Delmål för funktionshinderpolitiken

Delmål för funktionshinderpolitiken delredovisning 2014

Delmål för funktionshinderpolitiken delredovisning 2014 Konsumentverket 2014, Dnr 2014/276 Ansvarig handläggare: Anna-Carin Widmark

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 5 2 Konsumentverkets delmål... 6 2.1 Bakgrund och uppdrag... 6 2.2 Arbetet med att ta fram delmålen... 6 2.3 Konsumentverkets delmål beslutade av Socialdepartementet... 6 3 Resultatredovisning 2012-2014... 8 3.1 Tillgänglig handel... 8 Delmål för området tillgänglig handel... 8 Bakgrund tillgänglig handel... 8 Nollmätning av delmål 1 och 2... 8 Genomförda insatser... 9 Resultat, effekter och lägesbedömning... 10 3.2 Utbildningsmaterial i hem-och konsumentkunskap... 11 Delmål för området utbildningsmaterial i konsumentkunskap... 11 Bakgrund... 11 Nollmätning av delmål 3... 12 Genomförda insatser... 13 Förväntat resultat, effekter och lägesbedömning... 13 3.3 Resenärers rättigheter... 14 Delmål för området resenärers rättigheter... 14 Bakgrund... 14 Genomförda insatser... 15 Resultat, effekter och lägesbedömning... 15 4 Övriga insatser inom funktionshinderområdet... 17 4.1 Konsumentverkets funktionshinderråd... 17 4.2 Policy för alternativa format... 17 4.3 Tema kognition för Konsumentverkets projektstöd... 17 4.4 Utbildning för nyanställda i funktionshinderfrågor... 17 4.5 Standardisering... 17 4.6 Samarbete med Begripsam... 18 4.7 Reseområdet... 18 4.8 Praktikantprogrammet... 18

4.9 Konsumentrapporten 2014... 18 5 Källförteckning... 19

5 (19) 1 Sammanfattning Konsumentverket har regeringens uppdrag att arbeta med fem delmål för funktionshinderpolitiken. Två av delmålen finns inom området tillgänglig handel och handlar dels om att öka kunskapen om tillgänglighet och funktionsnedsättning hos butikschefer, dels motivera dem att göra tillgänglighetsförbättringar i sina butiker. Konsumentverket har tillsammans med Svensk Handel tagit fram och spridit informationsmaterial till butikschefer och kedjeföretag. Under det senaste året har vi haft fokus på dagligvaruhandeln där vi bland annat träffat representanter från branschen. Vi har också kartlagt vilka problem som konsumenter med funktionsnedsättningar upplever i livsmedelsbutiker. Vår bedömning är att det fortfarande finns ett stort informationsbehov hos handeln om vad man kan göra för att förbättra tillgänglighet och bemötande och vi kommer därför att fortsätta våra informationsinsatser om dessa frågor. Det finns också ett behov av förtydligande kring vilka lagkrav som gäller för butiker och en mer aktiv tillsyn från kommunerna gällande de tillgänglighetskrav som finns i plan- och bygglagen. Det tredje delmålet handlar om att lärare som undervisar i hem- och konsumentkunskap i årskurs 7-9 på grundsärskolan, ska ha tillgång till ett läromedel som är utformat utifrån elevernas behov. Konsumentverket har fått signaler från lärare om att detta saknas, och att man istället använder material som är framtaget för elever på grundskolan, årskurs 4-6 och 7-9. Konsumentverket beslutade i början av året att undervisningsmaterialet ska bestå av filmer som belyser olika konsumentproblem och en tillhörande lärarhandledning. Vi har ett nära samarbete med funktionshinderorganisationen FUB (För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning), som har erfarenhet av både målgruppens behov och filmproduktion. Delmål fyra och fem handlar om att resenärer med funktionsnedsättningar ska känna till sina rättigheter när de reser med tåg och att öka deras kännedom om att det är Konsumentverket som är tillsynsmyndighet för dessa rättigheter. Vi har genomfört en informationskampanj och med hjälp av funktionshinderorganisationer och pensionärsorganisationer spridit 1500 broschyrer med främsta syfte att få in fler anmälningar. Tyvärr har framgången varit begränsad, bara åtta anmälningar har kommit in. De anmälningarna handlar om brister i rätten till ledsagning i samband med tågresor. Enligt förslaget om Lag om resenärers rättigheter kommer Konsumentverket att få sanktionsmöjligheter för bland annat ledsagning. Det ökar våra möjligheter att få företagen att rätta sig och kan förhoppningsvis öka konsumenternas kunskap om att de ska anmäla överträdelser till oss.

