Begränsad klimatpåverkan Mål, förutsättningar och strategier för Malmös klimatarbete
Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 4 2. Inledning Malmö - En kommun som tar ansvar...6 Vi påverkar och påverkas...6 Kommunen har stora påverkansmöjligheter...6 Det lokala klimatarbetet en del i en större helhet...6 3. Beskrivning av problemet Människan påverkar klimatet...8 Regnigare och varmare i framtiden...9 4. Malmös klimatpåverkan Lokala utsläpp av koldioxid...10 Energisektorns utsläpp av koldioxid i Malmö...10 Transportsektorns utsläpp av koldioxid i Malmö...13 Industrin utsläpp av koldioxid i Malmö...14 Lokala utsläpp av övriga gaser...14 Malmöbornas utsläpp utanför kommungränsen...15 5. Mål för minskade utsläpp Internationella utsläppsmål...16 Nationella utsläppsmål...16 Regionala mål...17 Lokala mål för Malmö...17 6. Styrmedel Visioner...18 Ekonomiska styrmedel...18 Myndighetsutövning...19 Miljöledningssystem...19 Partnerskap och frivilliga överenskommelser...19 Lokalt, regionalt och nationellt samarbete...19 Internationellt samarbete...20 En långsiktigt hållbar samhällsplanering...20 Information och utbildning...20 Miljödriven affärsutveckling...21 7. Förutsättningar för minskade utsläpp Naturförhållanden...22 Befolkning...22 Bebyggelse...22 Näringsliv och utbildning...22 De tekniska systemen...22 Transportsystemet...23 Enighet och engagemang...23 8. Strategier... 24
3
1. Sammanfattning Tecknen på att mänsklig aktivitet påverkar klimatet blir allt tydligare. Den historiskt sett globala temperaturhöjningen leder exempelvis till att världens glaciärer smälter i en snabb takt, att områden med permafrost tinar och att havens ytvatten värms up. Den av FN tillsatta Internationella Klimatpanelen IPCC gör bedömningen att jordens medeltemperatur kan komma att öka med 1,4-5,8 grader under detta sekel på grund av växthuseffekten. Följderna kan komma att bli förändrat klimat, förflyttade vegetationsgränser, ändrade förutsättningar för jord- och skogsbruk, höjning av havsytan och översvämningar i lågt liggande kustområden. Utsläppen av koldioxid i Malmö uppgår trots minskade utsläpp till cirka 3,5 ton koldioxid per capita 1. Malmöborna bidrar dessutom indirekt med ytterligare 1,6 ton koldioxid per person och år genom konsumtion och transporter, utsläpp som sker utanför kommungränsen. Världsgenomsnittet är cirka 3,9 ton per capita och bör minskas till 1,5 ton per capita om växthuseffekten ska kunna begränsas. Utsläppen i Malmö måste därför fortsätta att minska kraftigt. Malmö som är en lågt belägen stad vid havet kan drabbas kännbart av de effekter som uppstår om klimatet förändras. Malmö har dock goda förutsättningar för att minska de lokala utsläppen av växthusgaser och kan bli en föregångskommun för minskad klimatpåverkan. De gaser som bidrar till växthuseffekten är främst koldioxid, metan, dikväveoxid, och de fluorerade växthusgaserna som HFC och svavelhexafluorid. I Malmö står koldioxid för en dominerande del av de samlade utsläppen av växthusgaser. Ett visst utsläpp av de övriga gaserna sker bland annat från jordbruket, avfallsdeponier, förbränning och läckage från kylanläggningar. Malmö stad har satt som mål i miljöprogram 2003 2008 att utsläppen av koldioxid som ett medelvärde för perioden 2008-2012 skall vara minst 25 % lägre än år 1990 vilket även innebär en minskning med 10 15 % eller mer räknat från år 1999. Mellan åren 1990 och 2000 minskade utsläppen med 12 %. Det är ett, ur nationellt och internationellt perspektiv, mycket bra resultat. Strukturomvandlingen inom Malmös näringsliv har haft som resultat att en stor del av stadens tillverkningsindustri försvunnit. Detta i kombination med minskad användning av olja och kol har minskat utsläppen av koldioxid från industrisektorn. Jordbrukets utsläpp av växthusgaserna metan och dikväveoxid har också minskat till följd av minskad djurhållning och minskade arealer åkermark. Energisektorn har gjort stora minskningar av utsläppen under 1980 och 1990-talen. Utbyggnaden av fjärrvärme och utfasningen av olja och kol har varit viktiga för att minska utsläppen. Inom transportsektorn har utvecklingen inte varit lika positiv. Utsläppen har varit konstant under 1990-talet, men befaras öka de närmaste åren om inte kraftfulla åtgärder vidtas. I takt med att andra sektorers utsläpp har minskat snabbare har transportsektorn kommit att stå för en allt större del av de totala utsläppen. Transportsektorn står idag för hälften av de lokala utsläppen av koldioxid. Malmö stad har antagit ett trafikmiljöprogram 2005-2010. Målet med detta handlingsprogram är att Malmö ska ha tagit avgörande steg i riktning mot ett miljöanpassat transportsystem då Citytunneln öppnar. 1 Alla uppgifter om koldioxidutsläppen i Malmö är tagna från SCB:s kommunala energibalanser. De indirekta utsläppen är beräknade utifrån material från olika statistiska källor. 4
En rad olika strategier och styrmedel måste användas för nå de uppsatta målen. Kommunen måste exempelvis i sin planering, myndighetsutövning och upphandling verka för minskade utsläpp av växthusgaser. Det kanske viktigaste styrmedlet är samarbete. Utsläppen från förbränning inom transport- och energisektorerna står numera för en mycket stor del av de lokala utsläppen av växthusgaser. På kort sikt är det därför viktigt att det sätts in åtgärder inom dessa sektorer. För att minska utsläppen från energisektorn krävs att omställningen av det lokala energisystemet fortsätter. Andelen energi som produceras av icke fossila energikällor måste öka samtidigt som den totala energianvändningen måste minskas. Potentialen att minska energiförbrukningen i byggnadsbeståndet är fortfarande betydande. Därför kan åtgärder sättas in i för att minska byggnaders värme- och elbehov. Inom transportsektorn är det viktigt att genomföra strukturella förändringar som leder till att en infrastruktur för alternativa bränslen skapas, att det sker en övergång från bil och lastbilstransporter till andra fordonsslag och att det totala transportarbetet kan begränsas. På längre sikt är det viktigt att vi inrättar våra liv och planerar vårt samhälle för att minimera påverkan på klimatet. För detta behövs kunskap och förståelse. Därför arbetar Malmö stad strukturerat och långsiktigt med klimatinformation. De senaste åren har en rad större åtgärder genomförts inom energi-, transport-, och byggnadssektorerna för att minska de lokala utsläppen av växthusgaser. Flera av dessa åtgärder har genomförts inom ramen för Malmös lokala investeringsprogram för ekologisk omställning (LIP) och Malmös lokala klimatinvesteringsprogram (klimp). Malmö stad har också fått