Arbetsgrupp för utredning av skolstruktur i södra och västra Pargas RAPPORT

Relevanta dokument
Utredning för antal högstadier i Alingsås centralort.

SVENSKSPRÅKIG UTBILDNING Bildningsavdelningen Bildningsnämndens svenskspråkiga sektion Ulrika Lundberg

Svartlå mer än bara en by

Skola för 2010-talet fokus på utveckling av kvalitet och måluppfyllelse.

Sammanfattning Förslaget med omorganisationen innebär att nuvarande Hörningsnässkolan och Ängsnässkolan blir en skola med namnet Hörningsnässkolan.

Läsårsplan. Elevantal. Antal lönegrundsgrupper. Klasser och undervisningspersonal. Timresurs. Arbetsdagar, arbetstider och händelsekalender

VERKSAMHETSPLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN FÖR SKOLELEVER I PARGAS STAD

Likvärdig skola med hög kvalitet

Strukturförändring Kungsängsskolan

Tillsyn över utbildningen vid Muslimska El-Zahra Skolan i Jönköpings kommun

Beviljande av tilläggsanslag för timresursen inom nämnden för fostran och utbildning

GUIDE TILL DE SJUNDEÅHEM DÄR ETT BARN SKA BÖRJA SKOLAN

Kvalitetsredovisning Bergs skola

Detaljplan för Borgeby 34:1 m. fl. Borgeby skola i Borgeby, Lomma kommun, Skåne län

Investeringsplan bildningsnämnden

Skolstrukturutredning

Utredning om lokalutnyttjande vid Västerhejde skola

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN

Larsmo kommun. Direktiv för skolskjuts. Godkänd av bildningsnämnden

Bildningsnämndens svenska sektion nr 3/ INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Byggnation av ny skola samt förskola i Anebys centralort

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd

Insatser till barn i behov av särskilt stöd

ARBETSPLAN FÖR LÄSÅRET

Policy Modell för attraktiv skola i Piteå kommun

SUNDS KOMMUN PROTOKOLLSIDA

Sammanträdesdatum Restaurang Marinas Södra Terjärvvägen 1

Yttrande över ansökningar om godkännande av huvudman för fristående förskoleklasser, fritidshem, grundskolor och grundsärskolor.

Skoltaxi inom Piteå kommun

Andel (%) små barn 0-3 år av inskrivna barn

3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN

Lovisa stads principer för skolskjuts inom förskoleundervisning och grundläggande utbildning

Lärare i grundskolan

Motion, utbildningsutskottet

SOMMARSKOLA Rapport. Dokumentet upprättat augusti 2015 av utvecklingsledare Anne-Marie Pejrud

Innehållsförteckning

VÄNGE HAR VI VALT...

Elevers övergångar från grundskola till gymnasium

SID 1 (10) UTBILDNINGSNÄMNDEN. Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012

Barn- och skolnämnd Lunds stad Skolkontoret. Områdeslokalplan för Järnåkra-Klostergården Enligt BSN Lunds stad beslut

Utlokaliserat fritidshem och en utbyggnad av förskoleverksamheten i Segersäng.

Kvalitetsredovisning

Rapport om läget i Stockholms skolor

Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation

Utskottet för lärande

1. Motionen. Kultursekretariatet. Rapport Kulturupplevelser för regionens unga

Södertörns nyckeltal 2009

Dnr 2013/75 Information om utredning av lokaler 2

Projektdirektiv och långsiktiga mål

Policy Modell för attraktiv förskola i Piteå kommun

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr :7911

Beslut efter riktad tillsyn

Å R S R E D O V I S N I N G

Månadsrapport. Bildningsförvaltningen. Mars 2015

Skolskjutsreglemente Flens kommun

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdag HABO KOMMUN. Barn- och utbildningsnämnden

1. Grundskolelever efter undervisningstyp, kön och stadium 2008

Sammanfattning Rapport 2011:5. Musik i Grundskolan. - Är du med på noterna rektorn?

Planeringsdokument. - för strategisk boendeplanering inom äldreomsorgen

Piekkala (17) ÄNDRINGAR I DET KOMMUNALA TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN (UKTA)

pwc förutsättningar för pedagogiskt Revisionsrapport Gnesta kommun Magnus Höijer Tilda Lindell September Ink:

Lokalprogrammet är tänkt att vara en vägvisare i tidiga skeden av verkliga nybyggnadsplaner.

SKOLSTADGA FÖR geta KOMMUN

Yttrande över revisionsrapporten Granskning av elevernas garanterade undervisningstid och lärarnas arbetstider.

SKOLNÄMNDEN I KÖKAR. Sammanträdestid Tisdagen den 2 juni 2015 kl

Information om tidplan och processbeskrivning för målbild 2017 för två nya skolor i maj 2017.