6 (19) 2 Konsumentverkets delmål 2.1 Bakgrund och uppdrag Konsumentverket fick i oktober 2011 i uppdrag av regeringen att ta fram delmål för att genomföra funktionshinderspolitiken för perioden 2011-2016 1. I mars 2012 lämnade vi förslag på delmål till Justitiedepartementet 2 och i september samma år fick vi i uppdrag av Socialdepartementet att i stort arbeta enligt föreslagna delmål 3. I uppdraget ingick också att redovisa arbetet med delmålen den 15 mars 2013, 2014, 2015 och 2016 4. Detta är den andra delredovisningen. 2.2 Arbetet med att ta fram delmålen Konsumentverket har ett brett, tvärsektoriellt uppdrag som bland annat innefattar tillsyn av konsumentlagstiftning, information till konsumenter, stöd till konsumentvägledare, budget- och skuldrådgivare och ekonomiskt stöd till konsumentorganisationer. För att komma fram till delmål för funktionshinderpolitiken som är realistiska och relevanta för vår verksamhet formulerade vi följande kriterier: Det är ett område där det finns stora problem för konsumenter. Området finns inom Konsumentverkets verksamhetsområde. Konsumentverket kan genomföra åtgärder som gör att vi närmar oss delmålen. Området är inte helt nytt för oss. Området anknyter till något av de inriktningsmål som regeringen har fastställt. Delmålen togs fram i dialog med Handisam. Innan vi lämnade in vårt förslag till regeringen, presenterade vi delmålen för Konsumentverkets funktionshinderråd och hade en avstämning med representanter från både justitiedepartementet och socialdepartementet. 2.3 Konsumentverkets delmål beslutade av Socialdepartementet Följande delmål beslutades av Socialdepartementet den 5 september 2012: Delmål 1 Kunskapen hos butikschefer om tillgänglighet och funktionsnedsättning ska öka jämfört med 2011. Delmål 2 Antalet butikschefer som har genomfört någon åtgärd som förbättrar tillgängligheten i deras butik ska öka jämfört med 2011. 1 Socialdepartementet, 2011 2 Konsumentverket, 2012a 3 Socialdepartementet, 2012 4 Konsumentverket, 2013a

7 (19) Delmål 3 Fler lärare som undervisar i hem- och konsumentkunskap på grundsärskolan ska ha tillgång till ett relevant och användbart utbildningsmaterial jämfört med 2011. Delmål 4 Fler resenärer med funktionsnedsättning ska känna till sina rättigheter när det gäller ledsagning på tåg jämfört med 2011. Delmål 5 Fler resenärer med funktionsnedsättning ska veta vart de ska vända sig om de inte får del av sina rättigheter när det gäller ledsagning på tåg jämfört med 2011.

8 (19) 3 Resultatredovisning 2012-2014 3.1 Tillgänglig handel Delmål för området tillgänglig handel Delmål 1 Kunskapen hos butikschefer om tillgänglighet och funktionsnedsättning ska öka jämfört med 2011. Delmål 2 Antalet butikschefer som genomfört någon åtgärd som förbättrar tillgängligheten i deras butik ska öka jämfört med 2011. Bakgrund tillgänglig handel Bristande tillgänglighet i handeln ställer till problem för konsumenter med funktionsnedsättningar och innebär att de inte har samma möjligheter som andra att göra aktiva, medvetna val. Tillgänglighetsbrister i butiker handlar bland annat om tunga dörrar, nivåskillnader, glasrutor och trappsteg som inte är kontrastmarkerade, ledstänger som saknas eller är felaktigt utformade samt skyltar som är svåra att läsa och förstå. Andra problem kan handla om kundvågar, betalkortsterminaler och prisfrågeterminaler som är placerade på fel höjd och svåra att nå, starkt parfymerade varor som placeras vid entréer eller prisinformation som är svår att läsa. Våren 2011 inledde Konsumentverket och Svensk Handel ett samarbete för att öka handelns kunskap om tillgänglighetsfrågor. Det ena syftet vara att väcka ett intresse för tillgänglighetsfrågor och det andra var att ge konkreta, enkla tips till butiksägare om hur de kan förbättra tillgängligheten i sin butik. Vi tog fram informationsmaterialet Butik för alla 5 med budskapet att alla tjänar på en tillgänglig miljö. Materialet består bland annat av en broschyr som informerar om åtgärder som förbättrar tillgängligheten, vilka av åtgärderna som är krav enligt föreskriften om enkelt avhjälpta hinder och information om olika funktionsnedsättningar. Vi tog också fram fem filmer som visar personer med olika funktionsnedsättningar, vilka problem de kan stöta på i olika butiker och vad man som butikschef ska tänka på vid utformning, möblering, kontrastmarkering med mera. Nollmätning av delmål 1 och 2 Våren 2011 genomförde Konsumentverket, Handisam (Myndigheten för handikappolitisk samordning) och Svensk Handel en undersökning om tillgänglighetsfrågor hos butikschefer 6. Undersökningen riktade sig till 500 slumpmässigt utvalda butikschefer som kontaktades per telefon. Undersökningen visade bland annat att 72 procent av de tillfrågade inte tagit del av information om tillgänglighetsfrågor de senaste två åren. 65 procent av butikscheferna har genomfört tillgänglighetsförbättringar de senaste två åren, 10 procent har inte genomfört 5 Konsumentverket, 2011a och b 6 Konsumentverket, 2012b

