Kvalitetsberättelse 2015

Kvalitetsberättelse 2015 Kvalitetsberättelse 2015 Socialnämnden Alingsås kommun Fastställt av: Socialnämnden Fastställelsedatum:2016-xx-xx Diarienummer: 2016.080 SN

Innehåll 1. Bakgrund...2 2. Syfte... 2 3. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete...2 3.1 GAP-analys...2 4. Riskanalys...3 5. Uppföljning genom egenkontroll...3 5.1 Öppna jämförelser...4 5.2 Jämföraren i Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada)...8 5.3. Brukarundersökningar...11 5.4 Servicemätning via telefon och e-post...12 5.5. Synpunkter från tillsyns/gransknings/revisionsrapporter...13 6. Utredning av avvikelser...14 6.1 Missförhållande enligt Lex Sarah...14 6.2 Hantering av Synpunkter och klagomål...14 7. Personalens medverkan...15 8. Samverkan...16 9. Systematiskt förbättringsarbete...16 10. Sammanställning och analys...18 11. Övergripande mål och strategier för kommande år...23 Bilaga 1... 25 Bilaga 2... 29 Bilaga 3... 32 1

1. Bakgrund Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9), framgår att den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS bör upprätta en sammanhållen kvalitetsberättelse varje år. I samband med att Socialnämndens Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete antogs beslutade nämnden att en årlig kvalitetsberättelse ska upprättas. ( 2014-09-23, SN 88), 2. Syfte Syftet med den sammanhållna kvalitetsberättelsen är att beskriva hur nämndens arbete med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet har bedrivits under året. Den sammanhållna kvalitetsberättelsen utgör också underlag för planering av nästkommande års kvalitetsarbete. 3. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Som ett styrande dokument för nämndens kvalitetsarbete antog Socialnämnden SN 2014-09-23 88 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.-grundstruktur/ramverk för Socialförvaltningen i Alingsås. God kvalitet för socialtjänsten i Alingsås omfattar följande kvalitetsområden: 1. Självbestämmande och integritet 2. Helhetssyn och samordning 3. Trygghet och säkerhet 4. Kunskapsbaserad verksamhet 5. Tillgänglighet 6. Effektivitet Vid framtagandet av nämndens styrande dokument för kvalitetsarbetet genomfördes en inventering av de lagar och föreskrifter som styr socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade. En Förteckning över gällande författningar- aktualitet 2014-08-23 upprättades. Förteckningen är reviderad 2016-04-20. (Se bilaga 1). 3.1 GAP-analys En GAP-analys innebär en jämförelse mellan aktuellt och önskat läge och används för att identifiera områden med utrymme för förbättring. Denna GAP-analys är en enkel skanning utifrån kraven i SOSFS 2011:9. Genomförd analys belyser vad som uppnåtts hittills och vilka aktiviteter som återstår innan socialförvaltningen i Alingsås har ett komplett fungerande ledningssystem (Se bilaga 2). GAP analysen består av totalt 38 aktiviteter. Aktiviteterna viktas utifrån om de finns och används (grönt) om de finns men behöver utvecklas (gult) alternativt om de saknas helt (rött). I GAP- analysen viktas 10 aktiviteter inom socialförvaltningen som gröna, 16 som gula och nio som röda. Tre aktiviteter bedöms ej vara aktuella för socialförvaltningen. Områden i ledningssystemet som behöver vidareutvecklas är bland annat, att kartlägga och beskriva förvaltningens viktigaste processer, upprätta rutiner för avvikelsehantering och att implementera ledningssystemet. 2

4. Riskanalys I bestämmelserna för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten anges att socialförvaltningen fortlöpande ska bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. I enlighet med Alingsås styrmodell har socialnämnden gjort en förvaltningsgemensam väsentlighets- och riskanalys. Den ligger till grund för Socialnämndens flerårsstrategi 2016-2018, och uttrycks i nämndens åtaganden och internkontrollpunkter för att uppnå kommunfullmäktiges prioriterade mål. Nämnden har i internkontrollplan 2016-2018 bland annat beslutat att särkskilt följa upp att det finns aktuella rutiner för avvikelsehantering, antal orosanmälningar och handläggningstider inom individoch familjeomsorgsavdelningen. Inför de organisationsförändringar som genomfördes inom Individ och familjeavdelningen gjordes dessutom en riskbedömning med tillhörande handlingsplan. Arbetet med riskanalyser är ett område som fortsatt behöver vidareutvecklas och kommer omhändertas genom förvaltningens arbete med att införa ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. 5. Uppföljning genom egenkontroll Egenkontroll definieras i bestämmelserna om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete som systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att den bedrivits enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem. Enligt socialstyrelsens allmänna råd kan egenkontrollen till exempel omfatta: jämförelser av verksamhetens resultat, analys av uppgifter från andra instanser, inhämtande av uppgifter från revisorer och andra intressenter, brukarundersökningar, granskning av journaler, akter och annan dokumentation. Nedan beskrivs socialförvaltningens uppföljning genom egenkontroll. 3

5.1 Öppna jämförelser Öppna jämförelser finns inom flera områden och tas fram av Socialstyrelsen i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting. Det är frivilligt för kommuner att delta. Syftet med öppna jämförelser är att: skapa öppenhet och förbättrad insyn i offentligt finansierad vård och omsorg ge ett underlag för förbättring, uppföljning, analys och lärande i verksamheterna initiera lokala, regionala och nationella analyser och diskussioner om verksamheternas kvalitet och effektivitet ge underlag för ledning och styrning utgöra del i information och underlag för vård- och omsorgsval 2015 deltog Alingsås kommun i Öppna jämförelse inom sex olika områden. Ekonomiskt bistånd, Missbrukoch beroende vård, Social barn och ungdomsvård, Stöd till brottsoffer- våld i nära relationer, Stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS och Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning. Enkäterna i de olika undersökningarna besvaras av personal i Socialförvaltningen. Varje enkät omfattar frågor som berör flera olika avdelningars och enheters verksamheter, vilket kräver samordning av varje enkät. Planeringsavdelningens utvecklingsledare samordnar arbetet med att besvara frågorna, och försöker så långt det är möjligt kvalitetssäkra svaren. Ytterst hänger dock svarens kvalitet på var och en som bidrar med svar. I Öppna jämförelser undersöks struktur- och processindikatorer som pekar på förutsättningar för god kvalitet i verksamheten. En indikator påvisar (indikerar) ett underliggande förhållande. Strukturindikatorer pekar på organisatoriska förutsättningar. Processindikatorer pekar på aktiviteter/ vad som görs för att skapa resultatet god kvalitet. Indikatorer undersöks inom fem olika kvalitetsområden. Dessa har sin utgångspunkt i kvalitetsbegreppen i socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). o o o o o Helhetssyn och samordning - belyses genom indikatorer på intern samordning och extern samverkan. Kunskapsbaserad verksamhet - handlar om tjänsterna utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet samt att den enskildes erfarenheter tas till vara. Självbestämmande och integritet- innebär att den enskilde är delaktig, har inflytande och ges möjlighet till egna val. Tillgänglighet- rör bland annat möjligheterna att få kontakt med socialtjänsten och vid behov få del av tjänsterna inom rimlig tid. Information och kommunikation ska vara begriplig och anpassad efter olika gruppers och individers behov. Trygghet och säkerhet- tar fasta på att tjänsterna utförs enligt gällande regelverk. Transparenta tjänster innebär förutsägbarhet och möjlighet till insyn. Risk för kränkning, försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete. I resultatredovisningen återfinns de indikatorer som rör kvalitet i Öppna jämförelse. Redovisningen omfattar inte verksamheternas volymer och ekonomi. Resultatet i öppna jämförelser används årligen för prioritering och planering av kommande förbättrings- och förändringasarbete inför framtagande av Socialnämnens flerårsstrategi. 4