SKOLSKJUTSREGLEMENTE FÖR FÖRSKOLEKLASS, FRITIDSHEM GRUNDSKOLA OCH GRUNDSÄRSKOLA

Revisionsrapport Elevhälsans arbete Linda Marklund Kalix kommun Maj 2014

Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Friskolan i Kärna i Kungälvs kommun

Öronmärkning av invandrarelevers pengar Motion av Fahri Ölcer (fp) (2003:31)

Säldebråten Gamla Skolan. Län Värmland Gatuadress Säldebråten Gamla Skolan Kommun Kil Storlek 8.0 rum (4 sovrum) / 390 m² Område. Tillträde tidigast

Beslut för grundsärskola

Beslut för vuxenutbildning

Tabell 1. Lärare efter utbildningsnivå, kön och medelålder 2011

KOSTPOLICY FÖR OCKELBO KOMMUN

Kriterier för elevantagning till svenskspråkig grundläggande utbildning i Åbo fr.o.m

Barn-, Utbildning och Kulturnämndens verksamhetsplan

Skola för elever med tal- och språkstörning

Beslut för grundskola

Åvestadalskolan högstadium Krylbo 6:20 Totalmetodiken Etapp 1. Framtagning av åtgärdspaket

Verksamhets- och lokaleffektivisering Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde BESLUTSUNDERLAG till tjänsteskrivelse Dnr 2009/19

Startpaketet: mindre klasser mer kunskap

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever

Innehåll. Protokoll av 2. 2 Detaljbudget Konsekvensanalys avseende besparingskrav. 4 Konsekvensanalys avseende flyktingmottagande

Esbo stad Protokoll 86. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1

ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION

Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

LÄSÅRSPLAN FÖR VÄSTANKVARNS SKOLA

( 21) GRUNDSKOLA Reviderat i kommunstyrelsen , samt i Utbildningsnämnden

Sammanfattning Rapport 2010:5. Läsprocessen i svenska och naturorienterade ämnen, årskurs 4-6

1 (8) Stadsstyrelsens förslag till utlåtande (Behandlades i stadsstyrelsen och behandlas i stadsfullmäktige )

Frågor och svar kring omlokalisering

Sommarjobb i Tyresö kommun 2014, komplettering

Kvalitetsuppföljning för halvåret, läsåret 2014/2015 Årsbokslut Kvalitetsuppföljning ht 2014

Det fria skolvalet ur ett fastighetsperspektiv

Kvalitétsredovisning 07/08

Barn- och utbildningskontoret Skolområde Väster/Söder

Nytt trafikutbud i Borlange kommun

Riktlinjer för skolskjuts och elevresor i Vaxholms stad

Samt hela punkt 13.2 : Fritidsboende

Transkript:

Arbetsgrupp för utredning av skolstruktur i södra och västra Pargas RAPPORT Augusti 2014

1 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Skolnätet i Pargas stad... 2 3. Allmänt om de berörda skolorna och skolbyggnaderna... 3 Skräbböle skola... 3 Våno skola... 4 Sunnanbergs skola... 4 4. Elevupptagningsområden... 5 5. Elevantal och -prognos... 6 6. Timresurs... 7 7. Övriga kostnader som hänför sig till undervisningen... 9 8. Skolbyggnaderna och interna kostnader... 9 9. Skolskjutsar... 11 10. Verksamhetsmässiga för- och nackdelar... 11 11. Kostnadseffekter, sammanfattning... 14

2 1. Inledning Skolstrukturen inom Pargas stads utreds delvis som en del av åtgärdsprogrammet. Hittills har det inte funnits hållbara ekonomiska eller andra skäl för granskning av byskolornas framtid, men nya uppgifter om problem med fastigheter har gjort frågan aktuell. Försämrade ekonomiska utsikter ökar behovet av ytterligare inbesparing även via skolstrukturbeslut. Därför har det gjorts en utredning över tänkbara alternativ för hur undervisningen kan organiseras i årskurserna 1-6 inom svenskspråkig utbildning i södra och västra Pargas. Stadsdirektören tillsatte 28.4.2014 en arbetsgrupp med uppgift att göra en utredning som gäller Skräbböle, Våno och Sunnanbergs skolor. Arbetsgruppen ska utreda för- och nackdelar med olika lösningar där undervisningen i framtiden organiseras i antingen en, två eller tre skolor. Utredningen ska bedöma de ekonomiska och verksamhetsmässiga aspekterna och särskilt utreda effekterna för skolskjutsarna och följderna för elevupptagningsområdena i Pargas kommunområde. Till arbetsgruppen utsågs: Avdelningschef Ulrika Lundberg, ordförande Rektor Mona Nylund-Gustafson Rektor Jonas Wallin Rektor Sebastian Ekholm Fastighetschef Seppo Pihl Planerare Annukka Koskinen, sekreterare Arbetsgruppen ska avge rapport till stadsdirektören senast inom augusti 2014. I arbetet med att bedöma de verksamhetsmässiga för- och nackdelarna har kollegierna i de tre skolorna medverkat. Till arbetsgruppens uppgift har inte hört att analysera skolnätets konsekvenser på samhällsutvecklingen i övrigt, så som inflyttning, byagemenskaper, trafiklösningar. Rapporten tar enbart fasta på sådant som har med själva undervisningsverksamheten och direkta stödtjänster att göra. 2. Skolnätet i Pargas stad I Pargas kommunområde finns fem svenskspråkiga lågstadieskolor (åk 1-6), ett högstadium (åk 7-9) och ett gymnasium. I Nagu finns en enhetsskola (åk F-9), likaså i Korpo. I Houtskär kommunområde finns ett lågstadium (åk 1-6) och i Iniö en enhetsskola (åk F-9). Utredningen omfattar endast lågstadieskolorna i Skräbböle, Våno och Sunnanberg i Pargas kommunområde. Kirjala skola med åk 1-6 verkar sedan hösten 2012 i en ny skolbyggnad. Skolan har ett stabilt elevunderlag och geografiskt ett naturligt elevupptagningsområde, varför det inte finns orsak att inbegripa Kirjala skola i utredningen. Också Malms skola i centrum av Pargas står utanför utredningen. Trots att skolan för tillfället är fullbelagd är bedömningen att undervisningsutrymmena räcker till. Elevantalet sjunker igen efter innevarande läsår.