9 (19) förbättringar men anser att det finns behov och 25 procent har inte genomfört förbättringar och anser inte heller att det finns behov. Det som framförallt hindrar butikscheferna att förbättra tillgängligheten i butiken är enligt dem själva begränsningar i lokalen (29 procent) och bristande ekonomiska resurser (17 procent). Tillsammans med Svensk Handel fortsatte Konsumentverket att sprida informationsmaterialet Butik för alla. Det har dels handlat om att öka kunskapen om tillgänglighetsfrågor hos butikschefer, butikskedjor och köpcentrum, dels att samma målgrupper ska vidta åtgärder för att förbättra tillgängligheten. I december 2011 skrev organisationerna en gemensam debattartikel i Sydsvenska Dagbladet om tillgänglighet i butik. Vi hade också en gemensam monter om tillgänglighet i butik på butiksleverantörsmässan 2011. Svensk Handel har arbetat aktivt med att sprida materialet till sina medlemsorganisationer. De har också informerat om tillgänglighetsfrågor på utbildningar, mässor, föreläsningar, informationsmöten och via sina vanliga kommunikationskanaler. Svensk Handel har också samarbetat med flera leverantörer av tillgänglighetslösningar för butiker för att visa på konkreta exempel och inspirera till åtgärder och innovativa lösningar. Genomförda insatser Under 2012 och 2013 fortsatte Konsumentverket att sprida det material som finns framtaget. På vår webbplats finns tips till butiksägare på hur man åtgärdar tillgängligheten och filmer som kan öka kunskapen om vilka behov personer med funktionsnedsättning har. Konsumentverket har begränsade möjligheter at vara ute på fältet och informera om tillgängligheten i butiker. Därför är vår strategi att sprida materialet till handelns aktörer men också till andra som kan vara vidareförmedlare av informationen, till exempel funktionshinderrörelsen, konsumentvägledare och andra nyckelpersoner i kommuner och i regioner. Konsumentverket har under 2013 haft fokus på tillgänglighetsfrågor inom dagligvaruhandeln. Vi har haft möten med representanter för ICA och COOP där syftet har varit att få en tydligare bild av hur handeln ser på tillgänglighetsfrågor och vad som motiverar tillgänglighetsförbättringar. För att få en uppfattning om vilka tillgänglighetsproblem som konsumenterna upplever och hur stora dessa problem är, genomförde vi en enkätundersökning till personer med funktionsnedsättning. Enkäten skickades till Handisams webbpanel RIVkraft och besvarades av 1340 personer. Resultatet visar att 57 procent av de tillfrågade upplever tillgänglighetsbrister i livsmedelsbutiker. Ändå svarar 79 procent att de är nöjda eller mycket nöjda med tillgängligheten i stort. Den vanligaste orsaken till missnöje är svårigheter att nå/nå upp, därefter följer att det trångt och på tredje plats kommer rörigt/svårt att hitta 7. Citat från enkäten Att inte komma åt allt på hyllorna, finns inte heller många som kan hjälpa till, svårt att packa ner och absolut dåligt att inte kunna dra ner kortautomaten till lagom nivå! Ofta svårt att ta sig fram i butikerna då det är för smala gångar så rullstolen fastnar. 7 Konsumentverket, 2013b

10 (19) För mycket reklam och mindre tydligt var varor finns. Är inte så logiskt att fryst kyckling ligger i närheten av glass och frysta ärtor för mig. Sammanfattningsvis konstaterar vi att det är stora variationer av upplevd tillgänglighet beroende på typ av funktionsnedsättning, ålder och vilka typer av butiker det handlar om. Resultatet från enkäten är ett viktigt verktyg i vårt fortsatta arbete med att motivera butikschefer, kedjeföretag och andra att förbättra tillgängligheten till butiker. Vi har också haft dialog med fyra ungdomsförbund som jobbar med tillgänglighetsfrågor och utifrån vårt eget material inspekterat tillgängligheten i några livsmedelsbutiker. Resultat, effekter och lägesbedömning Broschyren Butik för alla har under åren 2011-2013 beställts i 10 000 exemplar. Det är framförallt tre aktörer som har beställt, använt och spridit broschyren: handeln, kommunerna och funktionshinderrörelsen. Vi har fått mycket positiv respons på innehållet och utformningen av broschyren från alla tre aktörerna. Kommunerna har använt broschyren i samband med tillgänglighetsinventeringar, funktionshinderföreningar har spridit den till handeln och använt den vid utbildningar av sina medlemmar och handeln har använt den vid utbildningar och delat ut till butikschefer. I början av 2014 tryckte vi upp ytterligare 4000 exemplar av materialet. Filmerna som finns på vår webbplats har inte nått lika stor spridning som broschyren. Konsumentverket har inte gjort någon mätning för att se om vi närmat oss delmålen. Vi planerar dock att göra en uppföljande mätning under 2015. Vår lägesbedömning är att det fortfarande finns ett stort behov av kunskap om tillgänglighet och funktionsnedsättning inom handeln. Under arbetet med Butik för alla-kampanjen har vi insett att ansvaret för en god tillgänglighet i butiker och inom handeln finns hos flera aktörer. Många butiker tillhör ett kedjeföretag och här har ibland den enskilde butikschefen begränsade möjligheter att påverka tillgänglighet i sin butik. Kedjeföretagen ansvarar ofta för funktioner som är avgörande för hur tillgänglig butiken blir, till exempel skyltning, belysning, inredning och formgivning. Kedjeföretagen har också möjlighet att ställa krav på tillgänglighet i samband med inköp av produkter som finns i butiker, till exempel utformning av betalkortsterminaler, självscanningutrustning, prisfrågeterminaler och frys- och kyldiskar. Här behövs en ökad kunskap om Design för alla hos både beställare och leverantörer. En utveckling som är oroande inom dagligvaruhandel, är ökningen av otillgängliga kyl- och frysskåp och kyl- och frysboxar. Många av skåpen och boxarna har dörrar som är svåra att öppna/hantera. Dessutom krävs det att man har en lång räckvidd för att nå varorna, något som är extra svårt för personer med rullstol eller nedsatt balans. Här borde det finnas stora möjligheter att kombinera energikrav med tillgänglighetskrav, något som Konsumentverket kommer att kommunicera till berörda aktörer. Många butiker är hyresgäster och beroende av att fastighetsägarna vidtar åtgärder för att förbättra tillgängligheten. Det kan exempelvis handla om automatisk dörröppnare, ledstänger och

