Forskarutbildning i historiska studier av teknik, vetenskap och miljö vid KTH Regler, riktlinjer och goda råd

Forskarutbildning i historiska studier av teknik, vetenskap och miljö vid KTH Regler, riktlinjer och goda råd Inledning... 3 Den allmänna och den individuella studieplanen... 4 Den allmänna studieplanen... 4 Den individuella studieplanen... 4 Antagning och anställning... 4 Stipendiefinansiering... 5 Doktorandtrappan... 6 Institutionstjänstgöring... 6 Andra ekonomiska spörsmål... 6 Kurser... 7 Avhandling... 7 Handledning... 8 Handledarkollegiet... 9 Högre seminariet... 9 Doktorandgruppen... 10 Att bli klar... 10 Licentiatexamen... 10 Mittseminarium... 11 Slutseminarium... 12 Disputation... 12 Efteråt... 13 Bilagor... 14

Detta dokument ger riktlinjer om forskarutbildningen i ämnet Historiska studier av teknik, vetenskap och miljö History of Science, Technology and Environment som del av KTH:s doktorsprogrammet Humanistiska och samhällsvetenskapliga studier av teknik, vetenskap och miljö Studies in the Humanities and Social Sciences of Technology, Science and the Environment I detta dokument används nästan uteslutande beteckningen forskarstuderande även om det är en betydligt otympligare beteckning än doktorand. Det beror på att beteckningen doktorand inte har något stöd i högskoleförordningen och numera också kan vara missvisande. Forskarstuderande är alla som är antagna till forskarutbildning, oavsett om man är antagen för att avlägga licentiatexamen eller doktorsexamen. Detta gäller också oavsett hur man är finansierad. Det står förstås var och en fritt att ändå använda den smidigare termen doktorand i det dagliga arbetet. Denna handbok är utarbetad av Nina Wormbs och Anders Houltz under våren 2007 och uppdaterad i hösten 2012. Senaste ändringar gjordes av Sabine Höhler i 2015. 2

Inledning Att forska är inte lätt, men det är roligt. Och viktigt. Det bör i alla fall vara utgångspunkten för att påbörja forskarstudier och för att sedan kanske även fortsätta i den akademiska världen. Men för de flesta räcker det inte med bara lust och patos för att få till en avhandling. Det behövs handledning, vägledning, råd och dåd. Därtill finns det ett stort regelverk som man måste hålla sig till. Dessa riktlinjer har utarbetats för att underlätta det dagliga arbetet för både forskarstuderande och handledare på Avd. för teknik- och vetenskapshistoria. Tanken är att klara ut frågor om ansvar och initiativ samt att fästa en del tyst kunskap på papper. Forskarutbildningen i teknikhistoria regleras på tre nivåer: nationellt, inom KTH och inom Avdelningen. När det gäller den nationella nivån är det Högskoleverket som är ansvarigt organ. På Högskoleverkets hemsida (www.hsv.se) kan man hitta aktuellt regelverk i form av Högskolelagen och Högskoleförordningen, men där finns också en rad utredningar och rapporter av allmänt intresse. Från HSVs hemsida kan man exempelvis nå Doktorandhandboken (www.doktorandhandboken.nu) som är fylld av information. På KTH regleras forskarutbildningen på flera nivåer. Fakultetsnämnden tar vissa beslut, skolans forskarutbildningsansvarige fattar beslut i andra ärenden och studierektor i åter andra. Information om KTHs centrala organisation och regelverk fås enklast genom KTHhandboken som ligger på nätet. I del 2, Utbildning och forskning, finns svar på många frågor om vad som gäller för forskarutbildningen, även om en del dokument i huvudsak är ämnade för handledaren och inte doktoranden. På KTHs hemsida i blankettarkivet finns också de flesta blanketter som behövs under utbildningen. Ta för vana att alltid se till att använda den senaste versionen av blanketten. Den som är ansvarig för forskarutbildningen på Avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria är studierektor för forskarutbildningen. Studierektor sitter tillsammans med andra studierektorer i ett forskarutbildningsråd som leds av skolans forskarutbildningsansvarige. I ABE-skolans fall är det vår institutions prefekt, Sven Ove Hansson, som är forskarutbildningsansvarig. I en del frågor är även ämnesföreträdaren inblandad. Vad som gäller specifikt för vår egen forskarutbildning och som inte framgår av högskoleförordningen, KTHs eller ABE-skolans regler och riktlinjer, behandlas i följande dokument. 3