3 Klasstorlekarna är förhållandevis små och kan på sikt utökas något. Malms skola berörs i rapporten endast till den del det föreslås en mindre justering av elevupptagningsområdena. Skolnätet i skärgården har utretts separat, framför allt gällande en flyttning av åk 7-9 från Kyrkbackens skola till Skärgårdshavets skola. Det finskspråkiga skolväsendet fungerar med nuvarande struktur bra, varför det inte finns orsak att närmare granska det. 3. Allmänt om de berörda skolorna och skolbyggnaderna Skräbböle skola Skräbböle skola är belägen i Skräbböle by, ca 3 km från Pargas centrum. Skolan har från och med hösten 2014 90 elever fördelade på sex basgrupper i åk 1-6. Personalen består av sex klasslärare, en speciallärare (deltid) och en språklärare (deltid). Därtill har skolan tre skolgångsbiträden. Rektorsuppgifterna sköts av en klasslärare, vid sidan av undervisningen. Eftermiddagsverksamhet ordnas av Folkhälsan i Pargas rf i Skräbböle baracken.

4 Skolhuset, som byggdes 1928, grundrenoverades och omdisponerades på 90-talet. Skolan har ett utdelningskök och matsal. Gymnastikundervisningen sker vintertid i Skräbböle baracken. Undervisningsutrymmena är disponerade för ca 70 elever och helt otillräckliga för dagens undervisningsbehov, med ett elevantal som tidvis överstiger 90. På grund av utrymmesbristen verkar det här läsåret en klass i intilliggande baracker. Slöjdsalen och den sk musiksalen som finns i källaren är för små och uppfyller inte de krav som ställs på dylika utrymmen. Personalens arbetsutrymmen och sociala utrymmen är otillräckliga. Våno skola Våno skola ligger i södra Pargas i Våno by, ca 11 km från centrum. Skolan har 36 elever i åk 1-6. Skolan har för närvarande tre basgrupper. Ifall antalet elever går ned i enlighet med prognosen kommer skolan sannolikt att ha endast två basgrupper från och med hösten 2016. Personalen består av tre klasslärare, en speciallärare (deltid), en språklärare (deltid) och en slöjdlärare (deltid). Skolan har två skolgångsbiträden. Rektorsuppgifterna sköts av en klasslärare, vid sidan av undervisningen. I anslutning till skolan verkar också en eftisgrupp i stadens regi, med knappt tio deltagare. Skolhuset som är byggt 1905 och senare tillbyggt, konstaterades år 2013 ha omfattande fukt- och mögelskador, varför Våno skola läsåret 2014-2015 verkar i baracker intill Skräbböle skola. Skolhuset i två plan är till sin storlek tillräckligt, men delvis oändamålsenligt ur undervisningssynvinkel. Skolan har ett utdelningskök, med intilliggande matsal. Sunnanbergs skola Sunnanbergs skola ligger på Ålön, ca 9 km från Pargas centrum. Skolan har för närvarande drygt 40 elever i åk 1-6, fördelade på tre basgrupper. Skolan har tre klasslärare, en speciallärare (deltid), en slöjdlärare (deltid) och en timlärare (deltid). Därtill har skolan två skolgångsbiträden. Rektorsuppgifterna sköts av en

