Bibliotek och läsande Bibliotek och läsande individuell stimulans eller samhällsnytta? Lars Höglund och Eva Wahlström B iblioteken har trots viss stabilitet över tid ändå genomgått stora förändringar. De finns, liksom andra sociala institutioner på en föränderlig arena där värderingar, ekonomiska och politiska villkor förändras. Biblioteken agerar också på en informationsmarknad där det på senare år tillkommit många olika nya media, teknologier och aktörer. En sådan förändringsprocess återfinns i flera länder i västvärlden. I Storbritannien har man under den senaste 15-årsperioden genomfört omfattande studier om folkbibliotekens verksamhet och betydelse. I början på 1990-talet konstateras i en större forskningsrapport att: The context for public library management in the last thirty years has been one of change, followed by yet more change a context shared by all institutions in the public sector. (Kinnell Evans, 1991, cf Vincent & Pateman 2006). I Sverige fastslog den förra regeringen i en proposition att folkbildningen, dit folkbiblioteken i viss mån fortfarande hör hemma, stärker demokratin. (Proposition 2005/06, s. 18). Biblioteken är en av de samhällsinstitutioner som medborgarna hyser stort förtroende för. I en tidigare SOM-undersökning angav till och med många att de var villiga att betala högre skatt för bättre biblioteksservice (Höglund, 1999). I Sverige, liksom i de övriga nordiska länderna har folkbiblioteken en stark ställning, men forskningen om folkbiblioteken är inte så omfattande. När det gäller biblioteksvanor ger SOM-institutets mätningar längre tidsserier både vad det gäller biblioteksbesök, bokläsning och Internetanvändning. Under flera år har dessa undersökningar uppvisat relativt stabila siffror. De senaste åren märks dock förändringar, bland annat när det gäller biblioteksbesök. Under lång tid har samtidigt biblioteksstatistiken visat en nedgång när det gäller utlåning av böcker, som dock fortfarande ligger på en relativt hög nivå. Tillsammans med introduktionen av nya media, studieplatser och andra tjänster har detta motiverat fortsatt frekventa besök för en stor del av befolkningen. Vilka förändringar kan vi då se när det gäller biblioteksbesök och läsning. Varför besöker man bibliotek idag? Ökar eller minskar läsandet i olika grupper och hur sammanhänger läsande med andra förhållanden? Hur påverkar läsandet individ och samhälle. Kan vi se samband mellan läsning eller biblioteksanvändning och synen på våra medmänniskor eller kanske till och med vår hälsa (Statens Folkhälsoinstitut, 2005). I denna artikel redovisar vi några resultat som berör dessa frågor. 237
Lars Höglund och Eva Wahlström Biblioteks- och informationsvanor Biblioteken är ett av flera sätt att få tillgång till litteratur, men de fyller också andra funktioner. Framförallt garanterar biblioteken en allmän och fri informationstillgång, vilket är grundläggande för en demokrati. Läsning av böcker tillmäts också ett värde som en grundläggande färdighet och ett etablerat sätt att förmedla kultur, information, fakta och underhållning. Martin Ingvar har studerat hur hjärnans funktioner påverkas av läsning. Han har bl. a kommit fram till att bristande läskunnighet påverkar förmågan till abstrakt tänkande och därmed förmågan att verkligen förstå information (Borgström, 2006). Det är därför intressant att närmare studera hur läsningen av litteratur utvecklas över tid, hur det ser ut i olika grupper och hur läsning och biblioteksanvändning sammanhänger med andra förhållanden. I figur 1 återges andelen av de svarande som under det senaste året läst bok, besökt bibliotek och använt Internet åtminstone någon gång per år för perioden 1995-2006. Här framgår tydligt en mindre nedgång i biblioteksbesök under perioden liksom att adoptionskurvan för Internet redan börjat plana ut efter en expansiv introduktionsfas. När det gäller bokläsning åtminstone någon gång per år verkar detta ganska stabilt över tid. Trots detta kan man då och då notera larmsignaler om minskad läsning, t ex bland yngre män. SCBs Ulf-undersökningar noterar en minskning i den gruppen mellan 1982 och 2005 (SCB 2007). Figur 1 Biblioteksbesök, bokläsning och Internetanvändning. Andel som gjort/ använt åtminstone någon gång under det senaste året 1995-2006 (procent) 100 90 80 70 60 64 66 65 65 66 69 71 60 62 62 60 57 50 40 30 20 10 0 Biblioteksbesök Läst bok Använt Internet 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 238