5.1.1 Alingsås resultat jämfört med andra kommuner inom Göterborgsregionens kommunalförbund (GR) och riket. Frågorna i enkäterna i Öppna jämförelse undersöker förekomsten av önskvärda förutsättningar. Se tabell nedan. Det totala antalet indikatorer för respektive undersökning redovisas inom parantes i kolumnen till vänster. I tabellen visas också uppgifter om hur Alingsås kommuns resultat i de olika undersökningarna rangordnas i förhållande till GR. Tabell 1: Alingsås kommuns resultat i Öppna jämförelse 2015 i jämförelse med GR och riket. Verksamhetsområde (Antal frågor/indikatorer) Andel indikatorer med ja- svar % Rangordning Alingsås GR (genomsnitt) Riket (genomsnitt) Alingsås av GR (kommuner/stadsdelar) Ekonomiskt bistånd (52) 73 61 55 4 av 21 Missbruk och beroende 53 56 50 12 av 22 vård (30) Social- barn och 64 54 49 5 av 19 ungdomsvård (39) Stöd till brottsoffer våld i 51 54 49 9 av20 nära relationer(60) Stöd till personer med 69 56 45 4 av 21 funktionsnedsättning enligt LSS(26) Stöd till personer med 50 58 52 10 av 20 psykisk funktionsnedsättning (30) Källor: Sammanställning av Göteborgsregionens resultat i Öppna jämförelser 2015 Ekonomiskt bistånd, Missbruk och beroendevård, Social- barn och ungdomsvård, Stöd till brottsoffer-våld i nära relationer och Stöd till personer med funktionsnedsättning, FOU i Väst/GR Åsa Nilsson. Positiva svar kan inte direkt översättas till kvalitet för målgruppen, och är ingen garanti för god kvalitet. Den information som Öppna jämförelser ger behöver kompletteras med andra underlag t ex brukarundersökningar och genom mätning av själva resultatet för att ge en heltäckande bild av uppnådd kvalitet. Vid en jämförelse med andra kommuner framkommer att socialförvaltningen i Alingsås kommun har ett högre resultat, dvs. en större andel positiva resultat än genomsnittet för GR och riket 2015 vad gäller undersökningarna av: Ekonomiskt bistånd, social- barn och ungdomsvård och stöd till personer med funktionsnedsättning inom LSS. Vid en rangordning inom GR kommer Alingsås kommun på 4:e till 5:e plats i dessa tre undersökningar. Resultaten i undersökningarna av missbrukoch beroendevård, stöd till brottsoffer- våld i nära relationer personer med psykisk funktionsnedsättning ligger nära genomsnittet för GR och Riket. I undersökningarna rangordnas Alingsås kommun på en 9:e till 12:e plats inom GR. 5.1.2 Förbättringsområden I syfte att kunna identifiera förbättringsområde i Öppna jämförelse har en sammanställning över negativa svar tagits fram. (Se bilaga 3). Negativa svar visar icke förekomst av önskvärda förutsättningar/verksamhetsresultat. I tabellen nedan redovisas en sammanställning över hur de negativa svaren är fördelade per kvalitetsområde och undersökning. Staplarna visar antal negativa svar i varje undersökning och antalet negativa svar total i alla undersökningar inom kvalitetsområdet. 5

Diagram 1: Antal indikatorer med negativa svar- Öppna jämförelser 2015. Kommentar: I Undersökningen stöd till brottsoffer förekommer inga indikatorer inom området självbestämande och integritet. Flest antal negativa svar återfinns inom kvalitetsområdena Helhetssyn och samordning (22), kunskapsbaserad verksamhet (20) och självbestämmande och integritet (22). Inom kvalitetsområdet Helhetssyn och samordning är de negativa svaren framför allt kopplade till området Stöd till brottsoffer- våld i nära relationer.(14 av 22). Lägst antal indikatorer med negativa svar finns inom kvalitetsområdena tillgänglighet (11) och trygghet och säkerhet (11). Slutsatsen är att flest förbättringsområde återfinns inom områdena helhetssyn och samordning, kunskapsbaserade verksamhet och självbestämmande och integritet, framförallt inom området stöd till brottsoffer- våld i nära relationer. Sedan resultatet publicerades har socialförvaltningen genomfört förändringar bland annat genom tecknande av avtal med sociala jouren i Göteborg. Vidare har ett arbete för strukturerad verksamhet med planering inom arbetsmarknadsenheten startats upp och modellen bostad först har införts. Utöver detta ser förvaltningen former för en kooperativ verksamhet tillsammans med folkhögskolan Hjälmared. Ett arbete pågår också med att ta fram samordningsrutiner mellan verksamheten som utreder behov hos våldsutsatta vuxna och andra verksamheter inom socialtjänsten. 6