11 (19) ramper i anslutning till butiksentréer. För att göra butiksentréer mer tillgängliga krävs ibland också att kommunen vidtar åtgärder i gatumiljön. Konsumentverkets delmål och det informationsmaterial som finns framtaget riktar sig i första hand till butikschefer. Vår tanke med materialet är att de som driver en butik ska kunna få tips på hur de med relativt enkla medel kan förbättra tillgängligheten. Vi hade föreskriften om enkelt avhjälpta hinder som utgångspunkt, och försökte anpassa den till handelns förutsättningar. Vi kommer att arbeta vidare med butikschefer som målgrupp, men framöver även ha vårt fokus på kedjeföretag och andra aktörer inom handeln som kan påverka tillgängligheten. Ett problem är att kommunernas tillsyn av plan- och bygglagen/föreskriften om enkelt avhjälpta hinder riktar sig till fastighetsägare. Det innebär att det inte finns några sanktioner från samhällets sida om butiksägare, som inte själva är fastighetsägare, inte åtgärdar tillgänglighetsbrister. Konsumentverkets förhoppning är att den föreslagna diskrimineringslagen om bristande tillgänglighet, blir en draghjälp och en möjlighet för oss att motivera butikschefer och andra aktörer inom handeln att vidta åtgärder och förebygga diskriminerande situationer. 3.2 Utbildningsmaterial i hem-och konsumentkunskap Delmål för området utbildningsmaterial i konsumentkunskap Delmål 3 Fler lärare som undervisar i hem- och konsumentkunskap på grundsärskolan ska ha tillgång till ett relevant och användbart utbildningsmaterial jämfört med 2011. Bakgrund En god konsumentutbildning är en viktig pusselbit för att ge barn och ungdomar med funktionsnedsättning förutsättningar för självständighet och självbestämmande. I läroplanen för grundsärskolan har hem- och konsumentkunskapsämnet en undervisningstid på 525 timmar, att jämföra med 118 timmar i ordinarie grundskolan 8. Ämnet bedöms alltså vara viktigt för de drygt 1o 000 elever som får sin utbildning inom särskolan. I den nya kursplanen har ämnena konsumtion och ekonomi dessutom fått större utrymme. Tillgång till bra utbildningsmaterial är centralt för både lärare och elever. Den arbetsgrupp som arbetar med skolfrågor på Konsumentverket har dock uppmärksammat ett stort behov av och en efterfrågan på utbildningsmaterial inom konsumentområdet som passar för elever med olika funktionsnedsättningar. 2010 genomförde Konsumentverket därför en förstudie för att kartlägga utbudet och behovet av läromedel för elever med särskilda behov 9. I förstudien inhämtades information från 16 lärare och 48 elever på grund- och gymnasiesärskola, representanter från handikapporganisationer 8 Utbildningsdepartementet, 2011 9 Konsumentverket, 2010

