2005:9 ARBETSRAPPORT Enkät med funktionshindrade 2003 samt skolbarn 2001 och 2002 i Borås Lars Leden Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad Avdelningen för arkitektur & infrastruktur Forskargruppen trafikteknik ISSN 1402-9774 1
Förord Föreliggande delrapport ingår i Skyltfondsprojektet långtidseffekten av trafiksäkerhetshöjande åtgärder vid fyra korsningar i anslutning till skolor i Borås (Långtidseffekter av trafiksäkerhetsförhöjande åtgärder i Borås, EK50-A 02:5205). Projektet är en komplettering till de fältmätningar som utfördes kort tid efter byggandet av de trafiksäkerhetshöjande åtgärderna inom projektet BARNVIS. Inom ramen för detta projekt utvecklades en metod för att samla in data som underlag för en syntes om hur trafikmiljön för barns bör utformas. Metodutvecklingen rapporterades i Charlotta Johanssons (2001) licentiatavhandling. Det övergripande syftet med föreliggande projekt har varit att insamla data från ytterligare platser för att skapa en databank, som grund för en syntes om hur trafikmiljön för barn ska utformas. Syntesen presenteras i Charlotta Johanssons (2004) doktorsavhandling. För att få en fullständigare bild av effekten av ombyggnaderna i Borås utfördes dessutom intervjuer med funktionshindrade, synskadade och skolelever. Resultatet redovisas i föreliggande arbetsrapport. Ett stort tack till Elmer Kärrman på Borås gatukontor som förmedlade kontakten med en rullstolsburen kvinna boende i grannskapet Sjöbo samt till handikappsamordnare Stig Dolk och till de representanter för funktionshindrade och synskadade som deltog i intervjuer om utformningen av gång- och cykelöverfarten över Hultagatan den 15 september 2003. Ett särskilt tack också Laura Leden som kodade och sammanställde enkätdata. 2
Sammanfattning Funktionshindrade och synskadade intervjuades om trafikmiljön på två platser i Borås och skolelever om trafikmiljön på dessa två och ytterligare två platser. Den första platsen var Sjöbotorggatan en bostadsgata med hastighetsbegränsningen 50 km/h som byggdes om först till 30-km/h gata och därefter till gårdsgata. Ungefär hälften av tolv tillfrågade funktionshindrade tyckte att Sjöbotorggatan hade blivit säkrare som gårdsgata än som 50-km/h gata. Endast en person tyckte att det blivit farligare. Vid den andra platsen, en gång- och cykelöverfart över en huvudgata, Hultagatan, anlades 70 mm höga busskuddar vårvintern 2000. Beroende på klagomål från bilisterna sänktes emellertid höjden på kuddarna till 55 mm i augusti 2000. En grupp med representanter för funktionshindrade och synskadade intervjuades i september 2003 på plats vid gång- och cykelöverfarten på Hultagatan, varvid framkom många problem med den nuvarande utformningen. Bl.a. konstaterades att kantstenen på ena sidan körbanan var för hög (40 mm utan avfasning) för den rullstolsburna gruppmedlemmen samt att särskild markering för synskadade helt saknades. Två av de studerade korsningarna ligger vid Trandaredsskolan. De hade byggts om med farthinder redan på slutet av 80-talet. Där studerades effekten på trafiksäkerhet och framkomlighet av regeländringen 1 maj, 2000 som reglerar bilförares väjningsplikt mot gående vid övergångställe. 57 % av skoleleverna vid Trandaredsskolan bedömde att säkerheten hade förbättrats. Emellertid ansåg ännu större andel elever, 83% att säkerheten hade förbättrats vid de ombyggda platserna. 3