5.1.3 Handläggare med socionomutbildning/examen och erfarenhet i yrket. I de två tidigare avsnitten redovisas en resultatsammanställning över andel indikatorer som visar på förekomst av önskvärda förutsättningar/verksamhetsresultat. I öppna jämförelse redovisas också indikatorer som belyser personalens kompetens inom ekonomiskt bistånd, barnutredningar och LSS. I tabellen nedan redovisas en sammanställning över dessa indikatorer. Tabell: 2 Handläggare med socionomutbildning/examen och erfarenhet i yrket 2013 2014 2015 Handläggare med socionomutbildning och mer än fem års erfarenhet av barnutredningar, andel (%) Handläggare med socionomutbildning och minst tre års erfarenhet av barnutredningar, andel (%) Socialsekreterare med mer än två år i yrket inom ekonomiskt bistånd, andel (%) Alingsås Alla kommuner, ovägt medel Alingsås Alla kommuner, ovägt medel Alingsås Alla kommuner, ovägt medel 67 62 44 45 90 73 62 66 90,9 75,0 88,9 70,5 68,5 68,3 Socialsekreterare med socionomexamen inom ekonomiskt bistånd, andel (%) Alingsås 81,8 75,0 88,9 LSS-handläggartimmar utförda av handläggare med socionomexamen, andel (%) Alla kommuner, ovägt medel Alingsås Alla kommuner (ovägt medel) 80,7 82,5 80,8 100 100 92 94 Kommentar: Resultaten i 2015 års Öppna jämförelser av sociala barn- och ungdomsvården avser förhållandet den 1 november 2014 eller tidigare. Resultatet i Öppna jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning avser hur det såg vid mätpunkten den 25 oktober 2014. Därför saknas uppgifter för 2015. Både andelen handläggare med socionomutbildning och mer än fem års erfarenhet av barnutredningar och andelen handläggare med socionomutbildning och minst tre års erfarenhet av barnutredningar minskade 2013 jämfört med 2014. Även andelen socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd med mer än två år i yrket och med socionomexamen minskade mellan 2013 och 2014, men ökade igen 2015. LSS-handläggartimmar utförda av handläggare med socionomexamen är 100 % både 2013 och 2014. Socialförvaltningen i Alingsås kommun har en högre andel handläggare med socionomutbildning och erfarenhet i yrket jämfört andra kommuner inom ekonomiskt bistånd, barnutredningar och LSS. 7

5.2 Jämföraren i Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada) I Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada) redovisas nyckeltal för resurser, volymer och kvalitet i kommuners och landstings alla verksamheter. Nyckeltalen bygger ofta på nationell statistik från de statistikansvariga myndigheterna, men också på uppgifter från andra källor. Exempelvis deltar de flesta kommuner och landsting i frivillig redovisning av kvalitet i olika verksamheter i Koladas "inmatningsfunktion". 5.2.1 Individ och familjeomsorg i Jämföraren (Kvalitet och resultat) Från och med 2016 finns en egen flik för individoch familjeomsorg (IFO) i Jämföraren i Kolada. Där redovisas nyckeltal om insatser för barn och unga, vuxna missbrukare ekonomiskt bistånd m.m. I Jämföraren visas en översikt av verksamheten inom Individ- och familjeomsorgen Alingsås kommun. Nedan presenteras en tabell över området kvalitet och resultat med nyckeltal från IFO jämföraren i Kolada. I tabellen används färgerna rött, gult och grönt för att visa hur ett resultat ligger till jämfört med andra. För varje nyckeltal rangordnas alla kommuner/landsting efter sina resultat, och de bästa resultaten får grön färg, de sämsta får röd färg och de i mitten får gul färg. Saknas data på något nyckeltal visas det med grå färg. (Grönt Bästa 25 %, Gult Mittersta 50 %, Rött Sämsta 25 %, Grått inga data) Färgsättningen visar om man har bra eller dåliga resultat jämfört med andra. Den talar inte om ifall resultaten är bra eller dåliga. Man kan ha dåliga resultat jämfört med andra vilket ger röd färg, trots att resultaten egentligen är bra (och vice versa) Tabell 3: Individ- och familjeomsorgen, Kvalitete och resultat (Kolada). 2013 2014 2015 Ekonomiskt bistånd Ej återaktualiserade personer med försörjningsstöd ett år efter avslutat försörjningsstöd, andel (%) 79 77 78 Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd, medelvärde Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd, väntat längre än 14 dagar (%). Social barn- och ungdomsvård 12 9 13 Ej återaktualiserade barn 0-12 år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) 78 77 65 Ej återaktualiserade ungdomar 13-20 år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) 76 84 85 Utredningstid i antal dagar från påbörjad utredning till avslutad utredning inom barn och ungdom 0-20 år, medelvärde Missbruk och beroendevård Utredningstid i antal dagar från påbörjad utredning till avslutad utredning för vuxna med missbruksproblem 21+, medelvärde Ej återaktualiserade vuxna med missbruksproblem 21+ ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) IFO övergripande 36 106 120 116 95 65 74 81 82 68 Medborgar-Index Stöd för utsatta personer 51 46 52 Källor: Egen undersökning (Nyckeltalen publiceras av kommunen i Kolada utifrån anvisningar från RKA), Social styrelsens Öppna jämförelse inom social barn och ungdomsvård, SCB:s medborgarundersökning 1. Kommentar: Indikatorerna Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd, medelvärde och Ej återaktualiserade ungdomar 13-20 år ett år efter avslutad utredning eller insats andel, (%) ingår i undersökningen Kommunens kvalitet i korthet 2015. (KKIK) Mått 30 och 8. 2 1 I SCB:s medborgarundersökning får kommunens invånare tycka till om sin kommun och dess verksamheter. De betygsätter följande tre områden: Kommunen som en plats att bo och leva på (Nöjd-Region-Index) Kommunens verksamheter (Nöjd-Medborgar-Index) Medborgarnas inflytande i sin kommun (Nöjd-Inflytande-Index) 2 I Kommunens Kvalitet i Korthet redovisas resultat inom några områden som är intressanta för invånarna. Resultaten har ambitionen att beskriva kvalitet och effektivitet i jämförelse med andra kommuner. Det nationella projektet KKiK omfattar 234 kommuner. 8