Den allmänna och den individuella studieplanen Den allmänna studieplanen Den allmänna studieplanen för teknikhistoria (Bil 1) är det viktigaste dokumentet för forskarutbildningen eftersom det där framgår vad forskningen går ut på och vad som krävs i form av kurser och avhandling. Den allmänna studieplanen fastställs av KTHs forskarutbildningsutskott på delegation av Fakultetsnämnden efter att först ha behandlats i skolstyrelsen. Det är alltså ett centralt och formellt dokument, vars form regleras av KTHs allmänna riktlinjer, och som inte ändras särskilt ofta. Den individuella studieplanen Den individuella studieplanen är det näst viktigaste dokumentet i forskarutbildningen. Blanketten hittar man i KTHs blankettarkiv på nätet. Blanketten är inte helt självinstruerande och därför finns det en delvis ifylld mall som kan användas som vägledning (Bil 2). Den individuella studieplanen är en överenskommelse mellan den forskarstuderande och handledaren om vad som har gjorts och vad som ska göras. Där ska kurser, avhandlingsarbete, institutionstjänstgöring och annat redovisas. Där ska stå vem som är biträdande handledare och när avhandlingsarbetet ska presenteras på högre seminariet i form av avhandlingskapitel, mittseminarium eller slutseminarium. Ju utförligare den individuella studieplanen är desto bättre. Den individuella studieplanen ska uppdateras regelbundet, dock minst en gång om året. Detta är den forskarstuderandes ansvar. En uppdaterad studieplan ska lämnas till studierektor senast den 1 augusti varje år. Studierektor godkänner föreslagen tid för det gångna årets institutionstjänstgöring och studieplanen används som underlag för handledarkollegium i september. Efter handledarkollegium uppdateras om så behövs studieplanen igen, vartefter alla studieplaner sänds in till forskarutbildningsansvarig för fastställande senast den 15 oktober. Avdelningens administratör ser till att den forskarstuderande, huvudhandledaren och studierektor får kopior på den insända planen. Den forskarstuderande ansvarar för att ge den uppdaterade planen till bihandledare. Den forskarstuderande bör ha den individuella studieplanen tillgänglig på sin dator så att man lätt kan föra in utförda uppgifter. Det går utmärkt att uppdatera studieplanen oftare än en gång per år, men en aktuell version måste ändå lämnas till studierektor 1 augusti för att det ska finnas aktuellt underlag till handledarkollegium och för att underlätta den allmänna hanteringen. Antagning och anställning Antagning och anställning är två olika saker, men de hänger ihop. Förr i världen kunde man bli antagen till en forskarutbildning utan att man samtidigt blev anställd som doktorand. Idag är det inte längre möjligt. I en strävan efter att korta forskarutbildningen till fyra år (det vill säga vad den teoretiskt sett motsvarade i poäng) beslöts på 1990-talet att doktorandtjänster 4

inte fick räcka längre än fyra år och att man inte kunde antas som doktorand om inte fyra års finansiering var säkrad. När vi vill anta forskarstuderande idag måste vi kunna visa att det finns finansiering för utbildningen två år för licentiat, fyra år för doktorsgrad annars godkänns inte antagningen av den forskarutbildningsansvarige. Det finns undantag från ovanstående, som exempelvis när en arbetsgivare betalar för forskarstudier. Antagning till forskarutbildning sker i flera steg. En antagningsnämnd på Avdelningen, bestående av tilltänkt huvudhandledare, studierektor och ytterligare en person, fattar beslut om antagning på Avdelningsnivån. Underlag för ett sådant möte är en projektplan, en studieplan, cv och aktuella meritförteckningar samt beslut om finansiering. Därefter ansöks hos skolan för antagning. Alla som antas som forskarstuderande på Avdelningen ska kryssa i rutan för fil.lic eller fil.dr. Om man blivit antagen till licentiatexamen, avlagt examen och vill fortsätta måste man antas på nytt. Om man blir sjukskriven eller är föräldraledig under doktorandtjänsten förlängs anställningen med motsvarande tid. Det är också möjligt att ta tjänstledigt från sin doktorandtjänst. Detta innebär också att anställningstryggheten för någon som är antagen till forskartutbildning med målet att disputera är mycket god. Har man blivit antagen för att avlägga doktorsexamen får man fyra års