Abstract Physically disabled and visually impaired people were interviewed about the traffic environment at two locations in Borås. Children of school age were also interviewed about these two locations and two other places. The first location was Sjöbotorggatan, a residential street with a speed limit of 50 km/h which was first reconstructed into a 30-km/h street and then into a walking speed street (in Swedish gårdsgata), the Swedish-style traffic-calmed street similar to the Dutch Woonerven. Roughly half of the twelve people interviewed disabled or visually impaired people thought that Sjöbotorggatan had become safer as a walking speed street than as a 50-km/h street. Only one person thought it had become less safe. At the second location, 70-mm raised bus cushions were installed near a pedestrian and bicycle crossing across Hultagatan, an arterial street, in the early spring of 2000. The cushions were lowered to 55 mm in August 2000 as a result of complaints from motorists. People representing the physically disabled and visually impaired were interviewed at the location in September 2003. It was made clear that there were numerous problems with the current layout. For example, it was concluded that the curb on one side of the street was too high (40 mm vertical edge) for people in wheelchairs and that there were no features (markings) for the visually impaired. Two of the studied intersections are located near the Trandareds School. These intersections had been traffic calmed already in the late 1980 s. Here, the effect on safety and mobility of the May 1, 2000 change of code was studied. This code change concerns yield responsibilities for automobile drivers at crosswalks. Fifty-seven percent of the pupils at the Trandareds School assessed that the code change had reduced the risk by 50% or more. However, a higher percentage, 83%, expressed the view that the safety had improved at the two sites that were reconstructed. 4
Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Abstract... 4 1 Bakgrund och syfte... 6 2 Ombyggnaderna... 6 3 Intervjuundersökningar med funktionshindrade och synskadade... 8 3.1 Sjöbotorggatan... 8 3.2 Hultagatan... 10 4 Skolenkäter... 11 4.1 Metod... 11 4.2 Resultat... 12 Referenser... 16 BILAGA 1 Enkätundersökning till funktionshindrade om ombyggnaden av Sjöbotorggatan BILAGA 2 Enkätundersökning till synskadade om ombyggnaden av Sjöbotorggatan BILAGA 3 Enkätundersökning till äldre om ombyggnaden av Sjöbotorggatan BILAGA 4 Enkätundersökning till synskadade om ombyggnaden av Hultagatan BILAGA 5 Intervjublanketter 2001 Sjöboskolan och Ekarängsskolan BILAGA 6 Intervjublanketter 2001 Trandaredsskolan (Trandaredsggatan - Trandareds ring) BILAGA 7 Intervjublanketter 2001 Trandaredsskolan (Trandaredsgatan Söderkullagatan) BILAGA 8 Intervjublanketter 2002 Sjöboskolan BILAGA 9 Intervjublanketter 2002 Ekarängsskolan BILAGA 10 Intervjublanketter 2002 Trandaredsskolan (Trandaredsgatan - Trandareds ring) BILAGA 11 Intervjublanketter 2002 Trandaredsskolan (Trandaredsgatan Söderkullagatan) 5
1 Bakgrund och syfte Föreliggande arbetsrapport presenterar intervjuer med funktionshindrade och synskadade på två platser i Borås och skolelever om trafikmiljön på dessa två och ytterligare två platser. Platserna ligger i närheten av låg- och mellanstadieskolor: Sjöbotorggatan alldeles vid Sjöboskolan, gång- och cykelöverfarten över Hultagatan i närheten av Ekarängsskolan och de två korsningarna på Trandaredsgatan vid Trandaredsskolan. Korsningarna på Trandaredsgatan hade byggts om med farthinder redan på 80-talet och där studerades effekten på trafiksäkerhet och framkomlighet av lagändringen 1 maj, 2000, om mera skärpt väjningsplikt för bilförare mot gående vid övergångställe. På Sjöbotorggatan och Hultagatan studerades effekten på trafiksäkerhet och framkomlighet av ombyggnader i två olika etapper. Vid de tre skolorna gjordes skolenkäter efter bägge ombyggnaderna. Arbetsrapporten ingår i ett större projekt med det övergripande syftet att insamla data som grund för en syntes om hur trafikmiljön för barn ska utformas. Utformningen ska tillåta att barn, äldre och funktionshindrade beter sig på ett oväntat sätt, t.ex. förorsakat av att en boll far ut i gatan, att en bekant dyker upp på andra sidan gatan eller att den gående inte ser och hör. Dessa designprinciper har presenterats i Charlotta Johanssons doktorsavhandling (2004). 