5 klasslärare, vid sidan av undervisningen. Eftermiddagsverksamheten är skött så att intresserade elever kan ansöka om plats eftisgruppen i Skräbböle. Skolan verkar i två intill varandra liggande separata skolhus. Det äldre togs i bruk 1895 för skolverksamhet. De egentliga undervisningsutrymmena består av tre klassrum och en slöjdsal, som inte uppfyller de krav som ställs på dylika utrymmen. Skolan saknar utrymmen för smågruppsverksamhet, vilket försvårar arrangemangen vid delning av grupper. De sociala utrymmena för personalen saknas, likaså arbetsutrymmen för lärarna. Gymnastikundervisningen sker tidvis i Dalaskog föreningshus. Skolan har ett utdelningskök, med intilliggande matsal. I fortsättningen granskas tre alternativ. Alternativ 1 innebär nuvarande situation, det vill säga Skräbböle skola, Våno skola och Sunnanbergs skola kvarstår som självständiga skolor. Alternativ 2 innebär att tre skolor blir två, så att Våno skola slås samman med Skräbböle skola och Sunnanbergs skola fortsätter som självständig skola. Alternativ 3 innebär att tre skolor blir en, så att Våno skola och Sunnanbergs skola slås samman med Skräbböle skola som kvarstår och byggs ut på nuvarande plats. 4. Elevupptagningsområden Elevupptagningsområdena framgår av bilaga. Oberoende av hur skolnätet ser ut kunde områdena förenhetligas så att gränsen mellan Skräbböle och Våno går vid pontonbron. I området som skulle införlivas med Våno skola bor en handfull barn. Malmnäs bostadsområde skulle höra till Malms skola, eftersom de flesta som bor där redan nu anhåller om skolgång i Malms. Området från Ersby mot Kopparö skulle införlivas med Skräbböle skolas elevupptagningsområde. Ca 20 elever berörs. Eftersom Skräbböle skola oberoende av förändringar i skolstrukturen och elevupptagningsområdena behöver få tilläggsutrymmen, skulle det ökade elevantalet inte ställa till några problem. Utrymmesproblematiken i Malms skola, som vissa år är mycket problematisk, kunde något underlättas i och med ändringen. Skolskjutsarna kunde skötas med dagens skjutsarrangemang och kräva endast några mindre justeringar.

6 5. Elevantal och -prognos Elevantalet har under läsåret 2013-2014 enligt statistiken 31.12.2013 varit 78 elever i Skräbböle skola, 44 elever i Våno skola och 43 elever i Sunnanberg skola. För läsåret 2014-2015 ökar antalet elever i Skräbböle till 90 medan det minskar i Våno till 36. Sunnanberg skola kommer enligt prognosen att ha samma antal elever. Elevprognosen som har gjorts ända till läsåret 2020-2021 visar att antalet elever minskar i Våno skola. Skräbböle och Sunnanberg skola har ett mera stabilt elevunderlag. Den nya delgeneralplanen för Ålön väntas bli godkänd i år. På sikt kommer planen antagligen att medföra en inflyttning till området. I Skräbböle finns ett trettiotal tomter i privat ägo, som i något skede kommer till försäljning och som sannolikt kommer att medföra flera elever i Skräbböle skola. Alternativ 1 Elevprognos VÅNO SKOLA Läsåren 2013-2014 2014-2015 2015-2016 2016-2017 2017-2018 2018-2019 2019-2020 2020-2021 förskola 5 4 7 3 2 Åk 1 7 2 4 5 4 7 3 2 Åk 2 5 7 2 4 5 4 7 3 Åk 3 5 5 7 2 4 5 4 7 Åk 4 10 5 5 7 2 4 5 4 Åk 5 7 10 5 5 7 2 4 5 Åk 6 10 7 10 5 5 7 2 4 Slgt 44 36 33 28 27 29 25 25 SKRÄBBÖLE SKOLA Läsåren 2013-2014 2014-2015 2015-2016 2016-2017 2017-2018 2018-2019 2019-2020 2020-2021 förskola 10 16 13 6 11 Åk 1 14 15 12 10 16 13 6 11 Åk 2 15 15 16 12 10 16 13 6 Åk 3 14 15 15 16 12 10 16 13 Åk 4 20 15 15 15 16 12 10 16 Åk 5 10 20 15 15 15 16 12 10 Åk 6 5 10 20 15 15 15 16 12 Slgt 78 90 93 83 84 82 73 68 SUNNANBERGS SKOLA Läsåren 2013-2014 2014-2015 2015-2016 2016-2017 2017-2018 2018-2019 2019-2020 2020-2021 förskola 6 7 5 4 11 Åk 1 6 8 6 6 7 5 4 11 Åk 2 10 6 8 6 6 7 5 4 Åk 3 2 10 6 8 6 6 7 5 Åk 4 11 2 10 6 8 6 6 7 Åk 5 6 11 2 10 6 8 6 6 Åk 6 7 6 11 2 10 6 8 6 Slgt 42 43 43 38 43 38 36 39

