, medan det har varit något fler sjuksköterskebesök till kvinnor. Något färre blodtransfusioner har gjorts 2011 jämfört med 2010. KOL-projektet som startat visar att fler patienter klarar sin vård i hemmet utan inläggning med kontakt med teamet. Utbildningar ökar. Kontakten med hemsjukvården fungerar mycket bra och samarbetet med primärvården har förbättrats. SU har uppdraget att driva ett palliativt centrum som arbetar med utbildningsoch utvecklingsfrågor samt erbjuder konsultation och rådgivning avseende patienter i livets slutskede. 3.6.6 Primärvårdsuppdrag utanför VG Primärvård 3.6.6.1 Barn och ungdomsmedicin En uppföljning/utredning av de neuropsykiatriska teamen/neuropsykiatrisk verksamhet för barn och ungdomar genomfördes under våren 2011. Arbetet resulterade i ett politiskt beslut om en förändring av den organisatoriska tillhörigheten för de neuropsykiatriska teamen i Primärvården Södra Bohuslän/Barn- och ungdomsmedicin. Organisationsförändringen innebär att barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) vid Kungälvs sjukhus, från och med 1 januari 2012, har det fulla ansvaret för neuropsykiatriska utredningar, diagnostisering och behandling av barn och ungdomar upp till 18 år boende i Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn. Överenskommelsen kring organisationsförändringen har skett i fullt samförstånd mellan vårdgivarna och beställaren. Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) vid SU har, från och med 1 januari 2012, det fulla ansvaret för neuropsykiatriska utredningar, diagnostisering och behandling av barn och ungdomar upp till 18 år boende i Öckerö. 3.6.6.2 Familjecentral Familjecentralen i Ytterby växer och verksamheten uppges fungera bra. I presidiedialoger under året, mellan nämnden och kommunerna, har diskussioner om att starta Familjecentral inletts med Ale respektive Tjörns

Sida 14(38) kommuner. 3.6.6.3 Gynekologi 3.6.7 Sjukhusvård Vid nämndens sammanträde i juni presenterade hälso- och sjukvårdskansliet en utredning av gynekologiverksamheten i nämndområdet. Där konstaterades bland annat betydande skillnader i utformningen av ersättningen till de två utförarna som finns inom nämndområdet, Primärvården Södra Bohuslän och Gynekolog- och barnmorskemottagningen Fröja. Nämnden beslutade att inleda ett upphandlingsförfarande av den gynekologiska verksamheten, med verksamhetsstart 1 januari 2013. Arbetet med förfrågningsunderlaget pågår. Hälso- och sjukvårdsutskottet har gett i uppdrag till nämnder och styrelser att beakta nationella riktlinjer och ägaruppdrag i vårdöverenskommelserna. I överenskommelsen mellan Kungälvs sjukhus och HSN 4 ingår åtagande om följsamhet till de nationella riktlinjerna och till regionens ägaruppdrag. 3.6.7.1 Multiprofessionella rehabiliteringsteam utvecklas, i samverkan mellan sjukhus, primärvård och kommun, som ett led i strokevårdskedjan För att möta det ökade antalet patienter med stroke har nämnden satsat extra resurser i sina avtal om KommunRehab med kommunerna i nämndområdet. Satsningen innebär neurologopeder i rehabiliteringsarbetet på hemmaplan för strokepatienterna. För Kungälvs sjukhus gäller de nya riktlinjerna för strokevården, som förordar tidig utskrivning från sluten vård och aktiv rehabilitering i hemmet. Vid tidig rehabilitering i hemmet ges sjukhusen ett större ansvar. Alla patienter med TIA ska vårdas och observeras inneliggande. Inriktningen i SIMBAs närvårdsplan 2011-2014 är att Kungälvs sjukhus ska ges förutsättningar för att tillskapa ett multiprofessionellt hemrehabteam under perioden. Tidig utskrivning av lättare och medelsvåra strokepatienter med hemrehabilitering kan bidra till att vårdplatssituationen vid sjukhuset underlättar för TIA-patienter. Ett förarbete har inletts för att kunna etablera ett multifunktionellt hemrehabteam för strokepatienter när finansiering kan lösas. 3.6.7.2 Cancervård En strategi för utveckling av cancervården i Västra Götalandsregionen (VGR) har fastställts av hälso- och sjukvårdsutskottet. Varken för SU eller Kungälvs sjukhus innebar detta några förändringar år 2011.