2 Ombyggnaderna I undersökningen om funktionshindrades och synskadades trafikmiljö har två platser ingått. Sjöbotorggatan en bostadsgata med omkring 3000 fordon per dag, se figur 1 samt en gångoch cykelöverfart på en förhållandevis trafikerad huvudgata Hultagatan, se figur 2. Hultagatan byggdes om hösten 1999 och Sjöbotorggatan tidigt på våren 2000 före lagändringen första maj 2000 om skärpt väjningsplikt för gående vid markerade övergångsställen. Båda platserna byggdes om en andra gång hösten 2000. Därför var det inte möjligt att studera långtidseffekten, såsom ursprungligen planerats utan istället studerades effekten av den andra ombyggnaden. Sjöbotorggatan var före ombyggnaderna en vanlig 50-km/h gata. På södra sidan av gatan ligger Sjöbo torg och på den norra sidan Sjöboskolan. T-korsningen mellan torget och Sjöboskolan förhöjdes, ett av de två övergångsställena över Sjöbotorggatan togs bort och gatusträckan hastighetsbegränsades till 30 km/h. Hösten 2000 förlängdes förhöjningen, det resterande övergångsstället togs bort och gatusträckan skyltades som gårdsgata, dvs. fordonsförare skulle köra på de gåendes villkor. Tre respektive åtta meter före övergångsstället vid Hultagatan anlades 70 mm höga busskuddar vårvintern 2000, se figur 3. Beroende på klagomål från bilisterna sänktes emellertid höjden på kuddarna till 55 mm i augusti 2000. Övergångställena på Trandaredsgatan hade förhöjts redan på 80-talet, se figur 4. 6
Figur 1. Sjöbotorggatan före och efter ombyggnaden till gårdsgata. Figur 2. Hultagatan före och efter ombyggnaden. (m) 2.5 3.5 3.0 3.0 3.0 5.0 3.5 Figur 3. Busskuddarnas placering vid gång- och cykelöverfarten över Hultagatan Figur 4. De två korsningarna på Trandaredsgatan sommar- och vinterhalvår. 7
3 Intervjuundersökningar med funktionshindrade 3.1 Sjöbotorggatan En rullstolsburen kvinna, som var representant för de funktionshindrade i stadsdelen, intervjuades 17 september, 2002 enligt formuläret i bilaga 1. Hon ansåg att gårdsgatan hade förbättrat säkerheten dubbelt upp jämfört med den tidigare utformningen då fartgränsen var 50 km/h, trots att en del tung trafik fortfarande trafikerar gatan och området. Framkomligheten var något bättre än tidigare. Emellertid var hon kritisk till valet av ytmaterial på själva torget där gatsten satte ner framkomligheten. Hon påpekade också att torget skulle kunna göras betydligt mera levande genom t.ex. torghandel och café. Vid detta tillfälle gjordes ett särskilt reportage om trafiksäkerhet och framkomlighet för rullstolsburna i Sjöbo som sändes i den finska lokalradion i Borås. Måndagen den 15 september 2003 intervjuades funktionshindrade, synskadade och äldre som passerade över Sjöbotorggatan genom att de svarade på frågor enligt frågeformulären i bilaga 1-3. De funktionshindrade, synskadade och äldre som passerade gatusträckan (se figur 5) under några timmar mitt på dagen tillfrågades om förändring i säkerhet och framkomlighet efter ombyggnaden till gårdsgata i förhållande till utformningen då den skyltade hastigheten var 50 km/h, dvs. före första ombyggnaden och före regeländringen. Intervjuformuläret framgår av bilaga 1. Totalt deltog elva äldre eller funktionshindrade, varav sex var kvinnor och fem män. Sex av dem som svarat, färdades i Sjöbo gående utan hjälpmedel. Fyra använde hjälpmedel, en rollator, en hade kryckor, två var rullstolsburna och en med ledsyn vit käpp som hjälpmedel. Tre av de fem som färdades gående med hjälpmedel var kvinnor. Svaren redovisas i tabell 1 och 2. Figur 5. Gatusträckan mellan Sjöboskolan och Sjöbotorg 8