EU-stöd för flera större projekt och åtgärder för minskad klimatpåverkan. Parallellt med de fysiska investeringar som genomförs för att minska utsläppen genomförs också en rad informationsinsatser för att öka malmöbornas medvetenhet om växthuseffekten och vad som kan göras för att minska utsläppen av växthusgaser. Klimatinformationen genomförs strukturerat och i samverkan med nationella klimatinformationsinsatser. Allt fler aktörer har med tiden blivit engagerade i det lokala klimatarbetet. Engagemanget har ökat inte minst i näringslivet. Malmö stad samarbetar idag med ett stort antal aktörer från det privata näringslivet för att finna gemensamma lösningar för att minska energi- och bränsleanvändning och minska utsläppen av växthusgaser. Arbetet för att minska klimatpåverkan har med tiden kommit att integreras i allt fler typer av kommunala verksamheter och planering. I större infrastrukturprojekt och uppförande av nya bostadsområden beaktas tidigt olika aspekter som kan påverka projektets långsiktiga klimatpåverkan. Arbete med en ekologisk omställning av staden visar att det finns en stor en bred kompetens och många konkreta idéer som väntar på att realiseras. Det finns också en stor samsyn i frågor som miljö och hållbar utveckling. Flera av de projekt som redan har genomförts i Malmö har varit innovativa och Malmö har med tiden fått ett rykte om sig som föregångare inom klimatområdet. De metoder och de arbetssätt som har vuxit fram inom klimatarbetet är i en fas där de håller på att gå från att vara innovativa pilotprojekt till att bli en del av det ordinarie arbetssättet. Malmö stad önskar på olika sätt att snabba på den processen. Malmö stad avser att söka stöd till 14 åtgärder som minskar utsläppen av växthusgaser bl.a i Klimpansökan till Naturvårdsverket i november 2006. Åtgärder i Klimpansökan är utvalda efter analys av vilka stora utsläppskällor som finns i kommunen och vad som är möjligt att genomföra på kort och lång sikt. 5
2. Inledning Malmö - En kommun som tar ansvar En bärande tanke i det lokala Agenda 21-arbetet, som pågått runt om i världen efter FN-konferensen om hållbar utveckling i Rio 1992, är vikten av att agera lokalt för att minska de gemensamma globala miljöproblemen. Utsläpp av miljöfarliga ämnen kan idag få effekter mycket långt ifrån utsläppskällorna. Samtidigt som miljöproblemen blivit globala har utsläppskällorna blivit allt mer diffusa. Utsläppen kommer inte längre främst från de stora industriernas och kraftverkens skorstenar eller avloppsledningar. De kommer i allt större utsträckning från användning av varor och från miljontals avgasrör på bilar och lastbilar. Den globala temperaturhöjningen, orsakad främst av utsläpp av växthusgaser, är ett av de allra tydligaste exemplen på miljöproblemens ändrade karaktär. Utsläppen förändrar det globala klimatet med mycket svåröverblickbara konsekvenser som följd. Vardagliga aktiviteter som vi alla deltar i bidrar till påverkan på klimatet. När vi reser och värmer våra bostäder uppstår utsläpp av växthusgaser. Det faktum att utsläppen är kopplade till vår livsstil, att utsläppskällorna är så många och att effekterna av utsläppen är så oöverskådliga gör växthuseffekten till ett av de mest svårhanterade miljöproblemen. Inom Malmö stad bedrivs ett strukturerat arbete för att skapa en långsiktigt hållbar stad. Som en del av det arbetet ingår att aktivt verka för att minska de lokala utsläppen av växthusgaser. Bara en liten del av världens koldioxidutsläpp sker i Malmö, men staden har ambitionen att vara en föregångskommun och vill därför skapa metoder och arbetssätt som även andra lokala myndigheter i Sverige och utomlands kan ta efter. Konkreta mål för minskad miljöpåverkan finns angivna i Malmö stads miljöprogram. Med det här dokumentet vill Malmö stad ta ett samlat grepp om klimatfrågan och beskriva förutsättningar och strategier för att nå de uppsatta målen att minskade utsläpp av växthusgaser. Vi påverkar och påverkas Av de totala utsläppen av klimatpåverkande gaser i världen står de i Malmö för en mycket liten del. Utsläppen i Malmö är cirka 3,5 ton koldioxid per person och år utöver detta beräknas Malmöborna bidra med ytterligare 1,6 ton koldioxid per person och år genom konsumtion, flygresor m.m. För att komma ner till långsiktigt acceptabla nivåer måste utsläppen minska till 1,5 ton per person och år. En viktig anledning till att agera är att ett ändrat klimat också kan påverka Malmö. Konsekvenser av växthuseffekterna kan bli stora för Malmö som är en låglänt stad vid havet. En höjd havsnivå i kombination med fler och starkare stormoväder kan få drastiska effekter i Malmö. Malmö stad har därför satt som mål i miljöprogram 2003 2008 att utsläppen av koldioxid som ett medelvärde för perioden 2008-2012 skall vara minst 25 % lägre än år 1990 vilket även innebär en minskning med 10 15 % eller mer räknat från år 1999. Kommunen har stora påverkansmöjligheter Kommunen har liten eller ingen möjlighet att påverka lagstiftning, bränslepriser och skatter, några av de faktorer som styr vår bränsleanvändning och därmed också våra utsläpp av den viktigaste växthusgasen koldioxid. Däremot har Malmö stad en betydande påvmöjlighet att påverka som exempelvis kommunens största arbetsgivare, lokal myndighet, planerings- och utbildningsansvarig, en stor inköpare och verksamhetsidkare, samt en samordnade och pådrivande samhällskraft. Det lokala klimatarbetet - en del i en större helhet Att arbeta med klimatfrågor är inget nytt arbetsfält för Malmö stad. Flera kommunala program och handlingsplaner tar direkt eller indirekt upp klimatfrågan. Basdokumentet är Malmö stads miljöprogram 2003-2008 som beskriver mål och övergripande förslag till åtgärder. Utöver detta finns 6
flera sektorsprogram med mål och åtgärder för minskad klimatpåverkan, t.ex. Malmö stads trafikmiljöprogram 2005-2010, Energiplan 2000 och Program för ekologiskt hållbart byggande. Ett första förslag till lokalt klimatprogram för Malmö skrevs som underlag till LIP-ansökan som lämnades in hösten 2001. Klimatprogrammet har sedan i omgångar uppdaterades till ansökningar om stöd till lokalt klimatinvesteringsprogram. Programmet har använts som underlag till två klimpansökningar som beviljats 62 miljoner kronor stöd och innehåller 25 åtgärder. Ett nytt klimatinvesteringsprogram har tagits fram till november 2006. Arbetet som pågår i Malmö ska också ses i ett regionalt, nationellt och internationellt perspektiv. I regionen pågår arbetet med att bryta det nationella miljömålet Begränsad klimatpåverkan. På det nationella och det internationella planet pågår arbetet med att uppfylla intentionerna i Kyotoprotokollet om minskad klimatpåverkan. 7