Sida 15(38) 3.6.7.3 Fortsatt utveckling av vården inom specialistpsykiatrin, både inom barnoch ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin Vårdenheterna inom VG Primärvård har ett åtagande vid psykisk ohälsa/sjukdom och det gäller den hälso- och sjukvård som inte kräver psykiatrisk specialistsjukvård. Åtagandet avser såväl barn, ungdomar som vuxna. En utredning avseende den vuxenpsykiatriska vården har gjorts inom ramen för hälso- och sjukvårdskansliets epidemiologi- och behovsanalys. Rapporten innehåller förslag på förbättringsområden och ett syfte var att rapporten skulle utgöra underlag för beställningsarbetet 2012. Fördjupningsarbetet fortsätter utifrån framtagna rapporter avseende hälso- och sjukvård för barn och ungdomar, där psykisk ohälsa ingår som en del. Se även punkt 3.6.7.4. Kungälvs sjukhus har åtagit sig att under 2011 vidareutveckla samarbetet med vårdenheterna i sjukhusets betjäningsområde utifrån Gemensam konsultationsmodell för specialistpsykiatrin primärvården (reviderad 2006-10-02). Arbetet inom psykiatrin präglas av att inriktningen ska gå mot att den öppna psykiatrin utvecklas allt mer samt att en fungerande vårdkedja fastställs inom psykiatrin. Vidare arbetar sjukhuset med utvecklingen av den psykiatriska heldygnsvården i enlighet med överenskommelsen mellan regeringen och SKL. Vid junisammanträdet beslutade nämnden att den organisatoriska tillhörigheten för de neuropsykiatriska teamen för barn och ungdomar, som haft sin tillhörighet i Primärvården Södra Bohuslän/Barn- och ungdomsmedicin, ändras. Organisationsförändringen träder i kraft 1 januari 2012. Förändringen innebär att BUP vid Kungälvs sjukhus får det fulla ansvaret för neuropsykiatriska utredningar, diagnostisering och behandling för barn upp till 18 år. Ett inriktningsbeslut tecknades i juni mellan nämnden och Kungälvs sjukhus styrelse, vilket innebär att det praktiska arbetet med denna förändring startade under 2011. Förändringen ska göras på ett så smidigt sätt som möjligt för patienten och dennes föräldrar för att de ska känna sig trygga. Uppföljning sker i samband med delårsuppföljningarna av överenskommelsen till nämnden i juni- och oktobersammanträdena samt i samband med årsredovisningen. 3.6.7.4 Samarbete mellan första linjens vård och BUP följs och vidareutvecklas Samarbete mellan första linjens vård och BUP följs och vidareutvecklas. En särskild uppföljning har genomförts under våren 2011. BUP, Barn- och ungdomsmedicin/ Neuropsykiatriska teamen och Barn- och ungdomshabiliteringen har sedan flera år haft regelbunden kontakt, dels i professionella närverksmöten avseende patienter dels i nätverksmöten där patient/föräldrar har deltagit. Uppfattningen är att det finns goda ambitioner och ett gott samarbetsklimat. Förutsättningarna för det fortsatta samarbetet

Sida 16(38) uppges som goda. Avseende Öckerö kommun har barn- och ungdomspsykiatrin inom SU ett gemensamt uppdrag att, i samverkan med barn- och ungdomsmedicin Södra Bohuslän, utveckla former för samverkan och eventuell samlokalisering på Öckerö. Parterna har arbetat med olika lokallösningar, och kommit fram till att inte göra några förändringar i nuläget. Nämnden bjöd i oktober in de fem kommunerna och samtliga vårdgivare i nämndområdet till ett seminarium, för att få en gemensam utgångspunkt och ytterligare utveckla det gemensamma arbetet kring barn och unga. Seminariet utmynnade i en gemensam viljeyttring om att arbeta vidare med och utveckla målområde 7 i SIMBA-planen 2011-2014 "Vårdkedjan av hälso- och sjukvård för barn och ungdomar i nämndområdet". 