2006 (DESO) JÄMSTÄLLDHETSSEKRETARIATET. Handlingsplan för konkretisering av. Sidas arbete med Homo-,



Relevanta dokument
Promemoria. Utrikesdepartementet

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Här står vi. Dit går vi.

Strategi för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet

Granskning för utveckling vi säkrar Sverige som kunskapssamhälle EN STRATEGI FÖR UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET

Strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen Skåne

Vår rödgröna biståndspolitik

Länsstyrelsens Likavillkorsplan

Policy Fastställd 1 december 2012

Uganda. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering

Strategi fö r arbetet med ja msta lldhetsintegrering Plan fö r det externa arbetet La nsstyrelsen i Blekinge

Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun.

Riktlinjer för budgetåret 2013 avseende statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/ Gäller från: Fastställd av: Kommunstyrelsen,

Kommittédirektiv. Parlamentarisk beredning för underlag om hur miljökvalitetsmålen kan nås. Dir. 2010:74

REGION VÄRMLAND. Mångfaldspolicy. Regionfullmäktige

SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET

(fi) (fp) (j) (kd) (m) (mp) (s) (v)

Innehåll Innehållsförteckning

Funktionsnedsättning inget hinder

Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Barn- och ungdomspolitisk strategi

Mänskliga rättigheter i Sverige. Vad innebär det i rollen som statsanställd?

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder

Strategi för Sveriges samarbete med. Afrikanska utvecklingsbanken

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid

Handlingsplan för barn och unga

Politik för hållbart företagande

Ks 583/2011. Jämställdhets- och ickediskrimineringsplan för Örebro kommun

Väsby Kommunala Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson

Likavillkorsplan

Kommittédirektiv. En nationell miljömålssamordnare för näringslivet. Dir. 2014:105. Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik

Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Plan för jämställdhet och likabehandling. Korsholms kommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS

Missiv Dok.bet. PID131548

JÄMSTÄLLDHET I EKSJÖ KOMMUN

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam

Tjänsteskrivelse. Jämställdhetsplan 2014

vår hälsa länets möjlighet

Kommittédirektiv. Aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter. Dir. 2012:80

Kommittédirektiv. Språklag. Dir. 2007:17. Beslut vid regeringssammanträde den 8 februari 2007

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kanehalls och Tingshusets förskolor

PLAN FÖR MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET

Riktlinjer för likabehandling

Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Område Allés förskolor

Projektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson.

Kollektivavtal och jämställda löner. Kurt Eriksson

Jämställdhets- och mångfaldsplan för Konsult- och servicekontoret 2007

policy Riksidrottsförbundets policy MOT DISKRIMINERING PÅ GRUND AV SEXUELL LÄGGNING INOM IDROTTEN.

Feministiskt initiativs yttrande över Jämställdhetsplan

PROJEKTPLAN. Anhörig / närståendestöd - strategi och policy i Falköpings kommun

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN

STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf )

Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013

Lokal likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling för Uddevalla gymnasieskola Östrabo Yrkes År 2012

rev

Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne

FÖRBUNDSINFO. Ny diskrimineringslag 1 januari 2009 nyheter på arbetslivets område

Martin Koch-gymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Trygghetsplan

Jämställdhets- och mångfaldspolicy Enligt Diskrimineringslagen (SFS 2008:567)

Likabehandlingsplan Kompetenscenter, Köping

Trygghet, respekt och ansvar

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning

Plan. Mångfald- och jämställdhet. Mariestad. Antagen av Kommunfullmäktige Mariestad Reviderad av Kommunstyrelsen Mariestad

Ungdomspolitiskt program för Karlskrona kommun

Offertförfrågan forskningsöversikt om det civila samhället och arbetsmarknadsområdet

Rödluvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Södertörns brandförsvarsförbund

Personliga ombud för personer med psykiska funktionshinder

Solna stads likabehandlingsplan med verksamhetsperspektiv för 2012 (med sikte på )

Likabehandlingsplan Förskolan Nattugglan, Solbackens förskoleenhet*

Plan för Hökåsens förskolor

Allas delaktighet i samhället. Funktionshinderspolitiskt program för åren Region Skåne

LIKABEHANDLINGSPLAN 2006

Dialogkonferens om hbt och idrott 26 augusti i Stockholm

Plan för främjande av mångfald Lika värda och ändå olika

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Grunduppgifter

Team Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor

Regeringens proposition 2009/10:232

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016

Våld i nära relationer en folkhälsofråga Förslag för ett effektivare arbete. SOU 2014:49

