Tentamen: Ögonavsnittet T9 VT1, 2001. 1/26 Tentamen VT1 2001 Ögonavsnittet under ÖNH/Ögonkursen Instruktioner Denna del består av 4 patientfall. I varje fall kommer sjukdomsbild och fakta att tillföras successivt med nya delfrågor. Delfrågorna är mestadels av multiple choice-natur. Du skall då endast kryssa för ett svarsalternativ per fråga. Svars-alternativen kan vara felaktiga, delvis riktiga eller helt riktiga och du får bedöma vilket som är det mest rimliga. Vid garderingar utdöms 0 poäng. Några delfrågor är av kortsvarstyp. Du ska då skriva inom ramen --- gärna kort men koncist Besvarat ark läggs när det är klart upp-och-ned på golvet till höger om dig. Tag därefter fram nästa ark och vänd det rätt. Det är inte tillåtet att ha flera ark framme samtidigt. Lagt ark ligger. Det är således inte tillåtet att vandra fram och tillbaka i denna del av tentamen. Lägg alla sidorna i kuvertet efter det att du är klar med samtliga ark. Vi hoppas att frågorna känns relevanta för den genomgångna kursen. Glöm inte att fylla i personnummer på varje ark! Lycka till! Håkan, Peter
Tentamen: Ögonavsnittet T9 VT1, 2001. 2/26 FALL 1
Tentamen: Ögonavsnittet T9 VT1, 2001. 3/26 Du är distriktsläkare på en vårdcentral i norrlands inland, på din telefontid på förmiddagen får du ett samtal från en närbelägen (10 mil) sameby, patienten som ringer har sedan i går märkt en synförsämring på vänster öga utan föregående trauma. Han är 48 år gammal och tar inga mediciner. Vilka frågor ställer du för att kunna karakterisera synnedsättningen?
Tentamen: Ögonavsnittet T9 VT1, 2001. 4/26 Du är distriktsläkare på en vårdcentral i norrlands inland, på din telefontid på förmiddagen får du ett samtal från en närbelägen (10 mil) sameby, patienten som ringer har sedan i går märkt en synförsämring på vänster öga utan föregående trauma. Han är 48 år gammal och tar inga mediciner. Patienten berättar att han tycker att det är svårt att se till vänster och att det är sämre i dag än i går, Han ser också många svarta prickar framför vänster öga. Hur handlägger du nu i telefonen. Patienten får en tid på din mottagning nästa dag, tidigt. ( ) Du ber patienten komma akut till din mottagning redan under förmiddagen. ( ) Du ber patienten ringa direkt till ögonkliniken i Skellefteå för att vinna tid. ( )
Tentamen: Ögonavsnittet T9 VT1, 2001. 5/26 Du är distriktsläkare på en vårdcentral i norrlands inland, på din telefontid på förmiddagen får du ett samtal från en närbelägen (10 mil) sameby, patienten som ringer har sedan i går märkt en synförsämring på vänster öga utan föregående trauma. Han är 48 år gammal och tar inga mediciner. Patienten berättar att han tycker att det är svårt att se till vänster och att det är sämre i dag än i går, Han ser också många svarta prickar framför vänster öga. Du bestämmer dig för att be patienten komma in akut till dig och han kommer strax innan lunch. Vad/hur bör du främst undersöka? (Spaltlampa finns) Yttre inspektion i spaltlampa, pupillreaktioner, oftalmoskopi bilateralt. ( ) Yttre inspektion med ficklampa, oftalmoskopi, synfält enligt Donders. ( ) Synskärpa, synfält enligt Donders, genomfallande ljus. ( ) Synskärpa, yttre inspektion med ficklampa, oftalmoskopi, synfält enligt Donders. ( ) Oftalmoskopi, synfält enligt Donders. ( )