Bibliotek och läsande I Tabell 1 kan vi se hur den översiktliga bilden från diagrammet ovan ser ut för olika grupper. Förändringarna är i de flesta fall måttliga under de fyra senaste åren. Stora skillnader finns dock mellan olika grupper, t ex när det gäller utbildning och biblioteksbesök. Den påtagliga skillnaden mellan män och kvinnor, där kvinnor både läser böcker och använder bibliotek i större utsträckning än män, kvarstår och ökar till och med något när det gäller biblioteksbesök. Någon större skillnad mellan män och kvinnor när det gäller Internet märks inte i denna tabell med användning åtminstone någon gång per år som tröskelvärde. Användningsfrekvensen är dock olika både mellan män och kvinnor och framförallt mellan olika åldersgrupper. Det framgår också här att under de senaste fyra åren kan man notera en nedgång i biblioteksbesök bland yngre (15-29 år) och en ökad andel Internetanvändare bland de äldre (65-85 år), där dock fortfarande majoriteten inte använt Internet senaste året (Tabell 1). Detta i kontrast till yngre och medelålders där de allra flesta brukar Internet mer eller mindre frekvent. Sambandet mellan utbildning och Internetanvändning har successivt försvagats med undantag för dem med grundskola som högsta utbildning vilket förklaras av att det i denna grupp återfinns många från den äldre generationen med kort obligatorisk skolgång. Tabell 1 Biblioteksbesök, bokläsning och Internet 2002-2006 (procent) Biblioteksbesök Läst bok Använt Internet Procent senaste året senaste året senaste året År 2003 2004 2005 2006 2003 2004 2005 2006 2003 2004 2005 2006 Ålder 15-29 73 72 75 67 89 88 90 90 98 98 99 99 30-49 65 67 62 59 86 88 86 88 92 93 94 97 50-64 55 57 52 52 83 83 85 85 73 76 77 81 65-85 55 53 57 51 80 82 84 81 24 27 33 38 Kön Män 57 55 52 48 78 78 77 79 78 77 79 80 Kvinnor 66 69 68 65 91 92 94 93 73 76 77 81 Utbildning Låg 45 42 45 38 70 71 84 70 43 47 48 49 Medellåg 60 62 58 56 86 85 85 85 83 84 83 87 Medelhög - 72 68 66-93 92 93-88 90 90 Hög 80 80 76 72 96 97 97 97 92 92 95 95 Nuvarande familjetyp Arbetarhem 56 56 55 53 77 78 79 79 69 71 72 75 Jordbrukarhem 51 46 49 47 79 73 78 75 50 48 65 50 Tjänstemannahem 67 68 61 57 91 92 92 92 81 81 80 85 Högre tjänstemän/ akademiker 74 79 81 72 97 96 98 98 90 92 92 95 Företagare 60 55 50 54 85 88 86 90 78 77 82 83 Antal svar 1773 3440 1706 1631 3499 3435 3377 3187 3513 3423 3385 3196 239
Lars Höglund och Eva Wahlström Det finns anledning, inte minst ur demokratisynpunkt, att uppmärksamma informationsklyftor mellan generationerna. Robert D. Putman har visat hur samhällsförändringar och generationsskiften hänger samman. (Putnam, 2001 s. 34). Putnams empiri utgår från det amerikanska samhället, men man kan dra paralleller till det svenska samhället, särskilt när det gäller olika åldersgruppers bruk av ny teknik som t.ex. Internet. Numera genomgår flertalet av ungdomarna någon form av gymnasieutbildning och Internet som teknologi har adopterats i de flesta grupper. Det kan användas i alltfler sammanhang och blir en given utgångspunkt för planering av nya verksamheter, för informationsöverföring, media etc. Samtidigt kan den utvecklingen missgynna en växande äldre befolkning, som i mindre grad har tillgång till den nya teknologin och vanligen har kortare utbildning. Biblioteksbesöken visar en mindre nedgång det senaste året bland både män och kvinnor och såväl bland lågutbildade som bland högre tjänstemän/akademiker. Årets siffra 57 procent, som åtminstone någon gång per år besöker bibliotek, är den lägsta under de senaste 11 åren. Den till synes stabila kurvan för bokläsning någon gång per år eller oftare (Figur 1) rymmer motsägelser. Om vi ser till dem som läser böcker ofta, t ex en eller flera gånger per vecka verkar denna grupp ha ökat från ca 30 procent i mitten av 1990- talet till 43 procent 2005-2006. En motsvarande minskning har skett i andelen som läser någon gång i månaden eller mer sällan, medan de som aldrig läser är ungefär lika många och exkluderats i det följande diagrammet (Figur 2). Figur 2 Läsning ofta respektive sällan 1995-2006 (procent) 100 90 80 70 60 Läst ofta Läst sällan 50 40 30 20 30 30 30 32 31 35 37 39 41 42 43 43 10 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Kommentar: Läsning ofta här definierat som varje vecka eller flera gånger per vecka. Läsning sällan motsvarar läst bok någon gång per månad eller mer sällan. De som svarat aldrig ingår inte. 240