Risken hälften eller mindre Åtminstone dubbelt så farligt Totalt antal Går utan 1 3 1 1 6 hjälpmedel Går med 2 2 hjälpmedel Rullstol 2 2 Synskadad 1 1 Samtliga 1 5 1 1 3 11 Tabell 1. Antal personer som uppskattat en viss effekt på säkerheten av ombyggnaderna. Funktionshinder Något säkrare Oförändrat Något farligare Vet ej Tabell 2. Antal personer som uppskattat en vis effekt på framkomligheten av ombyggnaderna. Funktionshinder Dubbelt så framkomligt Något mera framkomligt Oförändrat Hälften så framkomligt Vet ej Något mindre framkomligt Totalt antal Går utan 2 2 1 1 1 7 hjälpmedel Går med 2 2 hjälpmedel Rullstol 1 1 2 Synskadad 1 1 Samtliga 3 2 2 0 1 4 12 Ungefär hälften av de tillfrågade tyckte att Sjöbotorggatan hade blivit säkrare som gårdsgata än som 50-km/h gata, se tabell 1. Av dessa var tre män och två kvinnor. Endast en person tyckte att det blivit farligare. Det var kvinnan med ledsyn. Hon tyckte att det blivit något farligare än tidigare, för bilarna får vända på trottoaren, eftersom det saknas en vändplats vid apoteket. I allmänhet uppfattas gatan som framkomligare än tidigare, se tabell 2. Alla utom en av dem som svarat på enkäten, har också haft övriga kommentarer gällande ombyggnaden. Många kommentarer gäller gårdsgatuskyltarna. För många var det oklart vad dessa skyltar betyder. Åsikterna om det är bra att gatan är en gårdsgata gick isär. En kvinna tyckte att det var bra att barnen får leka på gatan, medan en annan tyckte att det skulle ha varit bättre om gatan skulle ha varit en 30-km/h gata. Även kantstenarna upplevdes som ett problem, liksom gatstenarna på själva torget, eftersom det är så ojämnt där att det är lätt att ramla med rullator. Gatstenarna förorsakade även problem för synskadade. En äldre man tyckte att det var problem att övergångsställe saknas. Han visste inte var han skulle gå över. 9
3.2 Hultagatan Måndagen den 15 september 2003 intervjuades några representanter för funktionshindrade och synskadade om utformningen av gång- och cykelöverfarten vid Hultagatan. Intervjuerna vid Hultagatan spelades in på video. Kommentarerna på videobandet sammanfattas nedan. Under intervjuerna framkom många problem med den nuvarande utformningen. Särskild markering för synskadade saknades. Stolparna som markerar övergångsstället var placerade för långt från gatan. De borde stå precis invid gatan (eller vid någon ledlinje) för att synskadade ska veta var övergångsstället börjar. För synskadade skulle det även vara bra om det skulle finnas en zebramarkering redan på trottoaren före kantstenen vid övergångsstället, för att de synskadade skulle varnas i förväg innan körbanan kommer. I de fall att det finns en cykelbana längs gatan bör en sådan markering sträcka sig tvärs hela cykelbanan för att varna synskadade för cyklister. Och det bör finnas en upphöjd markering eller kantsten mellan cykelbanan och gångbanan, så att synskadade kan känna kanten med käppen och inte går över på cykelbanan. Vidare konstaterades det att kantstenen på ena sidan körbanan var för hög (40 mm utan avfasning) för den rullstolsburna gruppmedlemmen. Kantstenarna mellan körbana och trottoar bör vara avfasade, för om de är för höga, fastnar rullstolen eller rullatorn. Detta framkom direkt när den rullstolsburna kvinnan försökte ta sig över gatan. Problemet var särskilt markant eftersom hjulen på rullstolen var små (ca 1 dm i diameter). Gruppen menade att den högsta kanten som en rullstol kan komma över 40 mm om den är avfasad, annars 20 mm. En avfasad kant är emellertid inte så bra för synskadade. De behöver en kant på 40-50 mm för att märka att trottoaren tar slut. Därför behöver en kompromiss göras. Övergångsstället borde delas i två delar, av vilka den ena är anpassad för funktionshindrade och den andra för synskadade. Dessa delar behöver vara åtminstone 90 cm breda. Avslutningsvis föreslogs att man skulle göra en sådan demokorsning centralt i Borås. Dessutom delades enkäter ut till gruppmedlemmarna där nuvarande utformning jämfördes med den tidigare då busskudden var 15 mm högre, se bilaga 4. Ett skriftligt svar erhölls från en blind kvinna. Hon menade att korsningen blivit något farligare än tidigare efter det att busskuddarna hyvlats ned med 15 mm från den ursprungliga höjden på 70 mm. Ledlinje saknades på platsen och hon tyckte det var svårt att skilja mellan övergångsstället och cykelöverfarten. 10