doktorandtjänst och har man blivit antagen för att avlägga licentiatexamen får man två års doktorandtjänst, under förutsättning att man följer överenskommelserna i studieplanen. Efter att de två respektive fyra åren har passerat har man som forskarstuderande emellertid inga ytterligare anställningsrättigheter och anställningen upphör. Däremot upphör inte antagningen. De enda sätten att bli utskriven som forskarstuderande är att ta examen eller att avsäga sig sin plats. Även om inte Avdelningen är skyldig att handleda forskarstuderande vars doktorandtjänst har gått ut, har det hittills inte förekommit att inte handledningen fortsatt även efter, med det gemensamma målet att nå licentiat- eller doktorsexamen. Hur den forskarstuderande ska försörja sig efter att tjänsten har tagit slut är inte en fråga för Avdelningen, om inte huvudhandledaren eller avdelningsföreståndaren kommit överens med den forskarstuderande om något annat (se vidare sista avsnittet). Stipendiefinansiering Om man är antagen för att avlägga licentiatexamen men sedan skulle vilja gå vidare till doktorsexamen, kan det uppstå problem om det inte är möjligt att ordna fortsatt finansiering inom ramen för en doktorandtjänst. Det är då möjligt att diskutera en lösning som inbegriper stipendier. KTH har tydliga riktlinjer för stipendiefinansiering och Högskoleverket har nyligen utrett frågan. Huruvida stipendier är en lösning i en sådan situation ska diskuteras mellan huvudhandledaren och den forskarstuderande. Avdelningen betraktar stipendiefinansiering under delar av de fyra åren som en sista utväg. Det är dock inte möjligt att antas, ens till licentiatexamen, med endast stipendier som finansiering. Det står förstås den forskarstuderande fritt att försörja sig med stipendier efter att doktorandtjänsten är slut tills avhandlingen är försvarad. Eftersom man dock inte har rätt till handledning efter att doktorandtjänsten är slut, bör man komma överens med sin/a handledare om hur och när forskarutbildningen ska avslutas. 5

Doktorandtrappan Lönen under doktorandtjänsten är reglerad i den så kallade doktorandtrappan som har fyra steg. Första steget utgörs av ingångslönen, det andra steget motsvarar 30 procent av studierna, det tredje 50 procent och det fjärde och sista steget motsvarar 80 procent av studierna. (Bil 3) Institutionstjänstgöring Forskarstuderande antagna till doktorsexamen kan utöka sin forskarutbildningstid med maximalt ett års institutionstjänstgöring. Avdelningen har dock ingen skyldighet att erbjuda denna möjlighet, men kan göra det i den mån det finns lämpliga arbetsuppgifter att utföra. Institutionstjänstgöringen kan bestå av olika uppgifter, varav den vanligaste är undervisning. Om man tänker sig en akademisk karriär är det meriterande att ha undervisat, vilket man alltså bör tänka på redan under forskarstudierna. Ska man undervisa måste man också gå en pedagogisk kurs. Formell pedagogisk meritering är också numera ett krav vid de flesta anställningar som lektor. Hur mycket man får betalt i tid för undervisning på Avdelningen regleras i en särskild mall (Bil 4). Det är möjligt att frångå denna mall om det finns särskilda skäl. Det är studierektor för forskarutbildningen som godkänner uppräkningen av varje års institutionstjänstgöring i den individuella studieplanen. Det är emellertid studierektor för grundutbildningen eller i vissa fall kursansvarig som anger om viss undervisning ska ersättas på ett annat vis än som framgår av mallen. Förutom undervisning kan institutionstjänstgöring också bestå av andra uppgifter. En är att vara doktorandrepresentant. Det kan också handla om att delta i arbetsgrupper i Avdelningens interna arbete, att ansvara för det högre seminariet eller att anordna konferenser. Ersättningen för sådana former av tjänstgöring överenskoms med avdelningsföreståndaren. Den forskarstuderande bör se till att i förvägförvissa sig om vilken ersättning som utgår och skriva in det i studieplanen. Att försöka reglera sådant långt efteråt är inte att rekommendera av flera skäl. Andra ekonomiska spörsmål Eftersom alla forskarstuderande antas i externa projekt med olika finansiärer är också de ekonomiska förutsättningarna vid sidan av lönen olika. En sorts miniminivå står emellertid Avdelningen för. Dator och arbetsplats