3. Beskrivning av problemet Människan påverkar klimatet I atmosfären finns det gaser som hindrar en del av värmen från den inströmmande solstrålningen att åter strömma ut i rymden. Gaserna fungerar på samma sätt som glaset i ett växthus. Utan denna naturliga växthuseffekt skulle jordens klimat vara 15 30 C kallare 2. Sedan människan började förbränna fossila bränslen i stor skala har mängden växthusgaser kraftigt ökat i atmosfären. Ökningen av halten växthusgaser i atmosfären bidrar till att medeltemperaturen på jorden ökar och att klimatförändringar uppstår. Förutom utsläppen av växthusgaser bidrar avskogningen i världen till växthuseffekten. Den gas som bidrar mest till växthuseffekten är koldioxid. Utsläppen av koldioxid beräknas ensamt stå för 60 % av växthuseffekten. Atmosfärens koldioxidhalt är idag 30 % högre än förindustriell tid 3. Halterna i atmosfären av växthusgaserna metan och dikväveoxid (lustgas) har också ökat kraftigt. Metanhalterna har ökat med 100 %. Halterna av dikväveoxid har ökat 15 %. Faktaruta Växthusgaser Växthusgas Dominerande utsläppskällor i Sverige Växthuspotential uttryckt som GWP-faktor* Koldioxid (CO 2 ) Förbränning av fossila bränslen 1 57,3 Metan (CH 4 ) Utsöndring från idisslande boskap, 21 5,4 läckage från avfallsupplag Dikväveoxid (N 2 O) Avgång från jordbruksmark, förbränning av såväl fossila bränslen som biobränslen 310 8,1 Ofullständigt halogenerade Fluorkarboner (HFC) Svavelhexafluorid (SF 6 ) Läckage från kylskåp, värmepumpar och brandsläckarutrustning Läckage från tyngre elektrisk apparatur 1 300 2,3 23 900 2,1 Utsläpp i Sverige 1998 omräknat till koldioxidekvivalenter. Miljoner ton *Omräkningstal, som används för att kunna räkna om påverkan från olika växthusgaser, så att de kan jämföras med den växthuseffekt som förorsakas av koldioxid Sedan 1860 har jordens medeltemperatur ökat med 0,6 C. Sedan 1980-talet har flertalet år i stora delar av världen hört till de allra varmaste som registrerats sedan temperaturen började mätas mer systematiskt. Temperaturhöjningen är antagligen den snabbaste de senaste 1000 åren. Hur mycket av temperaturhöjningen som ingår i en naturlig temperatur variation är omtvistat. Inom ramen för FN: s expertpanel för klimatfrågor (IPCC) samlas ett stort antal forskare för att studera växthuseffekten och dess effekter. Forskarna i panelen hävdar att människans aktiviteter står för merparten av den temperaturhöjning som skett under de senaste hundra åren. Den snabba globala temperaturhöjnings effekter syns redan. I takt med att det har blivit varmare har världens glaciärer dragit sig tillbaka, temperaturen i havens ytvatten stigit och istäckena vid polerna blivit tunnare. De studier som har gjorts av IPCC visar att jordens medeltemperatur höjs med 1,4 5,8 C under de kommande hundra åren om inga åtgärder vidtas för att hejda klimatförändringen. 2 Regeringens proposition 2001/02:55, Sveriges klimatstrategi 3 Naturvårdsverket, 2002, Klara Fakta om klimatförändringen 8
Regnigare och varmare i framtiden De scenarier som har gjorts om vad en framtida klimathöjning kan innebära för ekosystem och mänskliga aktiviteter innehåller stora osäkerheter. De faktorer som påverkar klimatet är mycket komplexa. Klimatet är ett trögt system där förändringar sker under en mycket lång tidsrymd. Samtidigt kan relativt små förändringar i de mekanismer som påverkar klimatet få stora effekter. Den snabba klimatförändringen kan innebära stor påverkan både på människors levnadsförhållanden och på ekosystemen. Effekterna av klimatförändringar slår mycket olika på skilda platser i världen. En ökad medeltemperatur på jorden innebär att havsytorna höjs. En anledning till detta är att glaciärer och isarna vid polerna smälter i en snabbare takt. En annan anledning är att vatten vidgar sig vid högre temperaturer. För de miljontals människor som bor på låglänta områden i världen kan en höjd havsyta innebära att deras hem hamnar under vatten. Idag bor ca 50 miljoner människor i områden som hotas av översvämningar vid stormvågor. Vid en ökning av havsytan med 50 centimeter förväntas dubbelt så många människor bo i riskområden. De flesta av dessa människor bor i Asien. Dessa människor kan i framtiden bli tvungna att lämna sina hem med stora sociala och ekonomiska problem som följd. Klimatförändringarna kommer att ha stor betydelse för jordbruket i världen. Uppvärmningen leder i delar av världen till att odlingssäsongen förlängs. I redan torra områden kan däremot möjligheten att bedriva jordbruk försvåras ytterligare. Vid en ökad temperatur ökar också avdunstningen av vatten. Detta har stor påverkan på de djur och växter som redan lever på marginalen av vad de tål. Jordens ökenområden förväntas breda ut sig. Vid ett ändrat klimat måste miljontals lantbrukare odla andra grödor än idag då de grödor som odlas idag inte trivs i det nya klimatet. Skogsbruket är också mycket känsligt för temperaturförändringar. Träden har ingen möjlighet att flytta på sig i samma takt som klimatzonerna förskjuts. De barrskogar som finns på norra halvklotet kan lida stor skada vid en höjd temperatur. Människors hälsa påverkas av ett varmare klimat. De intensivare värmeböljorna kan bli ett direkt hot mot främst äldre och fattiga personer. Flera tropiska sjukdomar riskerar att få ökade utbredningsområden. Det finns idag farhågor om att temperaturhöjningen kan öka förekomsten av häftiga stormar och regnoväder. Skulle det vara fallet kommer såväl jordbruket som annan mänsklig aktivitet att kunna lida stora skador vid häftiga oväder. De regionala scenarios som har gjorts över det framtida klimatet visar att både nederbörd och temperatur kan komma att öka i Sverige 4. Temperaturhöjningen och de ökade nederbördsmängderna förväntas dock bli större i norra Sverige än i södra Sverige. Temperaturhöjningen förväntas i Sverige bli 2,5-4,5 C till år 2100. Förändringarna i nederbörden kommer att variera mycket i olika delar av Sverige. Nederbörd kan bli upp till 30 % högre i norra Sverige. I södra Sverige blir ökningen av regnmängderna mindre. En högre sommartemperatur förväntas leda till högre avdunstning. Detta kan leda till vattenbrist och sommartorka i södra Sverige. Precis som andra låglänta områden i världen är Skånes kuster översvämningshotade. Skånes jordbruk står också inför stora förändringar med längre odlingssäsonger och eventuellt nya grödor. 4 SMHI, 2005, Nytt regionalt klimatscenario för 1961-2100 från Rossby Centre 9