Tentamen: Ögonavsnittet T9 VT1, 2001. 6/26 Du är distriktsläkare på en vårdcentral i norrlands inland, på din telefontid på förmiddagen får du ett samtal från en närbelägen (10 mil) sameby, patienten som ringer har sedan i går märkt en synförsämring på vänster öga utan föregående trauma. Han är 48 år gammal och tar inga mediciner. Patienten berättar att han tycker att det är svårt att se till vänster och att det är sämre i dag än i går, Han ser också många svarta prickar framför vänster öga. Du bestämmer dig för att be patienten komma in akut till dig och han kommer strax innan lunch. Du finner att synskärpan är 0.8 på höger öga och 0.7 på vänster öga. Synfält enligt Donders visar är normalt på höger öga men du misstänker en defekt nedåt vänster på vänster öga. Undersökning i genomfallande ljus tycker du är ua. Vilken diagnos måste du först utesluta? Glaskroppsgrumlingar. ( ) Glaskroppsblödning. ( ) Näthinneavlossning. ( ) Centralvenstrombos. ( ) Optikusneurit. ( ) Migrän. ( ) Hur förklarar du för patienten det tillstånd du valt? (rita gärna)
Tentamen: Ögonavsnittet T9 VT1, 2001. 7/26 Du är distriktsläkare på en vårdcentral i norrlands inland, på din telefontid på förmiddagen får du ett samtal från en närbelägen (10 mil) sameby, patienten som ringer har sedan i går märkt en synförsämring på vänster öga utan föregående trauma. Han är 48 år gammal och tar inga mediciner. Patienten berättar att han tycker att det är svårt att se till vänster och att det är sämre i dag än i går, Han ser också många svarta prickar framför vänster öga. Du bestämmer dig för att be patienten komma in akut till dig och han kommer strax innan lunch. Du finner att synskärpan är 0.8 på höger öga och 0.7 på vänster öga. Synfält enligt Donders visar är normalt på höger öga men du misstänker en defekt nedåt vänster på vänster öga. Undersökning i genomfallande ljus tycker du är ua. Du måste utesluta näthinneavlossning och förklarar tillståndet för patienten. Hur handlägger du patienten vidare nu? Elektiv remiss till ögonkliniken i Skellefteå. ( ) Akut remiss till ögonkliniken i Skellefteå. ( ) Du oftalmoskoperar för att utesluta näthinneavlossning. ( ) Du ringer ögonkliniken i Skellefteå och diskuterar handläggningen. ( ) Hur behandlas näthinneavlossning? Hur är prognosen vid näthinneavlossning om man inte behandlar den?
Tentamen: Ögonavsnittet T9 VT1, 2001. 8/26 Du är distriktsläkare på en vårdcentral i norrlands inland, på din telefontid på förmiddagen får du ett samtal från en närbelägen (10 mil) sameby, patienten som ringer har sedan i går märkt en synförsämring på vänster öga utan föregående trauma. Han är 48 år gammal och tar inga mediciner. Patienten berättar att han tycker att det är svårt att se till vänster och att det är sämre i dag än i går, Han ser också många svarta prickar framför vänster öga. Du bestämmer dig för att be patienten komma in akut till dig och han kommer strax innan lunch. Du finner att synskärpan är 0.8 på höger öga och 0.7 på vänster öga. Synfält enligt Donders visar är normalt på höger öga men du misstänker en defekt nedåt vänster på vänster öga. Undersökning i genomfallande ljus tycker du är ua. Du måste utesluta näthinneavlossning och förklarar tillståndet för patienten. Patienten kommer till undersökning på ögonkliniken samma eftermiddag och opereras för näthinneavlossning nästkommande dag. Han får behålla god synskärpa och kan fortsätta arbeta med renskötseln. Obehandlat kunde patienten blivit blind.