4 Skolenkäter 4.1 Metod Skolbarnens åsikter om ombyggnaderna och regeländringen kartlades genom enkäter. Rektorerna i de skolor som låg nära försöksplatserna kontaktades, dvs. rektorerna på Sjöboskolan, Ekarängsskolan och Trandaredsskolan. Tidigare forskning av Leden (1988) hade gett vid handen att skolelever i åldern 11-13 år var de mest lämpliga för att bedöma effekter av trafiksäkerhetsåtgärder och denna åldersgrupp valdes därför. I en pilotstudie intervjuades några elever i Ekarängsskolan och elever i en klass i Sjöboskolan i januari 2001 ett år efter ombyggnaden (och åtta månader efter regeländringen). Enkätformulären framgår av bilaga 5. Ekarängsskolan ligger nära försöksplatsen på Hultagatan, men förhållandevis få elever korsar ändå där. Därför valdes endast de elever för intervju som passerar Hultagatan regelbundet. Enkätformuläret fungerade tillfredställande och samma formulär användes därför för de återstående klasserna vid Sjöboskolan och ett motsvarande för Trandaredsskolans elever, se bilaga 6 och 7. Lärarna för elever i åldern 11-13 år på Sjöboskolan och Trandaredskolan kontaktades och eleverna fyllde i enkätformulären under skoltid efter att ha fått instruktioner av lärarna. Eleverna vid Ekarängsskolan intervjuades individuellt. Som beskrivits ovan byggdes försöksplatserna om igen år 2002 två år och fyra månader efter regeländringen, Sjöbotorggatan till gårdsgata och busskuddarna vid gång- och cykelöverfarten på Hultagatan sänktes från 70 mm till 55 mm. I september 2002 genomfördes nya skolenkäter. De nya frågeformulären framgår av bilaga 8-11. Syftet var att undersöka hur skoleleverna bedömde säkerheten och framkomligheten efter den nya ombyggnaden i förhållande till den ursprungliga utformningen som 50-km/h gata och jämföra med motsvarande undersökningsresultat efter första ombyggnaden. Eleverna vid Trandaredsskolan bedömde endast effekterna av regeländringen, eftersom ingen ombyggnad skett Trandaredsgatan. I tabell 3 redovisas antalet elever som svarat på enkäten. Tabell 3. Antal skolelever som svarade på enkäten. Plats 2001 2002 Sjöbo 28 100 Hulta 6 9 Trandared övre 1 17 14 Trandared lägre 2 23 45 Totalt 74 168 1 Trandaredsgatan Trandareds ring 2 Trandaredsgatan - Söderkullagatan 11
4.2 Resultat För att förbättra resultatens relevans analyserades endast de svar där eleverna hade uppgett att de gått och cyklat på försöksplatsen under flera månader, dvs. de hade kryssat i det första eller andra alternativet i fråga 3, se bilaga 9. I tabell 4 har svaren aggregerats till tre alternativ. 57 % 3 av skoleleverna vid Trandaredsskolan bedömde att säkerheten hade förbättrats, se tabell 4 och 5. Emellertid ansåg ännu större andel elever att säkerheten hade förbättrats vid de ombyggda platserna, 83 % 4. Det framgår också att eleverna år 2001 ansåg att korsningarna på Trandaredsgatan blivit säkrare efter regeländringen, medan endast 53 % ansåg det år 2002, vilket kan tolkas så att eleverna anser att trafikbeteendet utvecklats negativt under de ett och ett halvt åren mellan de två enkäterna. I tabell 5 redovisas resultatet explicit för samtliga fem svarsalternativ. Tabell 4. Andel skolelever som bedömt en viss effekt på säkerheten av ombyggnad och regeländring Plats År Säkrare Lika farligt eller Farligare Totalt säkert som antal tidigare Sjöbo 