12 (19) (Attention, FUB, Dyslexiförbundet) samt relevanta myndigheter och förlag. Studien visade att utbudet av utbildningsmaterial i konsumentkunskap för elever inom särskolan är mycket begränsat. Många lärare skapar egna läromedel genom att plocka ihop delar från olika material. Då förstudien gjordes fanns två nyutkomna häften om privatekonomi och konsumenträtt på lättläst från förlaget Bokverkstan. I övrigt var utbudet begränsat och vi identifierade ett behov av material som är mer anpassningsbart och flexibelt. Eleverna inom särskolan är en heterogen grupp med skiftande kunskapsnivå, erfarenheter, förmågor och behov. En nyproduktion av utbildningsmaterial för särskolan bör därför ha stor flexibilitet när det gäller språk, bilder, layout, abstraktionsnivå, undervisningsmetodik med mera. Förstudien visade även att lättläst inte självklart är metoden som bäst lämpar sig för materialet. Då Konsumentverket fick i uppdrag att under 2012 ta fram förslag på delmål för att genomföra funktionshinderpolitiken föll det sig naturligt att ett nytt utbildningsmaterial för grundsärskolan blev ett av de områden som vi ville prioritera. Nollmätning av delmål 3 Våren 2013 genomförde Konsumentverket en enkätundersökning till lärare i hem- och konsumentkunskap på grundsärskolan 10. Syftet med enkäten var att ta reda på vilket undervisningsmaterial lärarna använder idag, vilket behov de har av nytt material och vilket format och innehåll de föredrar. Enkäten besvarades av 83 personer som undervisar eller har undervisat i hem- och konsumentkunskap på grundsärskolan årskurs 7-9. Av dessa ansåg 83 procent att det finns ett stort behov av undervisningsmaterial inom konsumtion och ekonomi. Många av lärarna skrev också fritextsvar som förstärker bilden av att behovet är stort av undervisningsmaterial som följer läroplanen och är anpassat för eleverna. Citat från lärare: Idag finns det så vitt jag vet inget material anpassat för grundsärskolan och de nya läroplanerna Det är svårt att hitta pedagogiskt bra uppgifter för grundsärskolan. Har använt delar av Smarta val 11 har funkat ibland. Vill gärna att material t ex filmer ska vara realistiska med barn/ungdomar. Verkliga händelser på ett lättbegripligt sätt. En svår kombination att få ihop På frågan om vilket format de föredrar svarar 62 procent att det föredrar film med lärarhandledning. På frågan om vilket material de använder i sin undervisning idag, svarar många att de tillverkar eget material och/eller anpassar befintligt material från grundskolan. 10 Konsumentverket, 2013f 11 Konsumentverket, 2013g

13 (19) Genomförda insatser Under hösten 2012 inleddes ett samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), som resulterade i att myndigheten blev en officiell samarbetspart i framtagandet av utbildningsmaterialet. Under våren 2013 togs en mer detaljerad plan för genomförandet fram. Konsumentverket knöt kontakt med en handfull undervisande lärare på grundsärskolan, som ska utgöra referensgrupp. Deras erfarenheter och synpunkter ingår som en central del i arbetet och lärarna ska även testa materialet på sina elever. Under hösten 2013 fattades beslut om att utbildningsmaterialet ska bestå av fem korta filmavsnitt med tillhörande lärarhandledning. Innehållet ska baseras på det centrala innehållet i kursplanen i hem- och konsumentkunskap för elever i årskurs 7-9 i grundsärskolan 12. Konsumentverket begärde in offerter från en handfull filmproduktionsbolag och valet föll på det produktionsbolag som Konsumentverket har ramavtal med. För att säkerställa att materialet blir anpassat för målgruppen har vi anlitat två personer från föreningen FUB, För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning. De har bland annat genomfört en utbildning om vad det innebär att ha en utvecklingsstörning, med projektgruppen och produktionsbolaget. I januari fick referensgruppen med lärare ge synpunkter på innehållet filmavsnitten. Därefter togs beslut om att filmernas ska handla om privatekonomi, konsumenträttigheter och e-handel. I februari genomförde Konsumentverket och produktionsbolaget workshopar med två fokusgrupper med elever från två skolor 13. Därefter påbörjade produktionsbolaget arbetet med att ta fram ett koncept och manus för filmavsnitten. Förväntat resultat, effekter och lägesbedömning Projektet ska resultera i fem korta filmavsnitt om privatekonomi och konsumenträttigheter med tillhörande övningsuppgifter i form av en lärarhandledning. Filmavsnitten ska vara lärorika, med hög igenkänningsfaktor och den primära målgruppen är elever 13-15 år med lindrig utvecklingsstörning. Vi tror dock att materialet även blir användbart för elever på gymnasiesärskolan och för vissa elever på grundskolan. Produktion av materialet sker under 2014 och lanseringen är planerad till våren 2015. Utvärdering kan tidigast ske i början av 2016 då materialet varit i bruk under höstterminen 2015. Materialet ska bli känt genom marknadsföringsinsatser och finnas på Konsumentverkets webbplats, Specialpedagogiska skolmyndighetens webbplats, AV/mediecentraler runt om i landet och YouTube. Det ska även gå att kostnadsfritt beställa filmavsnitten i dvd-format hos Konsumentverket. Filmavsnitten kommer också att finnas tillgängliga i textad, syntolkad och teckentolkad version. 12 Skolverket, 2011 13 Konsumentverket, 2014b