4. Malmös klimatpåverkan Lokala utsläpp av koldioxid Statistik för koldioxidutsläpp har framtagits av flera instanser. Länsstyrelsen har tillhandahållit statistik från 1980 och fram till 1999. Statistiska centralbyrån (SCB) lämnar statistik baserad på femårsintervall från och med 1990; från år 2000 lämnas årsvisa uppgifter. Miljöförvaltningen har producerat statistik sedan början på 1990-talet. Förvaltningens statistik är dock beroende av de databaser som funnits att tillgå och av att omfattande trafikräkningar kunnat göras. Dessa förutsättningar har varierat under åren. 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 tusen ton 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Utsläpp av koldioxid i Malmö. Källa: SCB, Länsstyrelsen och Miljöförvaltningen. Lst MF SCB Som framgår av figuren är den samlade statistiken inte entydig. Statistiken från SCB visar lägre värden än den från Miljöförvaltningen och Länsstyrelsen. En del av denna skillnad beror troligen på att SCB beräknar trafikens utsläpp från bränsleleveranser (för sjöfart endast inrikes), medan t.ex. Miljöförvaltningen räknar trafikutsläppen från emissionsfaktorer och baserat på trafikräkningar (för sjöfart medtas även utrikes sjöfart). Trots bristerna i det statistiska underlaget förefaller det klart att betydande minskningar av koldioxidutsläppen skett sedan 1980. Efter år 2000 är trenden oklar. Energisektorns utsläpp av koldioxid i Malmö Inom energisektorn har det skett en kraftig minskning av koldioxidutsläppen de senaste årtiondena. Utbyggnaden av fjärrvärmen har haft en mycket positiv effekt på Malmös miljö. En övervägande del av Malmös fastigheter är knutna till fjärrvärmenätet. Då fjärrvärmen står för en stor andel av den totala värmeproduktionen har förändringar i fjärrvärmenätets produktionsmix stor påverkan för de totala utsläppen av växthusgaser i Malmö. 38% 3% 9% 2% 48% Transport Service Industri Hushåll Energi Utsläpp av koldioxid i Malmö fördelat på sektorer år 2004. Totalt utsläpp 952 000 ton. Källa: SCB Idag står avfall och förnybara bränslen för 60 % av bränslena i fjärrvärmesystets produktionsmix. Flera nya värme- eller kraftvärmeanläggningar projekteras eller byggs just nu i Malmö. För att möta den växande mängden avfall som ska förbrännas byggs en ny förbränningslinje på Spillepengens förbränningsanläggning E.ON beslutade i augusti 2006 att uppföra ett gaseldat kraftvärmeverk med en effekt på 440 MW el och 250 MW värme. Anläggningen kommer att producera cirka 3 TWh el och 1 TWh värme per år. Kraftvärmeverket ökar de lokala koldioxidutsläppen med 970 000 ton. Det motsvarar en fördubbling av de lokala koldioxidutsläppen. 10
En annan större satsning på produktion av förnybar energi är den vindkraftspark som uppförs på Lillgrund utanför Malmös kust. Elproduktionen från vindkraftsparken förväntas bli 300 GWh per år. Satsningarna i energisystemen måste ses i ett storregionalt perspektiv. Då elnäten idag är sammankopplade runt Östersjön kan en ökad elproduktion i Malmö innebära en minskad elproduktion regionalt, främst i koleldade kondenskraftverk. En ökad elproduktion i Malmö kan därmed minska de regionala utsläppen av koldioxid. Enligt samma princip kan de regionala utsläppen av växthusgaser minska om elförbrukningen minskar i Malmö. 2003 förbrukades 2132 GWh el i Malmö. En mycket stor del, 2058 GWh, importerades till Malmö. Med de nya anläggningarna kommer det i stället att ske en nettoexport av el från Malmö. Den el som konsumeras i Malmö men produceras utanför Malmös gränser generar utsläpp på 135 000 ton koldioxid 5. Adderar man det till de utsläpp av koldioxid som sker inom Malmös gränser innebär det en ökning av utsläppen med närmare 14 %. Elproduktion inom EU 2002 Kärnkraft 33 % Kol 30 % Olja 6 % Naturgas 18 % förnybart 13 % Källa:EU kommissionen, EU Energy and transport in figures 2004 Energiförbrukningens storlek har stor påverkan på såväl fjärrvärmesystemets som elnätets utsläpp av koldioxid. Ju lägre förbrukning ju större andel kan täckas av förnybara bränslen. Energiförbrukningen i Malmö är avhängigt på faktorer som till exempel befolkningsutveckling, näringslivets omvandling, energipriser och teknikutveckling. Enligt de beräkningar som gjorts till Malmö stads handlingsprogram för energifrågor förväntas energianvändningen vara konstant i Malmö fram till år 2025 6. Malmö stad äger och förvaltar ett stort fastighetsbestånd. Ett långgående arbete pågår för att minska energiförbrukningen i de kommunala fastigheterna. Stadsfastighet förvaltar 1,4 miljoner kvadratmeter lokaler. Vid nybyggnation och ombyggnad har mål satts för minskad energiförbrukning. Lokaltyp Fjärrvärme kwh/m2 år El (ej för uppvärmning) kwh/m2 år Användning Mål Användning Mål 2002 2002 Skolor 125-195 100-140 30-70 20-50 5 Baserat på de genomsnittliga utsläppen från el produktion i det gemensamma nordiska elnätet. Nordel, 2004, Årsstatistik 2000 6 Malmö stad, 2000, Energi 2000- Energiprogram för Malmö 11
Förskolor 120-230 90-150 40-80 30-60 Kontor 75-145 60-100 10-50 10-30 Fritidsförvaltningen förvaltar eller ansvarar för driften av anläggningar motsvarande 0.12 miljoner kvadratmeter byggnadsyta, däribland idrottsplatser, motionsanläggningar, sporthallar, ishallar, bad m.m. Fjärrvärmeanvändningen uppgår till 8 GWh, elanvändningen till 19 GWh. Också inom fritidsförvaltningen pågår ett arbete med att minska energianvändningen. En satsning på att förse förvaltningens anläggningar med förnybar energi har också inletts. 1993 inledde det kommunala bostadsbolaget MKB ett arbete med effektivisering av energianvändningen innebärande bl.a. att fjärrvärmeanvändningen minskade från 200 till 170 kwh/kvm. Antalet lägenheter har ökat med ca 3 500 till dagens nivå på 20 000 men fjärrvärmeanvändningen ligger kvar på den tidigare nivån. Användningen av el har ökat med fastighetsbeståndet men användningen per kvadratmeter har bibehållits. Kommunen ställer, genom programmet för ekologiskt byggande, krav på låg energiförbrukning i nybyggnader. Programmet gäller främst vid exploatering av kommunalägd mark. Målet i programmet är att energiförbrukningen i nybyggda hus ska understiga 60 kwh/m 2, varav 30 kwh/m 2 el. Bebyggelsens konsumtion av ej förnybar el bör max vara 30 % av det totala energibehovet. Programmet förväntas på sikt få stor effekt på byggnadsbeståndet genomsnittliga energianvändning. Ett handlingsprogram för energifrågor, Energi 2000, tjänar som underlag för kommande kommunala beslut i den av avregleringar präglade marknadssituationen. Huvudmålet pekar på Malmö som ett långsiktigt bärkraftigt samhälle samt på säkerhet, flexibilitet och låg miljöpåverkan. Bland delmålen kan nämnas ökad andel lokal och förnyelsebar energi, effektivisering, minskad energianvändning i kommunens egna fastigheter samt begränsning av utsläpp av bl.a. klimatgaser i enlighet med nationella, regionala och lokala mål. Programmet avslutas med riktlinjer och ett 20-tal åtgärdspunkter. Översiktsplanen för Malmö, som antogs 2000, innehåller avsnitt om stadens energiförsörjning. I planen omnämns mål och riktlinjer med liknande innebörd som i handlingsprogrammet (se ovan). Planen behandlar tillförsel och distribution, kretsloppsanpassning, intresseområden för vindkraft och andra områden för nya anläggningar. Helt avgörande för de framtida lokala utsläppen av koldioxid är vilka bränslen som används i fjärrvärmenätet. Byggs ett nytt, stort, naturgaseldat kraftvärmeverk ökar, inte bara energisektorns, utan också Malmös totala koldioxidutsläpp markant. Om anläggningen inte byggs fortsätter trenden med minskade utsläpp från energisektorn. 12