erbjuds alla som också får doktorandtjänst. Om nyinköp av dator önskas under studietiden får man diskutera det med sin huvudhandledare. Det är viktigt att presentera sin forskning på konferenser. Eftersom alla forskarstuderande på vägen till doktorsexamen förväntas presentera sin forskning på minst två konferenser, varav minst en internationell, står Avdelningen för en nationell och en internationell konferensresa, vilket inkluderar anmälningsavgift, resa, hotell och traktamente. Man förväntas emellertid åka ekonomiklass samt inte bo alltför luxuöst. Inför varje resa ska man fylla i en reseorder som avdelningsföreståndaren godkänner. Fråga vår administratör om råd. Man förväntas också söka de stipendier som är specifika för doktorander på vissa konferenser. Tala med handledaren eller informera dig genom konferensens hemsida eller call for papers. Det finns därtill alltid en uppsjö av andra stipendier som man kan söka för att möjliggöra flera resor. 6

KTHB innehåller inte alltid den referenslitteratur som man kan behöva som teknikhistoriker. Om du upptäcker att ett centralt teknikhistoriskt verk saknas på bibliotekets avdelning för teknik- och vetenskapshistoria så be KTHB att göra ett inköp. Annan litteratur kan lånas på andra bibliotek eller fjärrlånas från KTHB. Den som är ansvarig för bibliotekets avdelning för teknik- och vetenskapshistoria heter Tommy Westergren. Viss litteratur kan man emellertid behöva äga eftersom den är central för avhandlingsarbetet. Därför har man möjlighet att köpa böcker för sammanlagt 2500:- per läsår. Har man behov av mer får man diskutera det med sin huvudhandledare och ryms det inte inom projektet får man ta upp det med avdelningsföreståndaren. Kurser Av den allmänna studieplanen framgår vilka obligatoriska kurser som måste läsas under forskarutbildningen för doktors- respektive licentiatexamen. Det är studierektors ansvar att se till att dessa kurser ges regelbundet. Valfria kurser kan antingen läsas i Avdelningens regi eller på annat lärosäte. Valfria kurser på Avdelningen har av tradition antingen givits i samband med att en gästforskare vistats vid Avdelningen, eller som en del av ett forskningssamarbete. Det är också fullt möjligt att initiera valfria kurser på grundval av de forskarstuderandes intresseområden. Det är viktigt att den forskarstuderande och handledaren har en kontinuerlig dialog om vilka kurser som är lämpliga och när de ska läsas. Även läskurser kan ingå i forskarutbildningsexamen. En läskurs får inte bestå av empiriskt inriktad litteratur som den forskarstuderande läser i avhandlingsarbetet utan ska skilja sig från avhandlingsarbetet. Det är möjligt att ta en läskurs på mellan 1 och 10 poäng. Det är huvudhandledaren som sätter ihop en läskurs, gärna i samråd med den forskarstuderande. Det är också huvudhandledaren som bestämmer hur många poäng ett visst stoff ska motsvara. När läskursen är klar och examinerad ger den forskarstuderande underlag till administration för rapportering i Ladok. Underlaget ska bestå av en litteraturlista, namn på kursen på både svenska och engelska, antal poäng, datum för godkännande samt huvudhandledarens underskrift. Kopia ges till studierektor för löpande kvalitetsarbete. Det är möjligt att få dispens från obligatoriska kurser om man har läst motsvarande någon annanstans. Underlag för en sådan dispens ska lämnas till studierektor för inrapportering i Ladok och bestå av intyg på godkänd kurs samt intyg från huvudhandledaren om att kursen kan ersätta obligatorisk kurs, eller kursmoment. Dispensen ska också föras in i den individuella studieplanen. Avhandling Enligt KTHs regler ska avhandlingen normalt skrivas på engelska. Vill man skriva på ett annat språk ska man begära dispens hos skolans forskarutbildningsansvarige (dvs Sven Ove Hansson). I dispensansökan ska det framgå att det finns tillräcklig kompetens att granska avhandlingen på det språk på vilket den är skriven. Det går därutöver också att hänvisa till en tradition inom ämnet. Detta måste göras redan i samband med den första individuella studieplanen. Om den individuella studieplanen innehåller en avhandlingstitel på svenska men saknas dispensansökan så godkänns den inte av forskarutbildningsansvarig. Om det saknas 7