I tabellen ovan finns fyra nyckeltal som mäter andel ej återaktualiserade personer ett år efter avslutad insats för personer med försörjningsstöd, barn 0-12 år, ungdomar 13-20 år, och vuxna med missbruksproblem 21+ Två av resultaten är i stort sätt oförändrade vid en jämförelse mellan åren 2015 och 2014, medan två har försämrats. För andelen ej återaktualiserade personer med försörjningsstöd och ungdomar 13-20 år ses en marginell förbättring, medan resultaten för ej återaktualiserade barn 0-12 år och vuxna med missbruksproblematik 21 + försämrades. I tabellen ovan finns tre nyckeltal som mäter utredningstiden inom områden försörjningsstöd, barn- och ungdom 0-20 år, och vuxna med missbruksproblem. Nyckeltalen skiljer sig till viss del åt så till vida att för vuxna med missbruksproblem och barn- och ungdom mäts utredningstiden från ansöka till beslut. Medan för försörjningsstöd mäts väntetiden från första kontakttillfället till beslut. Resultatet avseende utredningstiden för barn- och ungdom 0-20 år förbättrades mellan 2015 och 2014 medan resultaten för försörjningsstöd och vuxna med missbruksproblem 21 + under samma period försämrades Resultatet för Nöjd Medborgar-Index Stöd för utsatta försämrades mellan 2013 och 2014, men förbättrades igen 2015. Resultatet för Medborgar-Index Stöd för utsatta personer rangordnas bland de bästa kommunerna, vilket är en förbättring jämfört med 2014. Resultatet avseende ej återaktualiserade ungdomar 0-12 år och utredningstiden missbruk och beroendevård rangordnas bland de sämsta kommunerna vilket är en försämring jämfört med 2014. Övriga resultat rangordnas bland de mittersta kommunerna. 5.2.2 Kvalitetsaspekter LSS grupp och serviceboende i jämföraren och KKIK I jämfören i Kolada redovisas nyckeltalet Kvalitetsaspekter LSS grupp och serviceboende. Syftet är att ge en samlad bild av vilka kvalitetsaspekter som finns inom LSS grupp- och serviceboende som är finansierade av kommunen. Nyckeltalet baseras på resultatet av ett antal delnyckeltal, kvalitetsaspekter, inom LSS grupp- och serviceboende. De ingående delnyckeltalen finns som undernoder till detta nyckeltal. För varje nyckeltal kan man ha ett värde mellan 0-100 procent och detta poängsätts enligt följande 0 % ger 0 poäng, 1-25% ger 1 p, 25-50% ger 3 p, 76-99% ger 4 p. 100 % ger 5 poäng. Poängen summeras och delas med maximalt möjliga poäng och multipliceras sedan med 100 för redovisning i procent. Observera att delnyckeltal ibland ändras och byts ut mellan åren. Tabell 4: Kvalitetsaspekter LSS grupp och serviceboende, andel (%) av maxpoäng 2013 2014 2015 Kvalitetsaspekter LSS grupp och serviceboende, andel (%) av maxpoäng 76 74 74 Källa: Delnyckeltalen publiceras av kommunen i Kolada utifrån anvisningar från RKA. Maxpoängen tas fram inom SKL:s projekt KKIK. I KKIK 2015 har måttet nummer 29 och ingår i området kommunens effektivitet. Maxpoängen för kvalitetsaspekter LSS grupp och serviceboende minskade med 2 poäng mellan 2013 och 2014. Resultatet är oförändrat mellan 2014 och 2015. Trots en marginell minskning med 2 poäng rangordnas Alingsås kommun 2014 och 2015 bland de 25 % sämsta kommunerna. Att Alingsås kommun har gått från gult till rött beror huvudsakligen på att andra kommuner har förbättrat sitt resultat mer än att Alingsås har försämrat sitt resultat. I tabellen nedan redovisas resultatet för varje delmått i nyckeltalet Kvalitetsaspekter LSS gruppserviceboende 2013-2015 jämfört med andra kommuner. KKiK använder cirka 40 mått för att mäta kommunens prestationer inom fem områden: kommunens tillgänglighet, trygghetsaspekter i kommunen, medborgarens delaktighet och kommunens information, kommunens effektivitet och kommunen som samhällsutvecklare 9

Tabell 5. Delmått kvalitetsaspekter LSS grupp- och serviceboende 2013-2015 Kvalitetsaspekter LSS grupp-och serviceboende 2013 2014 2015 Boendeplatser enl. LSS 9.9 där alla på boendet har möjlighet att äta huvudmålet tillsammans minst en gång per vecka, andel (%) Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende ges möjlighet till aktiviteter med personalstöd efter kl 21, en gång/månad, andel (%) 89 79 62 94 77 72 Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende har möjlighet att planera matsedel, handla livsmedel mm, andel (%) 84 94 Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende har möjlighet till en individuellt anpassad aktivitet per dag utanför bostaden, andel (%) Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende har möjlighet till internetuppkoppling i det egna rummet/lägenheten, andel (%) 61 60 59 65 60 51 Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende har tillgång till egen brevlåda som posten levererar till, andel (%) 86 82 92 Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende kan bestämma över vilken mat (huvudmålet) som serveras, andel (%) 100 96 94 Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende kan ta emot gäster alla kvällar efter kl. 21.00, andel (%) 100 100 100 Boendeplatser enl. LSS 9.9 där det är möjligt att bli sambo eller få hjälp att hitta gemensam lägenhet på annat boende, andel (%) Boendeplatser enl. LSS 9.9 där hot eller våld mot brukare inte förekommit på boendet under de sex senaste månaderna, andel (%) Källa: Delnyckeltalen publiceras av kommunen i Kolada utifrån anvisningar från RKA. 96 96 100 27 33 67 Störst förbättring ses för delmåttet andel boendeplatser där hot eller våld mot brukare inte förekommit på boendet under de sex senaste månaderna. Störst försämring ses för delmåttet andel där alla på boendet har möjlighet att äta huvudmålet tillsammans minst en gång per vecka. Resultatet för följande fyra delmått förbättrades 2015 jämfört med både 2013 och 2014: Andel boendeplatser där den boende har möjlighet att planera matsedel, handla livsmedel, mm. Andel boendeplatser där den boende har tillgång till egen brevlåda som posten levererar till. Andel boendeplatser där det är möjligt att bli sambo eller får hjälp att hitta gemensam lägenhet på annat boende. Andel boende platser där hot eller våld mot brukare inte förekommit på boendet under de sex senaste månaderna. Andel boendeplatser där den boende kan ta emot gäster alla kvällar efter kl. 21 är oförändrat mellan åren. För andelen boendeplatser där den boende har möjlighet till en individuellt anpassad aktivitet per dag utanför bostaden ses en marginell försämring vi en jämförelse mellan åren. Resultatet för följande fyra delmått försämrades 2015 jämfört med både 2013 och 2014. Andel boendeplatser där alla på boendet har möjlighet att äta huvudmålet tillsammans minst en gång per vecka. Andel boendeplatser där den boende ges möjlighet till aktiviteter med personalstöd efter kl. 21, en gång/månad. Andel boendeplatser där den boende har möjlighet till internetuppkoppling i det egna rummet/lägenheten. Andel boendeplatser där den boende kan bestämma över vilken mat (huvudmålet) som serveras. Noterbart är att tre mått har ett värde mellan 92-94 % och trots det rangordnas bland de mittersta eller sämsta kommunerna, vilket tyder på ett högt medelvärde för samtliga kommuner. 10