2001 85 15 0 13 2002 79 20 2 56 Hulta 2001 100 0 0 5 2002 100 0 0 7 Hulta och Sjöbo 83 13 1 81 totalt Trandared 2001 63 37 0 30 2002 53 45 3 40 Trandared totalt 57 41 1 70 Tabell 5. Andel skolbarn som uppskattat en vis effekt på säkerheten av ombyggnaderna och regeländringen (%). Plats År Risken Något Ungefär lika Något Åtminstone Totalt hälften säkrare farligt/säkert farligare dubbelt så antal eller mindre som tidigare farligt Sjöbo 2001 46 38 15 0 0 13 2002 25 54 20 0 2 56 Hulta 2001 80 20 0 0 0 5 2002 43 57 0 0 0 7 Trandared nedre 2001 15 55 30 0 0 20 2002 3 52 45 0 0 29 Trandared övre 2001 10 40 50 0 0 10 2002 9 36 45 0 9 11 De flesta skoleleverna ansåg att ombyggnaden och regeländringen hade ungefär samma inverkan på säkerheten, se tabell 6. 3 63% 2001 och 53% 2002 4 2001 85% på Sjöbotorggatan och 100% på Hultagatan; 2002 79% på Sjöbotorggatan och 100% på Hultagatan. 12
Tabell 6. Antal elever som bedömde om en riskändring förorsakats av ombyggnaden eller regeländringen eller en kombination v de båda. Plats År Endast beroende på ombyggnaden Till största delen beroende på ombyggnaden Lika inverkan Till största delen beroende på regeländringen Endast beroende på regeländringen Totalt antal Sjöbo 2001 9 2 11 2002 4 9 40 8 7 70 Hulta 2001 1 1 3 5 2002 2 1 3 Totalt 6 10 51 13 7 89 De flesta eleverna ansåg att det blivit lättare att ta sig över gatan efter regeländring och ombyggnad, se tabell 7. Andelen var större på de ombyggda platserna (61%) än på de ej ombyggda (45%) i Trandared. Tabell 7. Andel skolelever som bedömde en viss effekt på framkomligheten av ombyggnad och regeländring Plats År Svårare Lika Lättare Totalt antal Sjöbo 2001 7 43 50 14 2002 4 31 65 52 Hulta 2001 20 20 60 5 2002 0 50 50 8 Hulta och Sjöbo totalt 5 34 61 79 Trandared 2001 7 41 52 27 2002 16 45 39 38 Trandared totalt 12 43 45 65 Skoleleverna ombads åskådliggöra problemen de hade haft före och efter ombyggnaderna. Före ombyggnaden var det vanligaste problemet enligt eleverna att bilarna inte stannade och efter ombyggnaderna och regeländringen att alla bilarna inte stannade. Denna kommentar var även vanlig på gårdsgatan i Sjöbo. Emellertid ansåg skoleleverna att den angränsande huvudgatan Fristadsgatan var den klart farligaste gatan i grannskapet. 20 elever hade angett sträckan, 26 hade angett korsningen med Sjöbotorggatan och 27 korsningen med Sjöbogatan, se figur 6. Dessutom ombads eleverna ge förslag till hur säkerheten kunde förbättras ytterligare på försöksplatserna. Det vanligaste förslaget var att signalreglera övergångsställena. Avslutningsvis fick eleverna ange vilken miljö i grannskapet som de tyckte var bäst. De populäraste miljöerna var Sjöboskolans skolgård (15 förslag) och Sjöbovallen (11 förslag), se figur 7. 13
Figur 6. Farliga platser i grannskapet enligt eleverna i Sjöboskolan. 14
Figur 7. Bästa platser i grannskapet enligt eleverna i Sjöboskolan. Blå markering enligt 1-3, turkost enligt 4, grönt enligt 7, brunt enligt 9 elever. 15
Referenser Johansson, C., 2001. Towards a Method to Improve Road Safety for Pedestrians and Cyclists Especially in Child Pedestrian Environments. A Case Study in Borås, Sweden. Luleå University of Technology. Division of Traffic Engineering. Licentiate Thesis 2001:29. Johansson, C., 2004. Safety and Mobility of Children Crossing Streets as Pedestrians and Bicyclists. Luleå University of Technology. Division of Traffic Engineering. Doctoral Thesis 2001:29. 16