7 Alternativ 2 VÅNO + SKRÄBBÖLE Läsåren 2013-2014 2014-2015 2015-2016 2016-2017 2017-2018 2018-2019 2019-2020 2020-2021 förskola Åk 1 21 17 16 15 20 20 9 13 Åk 2 20 22 18 16 15 20 20 9 Åk 3 19 20 22 18 16 15 20 20 Åk 4 30 20 20 22 18 16 15 20 Åk 5 17 30 20 20 22 18 16 15 Åk 6 15 17 30 20 20 22 18 16 Slgt 122 126 126 111 111 111 98 93 Alternativ 3 VÅNO+ SKRÄBBÖLE+SUNNANBERG Läsåren 2013-2014 2014-2015 2015-2016 2016-2017 2017-2018 2018-2019 2019-2020 2020-2021 förskola Åk 1 27 25 22 21 27 25 13 24 Åk 2 30 28 26 22 21 27 25 13 Åk 3 21 30 28 26 22 21 27 25 Åk 4 41 22 30 28 26 22 21 27 Åk 5 23 41 22 30 28 26 22 21 Åk 6 22 23 41 22 30 28 26 22 Slgt 164 169 169 149 154 149 134 132 6. Timresurs Med timresurs avses den totala mängden undervisningstimmar som ges i en skola. Timresursen uppges som årsvecktimmar, det vill säga antalet undervisningstimmar som ges under en vecka. Lärarlönekostnaderna ökar således med ökad timresurs. Bland annat kan elevantalet per basgrupp och elever med särskilda behov påverka timresursens storlek. Också tillgången till skolgångsbiträde kan inverka på timresursen. Timresursen fastslås årligen av bildningsnämndens sektioner. Alternativ 1 Timresursen för de tre skolorna läsåret 2014-2015 framgår av tabellen nedan. Skräbböle skola 172 Våno skola 94 Sunnanbergs skola 89 Alternativ 1, h sammanlagt 355 Skolgångsbiträden 7 st. timresurs

8 Rektorerna för de berörda skolorna har tillsammans med utbildningschefen gjort upp timresursförslag för alternativen med två och en skola. Man har vid bedömningen av timresursbehovet också beaktat resurser så som skolgångsbiträden och specialundervisningsarrangemang. Alternativ 2 Den sammanslagna skolan Skräbböle-Våno skulle vara belägen i Skräbböle och ha ca 120 elever fördelade på 7 basgrupper, utgående från elevantalet 2014-2015. Personalen skulle bestå av 7 klasslärare, en speciallärare och en timlärare på deltid. Rektorsuppgifterna skulle skötas av en klasslärare, vid sidan av undervisningen. I alternativ 2 skulle timresursen för den sammanslagna skolan Skräbböle-Våno uppgå till 231 och för Sunnanbergs skola så som nu 89 timmar. Den totala timresursen för de två skolorna skulle uppgå till 320, en minskning med 35 h i jämförelse med dagens nivå för de tre skolorna. Antalet skolgångsbiträden skulle uppgå till tre i den sammanslagna skolan och fortsättningsvis två i Sunnanberg, sammanlagt fem skolgångsbiträden jämfört med nuvarande sju i de tre skolorna. Skräbböle skola och Våno skola 231 Sunnanbergs skola 89 Alternativ 2, h sammanlagt 320 Skolgångsbiträden 5 st. timresurs Alternativ 3 Den sammanslagna skolan Skräbböle-Våno-Sunnanberg skulle vara belägen i Skräbböle och ha ca 165 elever fördelade på 10 basgrupper, utgående från nuvarande prognos. Personalen skulle bestå av tio klasslärare, två speciallärare och en timlärare på deltid. Rektorsuppgifterna skulle skötas av en klasslärare vid sidan av undervisningen. Alternativt kunde skolan ha en tjänsterektor. Skillnaden mellan dels klasslärare med rektorsuppgifter, dels rektorstjänst är lönen och arbetstiden. Grundlönegaffeln för en tjänsterektor med i frågavarande lönegrundgrupper (12-23) är 3 634,97-3 903,78. Undervisningsskyldigheten är 11-13h. På en tjänsterektor tillämpas en helhetsarbetstid som i tillämpliga delar följer en byråarbetstid anpassad till grundskolans verksamhet. Ingångslönen för en klasslärare är 2 558,24. Undervisningsskyldigheten för klassläraren med rektorsuppgifter skulle i det här fallet vara 12h/vecka, dvs 12 h mindre än en för en vanlig klasslärare som har 24 h undervisningsskyldighet. I alternativ 3 skulle timresursen för de tre sammanslagna skolorna uppgå till sammanlagt 310, en minskning med 45 timmar. Antalet skolgångsbiträden skulle också i den här modellen vara tre, jämfört med sju i alternativ 1. Skräbböle skola, Våno skola och Sunnanbergs skola Alternativ 3, h sammanlagt 310 S Skolgångsbiträden 3 st. timresurs 310