Transportsektorns utsläpp av koldioxid i Malmö I takt med att energisektorns koldioxidutsläpp har minskat har trafiksektorns andel av de totala utsläppen kommit att öka. Trafiksektorn är idag den största källan till utsläpp av koldioxid. Transportsektorns utsläpp av växthusgaser är avhängigt på hur mycket det totala transportarbetet ökar, utvecklingen mellan de olika trafikslagen och den tekniska utvecklingen. I Malmö rullar ett stort antal fordon som drivs på alternativa bränslen. Satsningar på gas-, el-, hybridoch bränslecellsfordon pågår. Europas största flotta av naturgasdrivna bussar finns i staden liksom ett stort antal naturgasdrivna taxibilar. Redan 1999 nåddes målet att minst 30 % av de kommunala fordonen ska drivas av miljövänliga bränslen. Målet har därför höjts till att samtliga fordon i den kommunala fordonsflottan ska vara miljöfordon år 2008. Samtidigt med inskaffandet av miljöfordon pågår satsningarna på infrastruktur för miljöfordon. Stora förhoppningar ställs på den teknikutveckling som sker vätgasdrivna bränslecellsbilar. Inom en snar framtid kommer de första bränslecellsbilarna ut på marknaden. Även om det sker en snabb teknikutveckling kommer det att dröja innan en storskalig infrastruktur finns tillgänglig. E.ON har uppfört en tankningsstation för vätgas i Malmö. Det är ett viktigt första steg som dock måste följas av en omfattande infrastrukturutbyggnad. För att skapa en fortsättning på arbetet med miljöanpassat transportsystem och för att utveckla det nätverk av kompetenser som byggts upp under de senaste åren, har Malmö stad och E.ON bildat ett kompetenscenter, MiløreCentre, för satsningarna på miljöanpassade transportsystem i Öresundsregionen. MiløreCentre verkar för att Öresundsregionen ska bli Europas renaste region avseende trafikmiljö och vill sätta regionen i ett europeiskt perspektiv och tjäna som förebild och inspirationskälla till andra. Under namnet cykelstaden Malmö pågår en stor satsning på ökat cyklande. Med hjälp av informationsinsatser och utbyggnad av cykelbanor förväntas cykeltrafiken öka med 10 % under en tio års period. Denna ökning kan innebära en minskning av biltrafiken med 2-3% vilket i minskar bilavgasutsläppen i Malmö med cirka 5%. Genom en satsning på mobility management försöker Malmö hitta vägar för att effektivisera transportarbetet. Gatukontoret arbetar med mobility management gentemot företag, allmänhet och kommunens egna anställda. Gjorda prognoser över Malmös trafikutveckling pekar på en snabb ökning av transportarbetet på vägarna. Till år 2015 väntas fordonstrafiken i Malmö öka mellan 12 20 % 7. Med den utvecklingen är det svårt att se att transportsektorn kan minska sina koldioxidutsläpp. Om utsläppen ökar och i sådant fall hur stor ökningen blir beror på fordons- och bränsleutvecklingen. Ökningen av utsläppen kommer vara lägre än ökningen av transportarbetet. Kraftiga åtgärder måste sättas in om transportsektorn ska kunna minska sina utsläpp av koldioxid. Ett detaljerat program för hur Malmös trafiksystem kan miljöanpassas har redovisas i ett särskilt trafikmiljöprogram för perioden 2005-2010. Det övergripande målet för detta program är att Malmö skall ha tagit avgörande steg i riktning mot ett miljöanpassat transportsystem då citytunneln öppnar. 7 Malmö stad 2001, Strategisk trafikplan 13
Industrins utsläpp av koldioxid i Malmö Även om industrins utsläpp av koldioxid ökade något de senaste åren är den långsiktiga trenden minskade utsläpp. Trenden orsakas till största delen av strukturomvandlingen inom Malmös näringsliv. Tillverkningsindustrin har krympt i snabb takt och ersatts av mer kunskapsintensiva branscher. I takt med att förändringarna har utsläppen minskat. Den tillfälliga ökningen av utsläppen kan förklaras med en snabb konjunkturuppgång med ökad produktion som resultat. Det finns inget som pekar på att strukturomvandlingen i näringslivet avstannar. Sektorns utsläpp förväntas fortsätta att minska. Lokala utsläpp av övriga växthusgaser Koldioxid beräknas stå för 79 % av de svenska utsläppen av växthusgaser 8. Metan (CH 4 ) svarar för 8 % av utsläppen. De främsta källorna till utsläpp av metan i Sverige är idisslande boskap och avfallsdeponier. Dessa källor står för 90 % av de nationella utsläppen av metan. Dikväveoxid (N 2 O) står för drygt 11 % av de nationella utsläppen av växthusgaser. För dikväveoxid är de dominerande utsläppskällorna nationellt gödselanvändning, men förbränning inom energisektorn och industriprocesser bidrar också. Fluorkarboner (FC), ofullständigt fluorerade kolväten (HCF) och svavelhexafluorid (SF 6 ) står för cirka 2 % av de nationella utsläppen. Dessa gaser används och släpps ut när de används som köldmedium och vid brandbekämpning. De bildas också som en förorening vid aluminium tillverkning. De beräkningar som gjorts tyder på att koldioxid står för mer än 90 % av de samlade utsläppen av växthusgaser i Malmö. Endast ett litet antal av Malmös jordbruk har djurhållning. Därför är metanutsläppen från djurhållning liten. Tack vare sopförbränning har mängden avfall som deponeras i Malmö en längre tid varit lågt. Dessutom utvinns gas för drift av fordon vid Spillepengens avfallsupplag. Därför bedöms också metanutsläppen från avfallsdeponering som lågt. Inte heller utsläppen av dikväveoxid bedöms vara stora i Malmö. Det har skett en kontinuerlig minskning av Malmös jordbruksarealer. Cirka 5 000 hektar återstår. Dikväveutsläppet från jordbruket beräknas till cirka 24 ton. Det motsvarar 7440 ton koldioxid. Minskningen av arealer åkermark förväntas fortsätta därmed minskar också jordbrukets utsläpp av dikväveoxid i Malmö. Enligt beräkningar från Länsstyrelsen förväntas antalet jordbruk, brukade arealer och antalet husdjur fortsätta