5.3. Brukarundersökningar Brukarundersökningar är en av formerna för att arbeta med brukarinflytande. Brukarundersökningar utgör också en viktig del i förvaltningens systematiska förbättringsarbete. Under 2015 har socialförvaltningen genomfört brukarundersökningar inom individoch familjeavdelningen. Serviceavdelningen genomför burkarundersökningar vartannat år. Inom utföraravdelningen har ett arbete påbörjats med att utveckla former för brukarundersökningar under året. 5.3.1 Brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) Brukarundersökningen inom individoch familjeomsorgen har arbetats fram av SKL och Rådet för främjande av kommunala analyser RKA tillsammans med 15 tal kommuner. Undersökningens syfte är att komplettera öppna jämförelser i socialtjänsten med resultatmått för hur brukarna upplever kvaliteten i verksamheten. Brukarundersökningen omfattar tre verksamhetsområden; social barn- och ungdomsvård (ej familjerätt), ekonomiskt bistånd och missbruks- och beroendevård och fem kvalitetsområden; Tillgänglighet, information, delaktighet, bemötande och förändring. Undersökningen genomförs årligen under hösten. Undersökningen genomfördes första gången 2014 i 30 av landets kommuner. Under 2015 genomfördes brukarundersökningen igen och det var då öppet för alla kommuner som ville delta. Alingsås kommun har deltagit i undersökningen både 2014 och 2015. 2014 deltog samtliga verksamhetsområde i undersökningen. 2015 deltog endast försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd i undersökningen. I tabellen nedan redovisas resultatet för 2014 och 2015. Några mått har tagits bort eller lagts till mellan åren. Mått som tagits bort från 2014 redovisas inte i tabellen. För de måttet som lagts till 2015 saknas data för 2014. Tabell 6: Brukarundersökning inom individ och familjeomsorg Mått 2014 2015 Medelvärde andra kommuner 2015 Hur lätt eller svårt är det att få kontakt med socialsekreteraen till exempel via telefon, sms eller epost? (andel som svarat mycket lätt och ganska lätt) Hur lätt eller svårt är det att förstå informationen du får av socialsekreteraren? (Andel som svarat mycket lätt eller ganska lätt) Frågar socialsekreteraren efter dina synpunkter om hur din situation skulle kunna förändras? (Andel ja svar) Hur mycket har du kunnat påverka vilken typ av hjälp du får av socialtjänsten i kommunen? (Andel som svarat mycket eller ganska mycket) Hur stor förståelse visar socialsekreteraren för din situation? (Andel mycket stor eller ganska stor) - 70 86 86 91 92 73 78 87 53 62 73 77 72 86 Hur har din situation förändrats sedan du fick kontakt med socialtjänsten i din kommun? (Andels som svarat förbättrats mycket eller lite. 54 64 78 Kommentar: Resultaten mellan 2014 och 2015 är inte fullt jämförbara då social barn- och ungdomsvård inte ingår i undersökningen 2015. Bäst resultat har frågan hur lätt eller svårt det är att förstå den informationen som socialsekreteren ger?(91). Sämst resultat har frågan hur mycket har du kunnat påverka vilken typ av hjälp du får av socialtjänsten i kommunen? (62) Vid en jämförelse mellan åren ses en förbättring för flertalet mått. Vid en jämförelse med andra kommuner så har Alingsås kommun generellt ett lägre resultat än snittet för övriga kommuner. 11

5.4 Servicemätning via telefon och e-post Mätningen av servicenivån avseende svenska kommuners hantering av telefoni- och e-postkontakter genomförs av PROFITEL enligt instruktioner från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Mätningen har skett inom ramen för Kommunens Kvalitet i Korthet 3 och 144 stycken kommuner deltog. Syftet med mätningen är att ta reda på i vilken omfattning och med vilken kvalitet kommunerna svarar på de frågor som ställs. Tabell 7: Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? 2013 2015 Medelvärde andra kommuner 84 Alingsås 78 69 Individ och Familj 100 50 Handikapp 67 67 50 % av de frågor som skickades till individ och familj via e-post och 67 % av de frågor som skickades till handikapp besvarades inom två arbetsdagar. Resultatet för Individ- och Familj har försämrats betydligt vid en jämförelse mellan året och det är också ett lågt resultat i förhållande till Alingsås kommun och snittet för andra kommuner. Handikapp har ett oförändrat resultat vid en jämförelse mellan åren. Tabell 8: Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga? 2013 2015 Medelvärde andra kommuner 46 Alingsås 46 43 Individ och Familj 17 17 Handikapp 50 50 17 % av medborgarna som tar kontakt med individ och familj via telefon fick ett direkt svar på en enkel fråga vilket är betydligt lägre än för Alingsås kommun och snittet andra kommuner. 50 % som toga kontakt med handikapp fick ett direkt svar på en enkel fråga vilket är något högre än för Alingsås kommun och snittet för andra kommuner. Både individ och familj och handikapp har ett oförändrat resultat vid en jämförelse mellan åren. Tabell 9: Hur stor andel av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställa en enkel fråga till kommunen 3 I Kommunens Kvalitet i Korthet redovisas resultat inom några områden som är intressanta för invånarna. Resultaten har ambitionen att beskriva kvalitet och effektivitet i jämförelse med andra kommuner. Det nationella projektet KKiK omfattar 234 kommuner. KKiK använder cirka 40 mått för att mäta kommunens prestationer inom fem områden: kommunens tillgänglighet, trygghetsaspekter i kommunen, medborgarens delaktighet och kommunens information, kommunens effektivitet och kommunen som samhällsutvecklare 12