3.6.7.5 Akutmottagningarna inom sjukhusen (KS och SU) ska utvecklas i enlighet med regionstyrelsens ägaruppdrag 3.6.8 Folktandvård Den regionala utvecklingsplanen för akutmottagningarna i VGR har inarbetats i överenskommelsen med Kungälvs sjukhus. För att uppnå den eftersträvade minskningen av genomsnittliga väntetider måste arbetet med att förbättra vårdkedjor, såsom direktinläggningar och andra effektivare handläggnings- och vårdprocesser, fortgå på akutmottagningen. Akutkliniken ska också i samverkan med kommun och primärvård arbeta för att patienterna styrs till rätt vårdnivå. Ledtiderna på akutmottagningen behöver kortas, gäller både tid till triage, läkare och total genomloppstid. Sjukhuset arbetar kontinuerligt med att genom olika insatser förbättra tillgängligheten, bl.a. med förstärkta jourlinjer och ett nytt system för koordinatorfunktion samt nytt teamarbete m.m. Åldersspann för direktinläggningar har vidgats och interna processer effektiviserats. För SU, se punkt 4.1.32. 3.6.8.1 Skillnader i tandhälsan mellan barn i olika grupper och områden ska minska Utvecklingen av tandhälsan bland barn och ungdomar i nämndområdet är överlag fortsatt positiv. Andelen sexåringar med helt kariesfria tänder har ökat över perioden 2009 till och med 2011. Över samma tidsperiod kan två

Sida 17(38) tendenser utläsas gällande tandhälsan hos nämndområdets 19-åringar. Antalet 19-åringar som aldrig haft en kariesskada fortsätter att öka inom samtliga kommuner. I kontrast till den gynnsamma utvecklingen av andelen kariesfria finns det en tendens till att andelen 19-åringar som har, eller har haft, fler än fyra kariesskador har ökat i delar av nämndområdet. Detta är särskilt tydligt i Stenungsundsområdet. Baserat på kunskap om olikheter i barn och ungas tandhälsa kopplat till socioekonomiska förhållanden i nämndens upptagningsområde anpassar Folktandvården sina insatser i syfte att minska skillnader i tandhälsa. Bakterieprov för tidig riskidentifiering av förekomsten av kariesframkallande munbakterier hos tvååringar har fortsatt under 2011. I de fall en förhöjd kariesrisk upptäcks hos barnet, erbjuds föräldrarna särskilt stöd i form av undervisning om sambandet mellan god munhygien, beteende och sjukdomsrisk. Första tertialen 2011 bedömdes sex procent av de testade barnen ha en förhöjd kariesrisk, jämfört med år 2010 då drygt tre procent av barnen bedömdes ha en förhöjd risk. 3.6.8.2 En uppsökande tandvård som respekterat individens självbestämmande och integritet År 2010 gjordes en upphandling av den uppsökande verksamheten och munhälsobedömningar. De nya avtalen och överenskommelserna började gälla från årsskiftet. I dessa finns särskilda formuleringar om hur integriteten ska tillvaratas och exempel formulerade kring känsliga situationer som kan uppstå. Där finns även rutiner beskrivna för hur respekten för individens självbestämmande ska tillvaratas. En uppföljning gjordes i slutet av året av hur patienterna upplever att de blivit bemötta samt om information givits med respekt för patientens integritet och självbestämmande. Resultatet från enkäten kommer att presenteras för nämnden under våren 2012. 4. VERKSAMHETSPERSPEKTIVET Vid nämndens årliga planeringskonferens i februari fick nämnden en föredragning om befolkningens hälsa och resultaten för nämndområdet som framkommit i de behovsrapporter som hälso- och sjukvårdskansliet utarbetat. Dessa underlag används tillsammans med befolkningsutvecklingsprognoser och vårdkonsumtion för att göra behovsbedömningar av hälso- och sjukvårdsinsatser och folkhälsoinsatser inom nämndområdet, som i sin tur ligger till grund för kommande beställningsarbete och överenskommelser och avtal. De prioriterade regionfullmäktigemål som nämnden är berörd av har omsatts, genom beställning 2011, i överenskommelser och avtal med vårdgivare och samverkansparter. En effektiv beställningsprocess skapas genom att en tidplan för dialog- och förhandlingsöverläggningar fastläggs tidigt på året. Processen startar redan under februari månad, såväl på politisk nivå som på tjänstemannanivå. Nämndens presidium träffar presidierna i utförarstyrelserna vid flera tillfällen varje år.