9 Lärare som undervisar i flera skolor har en nedsatt undervisningsskyldighet. Genom att koncentrera eleverna till färre enheter sparas några årsveckotimmar. Detta har inte tagits i beaktande i beräkningarna, eftersom antalet timmar varierar från läsår till läsår. Beräkningsgrunden för priset på en årsvecktimme är personalkostnader för den undervisande personalen enligt bokslutet 2013 och antalet årsveckotimmar i skolan läsåret 2013-2014. timpris, Skräbböle skola 1 896 Våno skola 2 508 Sunnanberg skola 2 451 medeltal Skräbböle, Våno och Sunnanberg 2 219 Om man utgår från medel timpriset för de tre skolorna, 2 219, är inbesparingen i personalkostnaderna, inklusive kostnaderna för skolgångsbiträden, ca 113 000 i alternativ 2 och ca 172 000 i alternativ 3. 7. Övriga kostnader som hänför sig till undervisningen Övriga kostnader som hänför sig till undervisningen är framför allt litteratur- och materialkostnader samt kostnader för inventarier och it. Alla dessa kostnader står i relation till antalet elever och följer så att säga med eleven, oberoende var undervisningen fysiskt sker. På sikt kan vissa inbesparingar göras i inventarier och i viss mån också i personalfortbildning och förvaltningskostnader samt i lärarnas resekostnader, men summorna är marginella, eftersom enheterna är små och personalstyrkan liten. Sammanlagt rör det sig om max. 5 000-10 000 på årsbasis. 8. Skolbyggnaderna och interna kostnader Servicetjänster har kartlagt behovet av renoveringar av de befintliga byggnaderna och låtit göra skissritningar på behövliga tillbyggnader. Den sammanlagda reparationsskulden för de tre byggnaderna 2013-2016 är 1 622 000. Närmare information om resultaten av konditionskartläggningarna fås från Servicetjänster, som också tillhandahåller skissritningar över planerade tillbyggnader. Alternativ 1 I alternativ 1 har uppskattats de renoveringar och tilläggsutrymmen som behövs för att skolorna skall kunna fortsätta att verka och utvecklas som separata skolor på sina nuvarande platser. Så som redan tidigare har konstaterarats måste Skräbböle skola byggas till. Tilläggsbehovet är 3 klassrum, slöjdsal, lärarrum med 8 arbetspunkter, rektorsrum och förrådsutrymmen. Sammanlagt beräknas tillbyggnaden omfatta 517 m2. Kostnaderna beräknas till 1 772 000. För Våno skolas del behöver en grundläggande renovering göras, bland annat måste samtliga sanitetsutrymmen förnyas. Till vissa delar måste stommen åtgärdas, ventilationssystem förbättras och dräneringsarbeten utföras. En plan gjordes redan år 2013. Kostnaderna beräknas till 700 000.

10 Sunnanbergs skola behöver också den byggas till. Tilläggsbehovet är två klassrum, lärarrum med 5 arbetspunkter, rektorsrum, sociala utrymmen och förrådsutrymmen. Därtill behöver de befintliga utrymmena grundrenoveras. Planen är att vindsutrymmena i den östra byggnaden tas i bruk för undervisning. Utöver utrymmena på vinden behövs ett tilläggsutrymme för husteknik, 107 m2. Kostnaderna beräknas till 1 221 000. Den totala investeringssumman för alternativ 1 uppgår till 3 693 000. Alternativ 2 I alternativ 2 beräknas behovet av tilläggsutrymmen för en sammanslagen skola Skräbböle-Våno uppgå till 4 klassrum, slöjdsal, musiksal, lärarrum med 12 arbetspunkter, rektorsrum och förrådsutrymmen. Tillbyggnaden skulle enligt planen komma på den nuvarande parkeringsplatsen och förenas med den nuvarande byggnaden med en gång. Tillbyggnaden beräknas till 913 m2 och kostnaderna till 2 330 000. Utrymmesbehovet i Sunnanberg är samma som i alternativ 1. Den totala investeringssumman för alternativ 2 uppgår till 3 551 000. Alternativ 3 I alternativ 3 beräknas behovet av tilläggsutrymmen för en sammanslagen skola Skräbböle-Våno- Sunnanberg uppgå till 9 klassrum, slöjdsal, textilsal, musiksal, utrymmen för specialundervisning och elevvård, gymnastiksal, lärarrum med 12 arbetspunkter, rektorsrum, mötesrum och förrådsutrymmen. Också i det här alternativet skulle tillbyggnaden som kompletterar det befintliga skolhuset komma på den nuvarande parkeringsplatsen och förenas med en gång. Sammanlagt beräknas tillbyggnaden omfatta 1 975 m2, inklusive gymnastiksal. Kostnaderna beräknas uppgå till 3 868 000. Tillbyggnaden i alternativ 3.1. innehåller inte gymnastiksal, 1 583 m2 och beräknas kosta 3 190 000. Investeringskostnaderna för de olika alternativen och de interna kostnaderna, inklusive städkostnader och kostnader för kosthållet, framgår av tabellen nedan. m² tilläggs m² Reparationsskuld 2013-2016 Interna kostnader år 2015 HYRA+STÄD+KO Total invest. Skillnad i drift urspr. byggn. jfr med nya Skola Skräbböle skola 790 300 000 Våno skola 579 700 000 Sunnanbergs skola 555 622 000 alternativ 1 =alla tre skolor+till.behov 2 548 624 440 957 3 693 000 168 651 alternativ 2 =(Skr+Vå)+Su+till.behov 2 365 1 020 360 803 3 551 000 88 497 alternativ 3 en skola med gymn.sal 1 975 1 975 359 836 3 868 000 87 530 alternativ 3.1 utan gymn.sal 2 373 1 583 312 371 3 190 000 40 065 Summa 1 622 000