Hur stor andel av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? 2013 2015 Medelvärde andra kommuner 98 Alingsås 100 100 Individ och Familj 100 100 Handikapp 100 100 100 % av medborgarna inom individ och familj och handikapp uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga, samma resultat som för Alingsås kommun. Resultaten är marginellt högre än medelvärdet för andra kommuner som också är högt. Både Individ och familj och Handikapp har ett oförändrat resultat vid en jämförelse mellan åren 2013 och 2015. 5.5. Synpunkter från tillsyns/gransknings/revisionsrapporter Inspektionen för vård och omsorg Inspektionen för vård och omsorg (IVO) genomförde under året en tillsyn av förhandsbedömningar gällande missbruk avseende personer över 18 år i Alingsås. Nämnden har i yttrande till IVO redogjort för vidtagna och planerade åtgärder för att komma till rätta med de brister som IVO identifierade. Ärendet har avslutats då IVO inte fann några skäl att ställa ytterligare krav på nämnden. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har också genomfört en tillsyn av överenskommelse och individuella planer enligt socialtjänstlagen avseende personer med missbruk och beroende i Hallands län och Västra Götalands län. Vid tillsynen fick samtliga kommuner besvara en webbenkät med frågor om överenskommelser om samarbete, samt individuella planer för personer aktuella med missbruk och beroendevård. Ärendet avslutades i och med att IVO översände resultatet för kännedom och eventuella åtgärder till samtliga nämnder. Uppgifterna har sammanställts i Tillsyn av landstingen och kommunerna i Hallands län och Västra Götalands län- redovisning av kartläggning av överenskommelser och individuella planer för personer med missbruk eller beroende. 13

6. Utredning av avvikelser Gällande lagkrav för socialtjänsten så skall socialtjänsten utreda avvikelser. I SOSFS 2011:9 4 kap 3-6 framgår att de avvikelser som avses är 1) rapporterade missförhållanden enligt lex Sarah samt 2) synpunkter-och klagomål från vård-och omsorgstagare, personal, vårdgivare, de som bedriver socialtjänst, de som bedriver verksamhet enligt LSS, myndigheter och föreningar, andra organisationer och intressenter. Inom förvaltningen finns ett system för synpunkter och klagomål, samt för rapportering och utredning av händelser. Däremot saknas ett utarbetat system för avvikelser. Arbetet med ta fram rutiner för avvikelsehantering kommer att påbörjas 2016. Avvikelser som rör hälso- och sjukvård d.v.s. fall, läkemedel och hjälpmedel mm utreds, och analyseras och sammanställs av vård- och äldreomsorgsnämnden i Alingsås kommun, som ansvarar för hälso-och sjukvården i socialförvaltningen. Hälso-och sjukvårdens lagstiftning styr deras avvikelsehantering och patientberättelse. Dessa avvikelser redovisas därför inte i denna kvalitetsberättelse som utgår från de författningar som styr socialnämndens verksamhet. Vård-och äldreomsorgsnämnden redovisar avvikelserna i en årlig Patientberättelse. 6.1 Missförhållande enligt Lex Sarah Socialnämnden antog 2012-11-13 108 Riktlinjer vid missförhållanden eller påtaglig risk för missförhållanden-lex Sarah. I riktlinjerna ingår rutin -vem gör vad, informationsbevis och folder om rapporteringsskyldigheten samt en blankett för lex Sarah-rapportering. I tabellen nedan redovisas en sammanställning över antal inkomna Lex Sarh rapporter 2011-2015. Missförhållanden enlig Lex Maria redovisas av vård- och äldreomsorgsförvaltningen som ansvarar för hälso- och sjukvård i socialförvaltningens verksamhet. Tabell 10: Antal inkomna Lex Sarah rapporter 2011 2012 2013 2014 2015 Lex Sarah rapporter 4 7 10 23 23 Därav anmälda till IVO * 1 1 1 3 *uppgift saknas Antalet Lex Sarah rapporter är oförändrat mellan åren 2014 och 2015. 2015 inkom 23 rapporter av dem har 13 rapporter har utretts inom ramen för bestämmelserna om tillämpningen av Lex Sarah och 10 rapporter har utretts som avvikelser. 3 rapporter har anmälts till Inspektionen för vård och omsorg.11 rapporter rör utföraravdelningen, sju individoch familjeavdelningen och fem serviceavdelningen. De rapporter som inkommit rör bland annat brister i handläggning, brister i utförande och brister i bemötande. Några av de bakomliggande orsaker som identifierats är otillräcklig bemanning, brister i samverkan, bristande rutiner och följsamhet mot rutiner, samt ökad volym vad gäller ärende. För att avhjälpa och förhindra att liknande händelser inträffar igen har förvaltningen vidtagit åtgärder. Dessa är bland annat upprättande och implementering av nya rutiner, förändrat förhållningssätt, rekrytering av personal och konsult, införande av dubbelbemanning, tillskapande en ny funktion (mellanhyresvärd), i något fall har händelsen föranlett polisanmälan. Riktlinjer vid missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande- Lex Sarah har reviderats och beslutades i socialnämnden i april 2016. Missförhållanden enlig Lex Maria redovisas av vård- och äldreomsorgsförvaltningen som ansvarar för hälsooch sjukvård i socialförvaltningens verksamhet. 6.2 Hantering av Synpunkter och klagomål Sedan 2006-03-03 finns en kommungemensam rutin Registrering och handläggning av synpunkter för Alingsås kommuns förvaltningar. 2016-03-09 beslutade Socialförvaltningens ledningsgrupp om Riktlinjer för 14