att minska i Skåne 9. Även om förändringarna förväntas bli störst i mellanskåne är trenden tydlig också i på slättbygden dit Malmö tillhör. Utvecklingen kommer få till följd att också utsläppen av lustgas och dikväveoxid från jordbruket att minska. Utsläppen från förbränning står i Malmö för en relativt sett större andel av metan- och dikväevoxidutsläppen än i landet i övrigt. Åtgärder inom energi- och trafiksektorerna har därför en stor påverkan inte bara för utsläppen av koldioxid, utan även för utsläppen av metan och dikväveoxid. För fluorkarboner (FC), ofullständigt fluorerade kolväten (HCF) och svavelhexafluorid (SF 6 ) görs bedömningen att inte heller i Malmö står dessa utsläpp för mer än 2 % av de totala utsläppen. Utvecklingen av utsläppen beror till stor del på hur många maskiner med HCF som köldmedium som kommer att installeras i framtiden och hur dessa tas om hand vid skrotning. De nationella utsläppsprognoserna för de flouerade växthusgaserna pekar på en mindre ökning av utsläppen. Vid en snabbare utfasning av HCF som köldmedium kan utsläppen dock minska. Det finns ingen anledning att tro att trenden skulle vara annorlunda i Malmö. 8 Narturvårdsverket, Sveriges rapportering till FN:s klimatkonvention 2004 9 Länsstyrelsen i Skåne, 2002, Lantbruk och lantbrukare i Skåne 14
Malmöbornas utsläpp utanför kommungränsen En allt mer globaliserad värld har fått till följd att handlingar som företas i Malmö kan få effekter långt bortom Malmös gränser. De senaste årtiondena har upplevt en tilltagande global arbetsfördelning. I takt med att vårt välstånd har ökat och industriproduktionen flyttat från Malmö har vår varuimport ökat. Produktionen och därmed också utsläppen har flyttat från Malmö till andra platser, ofta till länder och platser med lägre miljökrav än de svenska. Den ökande handeln har också inneburit ökade transporter som i sin tur leder till ökade utsläpp. Det är inte bara de varor vi konsumerar som reser allt längre. Persontransporterna blir allt fler och allt längre med en större miljöpåverkan som följd. Ökningen tros hålla i sig om inga åtgärder sätts in. Främst är det resorna på fritiden som förväntas öka 10. Till år 2010 förväntas persontransportarbetet i Sverige öka med 24 %. Utöver de lokala utsläppen av koldioxid bidrar malmöborna med ytterligare 1,6 ton i utsläpp som släpps ut utanför kommungränsen 11. I de siffrorna ingår utsläpp från flygtrafik, elproduktion och produktion och transport av varor som konsumeras i Malmö. Malmöbornas totala utsläpp av koldioxid efter ursprung, 2000 3% 5% Lokala utsläpp 19% Varor konsumerade i Malmö El 73% Flyg Om vi ska komma till rätta med de miljöproblem vi står inför idag är det viktigt att vi också tänker på de indirekta effekter vi orsakar. Genom förändringar i vår livsstil, exempelvis genom att ändra våra mat- och resvanor, kan vi minska vår miljöpåverkan. Det är också angeläget att vi inte skjuter över våra miljöproblem till andra. Minskad miljöbelastning i Malmö får inte ske på bekostnad av att utsläppen ökar någon annanstans. 10 SIKA, 2002, Persontransporternas utveckling fram till 2010. 11 Beräkningen bygger på material från Länsstyrelsen i Skåne, SCB, Energimyndigheten och Redifing Progress. 15
5. Utsläppsmål Internationella utsläppsmål Sverige har ratificerat FN: s ramkonvention från år 1992 om klimatförändring. Målet för konventionen är att stabilisera halten av växthusgaser i atmosfären på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. I-länderna åläggs att vidta åtgärder för att förhindra klimatpåverkan. Till konventionen finns ett protokoll som förhandlades fram i Kyoto år 1997. Enligt Kyotoprotokollet har i-länderna ålagts att minska sina utsläpp av växthusgaser med ca 5 % från år 1990 fram till år 2010. Inga minskningar av utsläppen åläggs u-länderna. En rad olika möten har med tiden hållits om hur Kyotoprotokollet ska tolkas. Diskussionerna har bland annat rört i vilken omfattning länderna ska kunna tillgodoräkna koldioxid som binds i växand skog, så kallade sänkor. I-länderna kan få tillgodoräkna sig utsläppsminskningar som de bekostar i andra länder. Ett av viktigaste verktygen för att nå utsläppsminskningar är det system med handel av utsläppsrätter som ska upprättas. Enligt de bestämmelser som finns i Kyotoprotokollet träder det i kraft när minst 55 länder har ratificerat det. Dessa länders utsläppsandel måste dessutom motsvara minst 55 procent av i-ländernas utsläpp år 1990. Det var efter USA:s avhopp från förhandlingarna länge oklart om protokollet någonsin skulle träda i kraft. I och med att Ryssland beslöt sig för att skriva på Kyotoprotokollet trädde det i kraft i februari 2005. De nuvarande utvecklingstrenderna tyder på att målen i Kyotoprotokollet inte kommer att uppnås. Även om målen uppnås kommer halterna av växthusgaser i atmosfären fortsätta att öka och därmed kommer också den globala temperaturhöjningen att fortsätta. EU-länderna har satt egna, mer lågtgående, mål för klimatarbetet. EU-länderna har kommit överens om utsläppen i unionen ska minska med 8 % fram till åren 2008 2012. Utsläppsminskningarna är fördelat olika mellan EU:s medlemsländer. Länder som Tyskland och Danmark har tagit på sig att minska utsläppen med 21 % vardera. Andra länder har inom den så kallade EU-bubblan möjlighet att öka sina utsläpp. Sverige har fått möjligheten att öka utsläppen med 4 %. Den möjligheten har dock Sveriges riksdag beslutat att Sverige inte ska utnyttja. Nationella utsläppsmål Ett, av de riksdagen beslutade, 15 miljökvalitetsmålen rör växthuseffekten. Det är målet som heter begränsad klimatpåverkan. Målet som ska vara uppnått år 2050 innebär att: Den sammanlagda halten i atmosfären av växthusgaserna koldioxid, metan, dikväveoxid (lustgas), svavelhexafluorid, fluorkarboner (FC) och HFC (räknat som koldioxidekvivalenter) stabiliseras på en nivå lägre än 450 ppm (parts per million). Det långsiktiga målet har under 2006 kompletterats med ett temperaturmål 12. Det lyder: Den globala temperaturhöjningen ska år 2050 vara max 2 grader över förindustriell nivå. Sverige ska verka för att det globala klimatarbetet inriktas mot dessa mål. Målens uppfyllande är till avgörande del beroende av internationellt samarbete och insatser i alla länder. Delmål för miljökvalitetsmålet: De svenska utsläppen av växthusgaser ska som ett medelvärde för perioden 2008 2012 vara minst fyra procent lägre än utsläppen år 1990. Mål på medellång sikt: Till år 2020 ska utsläppen vara 25 % lägre än år 1990. 12 Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet. Nationell klimatpolitik i global samverkan. Proposition 2005/2006:172 16