Tentamen: Ögonavsnittet T9 VT1, 2001. 9/26 FALL 2
Tentamen: Ögonavsnittet T9 VT1, 2001. 10/26 Du arbetar som distriktsläkare i Åre. Sköterskan leder in nästa patient i undersökningsrummet. Han heter Per och klagar på kraftig smärta i båda ögonen vilket han har haft sedan sent i natt. Du undrar vad han gjort under gårdagen, Per berättar då att han åkt skidor hela dagen, men han kan inte minnas att han fått något i ögonen. Han berättar också att han tar Daonil mot sin diabetes men inga andra mediciner. Du bestämmer dig för att undersöka, men patienten kniper hårt med ögonen så fort du lyser med ficklampan. Hur gör du för att få till stånd undersökningen? Ge patienten tablett Voltaren och vänta en halvtimme innan du fortsätter undersökningen. ( ) Droppa lokalanestetika i båda ögonen och gör en yttre inspektion. ( ) Droppa fluorescein i båda ögonen. ( ) Droppa lokalanestetika och fluorescein i båda ögonen och gör en yttre inspektion. ( ) Remittera patienten till Östersund (ögonkliniken) för undersökning. ( )
Tentamen: Ögonavsnittet T9 VT1, 2001. 11/26 Du arbetar som distriktsläkare i Åre. Sköterskan leder in nästa patient i undersökningsrummet. Han heter Per och klagar på kraftig smärta i båda ögonen vilket han har haft sedan sent i natt. Du undrar vad han gjort under gårdagen, Per berättar då att han åkt skidor hela dagen, men han kan inte minnas att han fått något i ögonen. Han berättar också att han tar Daonil mot sin diabetes men inga andra mediciner. Du bestämmer dig för att undersöka, men patienten kniper hårt med ögonen så fort du lyser med ficklampan. Du droppar ytanestetika i Pers ögon och han ser snart gladare ut då smärtan släpper. Du ser en kraftig blandinjektion och en uppsplittrad ljusreflex på kornea. När du droppat fluorescein finner du ett finprickigt färgupptag över hela kornea. Vad har Per mest sannolikt råkat ut för? Akutglaukom. ( ) Bilaterala recidiverande erosioner. ( ) UV-ljus skada från det kraftiga solljuset i pisten. ( ) Ödem i kornea pga svängande b-glukos. ( ) Bilateral infektiös keratit. ( ) Bilateral akut irit. ( )
Tentamen: Ögonavsnittet T9 VT1, 2001. 12/26 Du arbetar som distriktsläkare i Åre. Sköterskan leder in nästa patient i undersökningsrummet. Han heter Per och klagar på kraftig smärta i båda ögonen vilket han har haft sedan sent i natt. Du undrar vad han gjort under gårdagen, Per berättar då att han åkt skidor hela dagen, men han kan inte minnas att han fått något i ögonen. Han berättar också att han tar Daonil mot sin diabetes men inga andra mediciner. Du bestämmer dig för att undersöka, men patienten kniper hårt med ögonen så fort du lyser med ficklampan. Du droppar ytanestetika i Pers ögon och han ser snart gladare ut då smärtan släpper. Du ser en kraftig blandinjektion och en uppsplittrad ljusreflex på kornea. När du droppat fluorescein finner du ett finprickigt färgupptag över hela kornea. Du frågar Per och mycket riktigt har han åkt utan solglasögon hela dagen i går eftersom han inte vill ha vita ringar kring ögonen. Han har alltså fått en UV-ljus skada på kornea Hur handlägger du denna skada? Akut remiss till närmaste ögonklinik. ( ) Antibiotikasalva i bägge ögonen. ( ) Bedövningssalva i bägge ögonen. ( ) Förband för bägge ögonen. ( ) Expektans. ( ) Nämn en annan typ av aktivitet utöver skidåkning som kan ge samma tillstånd?