Sida 18(38) Samverkansprocesser pågår kontinuerligt både bland politiker och tjänstemän med företrädare för de fem kommunerna Tjörn, Stenungsund, Kungälv, Ale och Öckerö. Förutom information till varandra om vad som händer inom respektive organisation diskuteras pågående gemensamma verksamheter och eventuella gemensamma satsningar kommande år. Samordningsförbundet består av kommunerna Kungälv, Ale, Stenungsund, Tjörn, VGR genom hälso- och sjukvårdsnämnden, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Nämnden har under 2011 haft fyra sammanträden med nämndens pensionärsråd (LPR) (två på våren och två på hösten) och två dialogmöten (ett på våren och ett på hösten) med handikappoch patientföreningarna. Närvårdsarbetet inom SIMBA-området bedrivs på en strategisk nivå och leds av en ledningsgrupp (tjänstemän från berörda parter). Till ledningsgruppen finns även en politisk samverkansgrupp kopplad. I den ingår presidierna för berörda nämnder/styrelser/utskott i kommunerna och i regionen (hälso- och sjukvårdsnämnden och berörda utförarstyrelser). Den politiska samverkansgruppen träffas två gånger per år. 4.1 Regionfullmäktiges prioriterade mål i verksamhetsperspektivet 4.1.1 Folkhälsoarbetet ska bedrivas i samverkan över organisatoriska och sektoriella gränser Utmärkt Hälso- och sjukvårdsnämnden har tecknat avtal med samtliga fem kommuner om samverkan kring lokalt folkhälsoarbete för hela mandatperioden, 2011-2014. Två politiker från nämnden ingår i respektive tvärsektoriellt folkhälsoråd och ansvara för att rådet arbetar i den inriktning som nämnden beslutat om och vad som i övrigt sägs i t.ex. behovsrapporter. 4.1.2 Ungas användning av alkohol, tobak och andra droger ska minska Samtliga folkhälsoråd i nämndområdet arbetar aktivt med tobaks- och drogförebyggande insatser. OK Under 2011 har Västra Götalandsregionen gjort ett fördjupat urval av enkäten Hälsa på lika villkor. Enkäten visar en trolig ökning när det gäller dagligrökare och droganvändning bland unga i HSN 4:s geografiska område. Bland unga ses däremot en tendens till minskning avseende alkoholkonsumtion. Samma tendenser kan utläsas i de drogvaneundersökningar som flera av kommunerna i nämndområdet genomfört under året. I ungdomsmottagningarnas hälsofrämjande arbetssätt ingår att inspirera unga till att välja en hälsosam livsstil utan tobak och andra droger och med måttligt alkoholintas. Mödrahälsovården har, genom satsningen på att upptäcka och förhålla sig

Sida 19(38) till riskbruk/skadligt bruk hos blivande föräldrar, också höjt medvetandet om riskbruk och ökat möjligheten att upptäcka missbruk i alla fertila åldersgrupper, inklusive de yngre. Nämnden delfinansierar (tillsammans med HSN 5, 7, 11, 12) MödraBarnhälsovårdsteamet i Haga, vilka arbetar med att hjälpa gravida till drog-/alkoholfrihet under graviditeten, en målsättning som lyckats hos den stora majoriteten patienter. Efter graviditeten får familjen, som gått på Hagaenheten, fortsatt stöd avseende båda föräldrars drog-/alkoholfrihet. Folktandvården bedriver ett strukturerat tobakspreventivt arbete fokuserat på ungdomar med skolan som arena, där de håller i s.k. hälsolektioner. I samband med att ungdomar är på tandvårdskliniken för undersökning frågar personalen alltid om rök- och snusvanor. 