BILAGA 1 ENKÄTUNDERSÖKNING TILL FUNKTIONSHINDRADE OM OMBYGGNADEN AV SJÖBOTORGGATAN I BORÅS 1. Hur färdas Du vanligen i Sjöbo (som oskyddad trafikant, ej motorfordon)? Går utan hjälpmedel Går med hjälpmedel: Rullstol Cyklar 2. Om Du jämför dagens utformning av Sjöbotorggatan som gårdsgata med den tidigare som 50-km/h gata, anser Du då att det för Dig blivit: 1. Dubbelt så säkert. 2. Något säkrare än tidigare. 3. Oförändrat 4. Något farligare än tidigare 5. Dubbelt så farligt. Vet ej. Kommentar: 3. Om Du jämför dagens utformning av Sjöbotorggatan som gårdsgata med den tidigare som 50-km/h gata, anser Du då att det för Dig blivit: 1. Dubbelt så framkomligt. 2. Något mer framkomligt än tidigare. 3. Oförändrat 4. Något mindre framkomligt än tidigare 5. Hälften så framkomligt. Vet ej. Kommentar: 4. Övriga kommentarer rörande ombyggnaden. 5. Övrig information: Rörelsehinder: Födelseår: Man Kvinna
BILAGA 2 ENKÄTUNDERSÖKNING TILL SYNSKADADE OM OMBYGGNADEN AV SJÖBOTORGGATAN I BORÅS 1. Hur färdas Du vanligen i Sjöbo (som oskyddad trafikant, ej motorfordon)? Går utan hjälpmedel Går med hjälpmedel: Rullstol 2. Om Du jämför dagens utformning av Sjöbotorggatan som gårdsgata med den tidigare som 50-km/h gata, anser Du då att det för Dig blivit: 1. Dubbelt så säkert. 2. Något säkrare än tidigare. 3. Oförändrat 4. Något farligare än tidigare 5. Dubbelt så farligt. Vet ej. Kommentar: 3. Om Du jämför dagens utformning av Sjöbotorggatan som gårdsgata med den tidigare som 50-km/h gata, anser Du då att det för Dig blivit: 1. Dubbelt så framkomligt. 2. Något mer framkomligt än tidigare. 3. Oförändrat 4. Något mindre framkomligt än tidigare 5. Hälften så framkomligt. Vet ej. Kommentar: 4. Övriga kommentarer rörande ombyggnaden. 5. Övrig information: Typ av synskadad: Födelseår: Man Kvinna
BILAGA 3 ENKÄTUNDERSÖKNING TILL ÄLDRE OM OMBYGGNADEN AV SJÖBOTORGGATAN I BORÅS 1. Hur färdas Du vanligen i Sjöbo (som oskyddad trafikant, ej motorfordon)? Går utan hjälpmedel Går med hjälpmedel: Rullstol Cyklar 2. Om Du jämför dagens utformning av Sjöbotorggatan som gårdsgata med den tidigare som 50-km/h gata, anser Du då att det för Dig blivit: 1. Dubbelt så säkert. 2. Något säkrare än tidigare. 3. Oförändrat 4. Något farligare än tidigare 5. Dubbelt så farligt. Vet ej. Kommentar: 3. Om Du jämför dagens utformning av Sjöbotorggatan som gårdsgata med den tidigare som 50-km/h gata, anser Du då att det för Dig blivit: 1. Dubbelt så framkomligt. 2. Något mer framkomligt än tidigare. 3. Oförändrat 4. Något mindre framkomligt än tidigare 5. Hälften så framkomligt. Vet ej. Kommentar: 4. Övriga kommentarer rörande ombyggnaden. 5. Övrig information: Rörelsehinder: Födelseår: Man Kvinna
BILAGA 4 ENKÄTUNDERSÖKNING TILL SYNSKADADE OM OMBYGGNADEN AV HULTAGATAN I BORÅS 1. Hur färdas Du vanligen över Hultagatan (som oskyddad trafikant, ej motorfordon)? Går utan hjälpmedel Går med hjälpmedel: Rullstol 2. Om Du jämför dagens utformning av Hultagatan med den tidigare då busskudden var 15 mm högre (dvs 70 mm), anser Du då att det för Dig blivit: 1. Dubbelt så säkert. 2. Något säkrare än tidigare. 3. Oförändrat 4. Något farligare än tidigare 5. Dubbelt så farligt. Vet ej. Kommentar: 3. Om Du jämför dagens utformning av Hultagatan med utformningen då det varken fanns busskudde eller mittrefug, anser Du då att det för Dig blivit: 1. Dubbelt så säkert. 2. Något säkrare än tidigare. 3. Oförändrat 4. Något farligare än tidigare 5. Dubbelt så farligt. Vet ej. Kommentar: 4. Övriga kommentarer rörande ombyggnaden. 5. Övrig information: Typ av synskada: Födelseår: Man Kvinna
BILAGA 5 Intervjublanketter 2001 Sjöboskolan och Ekarängsskolan SKOLINTERVJU om korsningen... i Borås. Intervju i...skolan. Klass...... Ålder... Pojke Flicka i Borås dagen den../. 2001 klockan Visa eleven var korsningen ligger på en karta och foto på utformningen före! 1. Korsningen byggdes om för knappt ett år sedan. Minns Du hur den såg ut tidigare och kan Du beskriva på vad sätt den byggdes om? Rita gärna! i Visa eleven foto på korsningen efter ombyggnad! 2. Minns du den nya trafikregeln 1:maj 2000, som trädde i kraft ungefär samtidigt som korsningen byggdes om? Vad innebar förändringen ii?