14 (19) Vår lägesbedömning är att det finns ett stort behov av ett utbildningsmaterial som utgår från målgruppens behov och kunskapskraven i läroplanen. Eftersom Konsumentverket inte har tagit fram något utbildningsmaterial för grundsärskolan tidigare, krävs mycket tid till research och planering. Det har hittills varit mycket av oplöjd mark och en lärprocess både för oss på Konsumentverket och övriga inblandade. Lärandet från detta arbete ser vi som en kompetensutveckling som inte bara kommer detta arbete till gagn utan kan ses i ett vidare sammanhang där bland annat lärdomar om målgruppen får betydelse för annat framtida arbete både hos oss och andra. 3.3 Resenärers rättigheter Delmål för området resenärers rättigheter Delmål 4 Fler resenärer med funktionsnedsättning ska känna till sina rättigheter när det gäller ledsagning på tåg jämfört med 2011. Delmål 5 Fler resenärer med funktionsnedsättning ska veta vart de ska vända sig om de inte får del av sina rättigheter när det gäller ledsagning på tåg jämfört med 2011. Bakgrund Inom reseområdet har Konsumentverket bland annat tillsyn över regler som gäller funktionshindrade flygpassagerares och tågresenärers rättigheter 14. I och med två ytterligare förordningar har Konsumentverkets tillsynsansvar utökats till att omfatta buss- och sjöpassagerares rättigheter 15, 16. Vid val av delmål ansåg vi att området tågpassagerare har störst behov av insatser. Om resenärerna anser att aktörer inom reseområdet bryter mot reglerna i förordningarna kan de göra en anmälan till Konsumentverket, som då har möjlighet att agera. Hittills har Konsumentverket endast fått in några enstaka anmälningar om tågresenärers rättighet att få assistans/ledsagning. Genom dialog med funktionshinderrörelsen vet vi dock att det finns stora problem när det gäller bland annat ledsagning och information. Det är inte ovanligt att resenärer med funktionsnedsättningar avstår att resa med tåg för att de känner en stor tveksamhet till att till exempel ledsagningen kommer att fungera. De väljer istället att ta bilen, färdtjänst, åka med en kompis eller avstå att resa. För att Konsumentverket ska få en bild problemens karaktär är det viktigt att vi får in anmälningar då ledsagningen och brustit och där andra rättigheter inte respekterats. Först då kan vi gå vidare och agera mot näringsidkaren. En förklaring till det låga antalet anmälningar kan vara att resenärer med funktionsnedsättning dels inte känner till sina rättigheter, dels inte vet 14 EU-förordning 1371/2007 och EU-förordning 1107/2006 15 EU-förordning 1177/2010 16 EU-förordning 181/2011

15 (19) vart de ska vända sig för att klaga. En annan förklaring kan vara att anmälningsförfarandet upplevs krångligt och att en anmälan inte bedöms leda till något. Konsumentverkets bedömning är dock att det finns stora möjligheter att förbättra informationen till resenärer med funktionsnedsättningar. Vår ambition är att utveckla det samarbete vi redan har med Transportstyrelsen, bland annat för att vi har ett tillsynsansvar som tangerar varandra inom ramen nämnda förordningar. Vi ser också möjligheter att samarbeta med handikapprörelsen för att nå ut med information om vart man kan vända sig i olika frågor som rör rättigheter i samband med resande. Genomförda insatser I oktober 2012 träffade Konsumentverket företrädare för De handikappades riksförbund (DHR), Dövas riksförbund (SDR) och Synskadades riksförbund (SRF). Syftet med träffarna var att informera om Konsumentverkets pågående arbetet med att ta fram informationsmaterial om tågpassagerares rättigheter och få deras synpunkter på materialet. Förbunden lämnade värdefulla synpunkter på innehåll och gav oss tips på marknadsföringskanaler. Under våren 2013 färdigställdes broschyren Dina rättigheter som tågresenär 17. Den spreds via de kanaler vi identifierat, bland annat ett 30-tal tidskrifter som riktar sig till personer med funktionsnedsättningar och pensionärer. Broschyren togs även fram på punktskrift, Daisyformat och som teckenspråksfilm. I januari 2013 tog Konsumentverket initiativ till ett möte med Samtrafiken. Samtrafiken har tagit fram webbplatsen Ledsagningsportalen som är ett system för samarbete kring ledsagning. Samtrafiken ägs av 36 trafikföretag och erbjuder denna tjänst för att underlätta för branschen att uppfylla lagkraven på assistans. Vi informerade om vårt tillsynsarbete samt arbete med informationsmaterialet. I juni 2013 tog Konsumentverket initiativ till ett möte med Jernhusen, som är förvaltare av 55 järnvägsstationer i Sverige och anordnar också ledsagningen på de flesta av dessa. Vi informerade om vårt tillsynsarbete samt om vårt arbete med broschyren. Vid mötet diskuterade vi de anmälningar vi har fått angående brister i ledsagningen. Jernhusen återkopplar till de konsumenter som anmält och reder ut vad som hänt. Hösten 2013 träffade Konsumentverket NUFT (Nätverket unga för tillgänglighet) för att presentera vårt material, få hjälp med att sprida information om rättigheterna och få synpunkter på vårt arbete. Mötet förstärkte den bild vi redan har, nämligen att personer med funktionsnedsättning inte alltid får del av sina rättigheter i samband med tågresor. Resultat, effekter och lägesbedömning Totalt har cirka 1500 broschyrer spridits. Av dessa har vi själva spridit 500 exemplar i olika sammanhang. 918 exemplar har beställts av konsumenter, organisationer och massmedier. I samband med att broschyren togs fram blev Konsumentverkets expert intervjuad av neurologiska riksförbundet och synskadades taltidning. 17 Konsumentverket, 2013c