År 2004 gjordes en första utvärdering av den nationella klimatstrategin. Enligt prognoserna för de framtida utsläppen beräknas de framtida utsläppen minska något till år 2010 för att därefter öka. 13 Med existerande åtgärder förväntas därför inte de nationella klimatmålen nås. Därför krävs det att nya styrmedel som leder till minskade utsläpp sätts in. Nya och förnyade styrmedel presenterades i den klimatproposition som regering lade fram våren 2006. Regionala mål Ett nytt miljöhandlingsprogram med regionala mål och åtgärder antogs i november 2003 av styrelsen för länsstyrelsen i Skåne. Handlingsprogrammet har jobbats fram av ett stort antal aktörer inom kommuner, företag och organisationer i Skåne. Målen som rör minskade utsläpp av växthusgaser följer i stort de nationella miljömålen. Som särskilda delmål för Skåne gäller dock att - Energianvändningen per capita ska minska med 4 % till år 2010 - El producerad med förnybara energikällor ska öka med 2TWh till år 2010. Lokala mål för Malmö Malmö stad har i Miljöprogram för åren 2003 2008 antagit lokala mål och åtgärder för en minskning av utsläppen av växthusgaser. M1 Malmö stad skall verka för att det nationella målet om lägre svenska utsläpp av växthusgaser uppfylls. I Malmö skall utsläppen av koldioxid som ett medelvärde för perioden 2008-2012 vara minst 25 % lägre än år 1990 vilket även innebär en minskning med 10-15 % eller mer räknat från år 1999. På lång sikt bör hela energianvändningen ha icke-fossilt ursprung. M2 Användning och utsläpp av HFC skall begränsas. Utsläpp från anläggningar > 10 kg bör ej överstiga 5 % av installerad mängd (totalt i Malmö). M3 Utsläpp av övriga växthusgaser ska kartläggas senast år 2005. 13 Naturvårdsverket och Energimyndigheten, 2005, Sveriges klimatstrategi Ett underlag till utvärderingen av det svenska klimatarbetet 17
6. Styrmedel Svensk miljölagstiftning har varit ett mycket framgångsrikt verktyg i arbetet mot industrins miljöpåverkan. Likaså har ekonomiska styrmedel varit viktiga i omställningen mot ett minskat oljeberoende, och därmed också minskade koldioxidutsläpp, i energisystemet. De olika styrmedlen har i många fall varit mycket effektiva. De har dock inte varit så effektiva då det gäller att påverka mängden energi som konsumeras. Det har heller inte hejdat utvecklingen mot allt fler person- och lastbilar färdas på våra vägar. Två trender som är viktiga att påverka om vi ska nå klimatmålen. För att åstadkomma nödvändiga utsläppsminskningar är det viktigt att kommunen sätter upp tydliga och uppföljningsbara mål som kommuniceras gentemot samhällets olika aktörer. Det är också viktigt att ett bett spektrum av styrmedel används för att uppnå minskningarna. En kommun har begränsad möjlighet att påverka lagstiftning, skatter och avgifter. Kommunen kan däremot i sina olika roller och nära kontakt med medborgare och näringsidkare utveckla andra effektiva styrmedel. Visioner Kommunen har tidigare bedrivit ett omfattande visionsarbete om ekonomi, miljö, utbildning, kultur, stadsbyggnad, näringsliv, sociala frågor och ungdomar. Visionerna för respektive område har tagits fram i grupper bestående av företrädare för kommunen, näringsliv och intresseorganisationer. Ur dessa visioner har det vuxit fram en rad konkreta förslag som kommit att påverka Malmös framtid. Ett sådant exempel är tanken på en högskola i Malmö. Visionsarbetet kan utvecklas och bli en mer central del i arbetet för ett långsikt hållbart Malmö, där utsläppen av växthusgaser inte är högre än vad naturen tål. Genom att utveckla arbetet med framtidsbilder kan en enighet nås och konkreta idéer växa fram. För att lyckat krävs en bred representation av vitt skilda intressen i visionsarbetet. Det krävs också att visionsarbetet är väl förankrat i de grupper som deltar i arbetet. Ekonomiska styrmedel Kostnader spelar en avgörande roll vid val av bränslen och transportslag. Genom skatter och avgifter kan myndigheter påverka utvecklingen inom energi- och transportsektorn. Den kommunala rådigheten över olika former av ekonomiska styrmedel är dock liten. Vägavgifter är en form av ekonomiska styrmedel som anses verksamt för att påverka utvecklingen på trafikområdet. Beroende på utformningen av avgifterna kan avgifterna styra trafiken över dygnet så att inte trafikstockningar uppstår vid rusningstid. Avgifterna kan också sättas så höga så att privattrafikanterna gör över till annat trafikslag. En form av ekonomiska styrmedel är de investeringsstöd som i omgångar delas ut till åtgärder som leder till en ökad ekologisk hållbarhet. Av de sju miljarder som delats ut för stöd till lokala investeringsprogram har 450 miljoner kronor gått till åtgärder i Malmö. I det lokala investeringsprogrammet ingår flera åtgärder som leder till minskade utsläpp av växthusgaser. Genom investeringsstödet har en rad nyskapande åtgärder kunnat genomföras. Malmö stad köper varje år in varor och tjänster för flera miljarder. Som stor kund kan kommunen ställa långtgående krav vid upphandling. Malmö stad gör det redan i betydande omfattning. Exempelvis köper kommunen el för cirka 120 GWh per år. Kommunen har också möjligheter ägare av exempelvis bolag och fastigheter styra utvecklingen i en mer miljövänlig riktning. Kommunen kan vid försäljning av mark ställa krav på de fastigheter som ska uppföras. Så sker redan i Västra Hamnen där de nya ägarna vid markupplåtelsen förpliktigar sig att uppföra energieffektiva hus som ingår i konceptet med 100 % lokalt förnybar energi. 18
Myndighetsutövning Tillståndsgivning och miljötillsyn har en betydande roll i det lokala miljöarbetet. Miljöförvaltningen ska se till så att miljöbalken efterlevs och arbetar därför med prövning och tillsyn av miljöfarlig verksamhet. Genom tillståndsgivning ställa krav på låga utsläpp av växthusgaser, samt en aktiv tillsynsutövning kan kommunen verka för minskade utsläpp från miljöstörande verksamheter. Miljöledningssystem De kommunala verksamheterna är inbegripna i en process som syftar till att de ska bli miljöcertifierade enligt standarden ISO 14001. Några förvaltningar är redan certifierade. Genom Malmö stads starka ställning i kommunen kommer att införandet av miljöledningssystem få stora spridningseffekter i Malmö. Malmö stad har aktivt stöttat mindre företag som haft som avsikt att införa miljöledningssystem. Idag är 134 företag i Malmö miljöcertifierade 14. Genom att stödja att företagen i deras strävanden att miljöcertifiera verksamhet kan kommunens stärka konkurrenskraften hos det lokala näringslivet samtidigt som dess miljöpåverkan minskas. Partnerskap och frivilliga överenskommelser Genom att