3. Hur ofta har Du gått över gatan i korsningen under de senaste månaderna? nästan dagligen vid minst 10 tillfällen ett fåtal gånger aldrig tidigare 4. Hur ofta har Du cyklat över gatan i korsningen under de senaste månaderna? nästan dagligen vid minst 10 tillfällen ett fåtal gånger aldrig tidigare 5. Sedan hur lång tid tillbaka har du gått/cyklat över gatan i korsningen? sen minst två år sedan.....månader sällan aldrig tidigare 6. Om du jämför dagens utformning med den tidigare, anser Du att det för Dig när Du går/cyklar över gatan i korsningen blivit (sätt ett kryss): 1. Hälften så farligt, eller ännu mindre farligt 2. Något säkrare än tidigare 3. Ungefär lika farligt/säkert som tidigare 4. Något farligare än tidigare 5. Minst dubbelt så farligt Vet ej Beror förändringen på ombyggnaden eller regeländringen eller både och? 1. Bara på ombyggnaden 2. Mest på ombyggnaden och lite på regeländringen 3. Lika mycket på båda 4. Mest på regeländringen och lite på ombyggnaden 5. Bara på regeländringen 7. Hur anser Du att det är att gå/cykla över gatan numera jämfört med före ombyggnaden (sätt ett kryss): 1. Dubbelt så svårt, eller ännu svårare 2. Något svårare än tidigare 3. Ungefär lika lätt/framkomligt som tidigare 4. Något lättare än tidigare 5. Minst dubbelt så lätt Vet ej
8. Vilka problem upplevde Du före ombyggnaden när du gick/cyklade över gatan i korsningen? Du får gärna rita! 9. Vilka problem upplever Du numera när du går/cyklar över gatan i korsningen? Du får gärna rita!
10. Är det något ytterligare man borde göra för att förbättra säkerheten/ framkomligheten i korsningen? Finns det någon annan åtgärd som Du anser vara effektivare för att höja gående/cyklisters säkerhet i korsningen. Du får gärna rita!
BILAGA 6 Intervjublanketter 2001 Trandaredsskolan (Trandaredsg. - Trandareds ring) SKOLINTERVJU om korsningen Trandaredsg. Trandareds ring i Borås. Intervju i...skolan. Klass..... Ålder... Pojke Flicka i Borås dagen den../. 2001 klockan 1. Minns du den nya trafikregeln 1:maj 2000? Vad innebär förändringen iii?
2. Hur ofta har Du gått över gatan i korsningen under de senaste månaderna? nästan dagligen vid minst 10 tillfällen ett fåtal gånger aldrig tidigare 3. Hur ofta har Du cyklat över gatan i korsningen under de senaste månaderna? nästan dagligen vid minst 10 tillfällen ett fåtal gånger aldrig tidigare 4. Sedan hur lång tid tillbaka har du gått/cyklat över gatan i korsningen? sen minst två år sedan... månader sällan aldrig tidigare 5. Om du jämför att gå/cykla över gatan i korsningen före och efter lagändringen, så har det blivit (sätt ett kryss): 1. Hälften så farligt, eller ännu mindre farligt 2. Något säkrare än tidigare 3. Ungefär lika farligt/säkert som tidigare 4. Något farligare än tidigare 5. Minst dubbelt så farligt Vet ej 6. Om du jämför att gå/cykla över gatan före och efter lagändringen, så har det blivit (sätt ett kryss): 1. Dubbelt så svårt, eller ännu svårare 2. Något svårare än tidigare 3. Ungefär lika lätt/framkomligt som tidigare 4. Något lättare än tidigare 5. Minst dubbelt så lätt Vet ej
7. Vilka problem upplevde Du före lagändringen när du gick/cyklade över gatan i korsningen? Du får gärna rita! 8. Vilka problem upplever Du numera när du går/cyklar över gatan i korsningen? Du får gärna rita!
9. Finns det någon annan åtgärd som Du anser vara effektivare för att höja gående/cyklisters säkerhet i korsningen. Du får gärna rita! 1 Om du kör: Låt de gående passera innan du korsar Om du går: Gå inte ut i gatan före fordonen stannat