Tentamen: Ögonavsnittet T9 VT1, 2001. 13/26 Du arbetar som distriktsläkare i Åre. Sköterskan leder in nästa patient i undersökningsrummet. Han heter Per och klagar på kraftig smärta i båda ögonen vilket han har haft sedan sent i natt. Du undrar vad han gjort under gårdagen, Per berättar då att han åkt skidor hela dagen, men han kan inte minnas att han fått något i ögonen. Han berättar också att han tar Daonil mot sin diabetes men inga andra mediciner. Du bestämmer dig för att undersöka, men patienten kniper hårt med ögonen så fort du lyser med ficklampan. Du droppar ytanestetika i Pers ögon och han ser snart gladare ut då smärtan släpper. Du ser en kraftig blandinjektion och en uppsplittrad ljusreflex på kornea. När du droppat fluorescein finner du ett finprickigt färgupptag över hela kornea. Du frågar Per och mycket riktigt har han åkt utan solglasögon hela dagen i går eftersom han inte vill ha vita ringar kring ögonen. Han har alltså fått en UV-ljus skada på kornea Du behandlar patienten med Chloromycetinsalva 1X4 i vardera ögat under några dygn eller bedövningssalva under ett dygn. Per tycker att du verkar duktig på ögonsjukdomar och kommer på att han inte blivit kontrollerad i sina ögon för diabetesförändringar. Han ber dig därför undersöka ögonen med tanke på detta. Beskriv de olika ögonbottenförändringar du känner till vid diabetes? Hur handlägger du ögonbottenundersökningen? Dilaterar och oftalmoskoperar. ( ) Det behövs ingen kontroll eftersom Per har åldersdiabetes. ( ) Per har bara haft sin diabetes i två år och det behövs ingen kontroll förrän efter fem år. ( ) Du skickar en remiss till Pers hemmaklinik (ögon) för uppföljning med ögonbottenfotografering. ( ) Du tar tillbaka Per för oftalmoskopi senare i veckan när kornea läkt. ( )
Tentamen: Ögonavsnittet T9 VT1, 2001. 14/26 Du arbetar som distriktsläkare i Åre. Sköterskan leder in nästa patient i undersökningsrummet. Han heter Per och klagar på kraftig smärta i båda ögonen vilket han har haft sedan sent i natt. Du undrar vad han gjort under gårdagen, Per berättar då att han åkt skidor hela dagen, men han kan inte minnas att han fått något i ögonen. Han berättar också att han tar Daonil mot sin diabetes men inga andra mediciner. Du bestämmer dig för att undersöka, men patienten kniper hårt med ögonen så fort du lyser med ficklampan. Du droppar ytanestetika i Pers ögon och han ser snart gladare ut då smärtan släpper. Du ser en kraftig blandinjektion och en uppsplittrad ljusreflex på kornea. När du droppat fluorescein finner du ett finprickigt färgupptag över hela kornea. Du frågar Per och mycket riktigt har han åkt utan solglasögon hela dagen i går eftersom han inte vill ha vita ringar kring ögonen. Han har alltså fått en UV-ljus skada på kornea Du behandlar patienten med Chloromycetinsalva 1X4 i vardera ögat under några dygn eller bedövningssalva under ett dygn. Du skickade en remiss för ögonbottenfotografering MEN låt oss leka med tanken at du i stället dilaterat och oftalmoskoperat så som patienten önskade. Du ser då inga förändringar i ögonbotten och Per går nöjd hem till hotellet för att vila. Det är din tur att vara kvällsjour och vid 23 tiden ser du till din förvåning att Per är tillbaka i