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR STOCKHOLM VATTEN

Hälsa och HBT i Sörmland

Förskolan: Humlan Natt & Dag

Riktlinjer för adoptionsorganisationers utvecklingssamarbete

Likabehandlingsplan för Kesbergs förskola Äventyrsförskolan i Vårgårda HT 2015-VT 2016

Dnr DIR. Utrikesdepartementet Enheten för global utveckling Stockholm

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Innehållsförteckning. Syfte och mål 3. Vad säger lagen? 3. Främjande och förebyggande 4. Uppföljning 4. Åtgärder 4. Dokumentation 5.

Transkript:

2006 (DESO) JÄMSTÄLLDHETSSEKRETARIATET Handlingsplan för konkretisering av Homo-, Bi- och Transfrågor i utvecklingssamarbetet 2007 2009 Sidas arbete med Homo-, Bi- och Transfrågor i utvecklingssamarbetet

Utgiven av Sida 2006 Avdelning för demokrati och social utveckling Tryckt av Edita Communication AB, 2006 Artikelnummer: SIDA30657sv Denna publikation kan laddas hem/beställas från www.sida.se/publikationer

Bakgrund och uppdrag I regleringsbrevet för år 2006 avseende Sida skriver regeringen att: Sida skall senast den 1 september 2006 inkomma med en handlingsplan för uppföljningen av den studie om svensk policy och administration av homo-, bi- och transfrågor i internationellt utvecklingssamarbete som genomfördes under 2005. Sida skall redovisa hur arbetet med frågor om sexuell läggning och HBT-frågor 1 skall konkretiseras i utvecklingssamarbetet. I december 2003 fattade riksdagen beslut om en svensk politik för global utveckling baserad på regeringens förslag i propositionen Gemensamt ansvar: Sveriges politik för en global utveckling (PGU) 2. I denna anges att [r]ättighetsperspektivet medför ett fokus på diskriminerade, exkluderade och marginaliserade individer och grupper. Människor oavsett kön, ålder, funktionshinder, etnisk tillhörighet eller sexuell läggning skall kunna åtnjuta sina rättigheter. (PGU, s. 21, vår kursivering). Vidare har riksdagen antagit att Sverige skall fortsätta att ta upp och driva svåra och kontroversiella frågor. Erfarenheten visar att framsteg kan nås när vi arbetar långsiktigt och målmedvetet tillsammans med likasinnade (ibid., s. 14). Sveriges internationella politik för sexuell och repro- 1 Benämningen HBT (för Homo-, Bisexuella och Transpersoner) är i ett icke-västerländskt perspektiv kontroversiellt, men Sida har valt att använda den i brist på en bättre vedertagen terminologi. Många människor identifi erar sig inte själva som HBT. Notera även att Sida inräknar intersexpersoner i HBT-begreppet. 2 Prop. 2002/03:122, bet. 2003/04:UU3, rskr. 2004/05:4. 1

duktiv hälsa och rättigheter (som antogs av regeringen i december 2005) ligger till grund för det arbete Sverige på olika sätt bedriver internationellt. I denna policy nämns särskilt att Sverige ska öka sitt fokus på homo-, bisexuella och transpersoner. Sverige ska bland annat höja kompetensen om sexuell läggning och könsidentiteter i det internationella arbetet och Sverige ska fortsätta verka för att diskriminering av HBT-personer uppmärksammas som kränkningar av mänskliga rättigheter (SRHR-policyn, s. 16 17). I sjuttio länder (varav många av dem är Sidas samarbetsländer) är sexuella relationer mellan personer av samma kön olagligt. Sverige ska verka för att fler länder avkriminaliserar detta samt instiftar skydd mot diskriminering på grund av sexuell läggning (ibid., s. 25). De fattigas perspektiv är i högsta grad relevant för HBT-personer eftersom marginalisering och fattigdom är starkt sammanhängande faktorer. Studien Sexuell läggning, Genusidentitet och Utveckling 3 menar att HBTpersoner på de flesta håll i världen utsätts för kulturell och juridisk orättvisa som i sin tur leder till ekonomisk orättvisa. Genom att marginaliseras och exkluderas, och genom de stigman som kulturellt åläggs HBT-personer så hindras de från att ta del av samhället på jämlika villkor, bland annat genom att begränsa deras försörjningsmöjligheter, vilket leder till att fattigdomen bland HBT-personer i många länder är utbredd. Studiens slutsatser är bland annat att HBT-frågor bör fortsätta att behandlas som människorättsfrågor, och ingå i diskursen om jämställdhet och social rättvisa. För att möjliggöra detta måste kapacitet och kompetens hos beslutsfattare och tjänstemän öka, liksom insikten om att civila samhället spelar en viktig roll i denna process. Med uppdraget att lyfta fram och konkretisera HBTpersoners rättigheter och dess betydelse för fattigdomsreducering, lägger Sida fram denna handlingsplan om hur Sverige ska bidra till bättre levnadsvillkor för HBT-personer i samarbetsländerna. 3 En studie om svensk policy och administration av Homo-, Bi- och Transfrågor i internationellt utvecklingssamarbete: Sexuell läggning, Genusidentitet och Utveckling; Samelius och Wågberg, november 2005. 2