medel för språkgranskning inom det aktuella projektet, kan Avdelningen bistå med bidrag för detta ändamål. Den vanligaste avhandlingsformen på KTH är sammanläggningsavhandling. Den vanligaste formen inom vårt och närliggande ämnen är däremot monografi. Det finns fördelar och nackdelar med båda sorterna och vad man väljer bör diskuteras mellan den forskarstuderande och handledaren. Om man vill förlägga sin avhandling ska man räkna med att det fördröjer processen. Det kostar därtill pengar. Man bör därför vara ute i god tid med kontakter med förlag och ansökningar om tryckbidrag hos olika stiftelser. Tala med äldre doktorander för att få goda råd. Avdelningen lämnar ett tryckbidrag om 20 000:- för att trycka en licentiatavhandling och om 30 000:- för att trycka en doktorsavhandling. Lägsta antalet exemplar som KTH kräver är 100 stycken. Beträffande kvalitets- och kvantitetskrav på licentiat- och doktorsavhandlingar, se KTHhandboken. ABE-skolan har också den 18 september antagit en egen policy för kvalitetsgranskning av avhandlingar (Bil 5). Handledning Varje forskarstuderande har en huvudhandledare och minst en ytterligare handledare, ibland kallad bihandledare. Både huvudhandledare och övriga handledare ska vara införda i studiedokumentationssystemet Ladok. Huvudhandledaren måste vara en docentkompetent forskare med anställning på KTH. Övriga handledare behöver inte vara anställda på KTH och deras ersättning överenskoms från fall till fall. Ibland är bihandledaren finansierad inom samma forskningsprojekt som den forskarstuderande, ibland anställd på avdelningen och handleder då inom ramen för sin tjänst. I övriga fall brukar praxis vara att bihandledaren får 10 lektorstimmar (vilket motsvarar 40 klocktimmar) i ersättning för handledning under ett år. Avdelningens administratör har en lista på externa bihandledare och frågar i slutet av året respektive forskarstuderande om handledningen varit på heltid eller om en reduktion är aktuellt. Därefter betalar vår ekonomiadministratör Brigitta Lindström ut arvoden. Relationen till handledarna är för de flesta forskarstuderande mycket viktig både för det kontinuerliga arbetet och för slutresultatet. Den forskarstuderande och handledaren/handledarna ska träffas regelbundet för att diskutera hur arbetet fortskrider och för att planera framtiden. Efter varje handledarmöte ska den forskarstuderande skriva ett mail till sin/sina handledare där huvuddragen i det man kommit överens om redovisas och eventuellt ansvar fördelas. Handledaren ska bekräfta mailet. Ibland uppstår det problem i relationen mellan den forskarstuderande och handledaren. Problemen kan ha olika grund och vara av olika art. Både handledare och forskarstuderande kan i detta läge tala med studierektor som möjligen kan vara behjälplig. Det är också möjligt att vända sig till skolans forskarutbildningsansvarig. Om inte problemen kan lösas kan den forskarstuderande ansöka om att byta huvudhandledare och en sådan ansökan ska ställas till skolans forskarutbildningsansvarig. Om det går dithän bör studierektor informeras. 8

Handledarkollegiet En gång om året träffas Avdelningens handledarkollegium. Syftet med kollegiet är kort uttryckt att följa upp både de forskarstuderande och huvudhandledarna. Sammankallande och ansvarig för handledarkollegiet är studierektor. Uppdaterade versioner av studieplanerna är underlag för handledarkollegiet och distribueras till deltagarna före mötet. Under handledarkollegiet behandlas varje forskarstuderande för sig. Framsteg och eventuella problem diskuteras. Frågor av både enskild och mer generell natur lyfts upp till diskussion. Efter kollegiet skriver studierektor ett kort protokoll där varje forskarstuderande är en ärendepunkt. I alla fall där kollegiet beslutat eller föreslagit något framgår det av protokollet. Där framgår också vem som har ansvar för verkställandet. Det kan exempelvis stå: Jonathan Stressman: Mittseminariet bör tidigareläggas med ett par månader. Huvudhandledaren diskuterar lämpligt datum med opponent och forskarstuderande och för in i studieplanen. Pippi Långsam: Finns ingen övrig handledare registrerad i Ladok. Den forskarstuderande skickar underlag till administration. Focus Hasselblad: Får tillåtelse att köpa in digitalkamera för arkivresa. Kameran ska dras på Fofu och lämnas till Carina