väntrummet. Han ser ut att må väldigt dåligt och du ber syster att genast ta in honom i undersökningsrummet. Han berättar nu att det kändes bättre och bättre i båda ögonen fram till ca kl 19:00 men att han därefter fått tilltagande suddseende och därefter också värk i vä öga och att han de sista timmarna börjat må illa och fått ont i huvudet Status visus: H=0.9, V=fingerräkning på 1 meters håll. Det vänstra ögat är kraftigt blandinjicerat och kornea är dåligt genomskinlig och iris ses bara suddigt. Vad har drabbat Per? Kornealskadan på vänster öga har återkommit. ( ) Per har drabbats av akutglaukom efter dilatationen. ( ) Överkänslighetsreaktion på Chloromycetinsalvan. ( ) Bakteriell keratit med pseudomonas. ( ) Akut irit. ( )
Tentamen: Ögonavsnittet T9 VT1, 2001. 15/26 Du arbetar som distriktsläkare i Åre. Sköterskan leder in nästa patient i undersökningsrummet. Han heter Per och klagar på kraftig smärta i båda ögonen vilket han har haft sedan sent i natt. Du undrar vad han gjort under gårdagen, Per berättar då att han åkt skidor hela dagen, men han kan inte minnas att han fått något i ögonen. Han berättar också att han tar Daonil mot sin diabetes men inga andra mediciner. Du bestämmer dig för att undersöka, men patienten kniper hårt med ögonen så fort du lyser med ficklampan. Du droppar ytanestetika i Pers ögon och han ser snart gladare ut då smärtan släpper. Du ser en kraftig blandinjektion och en uppsplittrad ljusreflex på kornea. När du droppat fluorescein finner du ett finprickigt färgupptag över hela kornea. Du frågar Per och mycket riktigt har han åkt utan solglasögon hela dagen i går eftersom han inte vill ha vita ringar kring ögonen. Han har alltså fått en UV-ljus skada på kornea Du behandlar patienten med Chloromycetinsalva 1X4 i vardera ögat under några dygn eller bedövningssalva under ett dygn. Du skickade en remiss för ögonbottenfotografering MEN låt oss leka med tanken at du i stället dilaterat och oftalmoskoperat så som patienten önskade. Du ser då inga förändringar i ögonbotten och Per går nöjd hem till hotellet för att vila. Det är din tur att vara kvällsjour och vid 23 tiden ser du till din förvåning att Per är tillbaka i väntrummet. Han ser ut att må väldigt dåligt och du ber syster att genast ta in honom i undersökningsrummet. Han berättar nu att det kändes bättre och bättre i båda ögonen fram till ca kl 19:00 men att han därefter fått tilltagande suddseende och därefter också värk i vä öga och att han de sista timmarna börjat må illa och fått ont i huvudet Status visus: H=0.9, V=fingerräkning på 1 meters håll. Det vänstra ögat är kraftigt blandinjicerat och kornea är dåligt genomskinlig och iris ses bara suddigt. Du palperar båda bulberna och finner att vänster bulb är mycket hård men att höger känns tämligen mjuk. Per har alltså ett akutglaukom på detta öga. Hur vill du handlägga fallet vidare? Akut remiss till ögonkliniken i Östersund (10mil ). ( ) Smärtstillande och transport till ögonkliniken på morgonen. ( ) Telefonkontakt med ögonjouren och akut handläggning enligt dennes rekommendationer. ( ) Ögondroppar med Pilokarpin samt tablett Diamox och kontroll hos dig dagen därpå. ( ) Expektans. ( ) Hur behandlas akut glaukom på ögonklinik?