hantering av synpunkter och klagomål inom socialförvaltningen. I riktlinjerna ingår rutin, foldern Tyck till, mall för utredning och mall för återkoppling. Socialförvaltningens Riktlinjer för hantering av synpunkter och klagomål kommer att implementeras och följas upp under 2016. I tabellen nedan redovisas en sammanställning över antal inkomna synpunkter och klagomål 2011-2015. De synpunkter och klagomål som redovisas i tabellen nedan är de som har registrerats i diariet. Förvaltingen uppskattar att de inkommer fler synpunkter och klagomål men att dessa inte registreras. Istället tas de om hand direkt på enheterna. De nya riktlinjerna tillsammans med en ökad information kring hantering av synpunkter och klagomål förväntas bidra till att antal registrerade synpunkter och klagomål ska öka. Tabell 11: Antal inkomna synpunkter och klagomål 2011 2012 2013 2014 2015 Synpunkter 6 6 6 6 7 Klagomål 10 14 11 15 17 Totalt 16 20 17 21 24 Det sammanlagda antalet synpunkter och klagomål ökade från 21 till 24 stycken mellan 2014 och 2015. Antalet inkomna synpunkter har varit lågt sedan 2011. Sex stycken fram till 2014 och sju stycken 2015. De flesta klagomålen under 2015, 12 av 17 inkom till individ-och familjeavdelningen medan fyra av klagomålen inkom till utföraravdelningen. De synpunkter och klagomål som inkommit rör tillgänglighet, handläggning av ärenden, samverkan och beslut. Nya rutiner har tagits fram för att öka tillgängligheten inom berörda enheter. Då klagomålet rört enskilda beslut har den enskilde erbjudits hjälp att överklaga sitt beslut. Inkomna synpunkter och klagomål har också lett till att verksamheten har sett över och förbättrat sin information. Alla medborgare som inkommer med klagomål och synpunkter får en återkoppling. 7. Personalens medverkan Den enskilde medarbetaren är en viktig tillgång i arbetet med att kvalitetssäkra verksamheten. Personalen medverkar i kvalitetsarbetet genom att följa verksamhetens processer, riktlinjer och rapportera upptäckta avvikelser och missförhållanden. Ett annat sätt som skapar förutsättningar för personal att medeverka i kvalitetsarbetet är socialförvaltningens arbete med ständiga förbättringar genom så kallade pulsmöte. Arbetssättet är implementerat i socialförvaltningens ledningsgrupp och till viss del på avdelningsnivå. Nästa steg är att fullt ut införa pulsmöte på avdelnings- och enhetsnivå. Pulsmöten genomförs veckovis. Syftet är att på ett strukturerat sätt gå igenom brister, avvikelser och förslag till förbättringar i verksamheten. Arbetssättet innebär kortfattat att uppmärksammade avvikelser listas och prioriteras med hjälp av en fyrfältsmatris. Förbättringar som bedöms ge stor effekt avseende verksamhetens mål med en liten insats prioriteras framför effekter som bedöms ge liten effekt med en stor insats. Inom ramen för arbetet upprättas också handlingsplaner med tillhörande införandeplaner, samtidigt som kontinuerlig uppföljning av pågående aktiviteter sker. För att ytterligare stärka medarbetarnas medverkan i kvalitetsarbetet fortsätter arbetet med att vidareutveckla och implementera förvaltningens system för avvikelsehantering 2016. 15

8. Samverkan Samverkan i enskilda ärenden mellan olika verksamheter internt och externt är ett viktigt kvalitetsområde. I kraven som ingår om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete anges att verksamheten ska identifiera de processer där samverkan behövs för att säkra kvaliteten på de insatser som tillhandahålls. Av resultatet i de olika undersökningarna i Öppna jämförelser går det att utläsa att det finns goda förutsättningar för intern och extern samverkan inom de flesta av socialförvaltningens verksamhetsområde. Trots goda resultatet i Öppna jämförelser är socialförvaltningens bedömning att det finns ett fortsatt behov av att vidareutveckla samverkan internt både mellan förvaltningens olika avdelningar och mellan socialnämnden och vård och äldrenämnden. Fortsatta insatser behövs också för att få till ett välfungerande samarbete mellan kommun sjukvård och primärvård. För att säkerställa att den enskilde som ansöker om hjälp inom socialtjänsten får hjälp från den eller de enheter som bäst kan tillgodose behovet har en ny rutin för överlämning av ärenden mellan individoch familjeomsorgens enheter upprättas. Under 2015 har förvaltningen fortsatt dialogen med Västra hälso- och sjukvårdsnämnden gällande beroendemottagning för ungdomar och med berörd vårdcentral gällande en beroendemottagning för vuxna. Ett nytt avtal med familjecentralen upprättats. Ett av förvaltningens prioriterade område 2015 var att öka antalet upprättade SIPar. Förvaltningen uppnådde målvärdet för antalet SIPar barn- och unga, dock inte inom vuxen/beroendeverksamheten. Under året har gemensamma samverkansrutiner ( Insatstrappa för barn ) kring barn som upplevt våld tagits fram av Barn- och elevhälsan, Socialförvaltningen BUP och Polisen. 9. Systematiskt förbättringsarbete Utöver det som tidigare redovisats följer här ytterligare exempel på kvalitetsarbete som har bedrivits inom socialförvaltningen under året. Förvaltningen har under året bedrivit ett målinriktat arbete med att hitta former för ett systematiskt kvalitetsarbete, i syfte att göra rätt saker på rätt sätt, att ta bort onödiga moment för ökad resurseffektivitet och kvalitet. Som ett led i arbetet har chefer och nyckelpersoner utbildats i styrning och ledning liksom i ständiga förbättringar. Arbetet med ständiga förbättringar har pågått under året. För att skapa ökad tydlighet i ledarskapet har förvaltningen börjat arbeta med chefsöverenskommelser. Det har också skett ett aktivt arbete med att ta fram uppdragsbeskrivningar för olika enheter. Samtidigt som ett värdegrundsarbete genomförts. En översyn av beroendeverksamheten genomfördes 2015 där socialnämnden beslutade att de föreslagna förändringarna skulle genomföras. Bland annat föreslogs förändringar i vårdkedjan. Där grindgatan görs om till ett renodlat motivationsboende samtidigt som ett nytt boende med behandlingsinslag kommer att startas. Vidare planeras t.ex. utbildningsinsatser inom boendestödet, utvecklande av bostad först och införande av en mobil central nattpatrull. Den höga volymen ensamkommande barn har haft en stor påverkan på verksamheten under hösten 2015. Flera nya verksamheter har startat upp och ett arbete med att forma en organisation som kan omhänderta den ökade volymen har inletts. För att säkra kvaliteten i de nya verksamheterna har förvaltningen under året arbetat med att kartlägga och dokumentera nya processer, samt med att ta fram nya rutiner. Vid uppstarten av Alingsås ungdomsboende har socialförvaltningen samverkat med FoU i Väst/GR genom följeforskning. 16

På uppdrag av medlemskommunerna har tagit GR fram en handlingsplan för introduktion och fortbildning för personal inom myndighetsutövningen i den sociala barn- och ungdomsvården. Utifrån handlingsplanen har ett tvåårigt inskolnings- och introduktionsprogram för socialsekreterare tagits fram, där representanter från Socialförvaltningen i Alingsås har varit med vid framtagandet. Individ och familjeavdelningen har under året arbetat systematiskt med att säkerställa att verksamheten har de rutiner som krävs. Flera nya rutiner har upprättats och handlingsplaner har tagits fram för att tydliggöra vilka rutiner som fortsatt behöver tas fram eller revideras. Därutöver har bland annat roller och ansvar för de olika yrkeskategorierna case manager, personligt ombud, fältare vuxen, fältare ungdom definierats och tydliggjorts. Individ- och familjeavdelningen har också arbetet aktivt för att korta tiderna från första kontakten med förvaltningen till att den enskilde får träffa en handläggare inom ekonomiskt bistånd I syfte att kunna följa upp och fördela resurser rätt har stödbehovsmätningar införts inom utföraravdelningen. Stödbehovsmätningar planeras också att genomföras inom dagligt verksamhet. Utföraravdelningen har vidareutvecklat arbetet med den enskildes pärm och bemötandestrategier. Arbetssättet syftar till att säkerställa att den enskilde är delaktig vid upprättande av genomförandeplanen, och kan påverka när och hur insatserna ska genomföras, samt att dessa följs upp kontinuerligt. Arbetssättet syftar också till att säkerställa ett gemensamt arbetssätt och förhållningsätt hos personalen. I detta arbete har verksamhetens pedagoger en viktig roll. Korttidsverksamheten har infört nya rutiner och arbetssätt i syfte att öka den enskildes och vårdnadshavares delaktighet vid planeringen och genomförandet av insatserna. 17