11 9. Skolskjutsar Av de tre skolorna har elever i Våno och Sunnanbergs skolskjuts. I Sunnanberg har alla elever förutom en skolskjuts, på grund av att Sydmovägen klassas som allt för farlig skolväg. I Skräbböle skola har endast en elev skolskjuts läsåret 2014-2015, på grund av det geografiskt begränsade elevupptagningsområdet. Både Våno och Sunnanberg omfattas av den interna busstrafiken, vilket underlättar planeringen av skolskjutsarna vid en eventuell skolindragning. Också med nuvarande skolstruktur varierar behovet av skolskjutsar och antal taxin från ett läsår till ett annat, beroende på elevunderlaget och skolornas schemaläggning. Elevskjutsar antal skjutselever läsår 2013-2014 skjutskostnader budget 2014 /år Skräbböle skola 0 0 Våno skola 28 29 478 Sunnanberg skola 43 43 255 Alternativ 2 I alternativ 2 transporteras vånoeleverna till Skräbböle. Ca 15 elever, som ett vanligt läsår kan promenera till skolan, skulle behöva skolskjuts. Uppskattningsvis behövs förutom den interna bussen två taxin, så som nu. För de elever som bor längs Skärgårdsvägen skulle skolvägen inte tidsmässigt bli längre. En taxi skulle samla upp eleverna från Lillmälö och Airisto och köra eleverna direkt till Skräbböle. Bussen skulle i princip trafikera så som nu och eleverna från Våno och Tervsund skulle åka skolbuss. För eleverna från framför allt Attu och Mielisholm utreds alternativ till nuvarande skjutsarrangemang. Eventuellt föranleder förändringarna i transporterna från Våno en extra kostnad på ca 10 000, vilket har beaktats i kostnadssammandraget. Alternativ 3 I alternativ 3 skulle vånoeleverna transporteras enligt modellen ovan. Sunnanbergseleverna skulle i huvudsak transporteras med buss till Skräbböle. Den interna bussrutten ändras så att avgångstiden på morgonen tidigareläggs med ca 5 minuter och ändhållplatsen blir Skräbböle. På eftermiddagen skulle avgångstiden för 14.15 bussen behöva tidigareläggas med en timme. Förutom den interna bussen skulle det enligt en preliminär plan behövas två stora taxin på morgonen (i alternativ 1 endast en) och på eftermiddagen så som nu två taxin förutom den interna bussen. Transporterna torde lättare kunna samordnas med transporterna till och från Koivuhaan koulu. Tilläggskostnaderna skulle uppgå till ca 10 000 på årsbasis. 10. Verksamhetsmässiga för- och nackdelar Hösten 2016 kommer en ny läroplan att tas i bruk inom den grundläggande utbildningen. I utkastet till läroplansgrunder (www.oph.fi) läggs stor vikt vid värdegrunden, verksamhetsförutsättningarna så som verksamhetsmiljön, arbetssätt och mångsidiga kompetenser. Om lärmiljön sägs att utrymmens skall utvecklas, planeras, utformas och användas så att de är ergonomiska, ekologiska, estetiska och tillgängliga,

12 ljusa, trivsamma, välordnade och rena, de akustiska förhållandena är goda och inomhusluften av god kvalitet. Informations- och kommunikationsteknologin är en viktig del av lärmiljön och skall användas mångsidigt. Man talar om helhetsskapande undervisning och mångvetenskapliga lärområden. Kompetenser som lyfts fram är förmåga att tänka och lära sig, kulturell och kommunikativ kompetens, vardagskompetens, multilitteracitet, digital kompetens, arbetslivskompetens och entreprenörskap samt förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid. Beträffande de verksamhetsmässiga, främst pedagogiska förutsättningarna har listats för- och nackdelar med de olika alternativen. Alternativ 1 (nuvarande situation: tre skolor) Fördelar: - kommunen har olika stora skolor i olika miljöer att erbjuda t.ex. inflyttare - närheten till eleverna, kortare skolväg - små grupper som gör det lättare att individualisera undervisningen - sammansatta klasser: ettorna blir inskolade snabbare, samma fördel i åk 3 och 5, de äldre eleverna hjälper de yngre - sammansatta klasser: i princip ett åldersintegrerat arbetssätt, ett erkänt pedagogiskt grepp - alla som jobbar i skolan känner alla elever - större möjlighet till flexibilitet - aktiva hem och skola föreningar som bidrar med mycket talkoinsatser - möjlighet att hålla en god kontakt till alla föräldrar Nackdelar: - krävande och dyrt att ordna med stödtjänster ss elevvård, specialundervisning. Möjlighet att ge specialundervisning i små klasser saknas - nackdelen med sammansatta klasser är det i klassen ofta finns stora nivåskillnader, man måste ofta välja en medelnivå och då tillgodoses inte de svagaste och starkaste elevernas behov till fullo. Tidskrävande att planera många olika program speciellt om det finns elever med särskilda behov i klassen. - liten personal, sårbart tex vid sjukdomsfall och annan frånvaro - ett litet kollegium är mera sårbart vid samarbetsproblem - arbetsbördan är stor, i ett litet kollegium måste alla lärare alltid medverka i alla arbetsgrupper och åta sig extra ansvarsuppgifter