Tentamen: Ögonavsnittet T9 VT1, 2001. 16/26 Du arbetar som distriktsläkare i Åre. Sköterskan leder in nästa patient i undersökningsrummet. Han heter Per och klagar på kraftig smärta i båda ögonen vilket han har haft sedan sent i natt. Du undrar vad han gjort under gårdagen, Per berättar då att han åkt skidor hela dagen, men han kan inte minnas att han fått något i ögonen. Han berättar också att han tar Daonil mot sin diabetes men inga andra mediciner. Du bestämmer dig för att undersöka, men patienten kniper hårt med ögonen så fort du lyser med ficklampan. Du droppar ytanestetika i Pers ögon och han ser snart gladare ut då smärtan släpper. Du ser en kraftig blandinjektion och en uppsplittrad ljusreflex på kornea. När du droppat fluorescein finner du ett finprickigt färgupptag över hela kornea. Du frågar Per och mycket riktigt har han åkt utan solglasögon hela dagen i går eftersom han inte vill ha vita ringar kring ögonen. Han har alltså fått en UV-ljus skada på kornea Du behandlar patienten med Chloromycetinsalva 1X4 i vardera ögat under några dygn eller bedövningssalva under ett dygn. Du skickade en remiss för ögonbottenfotografering MEN låt oss leka med tanken at du i stället dilaterat och oftalmoskoperat så som patienten önskade. Du ser då inga förändringar i ögonbotten och Per går nöjd hem till hotellet för att vila. Det är din tur att vara kvällsjour och vid 23 tiden ser du till din förvåning att Per är tillbaka i väntrummet. Han ser ut att må väldigt dåligt och du ber syster att genast ta in honom i undersökningsrummet. Han berättar nu att det kändes bättre och bättre i båda ögonen fram till ca kl 19:00 men att han därefter fått tilltagande suddseende och därefter också värk i vä öga och att han de sista timmarna börjat må illa och fått ont i huvudet Status visus: H=0.9, V=fingerräkning på 1 meters håll. Det vänstra ögat är kraftigt blandinjicerat och kornea är dåligt genomskinlig och iris ses bara suddigt. Du palperar båda bulberna och finner att vänster bulb är mycket hård men att höger känns tämligen mjuk. Per har alltså ett akutglaukom på detta öga. Du pratar med ögonjouren som ordinerar Diamox tabletter och pilokarpin samt blockadren ögondroppar (om sådana finns på mottagningen) innan ambulansfärden till Östersund. Hur stor är risken att du ska utlösa ett sådant akut glaukom genom dilatation på din mottagning och vilka konsekvenser får riskbedömningen? Obetydlig risk och gör inte att jag avhåller mig från dilatation när jag tycker det behövs). ( ) Måttlig risk och gör att jag noga överväger innan jag dilaterar). ( ) Stor risk och jag dilaterar enbart i undantagsfall). ( )
Tentamen: Ögonavsnittet T9 VT1, 2001. 17/26 Du arbetar som distriktsläkare i Åre. Sköterskan leder in nästa patient i undersökningsrummet. Han heter Per och klagar på kraftig smärta i båda ögonen vilket han har haft sedan sent i natt. Du undrar vad han gjort under gårdagen, Per berättar då att han åkt skidor hela dagen, men han kan inte minnas att han fått något i ögonen. Han berättar också att han tar Daonil mot sin diabetes men inga andra mediciner. Du bestämmer dig för att undersöka, men patienten kniper hårt med ögonen så fort du lyser med ficklampan. Du droppar ytanestetika i Pers ögon och han ser snart gladare ut då smärtan släpper. Du ser en kraftig blandinjektion och en uppsplittrad ljusreflex på kornea. När du droppat fluorescein finner du ett finprickigt färgupptag över hela kornea. Du frågar Per och mycket riktigt har han åkt utan solglasögon hela dagen i går eftersom han inte vill ha vita ringar kring ögonen. Han har alltså fått en UV-ljus skada på kornea Du behandlar patienten med Chloromycetinsalva 1X4 i vardera ögat under några dygn eller bedövningssalva under ett dygn. Du skickade en remiss för ögonbottenfotografering MEN låt oss leka med tanken at du i stället dilaterat och oftalmoskoperat så som patienten önskade. Du ser då inga förändringar i ögonbotten och Per går nöjd hem till hotellet för att vila. Det är din tur att vara kvällsjour och vid 23 tiden ser du till din förvåning att Per är tillbaka i väntrummet. Han ser ut att må väldigt dåligt och du ber syster att genast ta in honom i undersökningsrummet. Han berättar nu att det kändes bättre och bättre i båda ögonen fram till ca kl 19:00 men att han därefter fått tilltagande suddseende och därefter också värk i vä öga och att han de sista timmarna börjat må illa och fått ont i huvudet Status visus: H=0.9, V=fingerräkning på 1 meters håll. Det vänstra ögat är kraftigt blandinjicerat och kornea är dåligt genomskinlig och iris ses bara suddigt. Du palperar båda bulberna och finner att vänster bulb är mycket hård men att höger känns tämligen mjuk. Per har alltså ett akutglaukom på detta öga. Du pratar med ögonjouren som ordinerar Diamox tabletter och pilokarpin samt blockadren ögondroppar (om sådana finns på mottagningen) innan ambulansfärden till Östersund. Risken för akut glaukom är minimal och påverkar inte beslut om dilatation egentligen och den här patientens öde får mest ses som en olycklig komplikation som knappast kunnat förebyggas.