efter avslutad resa. Under handledarekollegiet kan också allmänna handledarfrågor diskuteras. Om doktorandgruppen har gemensamma frågor så är det fullt möjligt att framföra dem för diskussion, lämpligen genom ett skriftligt underlag en vecka innan. Om frågorna är omfattande bör studierektor kontaktas i god tid eftersom mötet kanske måste förlängas. Högre seminariet Det högre seminariet är Avdelningens centrala akademiska mötesplats. Alla medarbetare förväntas delta i seminariet och har man förhinder så måste man meddela det till seminarieansvarig. Seminariet är en angelägenhet för hela Avdelningen med grund i förvissningen om att en livaktig, kritiserande och konstruktiv seminariekultur hänger tätt samman med en hög kvalitet på den forskning som produceras. På seminariet presenteras forskning både av Avdelningens medarbetare och av gäster. I det förra fallet finns oftast ett skriftligt underlag som distribueras veckan innan. Detta underlag ska man läsa och kommentera på seminariet. Alla kan inte säga allt de vill utan en seminarieledare fördelar ordet och försöker tematisera så att seminariet inte består av en rad separata inlägg utan blir en diskussion som kan leda till nya insikter. De synpunkter som inte hunnits med under seminariet kan man framföra efteråt eller i form av ett kommenterat underlag. Ibland utses en separat opponent som får inleda diskussionen med ett längre inlägg. 9

Som forskarstuderande ska man regelbundet presentera avhandlingsavsnitt på det högre seminariet. Första tillfället är när avhandlingsplanen diskuteras, vilket ska ske ganska snart efter antagning. Därefter presenterar man avhandlingens olika delar, i varierande färdighetsgrad. Licentiatseminarier och mittseminarier ingår också i det högre seminariet, liksom slutseminarier och disputationer. Seminariet är alltså en institution i vilken man förväntas delta men för vilken man inte får några kurspoäng. Det tar tid att delta aktivt i seminariet, men det är tid man får igen. Seminariet är viktigt för alla medarbetare och särskilt för de forskarstuderande, som kanske ännu inte hunnit bygga upp andra akademiska fora för diskussion av forskningsresultat. Det är där man får andra synpunkter än dem man får från sin handledare, det är där man lär sig om andras forskning och det är där man övar upp sin förmåga att läsa och konstruktivt kritisera en text. Kort sagt, seminariet är en central del av det akademiska arbetet. Doktorandgruppen Precis som handledarkollegiet kan vara ett forum för Avdelningens handledare har doktorandgruppen en samlande funktion för avdelningens forskarstuderande. Doktorandgruppen har en eller två representanter som representerar gruppen i olika sammanhang på Avdelningen. Gruppen träffas regelbundet för att diskutera gemensamma eller specifika intressen eller problem. I doktorandgruppen kan exempelvis erfarenheter av examensprocessen diskuteras, eller vilka stipendier som för närvarande går att söka. I doktorandgruppen kan man också diskutera behovet av gemensamma kurser, inköp av arbetsmaterial eller regler för A-kassa. I den bästa av världar finns det inga problem och då kan möten i doktorandgruppen kännas oviktiga. Det är emellertid ändå bra att träffas regelbundet för att utbyta erfarenheter och fånga upp saker som kanske annars inte låter sig fångas så lätt. Det kan vara lättare att ta upp ett problem på sittande möte, än att sammankalla ett möte för just min lilla fundering. Att bli klar Licentiatexamen Forskarstuderande som är antagna till licentiatexamen ska avlägga examen efter två år. (2,5 om man har institutionstjänstgöring.) Reglerna för vad som gäller när man ska avlägga licexamen finns tydligt beskrivna i KTH-handboken. De ska därför inte upprepas här. Några tillägg och förtydliganden kan dock göras. Licentiatseminarium skall äga rum under terminstid, 7 januari 15 juni eller 15 augusti 20 december, om inte synnerliga skäl för undantag föreligger. Anmälan om seminarium kan ej göras 16 juni 14 augusti. Innan en avhandling (lic- eller doktors-) får försvaras ska den ha granskats av en docentkompetent lärare. Det är huvudhandledarens ansvar att hitta en sådan granskare. Det är också huvudhandledarens ansvar att hitta en opponent och en tidpunkt för licentiatseminariet. 10