Organisation och ansvarsfördelning Ansvarig för genomförandet av denna handlingsplan är DESOs avdelningschef, i övrigt är varje avdelningschef, enhetschef och biståndsråd ansvariga på sina respektive nivåer. Uppföljning och avstämning av arbetet sker på DESOs ledningsgrupps ordinarie möte i oktober varje år. Huvudman för samordningen av arbetet är enhetschefen för DESO/TEMA. För att genomföra arbetet har en arbetsgrupp bildats med jämställdhetssekreteriatet som samordnare och sammankallande. Sidas arbetsgrupp för HBT-frågor består av representanter för olika avdelningar inom Sida 4. Jämställdhetssekreteriatet förbereder underlag till DESOs ledningsgrupp samt reviderar och uppdaterar handlingsplanen i enlighet med dess beslut. Syfte Handlingsplanen är en uppföljning av den studie om svensk policy kring homo, bi- och transfrågor i internationellt utvecklingssamarbete som genomfördes under hösten 2005 5. Den skall konkretisera hur arbetet med HBT-frågor ska integreras i utvecklingssamarbetet. För att uppnå syftet lägger handlingsplanen fram elva aktiviteter fördelade under två delmål som ska skapa förutsättningar för att Sverige aktivt i utvecklingssamarbetets genomförande, i analyser och i olika former av dialog ska bidra till förbättrade levnadsvillkor för HBT-personer. Övergripande mål Det övergripande målet är att homo-, bisexuella, transoch intersexpersoner ska kunna förbättra sina levnadsvillkor i de länder där Sverige bedriver utvecklingssamarbete. Detta innebär att i de länder där Sverige systematiskt inkluderar ett HBT-perspektiv så förväntas rättighets- och fattigdomssituationen för HBT-personer förbättras, både de jure och de facto, och därmed ökar deras möjligheter och makt att själva påverka sin situation. 4 Följande avdelningar fi nns representerade: DESO/DESA HÄLSO TEMA (Jämställdhets- och hiv/aids-sekretariaten), SEKA/EO, EUROPA/SEE. 5 En studie om svensk policy och administration av Homo-, Bi- och Transfrågor i internationellt utvecklingssamarbete: Sexuell läggning, Genusidentitet och Utveckling; Samelius och Wågberg, november 2005. 3

Målet ligger i linje med det övergripande målet med svenskt utvecklingssamarbete som är att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga kvinnor, män, fl ickor och pojkar att förbättra sina levnadsvillkor. Arbetet ska präglas av fattiga människors perspektiv på utveckling och ett rättighetsperspektiv. Delmål 1: Insatser i fält har lett till förbättringar för HBT-personer genom att Sida har verkat för att HBT-frågor och HBTperspektiv inkluderas i samarbetsstrategier. Indikator: HBT-relevanta insatser och dialog kring HBTfrågor genomförs i samarbetsländerna. 1) Aktivitet: Tillämpad och riktad rådgivning kring hur Sida ska uppmärksamma HBT-frågor i samarbetsstrategierna så att minst en per region och år inkluderar HBT-frågor, samt stöd för genomförandet av dessa strategier. Operativt ansvarig: Jämställdhetssekreteriatet, regionala MR/demo- och aidsrådgivarna 2) Aktivitet: HBT-organisationer och HBT-relevanta insatser ges stöd bilateralt eller genom såväl svenska enskilda organisationer som organisationer i samarbetsländerna, på nationell, regional och global nivå. Operativt ansvarig: Biståndssektionerna på ambassaderna, DESO, SEKA/EO 3) Aktivitet: Lyfta och föra in HBT-frågor i dialogen och påverkansarbetet i de samarbetsstrategier som inkluderat HBT-frågor eller där fokus ligger på ett rättighetsperspektiv, för att explicit inkludera HBT-frågor i uttalanden och åtaganden. Operativt ansvarig: Biståndssektionerna på ambassaderna, regionala MR/demo- och aidsrådgivarna 4