4.1.4 Antalet självskador och självmordsförsök ska minska OK Ungdomsmottagningarna arbetar förebyggande med ett jagstärkande arbetssätt och genom att uppmärksamma psykisk ohälsa och behandla eller hänvisa till rätt instans. Vårdenheterna inom VG Primärvård har ett suicidpreventivt åtagande som följs upp genom kvalitetsindikatorer. SU har utarbetade rutiner för bedömning av suicidrisk och handlingsplaner för omhändertagande av suicidnära patienter. Utveckling av samverkansformer, inom regionen och mellan region och kommun, sker inom ramen för LGS. Två av de fyra temagrupperna är Barn och unga samt Psykiatri. Inom Barn och unga anges psykisk ohälsa som ett särskilt samverkansområde. Hälso- och sjukvårdskansliet ingår i regionens nätverk för suicidprevention. Utifrån den kartläggning av suicidprevention som folkhälsokommitténs kansli presenterade under 2011 har två konferenser hållits under hösten. Antalet avsiktliga självdestruktiva handlingar som lett till slutenvård rapporterade i vårddatabasen Vega har minskat från 133 per 100 000 invånare år 2007-2009 till 128 år 2009-2011. 4.1.3 Förekomsten av sexuellt överförbara sjukdomar bland unga ska minska OK Det folkhälsoråd som arbetat aktivt med målet under 2011 är rådet i Stenungsund. I rådets verksamhetsplan för 2011 har sexuell hälsa funnits med som en insats. Målet var att säkra ämnet livskunskap i skolan där sexuell hälsa är en del. Ungdomsmottagningarna arbetar med att testa, behandla och smittspåra sexuellt överförbara sjukdomar (STI) samt att motivera unga till ökad

Sida 20(38) användning av kondom. Detta görs bland annat genom samtal som uppmuntrar till reflektion angående en hälsosam sexualitet med intakt reproduktiv hälsa. Även gynekologimottagningarna och mödravårdscentralerna arbetar med samma metod och mål, när unga patienter söker mottagningarna. 4.1.5 Andelen överviktiga och feta barn ska minska OK Mål och insatser för att öka den fysiska aktiviteten hos invånarna fanns med i samtliga folkhälsoråds verksamhetsplaner för 2011. Olika insatser och aktiviteter har pågått under året utifrån planerna. Den nationella enkäten Hälsa på lika villkor 2011 visar ingen säker förändring av övervikt och fetma bland unga i HSN 4:s geografiska område. Inom ramen för nämndens tilläggsavtal med Kungälvs sjukgymnastik AB gällande Runda barn-projektet har 28 barn/ungdomar mellan 12-20 år fått behandling fyra till fem gånger i veckan (16 flickor och 12 pojkar). En nära samverkan med dietist, psykolog och kurator inom barnmedicin samt representanter för skolan är en förutsättning för att nå barnen med högst BMI på ett tidigt stadium. SU har ett särskilt uppdrag att bedriva förebyggande verksamhet genom att förmedla kompetens i hela VGR till barnavårdcentraler, skolhälsovård, allmänläkare och barnläkare. SU har särskilda enheter för behandling av barn med övervikt och ätstörningar. 