Den forskarstuderande ansvarar för att seminariet förs in på schemat för det högre seminariet och bokar lokal. Anmälan om licentiatseminarium skall göras i samråd mellan huvudhandledaren och den forskarstuderande. Huvudhandledaren bestämmer, i samråd med den forskarstuderande, vilka institutioner som ska stå på distributionslistan. Oundgängliga institutioner är de för teknikhistoria, idéhistoria, ekonomisk historia och historia, men listan kan för övrigt variera med avhandlingsämnet. Huvudhandledaren ansvarar för summeringen av kvalitetsgranskningen. Anmälan om licentiatseminarium, inklusive studieplan, distributionslista och summering av kvalitetsgranskning (alla blanketter finns i KTHs blankettarkiv) skall senast 7 veckor före seminariedatumet skickas till Kansli ABE, Drottning Kristinas väg 30. För detta ansvarar huvudhandledaren. Den ansvarige skickar sedan anmälan vidare till Kansli ABE 5 veckor före seminariet. Parallellt med detta färdigställs licentiatavhandlingen. Den kan med fördel tryckas lokalt på KTH. Avdelningen ger ett tryckbidrag på 20 000:- för att trycka en licentiatavhandling. Det är den forskarstuderandes ansvar att ta fram ett tryckfärdigt manus och se till att boka tid för tryckning. Det är också den forskarstuderandes ansvar att se till att avhandlingen följer de riktlinjer som finns när det gäller KTHs grafiska profil. (Information finns på internwebben.) Därtill är det den forskarstuderandes ansvar att utforma ett abstract på engelska som biläggs avhandlingen. Riktlinjer för abstracts finns i KTH-handboken under Avläggande av doktorsexamen. Senast 3 veckor för seminariet distribueras licentiatavhandlingen enligt distributionslistan som är fastställd av den forskarutbildningsansvarige. Det är den forskarstuderandes ansvar att distribuera avhandlingen. Det är huvudhandledaren som i samråd med ämnesföreträdaren formellt godkänner en licentiatavhandling. Det är huvudhandledarens ansvar att skicka in intyg på licentiatexamen till administration. Det är den forskarstuderandes ansvar att ansöka om examen. Formerna för det finns även de redovisade i KTH-handboken. Mittseminarium I de undantagsfall då licentiatexamen inte är aktuellt ska den forskarstuderande istället ha ett mittseminarium. Tidpunkt för mittseminarium ska föras in i studieplanen och seminariet ska utlysas genom avdelningens seminarieschema. Vid mittseminariet ska det finnas en disputerad extern opponent som ska granska underlaget. Det är huvudhandledarens ansvar att i god tid och i samråd med seminarieansvarig fastställa ett datum för seminariet, att ordna en opponent samt att ordna med arvodering. Det är den forskarstuderandes ansvar att se till att underlaget skickas till opponenten och övriga i god tid. Reglerna för vad som gäller för mittseminarium och rapportering därifrån framgår av Bil 5. 11

Slutseminarium På Avdelningen tillämpar vi slutseminarium. Ett avsteg från den principen kan göras om det finns särskilda skäl och det beslutas i så fall av handledarkollegiet. Huvudhandledaren och den forskarstuderande samråder om en tidpunkt för slutseminariet, ser till att datumet förs in på seminarieschemat och att lokal finns. Det är huvudhandledarens ansvar att hitta en opponent till slutseminariet samt att informera opponenten om formerna för seminariet. Det finns inga formella krav från KTHs sida på kompetensen hos en slutseminarieopponent eftersom slutseminarium inte krävs av KTH. Avdelningens riktlinje är att slutseminarieopponenten bör väljas så att största möjliga nytta för det resterande arbetet uppnås. Det är den forskarstuderande som ansvarar för att opponenten och andra har underlaget i god tid (ca två veckor i förväg). Det är möjligt att även ha slutseminarieopponenten som extern granskare av avhandlingsmanuset. Det är huvudhandledarens ansvar att överväga en sådan lösning och diskutera den med den forskarstuderande och med opponenten. Det är också huvudhandledarens ansvar att se till att opponenten arvoderas. Det är viktigt att framför allt huvudhandledaren men även övriga handledare är med på slutseminariet. Efter seminariet är det viktigt att så snart som möjligt sortera bland synpunkterna och lägga upp en plan för hur avhandlingsarbetet ska slutföras. Disputation Reglerna för disputation finns tydligt beskrivna i