Tentamen: Ögonavsnittet T9 VT1, 2001. 18/26 FALL 3
Tentamen: Ögonavsnittet T9 VT1, 2001. 19/26 Du är kirurgjour på akutmottagningen i Ystad och har också hand om alla ögonfall på jourtid. På kvällen söker en 24 årig man med rodnad och irritationskänsla i höger öga. Han har haft besvären i några dagar. Vad vill du allra först bedöma i status? Synskärpa. ( ) Injektionstyp. ( ) Korneas ljusreflex (med ficklampa). ( ) Kornealepitel (med fluorescein). ( ) Sekretion. ( ) Pupillreaktioner. ( ) Papill. ( ) Vad vill du allra först penetrera i anamnesen? Värk. ( ) Synpåverkan. ( ) Smitta. ( ) Allmänsjukdomar. ( ) Klåda. ( )
Tentamen: Ögonavsnittet T9 VT1, 2001. 20/26 Du är kirurgjour på akutmottagningen i Ystad och har också hand om alla ögonfall på jourtid. På kvällen söker en 24 årig man med rodnad och irritationskänsla i höger öga. Han har haft besvären i några dagar. Patienten har ingen värk eller synnedsättning och du finner en konjunktival injektion. Kornea ser normal ut. Dessutom en purulent till mukopurulent sekretion. Andra ögat är normalt. Vilken diagnos är mest trolig? Herpeskeratit. ( ) Allergisk konjuntivit. ( ) Akut glaukom. ( ) Irit. ( ) Bakteriell konjunktivit. ( ) Hur handlägger du denna diagnos?
Tentamen: Ögonavsnittet T9 VT1, 2001. 21/26 Du är kirurgjour på akutmottagningen i Ystad och har också hand om alla ögonfall på jourtid. På kvällen söker en 24 årig man med rodnad och irritationskänsla i höger öga. Han har haft besvären i några dagar. Patienten har ingen värk eller synnedsättning och du finner en konjunktival injektion. Kornea ser normal ut. Dessutom en purulent till mukopurulent sekretion. Andra ögat är normalt. Du misstänker bakteriell konjunktivit och behandlar med antibiotikasalva eller droppar till 2 dagar efter symtomfrihet. Om patienten i stället hade varit en 2 månader gammal baby, och besvären redan recidiverat 2 gånger efter ovanstående behandling hur hade du då handlagt fallet? På samma sätt. ( ) Odling för bakterier och chlamydia samt ny kur med antibiotikadroppar. ( ) Odling för bakterier och chlamydia, ny kur med antibiotikadroppar och Erytromycin mixtur. ( ) Ny kur med antibiotikadroppar samt råd om tårvägsmassage. ( ) Remiss till ögonklinik. ( )
Tentamen: Ögonavsnittet T9 VT1, 2001. 22/26 FALL 4
Tentamen: Ögonavsnittet T9 VT1, 2001. 23/26 Du är distriktsläkare i Svedala, på din vanliga mottagning kommer Lisa åtta år. Hon söker eftersom mamman tycker att Lisa börjat skela. Du tittar i Lisas journal från barnavårdscentralen men kan inte hitta några noteringar om skelning eller nedsatt syn, Lisa verkar vara frisk i övrigt också. Vilka undersökningar vill du göra? Visusprövning och ögonrörelser. ( ) Pupillreaktioner, covertest och ögonrörelser. ( ) Pupillreaktioner och visusprövning. ( ) Visusprövning och covertest. ( ) Visusprövning, covertest och pupillrektioner. ( ) Vid vilka åldrar är det rimligt att screena barn för synnedsättning och vilka undersökningar är aktuella? Tidpunkt Undersökningar