10. Sammanställning och analys God kvalitet för socialtjänsten i Alingsås omfattar följande kvalitetsområden: Självbestämmande och integritet, Helhetssyn och samordning, Trygghet och säkerhet, Kunskapsbaserad verksamhet Tillgänglighet och Effektivitet. Resultatet i socialnämndens kvalitetsberättelse utgör underlag för prioritering och planering av kommande förbättrings- och förändringasarbete inför framtagande av Socialnämnens flerårsstrategi 2017-2019. Nedan redovisas en sammanställning och analys över styrkor och svagheter inom respektive kvalitetsområde, samt identifierade utvecklingsområden. Avsnittet innehåller också en sammanställning över Alingsås kommuns resultat i jämförelse med andra kommuner. Självbestämmande och integritet Med självbestämmande och integritet menas att den enskilde är delaktig, har inflytande och ges möjlighet till egna val. Av vad som framkommit i kvalitetsberättelsen är slutsatsen att det sker ett aktivt och medvetet arbete inom nämndens verksamheter för att stärka den enskildes självbestämmande och integritet. Brukarinflytande är ett av förvaltningens fokusområde 2016, där arbetet med arbetsplaner och genomförandeplaner är särskilt prioriterat. Förvaltningen arbetar med brukarundersökningar inom områdena social barn och ungdomsvård, missbruk och beroendevård och ekonomiskt bistånd samt dagligt verksamhet. Resultatet i brukarundersökningen IFO har generellt förbättrats 2015 jämfört med 2014. I jämförelse med andra kommuner har Alingsås kommun ett lägre resultat än medelvärdet för andra kommuner. I brukarundersökningen IFO finns två frågor som direkt refererar till området helhetssyn och samordning. Frågar socialsekreteraren efter dina synpunkter om hur din situation skulle kunna förändras? och Hur mycket har du kunnat påverka vilken typ av hjälp du får av socialtjänsten i kommunen? Resultat för båda frågorna har förbättrats jämfört med föregående år. Inom förvaltningen förekommer andra former för brukarinflytande genom bland annat, brukarråd, råd för funktionshinderfrågor, framtagande av genomförandeplaner, ny rutin för synpunkter och klagomål och personligt ombud. Under året har ett arbete för strukturerad verksamhet med planering inom arbetsmarknadsenheten startats upp och modellen bostad först har införts. Utöver detta ser förvaltningen former för en kooperativ verksamhet tillsammans med folkhögskolan Hjälmared. Vid en jämförelse mellan insatser inom socialförvaltningen och indikatorer som undersöks i Öppna jämförelse framkommer följande exempel på andra insatser som ytterligare skulle kunna öka förutsättningarna för självbestämmande och integritet: Användande av resultat från undersökningar av föräldrars uppfattning för att utveckla verksamheterna, öppenvård, familjehem och hem för vård eller boende, brukarrevisioner, brukarinflytandesamordnare(bisam), stödinsatserna social färdighetsträning och föräldrastöd. 18

Helhetssyn och samordning Helhetssyn utgår från den enskildes samlade livssituation. Då den enskilde har behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter eller av olika utförare/professioner är dessa samordnade. Det finns tydlig ansvarfördelning. Tjänsterna präglas av kontinuitet. Resultatet i Öppna jämförelse visar att det finns goda förutsättningar för samverkan. Trots det finns behov av att vidareutveckla samverkan såväl internt i förvaltningen som externt t.ex. med sjukhus och primärvård. Vidare är antalet upprättade SIPar inom vuxen/beroendeverksamheten är ett fortsatt utvecklingsområde. Förbättringsområdena i Öppna jämförelse inom kvalitetsområdet Helhetssyn och samordning är inte jämnt fördelade utan området Stöd till brottsoffer- våld i nära relationer står för större delen av de negativa svaren. Exempel på insatser som genomförts inom området under året att individoch familjeomsorgsavdelningen tagit fram nya rutiner för överlämning av ärende, vidare har rutiner för samverkan kring barn som upplevt våld har tagits fram och förvaltningen har fortsatt dialogen med hälso- och sjukvårdsnämnden och primärvård gällande beroendemottagningar. Trygghet och säkerhet Trygghet och säkerhet innebär att tjänsterna utförs enligt gällande regelverk. Tjänsterna är transparanta vilket innebär förutsägbarhet och möjlighet till insyn. Risk för kränkning, försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete. Resultatet i Öppna jämförelse visar att det generellt finns goda förutsättningar avseende trygghet och säkerhet inom socialförvaltningen i Alingsås. En positiv förändring som kan utläsas av resultatet i Kolada är att förekomsten av hot och våld mot brukare inom boende LSS har minskat. Däremot har resultatet i brukarundersökningen IFO avseende andelen personer som upplever att socialsekreteraren visar mycket stor eller stor förståelse för deras situation försämrats jämfört med föregående år. Antalet inkomna Lex Sarah rapporter och inkomna synpunkter och klagomål är i stort sätt oförändrat mellan åren 2014 och 2015. Exempel på insatser som genomförts inom området trygghet och säkerhet är att nya riktlinjer för hantering av synpunkter och klagomål tagits fram och beslutats. Riktlinjerna för Lex Sarah har reviderats. Vidare har arbetet med bemötandestrategier vidareutvecklats. En viktig förutsättning för att nämnden ska kunna följa upp om verksamhetens tjänster utförs enligt gällande regelverk är att ledningssystemets alla delar införs. Delar som kvarstår att införa är bland annat att upprätta ett system för att fastställa verksamhetens processer, system för avvikelsehantering, rutiner för förebyggande riskanalyser och en fungerande dokumenthantering. 19