4) Aktivitet: ITP-utbildningsprogram 6 genomförs om HBT-personers mänskliga rättigheter. Operativt ansvarig: ITP 5) Aktivitet: Sidas ledningsgrupp, samtliga enhetschefer och biståndsråd introduceras till HBT-frågor, -rättigheter och -insatser med särskild koppling till samarbetsstrategierna och genom användande av befi ntliga strukturer, till exempel chefsforum. Tidsplan: 2007, för biståndsråden i samband med Stockholmsvistelse under 2007 2009. Operativt ansvarig: Jämställdhetssekreteriatet 6) Aktivitet: HBT-frågor inkluderas explicit i befi ntliga utbildningstillfällen för Sidas personal och samarbetsparter inom MR, jämställdhet, hiv/aids, samt i andra relevanta utbildningstillfällen. De regionala MR/ demo- och aidsrådgivarna i fält genomgår särskild utbildning för att stödja genomförandet av samarbetsstrategierna. Operativt ansvarig: Kursansvariga (DESO/DESA, Jämställdhets- och hiv/aids-sekretariaten, SEKA/EO, SEKA/Härnösand) Delmål 2: En grund har lagts till effektivare HBT-insatser genom medvetandehöjning, lärande och förankring inom Sida. Indikator: En kvalitativ erfarenhetsredovisning som visar hur HBT-frågan synliggjorts inom Sida och som rekommenderar fortsatt inriktning på arbetet. 1) Aktivitet: Sprida kännedom om planen och Sidas åtaganden på ett tidseffektivt och lämpligt sätt. Operativt ansvarig: Jämställdhetssekreteriatet 6 ITP (International Training Programmes) är avsedda för deltagare från samarbetsländer, verksamma inom myndigheter, privata sektorn eller enskilda organisationer. 5

2) Aktivitet: En seminarieserie, där varje tillfälle belyser en nationell, regional eller tematisk aspekt på HBTfrågor, genomförs i Stockholm riktad mot personal, konsulter, enskilda organisationer, privata sektorn, forskningsvärlden och andra myndigheter. Tidsplan: Minst 3 lunchseminarier per år, 2007 2009 Operativt ansvarig: Jämställdhetssekreteriatet 3) Aktivitet: Inkludera HBT-frågor i Sidas interna personalpolicys och där det är relevant i verksamhetspolicys som revideras eller utarbetas under perioden. Operativt ansvarig: PEO/HR, ämnesavdelningarna, POM 4) Aktivitet: Inventera samtliga svenska biståndsinsatser inom HBT-området som en base line-studie 7. Tidsplan: februari juni 2007 Operativt ansvarig: Jämställdhetssekreteriatet 5) Aktivitet: Utvärdering av handlingsplanen som ska leda fram till ett ställningstagande om framtida inriktning. Tidsplan: juni oktober 2009 Operativt ansvarig: Jämställdhetssekreteriatet i samarbete med UTV Finansiering Finansiering förväntas främst ske genom globala och regionala program samt i de fall där HBT-frågor ingår i samarbetsstrategier genom de respektive landramarna. Uppföljning/revidering Handlingsplanen skall ses som ett levande dokument och ska i slutet av varje år följas upp, kompletteras och/eller revideras. I slutet av år 2009 bör en utvärdering göras av handlingsplanen som ska ligga till grund för Sidas fortsatta arbete med integrering av HBT-frågor i utvecklingssamarbetet. 7 Denna studie skulle, till skillnad från den analytiska studie som gjorders av Samelius/ Wågberg (2005), identifi era och kort beskriva samtliga svenskfi nansierade HBT-relevanta insatser som genomförs i världen. 6

Att halvera fattigdomen i världen till år 2015 är vår tids största utmaning. Det kräver samarbete och uthållighet. Samarbetsländerna ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare. STYRELSEN FÖR INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE 105 25 Stockholm Besöksadress: Valhallavägen 199 Telefon: 08-698 50 00 Telefax: 08-20 88 64 sida@sida.se, www.sida.se