samarbeta över sektorsgränser kan företag, myndigheter och intresseorganisationer uppnå resultat som skulle vara omöjliga att nå utan varandras kunskaper och resurser. Ett exempel på ett lyckat partnerskap är den satsning på 100 % lokalt producerad förnybar energi i Västra Hamnen. Där har E.ON formulerat ett koncept och byggt energisystemet. Malmö stad har hjälpt till att hitta finansieringskällor och Lunds Tekniska Högskola har ställt resurser till förfogande för vetenskaplig utvärdering. Vid en inventering som gjordes av Miljöförvaltningen hösten 2004 framkom det att det pågår mycket klimataktiviteter av olika slag i Malmö och att många olika aktörer är inblandade. De som var aktiva på klimatområdet visade också stort intresse av att ta del av vad andra gjorde för att kunna samarbeta och få inspiration och ny kunskap. Det beslöts då att bjuda in till ett inledande möte för att diskutera möjligheten av att bilda ett Klimatforum Malmö. Mötet var välbesökt och man bestämde sig för att anordna en workshop för att mer ingående kunna diskutera frågan om hur man skulle kunna arbeta. Syftet med Klimatforum Malmö är främst att skapa kontakt mellan klimataktörer i Malmö och underlätta samverkan mellan dessa. På så sätts underlättas idé- och informationsutbyte mellan aktörerna och klimataktörer i Malmö stöds i deras arbete. Lokalt, regionalt och nationellt samarbete Genom det lokala Agenda 21-arbetet har kontakter knutits och samarbete startats mellan olika aktörer i samhället som strävar efter att skapa en långsiktigt hållbar stad. De upparbetade kontakterna och det goda samarbetet har varit mycket värdefullt när det lokala investeringsprogrammet för ekologisk omställning har utvecklats. Genom att tillvara ta olika aktörers kompetens och resurser har projekt som annars aldrig kunnat genomföras förverkligats. Ett lokalt klimatforum med representanter från olika samhällsektorer planeras. Det ska bygga vidare på det arbete och utveckla kontakter som redan etablerats mellan olika samhällsaktörer för att skapa ett ekologiskt hållbart Malmö. Syftet med forumet är att tillsammans utveckla långsiktiga strategier och konkreta åtgärder som minskar utsläppen av växthusgaser i Malmö. Ett effektivt klimatarbete förutsätter inte bara ett arbete över sektorsgränserna i Malmö. För att det ska lyckas krävs också ett samarbete mellan myndigheter på olika nivåer och samarbete mellan kommuner. De nationella och regionala satsningarna måste samordnas med de lokala och kommuner måste samarbeta för att nå bästa möjliga resultat. 14 www.certification.nu 19
Det finns stora vinster på att samordna det regionala klimatarbetet. Då flera sektorer som påverkar klimatet ingår i regionala strukturer måste också arbetet mot minskade utsläpp inom dessa sektorer bedrivas regionalt. Insatser mot utsläpp av växthusgaser inom exempelvis energisektorn, transportsektorn, jordbruket och inom avfallshantering måste bedrivas både lokalt och regionalt. Det finns stora vinster i att exempelvis driva kampanjer, producera informationsmaterial och ordna seminarier regionalt. Personalresurserna i de lokala myndigheterna är i de flesta fall begränsade. Därför kan samordningsvinsterna bli betydande om arbetet kan samordnas på regional basis. Malmö stad ingår i därför i olika former av regionala klimataktiviteter. Malmö deltar även i det nationella klimatnätverket för kommuner. Syftet med det nationella nätverket är att samverka för att gemensamt utveckla strategier och verktyg för att minska utsläppen. Internationellt samarbete Malmö har genom satsningar på ekologisk omställning i Västra Hamnen och Augustenborg uppnått internationell berömmelse för stadens arbete för att skapa en hållbar stad. Genom att sprida erfarenheter från lyckade satsningar kan dessa få effekt långt utanför Malmös gränser. Malmö har också mycket att lära från lokalt klimatarbete i andra länder. Malmö deltar därför i ett antal internationella organisationer som arbetar med klimatfrågor. Malmö är också drivande i en rad Europeiska samarbetsprojekt. Bland dessa kan SMILE och SECURE nämnas. Målet med SMILE är att skapa ett hållbart, säkert och flexibelt transportsystem som ger alla invånarna möjlighet att leva ett bra och aktivt liv utan att vara beroende av bil. Ett 50-tal olika åtgärder ska genomföras inom SMILE. SECURE-projektet syftar till att de ingående städerna ska skapa planer och genomföra åtgärder för att skapa hållbara energisystem. Inom projektet ska avancerade koncept som hus utan värmesystem och system för klimatneutrala verksamheter spridas. En långsiktigt hållbar samhällsplanering Samhällsplanering spelar en viktig roll om vi ska nå miljömålen och hejda växthuseffekten. Genom att styra bebyggelse utvecklingen mot en tät stad med ett stort utbud av service och rekreation kan energianvändningen och transportbehovet minskas. Följaktligen måste en vidare etablering av externa köpmarknader och annan service som förutsätter bilburna kunder och som minskar kundunderlaget för affärer i de centrala delarna av staden undvikas. Information och utbildning Till en stor del beror utsläppen av växthusgaser på många små beslut vi tar i vår vardag. Kunskapen om miljöproblemen och dess orsaker har successivt ökat hos malmöborna. Trots detta finns det ytterligare behov av informationsinsatser om hur vi lever mer miljöanpassat. Det räcker inte för kommunen att verka för att de miljöanpassade alternativen kommer till stånd. Det är också viktigt att det sprids information om deras existens. Under de senaste åren har en rad olika informations- och folkbildninginsatser på klimatområdet ägt rum i Malmö. Malmö stad har varit närvarande i debatten och det offentliga rummet med klimatfrågan genom att annonsera om klimatarbetet i staden och visa på goda exempel från kommun, företag och organisationer på annonspelare i centrala Malmö och genom tidningsannonser i dagspress. Kampanjen har följts upp med opinionsundersökningar och ytterligare kampanjer som syftat till att visa på vad malmöbon kan göra för att mildra växthuseffekten. Till skoleleverna i Malmö har flera riktade insatser gjorts. Klimatexperimentverkstaden Klimat-X har låtit tusentals skolelever få lära sig mer om klimat och energi experimentvägen och detta har kombinerats med studiebesök och riktiga exempel i stadsmiljön. Projektet ElAgent har genom pedagogik och teater kommunicerat vikten av att hushålla med energin till stadens femteklassare. Den europeiska mobilitetsveckan och I staden utan min bil har uppmärksammats genom stora satsningar i centrala Malmö där musik, cykeluppvisningar, uppmuntringspresenter, cykelstajling 20