4.1.6 Andelen äldre personer med fler än tio läkemedel ska minska OK I öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet, som visar jämförelser mellan landsting 2011, framkommer att andelen äldre med fler läkemedel än tio har ökat i VGR jämfört med 2009. En betydande ökning finns framförallt i ApoDos-expedierade läkemedel, vilka framförallt ges till äldre personer. Andelen bland kvinnor är högre än bland män. Inom VG Primärvård ska läkemedelsavstämningar göras årligen för patienter som är 74 år och äldre. Avstämningarna följs upp genom en kvalitetsindikator som också kan generera en målrelaterad ersättning. Äldres läkemedelsbehandling behöver ses över i syfte att minska läkemedelsrelaterade problem. Detta mål utgör ett delmål i SIMBAs närvårdsplan Den nära vården 2011-2014, målområde 10 Läkemedel till äldre över 75 år. Målet ingår i handlingsplanen som var klar i maj 2011. Uppföljning sker i SIMBAs ledningsgrupp. Inom ramen för statliga stimulansmedel för äldre har SU tilldelats medel för 2011 för att prova och utvärdera metoder för att förbättra läkemedelsförskrivningen inom särskilda boenden. Resultat kommer att

Sida 21(38) redovisas under våren 2012 för sex mätbara mål relaterade till äldres läkemedelsanvändning. 4.1.27 Förekomsten av vårdskador och vårdrelaterade infektioner ska halveras OK För Kungälvs sjukhus utgör indikatorn en målrelaterad ersättning i överenskommelsen 2011. Måluppfyllelse för 2011 var sju procent (regionmålet <8 %). Inom sjukhuset pågår ett strukturerat arbete för att minska vårdskador och vårdrelaterade infektioner. En utgångspunkt för överenskommelsen med SU är regionens handlingsprogram för God vård. Här ingår kvalitetsområdet säker vård. I överenskommelsen med SU anges kvalitetsindikatorer avseende vårdhygienrutiner och vårdrelaterade infektioner. Indikatorerna är kopplade till målrelaterad ersättning. För vårdhygienrutinerna uppnådde sjukhuset uppsatta mål. När det gäller vårdrelaterade infektioner var resultatet vid höstens mätningstillfälle 10 procent. Det kan jämföras med motsvarande mätning 2010 som var 9,3 procent. Någon minskning mellan åren har således inte skett. 4.1.28 Fördelningen av resurser ska främja vård på lika villkor Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor. Jämställd vård ska ges med hänsyn till kvinnors och mäns olika villkor och därmed olika behov av hälso- och sjukvårdande insatser. I nämndens vårdöverenskommelse med Kungälvs sjukhus finns inskrivet i kvalitetsavsnittet följande jämställd vård ska ges med hänsyn till kvinnors och mäns olika villkor och därmed olika behov av hälso- och sjukvårdande insatser. Resurser ska organiseras och fördelas utifrån båda könens behov. Jämställdhetsarbetet ska genomsyra alla verksamheter och all uppföljning och rapportering. I årsredovisningen ska könsuppdelad statistik för både sluten och öppen vård rapporteras. I nämndens ramöverenskommelse 2011 med Primärvården Södra och Mellersta Bohuslän anges att vårdgivaren ska tillhandahålla en god och säker vård på lika villkor oavsett patientens kön, ålder, funktionsnedsättning, sociala position, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning. 4.1.29 Bemötandet av patienter i vården ska förbättras Den nationella patientenkäten avseende primärvård, från hösten 2010 visar att nämnden har genomgående något bättre resultat avseende bemötande än resultaten för VGR/riket alltsedan första mätningen hösten 2009. Den nationella patientenkäten genomförd hösten 2011 kommer att redovisas i OK slutet av januari 2012.