13 - avsaknaden av årskurskollegor, med vilka man bl.a. kan samplanera - litet socialt nätverk för eleverna - lång väg till centrum, tidskrävande och dyrt med transporter till olika aktiviteter Alternativ 2 (två skolor: Skräbböle skola och Våno skola slås samman och Sunnanbergs skola fortsätter) Fördelar: - större möjlighet till samverkan kring pedagogiskt utvecklingsarbete - enkla klasser, gynnar speciellt språkundervisningen, bl.a. modersmålsinriktad finska/nybörjarfinskagrupper - mera mångsidig specialundervisning - flera lärare som delar på uppgifterna - möjlighet att skapa nya lärmiljöer för att motsvara den nya läroplanens krav - större socialt nätverk för eleverna - möjlighet för förskola, morgon- och eftermiddagsverksamhet, klubbverksamhet Nackdelar: - längre skolväg, såväl i kilometer som tidsmässigt, för en del av vånoeleverna - något större undervisningsgrupper - avsaknad av årskurskolleger, med vilka man bl.a. kan samplanera Alternativ 3 (en skola: Skräbböle skola, Våno skola och Sunnanbergs skola slås samman) Fördelar: - större möjlighet till samverkan kring pedagogiskt utvecklingsarbete - enkla klasser, gynnar speciellt språkundervisningen, bl.a. modersmålsinriktad finska/nybörjarfinskagrupper - årskurskolleger, med vilka man bl.a. kan samplanera - mer mångsidig specialundervisning - flera möjligheter till olika klassindelningar, t.ex. åldersblandade grupper i vissa ämnen och undervisning enligt årskurs i andra ämnen. Därmed också möjlighet till att skapa lärarteam. - ännu fler lärare som delar på ansvarsuppgifter

14 - möjlighet att skapa nya lärmiljöer för att motsvara den nya läroplanens krav - möjlighet till gymnastiksal i samband med tillbyggnad - möjlighet för förskola, morgon- och eftermiddagsverksamhet, klubbverksamhet Nackdelar: - längre skolväg, såväl i kilometer som tidsmässigt, för en del av våno- och sunnanbergseleverna - inte lika lätt att ha personlig kontakt med alla elever - föräldraengagemanget kring skolans verksamhet kan minska 11. Kostnadseffekter, sammanfattning Investeringskostnader Av tabellen nedan framgår de totala investeringskostnaderna för de olika alternativen, dvs både för reparationer av befintliga byggnader och för tillbyggnader. Alternativ 1 3 693 000 Alternativ 2 3 551 000 Alternativ 3 3 868 000 Alternativ 3.1 3 190 000 investeringar, totalt I alternativ 2 och 3 kommer ännu i tillägg försäljningsinkomster från fastigheterna, som i det här skedet inte har beaktats. Driftskostnader Av tabellen nedan framgår effekterna på driftsbudgeten i de olika alternativen, det vill säga på lönekostnader, övriga till undervisningen relaterade kostnader, interna kostnader och skolskjutsar. De interna kostnaderna stiger i alla tre alternativ. Tilläggsutrymmen behövs också i alternativ 1, det vill säga då alla tre skolor fortsätter enligt nuvarande struktur. Orsaken till att de interna kostnaderna stiger är att kapitalkostnaderna slås ut på fastigheten jämnt enligt i frågavarande fastighets livscykel. personalkostnader övriga kostnader interna kostnader (hyra+städ+kosthåll) skolskjutsar totalt Alternativ 1 +168 651 +168 651 Alternativ 2-113 000-5 000 +88 497 +10 000-19 503 Alternativ 3 med gy.sal Alternativ 3.1. utan gy.sal -172 000-172 000-10 000-10 000 +87 530 +40 065 +20 000 +20 000-74 470-121 935

Bilaga 1 Elevupptagningsområden för de svenskspråkiga skolorna 15

Bilaga 2 Förslag till nya elevupptagningsområden för de svenskspråkiga skolorna 16