16 (19) Konsumentverket har inte gjort någon utvärdering av informationskampanjen beträffande räckvidd och publiceringar. Det beror på att de medier vi spridit broschyren till inte finns med i vår mediebevakning och det skulle vara alltför tidskrävande att göra uppföljningen på annat sätt. I dagsläget är det svårt att veta hur väl konsumenter känner till sina rättigheter eller om de vet vart de ska vända sig. Trots den informationskampanj vi genomfört har vi bara fått in åtta anmälningar. Vår lägesbedömning så här långt är att konsumenter med funktionsnedsättning fortfarande saknar kunskap om sina rättigheter och vart de ska anmäla överträdelser. Vi kommer arbeta vidare med informationsinsatser och även mer riktade sådana med förhoppning att bättre kunna nå målgrupperna. Samtidigt ska vi förbättra den anmälningsfunktion som finns på vår webbplats, så att det blir enklare att göra anmälningar. Vi ska även fortsätta det samarbete som vi inlett med olika aktörer för att på så sätt sprida information och kunskap som kan leda fram till att vi får in fler anmälningar som underlag för agerande. Vår förhoppning är också att det lagförslag 18 som är under utarbetande och där Konsumentverket föreslås få sanktionsmöjligheter innebär att brister inom bland annat ledsagning på tåg kan åtgärdas snabbare. 18 Justitiedepartementet, 2013

17 (19) 4 Övriga insatser inom funktionshinderområdet 4.1 Konsumentverkets funktionshinderråd Konsumentverket har sedan flera år ett formaliserat samråd med funktionshinderrörelsen i Sverige via Konsumentverkets funktionshinderråd. Rådet är direkt knutet till verksledningen och har möten två gånger per år. En stående punkt på dagordningen är rapportering av hur vi arbetar med delmålen. Under 2013 har vi formulerat Syfte och arbetsformer för Konsumentverkets funktionshinderråd 19. I dokumentet framgår vilket syfte vi har med samrådet, vilka organisationer som deltar och hur formerna för samrådet ska ske. Inför kommande mandatperiod gjorde vi en sammanställning av vilka frågor som diskuterats i rådet under den senaste treårsperioden 20. Vår ambition är att ha en dialog med ledamöterna även mellan rådets möten. 4.2 Policy för alternativa format I maj 2013 tog Konsumentverket fram en policy och rutin för publikationer i alternativa format 21. Policyn slår fast att alla Konsumentverkets publikationer ska gå att beställa i olika alternativa format. Det gäller både skriftligt material och filmer. Vissa publikationer tar vi fram i flera format redan från början, andra publikationer tar vi fram efter beställning från en konsument eller organisation. Konsumentverket kommer under våren att utvärdera hur policyn och rutinen fungerat och därefter göra eventuella revideringar och förbättringar. 4.3 Tema kognition för Konsumentverkets projektstöd Under verksamhetsåret 2013 beviljades och genomfördes två projekt med temat Tillgänglig information att göra konsumentinformation begriplig, tydlig och lätt att ta till sig för till exempel personer med läs- och språksvårigheter eller kognitiva funktionsnedsättningar. Projekten redovisar sina resultat i mars 2014. 4.4 Utbildning för nyanställda i funktionshinderfrågor Konsumentverket genomför regelbundet utbildningsinsatser/internutbildning om funktionshinderfrågor för anställda. Under våren 2013 genomfördes en workshop för nyanställda och den 26 mars i år genomförs ytterligare en. Utbildningarna ger alla anställda en grund inom funktionshinderspolitiken och är ett led i vårt uppdrag att integrera funktionshinderfrågorna i all vår verksamhet. 4.5 Standardisering Konsumentverket bidrar med projektavgift till SIS för fem tekniska kommittéer inom funktionshinderområdet (TK 493 Bildsymboler för många fler, TK 536, Samordningsgrupp för tillgänglighet, TK 380 Ergonomi, TK 453 Tillgänglighet och användbarhet i byggd miljö och TK 344 Hjälpmedel). Tyvärr har vi inte resurser att delta aktivt i det löpande arbetet. 19 Konsumentverket, 2014a 20 Konsumentverket, 2013d 21 Konsumentverket, 2013e