Tentamen: Ögonavsnittet T9 VT1, 2001. 24/26 Du är distriktsläkare i Svedala, på din vanliga mottagning kommer Lisa åtta år. Hon söker eftersom mamman tycker att Lisa börjat skela. Du tittar i Lisas journal från barnavårdscentralen men kan inte hitta några noteringar om skelning eller nedsatt syn, Lisa verkar vara frisk i övrigt också. Du finner att visus är 0,7 på både höger och vänster öga utan korrektion, Lisa har normala pupillrektioner men en liten utåtskelning på vänster öga. Hur vill du gå vidare för att fastställa orsaken till skelningen och den lilla bilaterala synnedsättningen? Du tror att skelningen beror på synnedsättningen och skickar Lisa till optiker för glasutprovning. ( ) Du bedömer skelningen som nytillkommen och remitterar Lisa till ögonkliniken. ( ) Du gör ett neurologstatus på Lisa och frågar efter huvudvärk. ( ) Du remitterar Lisa till barnkliniken för vidare utredning akut. ( ) Du misstänker postinfektiös genes, tar infektionsprover, t.ex. Borreliaserologi återbesök 1 vecka. ( ) Du tar infektionsprover, gör neurologstatus och utvidgar anamnesen (huvudvärk, infektioner). ( ) Varför kan skelning hos barn vara farligt för synen? Vilken typ av skelning är vanligast hos barn? Inåtskelning. ( ) Utåtskelning. ( )
Tentamen: Ögonavsnittet T9 VT1, 2001. 25/26 Du är distriktsläkare i Svedala, på din vanliga mottagning kommer Lisa åtta år. Hon söker eftersom mamman tycker att Lisa börjat skela. Du tittar i Lisas journal från barnavårdscentralen men kan inte hitta några noteringar om skelning eller nedsatt syn, Lisa verkar vara frisk i övrigt också. Du finner att visus är 0,7 på både höger och vänster öga utan korrektion, Lisa har normala pupillrektioner men en liten utåtskelning på vänster öga. Du gör ett neurologstatus på Lisa samt får fram at hon haft mer huvudvärk senaste månaderna, men att både Mor och Far har migrän. Neurologstatus är normalt frånsett att du har svårt att se synnerverna, du dilaterar och ser då följande bild på bägge ögonen: Vad ser du och vad är det ett tecken på? Papillödem, optikusneurit. ( ) Normala papiller. ( ) Papillödem, intrakraniell tryckstegring. ( ) Optikusinfarkt pga temporalisarterit. ( )
Tentamen: Ögonavsnittet T9 VT1, 2001. 26/26 Du är distriktsläkare i Svedala, på din vanliga mottagning kommer Lisa åtta år. Hon söker eftersom mamman tycker att Lisa börjat skela. Du tittar i Lisas journal från barnavårdscentralen men kan inte hitta några noteringar om skelning eller nedsatt syn, Lisa verkar vara frisk i övrigt också. Du finner att visus är 0,7 på både höger och vänster öga utan korrektion, Lisa har normala pupillrektioner men en liten utåtskelning på vänster öga. Du gör ett neurologstatus på Lisa samt får fram at hon haft mer huvudvärk senaste månaderna, men att både Mor och Far har migrän. Neurologstatus är normalt frånsett att du har svårt att se synnerverna, du dilaterar därför. Lisa har ett bilateralt papillödem där man i första hand får misstänka en intracraniell tryckstegring. Du remitterar Lisa akut till barnkliniken, efter telefonkonsultation med jourhavande, för vidare utredning och behandling. SLUT