KTH-handboken. De ska därför inte upprepas här. Några tillägg och förtydliganden kan dock göras. Innan man kan disputera måste avhandlingen granskas av en docentkompetent lärare, här kallad extern granskare. Det är huvudhandledarens ansvar att hitta en extern granskare för avhandlingen. Anmälan om disputation, inklusive studieplan, distributionslista och summering av kvalitetsgranskning (alla blanketter finns i KTHs blankettarkiv) skall senast 7 veckor före disputation skickas till Kansli ABE, Drottning Kristinas väg 30. Det är huvudhandledarens ansvar att hitta en opponent och en betygskommitté. Den forskarstuderande kan möjligen ha synpunkter men ska inte ta några egna initiativ eller kontakter. Om betygsnämnden inte innehåller någon kvinna eller om en ledamot inte är docentkompetent ska huvudhandledaren motivera varför. Minst en ledamot måste hämtas utanför KTH och högst en får vara från den egna institutionen, men rekommendationen på Avdelningen är att alla ledamöter hämtas utanför Avdelningen och högst en från KTH. Detta gör det möjligt att på Avdelningen utse en ojävig ersättare som är förberedd på att träda in om någon av betygsnämndens ledamöter skulle få akut förhinder. 12

Det är huvudhandledarens ansvar att förmedla kontakt mellan opponent och betygsnämnd och Avdelningens administratör som hjälper till med det praktiska kring resor, vistelse och ersättning för uppdragen. Anmälan om disputation skall göras i samråd mellan huvudhandledaren och den forskarstuderande. Huvudhandledaren bestämmer, i samråd med den forskarstuderande, vilka institutioner som ska stå på distributionslistan. Oundgängliga institutioner är de för teknikhistoria, idéhistoria, ekonomisk historia och historia, men listan kan för övrigt variera med avhandlingsämnet. Huvudhandledaren ansvarar för summeringen av kvalitetsgranskningen. Den forskarstuderande ser till att en uppdaterad studieplan medföljer anmälan. Parallellt med detta färdigställs doktorsavhandlingen. Det är den forskarstuderandes ansvar att se till att avhandlingen följer de riktlinjer som finns när det gäller KTHs grafiska profil. (Information finns på internwebben.) Därtill är det den forskarstuderandes ansvar att utforma ett abstract på engelska som biläggs avhandlingen. Senast 3 veckor för seminariet distribueras doktorsavhandlingen enligt distributionslistan som är fastställd av den forskarutbildningsansvarige. Det är den forskarstuderandes ansvar att distribuera avhandlingen. Det är huvudhandledarens ansvar att skicka in protokollet från betygsnämndens sammanträde till administration på ABE-skolan. Det är den forskarstuderandes ansvar att ansöka om examen. Formerna för det finns redovisade i KTH-handboken. Efteråt Eftersom undervisningen på Avdelningen har liten omfattning finns det begränsade möjligheter att stanna vid Avdelningen och försörja sig på undervisning. De flesta postdoktorala förordnanden vid Avdelningen är idag i huvudsak finansierade via externa forskningsmedel. Sådana tar det ofta lång tid att både söka och få besked om och därför bör man tidigt i utbildningen ha en kommunikation mellan huvudhandledare och forskarstuderande om vad framtiden skulle kunna ha i sitt sköte. Den som vill bedriva en akademisk karriär bör redan under forskarutbildningstiden fundera över olika strategier som gör en sådan karriär möjlig. Å ena sidan rör det sig om undervisning och kurser i högskolepedagogik för att meritera sig för lektorat, å andra sidan rör det sig om övning och färdighet i att skriva forskningsansökningar. Avdelningen har under en tid haft som policy att en nydisputerad forskare utan doktorandtjänst får behålla tillgång till rum och dator under upp till ett halvår efter disputation. Det är avdelningsföreståndaren som bestämmer det och hänsyn måste tas till rumstillgång och övergripande ekonomi. Den forskarstuderande som är intresserad av att behålla rum och dator en tid bör tala med sin huvudhandledare och avdelningsföreståndaren om det. 13

Bilagor Bil 1. Allmän studieplan Bil 2. Delvis ifylld individuell studieplan; originalblanketten finns i Blankettarkivet, KTHhandboken Bil 3. Förhandlingsprotokoll från lönerevision för doktorander 6/12 2006 Bil 4. Beräkning av institutionstjänstgöring Bil 5. Kvalitetspolicy för ABE-skolans forskarutbildning 14