18 (19) 4.6 Samarbete med Begripsam Konsumentverket fick hösten 2013 i uppdrag att ta fram en vägledningstjänst (enligt utredningen Konsumenten i centrum) för konsumenter, och arbetet med att ta fram en ny webbplats och telefonrådgivning har påbörjats. För att få hjälp med att göra tjänsten så tillgänglig som möjligt har Konsumentverket etablerat ett samarbete med projektet Begripsam. Projektet drivs av dyslexiförbundet och är en utbildning för personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Utbildningen syftar till att deltagarna i framtiden ska kunna arbeta professionellt med att lämna tips och synpunkter på hur webbplatser och e-tjänster ska göras mer tillgängliga. Konsumentverket har träffat deltagarna och redan fått in värdefulla synpunkter på hur vi kan göra webbplatsen och vägledningstjänsten så tillgänglig som möjligt. Vi kommer under året även att få hjälp av projektet, bland annat med att göra användartester. 4.7 Reseområdet På flygområdet har Konsumentverket och Transportstyrelsen samverkat inom ramen för ett flyg för alla som är en plattform för samverkan mellan Konsumentverket, Transportstyrelsen och organisationer som företräder personer med funktionshinder. Gruppen är tänkt att utvidgas till att omfatta övriga trafikslag. 4.8 Praktikantprogrammet Konsumentverket träffade under våren 2013 Arbetsförmedlingens för att få en presentation av praktikantprogrammets innebörd och upplägg. Därefter inventerade vi vilka enheter/avdelningar som hade behov av och kunde ta emot praktikanter. Vi tog fram kompetensprofil och förslag på arbetsuppgifter för två praktikantplatser och lämnade över det till arbetsförmedlingen i Karlstad, som sedan har försökt hitta lämpliga personer. Under hösten/vintern har en person praktiserat 3+3 månader på Konsumentverket. Ytterligare en person var inplanerad för praktik på samma enhet, men kunde av hälsoskäl inte genomföra praktiken. På den andra praktikplatsen har arbetsförmedlingen ännu inte hittat någon lämplig person. Platserna finns till förfogande hos Konsumentverket under hela praktikantprogrammet. 4.9 Konsumentrapporten 2014 Konsumentverket har regeringens uppdrag att varje år ta fram en rapport som beskriver konsumenters situation på 45 olika konsumentmarknader i Sverige. I årets konsumentmarknadsundersökning (som utgör underlag till rapporten) har vi för varje marknad ställt frågor om tillgänglighet. Dels när det gäller hur konsumenter upplever webbplatsers tillgänglighet och dels hur de upplever tillgänglighet till försäljningsställen/butiker. Vi har också frågat om hur svårt/lätt det att handla på egen hand. De som svarat att det är svårt att handla på egen hand har fått följdfrågor om varför de upplever att det är svårt. Resultatet från undersökningen håller på att sammanställas och rapporten kommer att presenteras den 30 april.

19 (19) 5 Källförteckning Ds 2013:44 Lag om resenärers rättigheter kompletterande bestämmelser. Justitiedepartementet 2013. EU-förordning 1371/2007 om rättigheter och skyldigheter för tågresenärer. EU-förordning 1107/2006 om rättigheter i samband med flygresor för personer med funktionshinder och personer med nedsatt rörlighet. EU-förordning 1177/2010 - om passagerares rättigheter vid resor till sjöss och på inre vattenvägar. EU-förordning 181/2011 - om passagerares rättigheter vid busstransport. Konsumentverket (2010) Konsumentläromedel på lättläst - en förstudie. Konsumentverket (2011a) Butik för alla (broschyr). Konsumentverket (2011b) Butik för alla (e-utbildning) Hämtat från: http://www.konsumentverket.se/foretagare/handel-i-butik/utbildningar (hämtat 2014-03-12) Konsumentverket (2012a) Konsumentverkets förslag på delmål för att genomföra funktionshinderpolitiken. Konsumentverket (2012b) Butikschefers syn på tillgänglighet. Konsumentverket (2013a) Delredovisning av arbetet med delmål för funktionshinderpolitiken. Konsumentverket (2013b) Trångt och rörigt - resultatsammanställning av en enkät om tillgänglighet i butik. Konsumentverket (2013c) Dina rättigheter som tågresenär information till dig med funktionsnedsättning eller nedsatt rörlighet. Konsumentverket (2013d) Sammanfattning funktionshinderrådets möten 2011-2013. Konsumentverket (2013e) Policy och rutiner för publikationer i alternativa format. Konsumentverket (2013f) Enkätundersökning till hem- och konsumentkunskapslärare. Konsumentverket (2013g) Smarta val vid matbordet och i affären. Konsumentverket (2014a) Syfte och arbetsformer för Konsumentverkets funktionshinderråd. Konsumentverket (2014b) Fokusgrupp elever - film om privatekonomi och konsumenträttigheter för grundsärskolan årskurs 7-9, i hem- och konsumentkunskap. Regeringsbeslut (2011) Uppdrag att föreslå delmål för att genomföra funktionshinderpolitiken. Socialdepartementet. Regeringsbeslut (2012) Uppdrag om delmål, uppföljning och redovisning inom ramen för en strategi för funktionshinderspolitiken 2011-2016. Socialdepartementet 2012. SFS 2011:185 Skolförordningen. Utbildningsdepartementet. SKOLFS 2010:255 Förordning om läroplan för grundsärskolan. Skolverket.