Bibliotek och läsande Läsning i olika grupper En mer detaljerad bild av utvecklingen får man då mer specifika åldersgrupper studeras. I vissa undersökningar antyds ett minskat läsande bland de yngre, sett över en längre tid. Vi har därför studerat läsningen i olika åldersgrupper. Resultatet visar att läsning av böcker en eller flera gånger per vecka under det senaste decenniet ökat i alla åldergrupper. Detta kan hänga samman med flera faktorer såsom ökat utbud via allt fler försäljningsställen, ökade studerandegrupper mm. Något stöd för att ungas läsning skulle gå ned får vi inte i dessa data (Figur 3). Olika undersökningar visar inte riktigt samma tendenser, vilket gör det svårt att formulera säkra slutsatser, men vi finner i detta material en ökad andel som läser varje vecka i samtliga åldergrupper. Vi har i tidigare SOM-undersökningar konstaterat att kön, utbildning och studieaktivitet kan förutsäga en stor del av variationen i biblioteksanvändning och bokläsning (se Höglund & Wahlström (2006). Så är fallet även i 2006 års mätning. Den sammantagna effekten av nämnda faktorer på biblioteksbesök motsvarar ca 50 procent. Figur 3 Läsning varje vecka i olika åldersgrupper 1995-2006 (procent) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 15-24 25-29 30-59 60-75 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 av variationen, vilket är något mindre än föregående år, men fortfarande ett högt värde. Skillnaden i dessa variablers effekt på bokläsning är, jämfört med de närmast föregående åren, mindre än för biblioteksbesök (Tabell 2). 241
Lars Höglund och Eva Wahlström Tabell 2 Andel som använder biblioteket resp. läser böcker efter kön, utbildning och studieaktivitet 2006 (procent) STUDERANDE NEJ JA Utbildning LÅG HÖG LÅG HÖG Kön Man Kv Man Kv Man Kv Man Kv Procent som besöker bibliotek varje kvartal eller oftare 25 31 34 50 52 63 55 82 Läst bok varje kvartal eller oftare 50 70 77 91 62 80 77 93 Antal svar: Biblioteksbesök 444 374 245 352 46 62 22 45 Läst bok 834 700 518 712 93 116 39 88 Kommentar: Ett effektmått som varierar mellan 0 och 1, baserat på genomsnittlig procentskillnad kan beräknas från tabellen ovan. Effekter på biblioteksbesök: Kön=0,15 Utb=0.13 Studier=0,22 Totalt 2006=0,50 Effekter på bokläsning: Kön=0,17 Utb=0,19 Studier=0,06 Totalt 2006=0,42 Bas: Biblioteksbesök n= 1590, Läst bok n=3100. Skillnaderna vad gäller bokläsning och biblioteksbesök är således betydande mellan olika grupper. Här är lågutbildade män en grupp som biblioteken sällan når. Även i denna grupp anger dock så många som 50 procent att de läser bok någon gång per kvartal eller oftare och häften så många besöker bibliotek lika ofta. Olika skäl till biblioteksbesök Trots många förändringar under senare år är det fortfarande boklån som motiverar de flesta biblioteksbesöken (Tabell 3). Den tendens till minskade biblioteksbesök vi nämnt ovan har sin motsvarighet i biblioteksstatistiken, främst vad gäller traditionell bokutlåning. Nya media, som olika former av ljudböcker och e- böcker ökar, men från så låg nivå att totalbilden inte ändras väsentligt, eftersom utlåningen av böcker står för så stora volymer. Nedgången för boklån gäller framförallt skönlitteratur för vuxna och facklitteratur, men i viss mån också barnböcker, som är den litteraturkategori som dominerar utlånen vid svenska folkbibliotek. Nu är dock bokutlåning endast en av flera tjänster biblioteken erbjuder och vi har därför ställt frågor om i vilka syften man gör sina biblioteksbesök. 242
Bibliotek och läsande Tabell 3 Viktiga skäl för biblioteksbesök efter kön och ålder 2006 (procent) Andel som tycker aktiviteten är ett viktigt skäl Kön: Ålder: Skäl för besök: Män Kvinnor 15-29 30-49 50-64 65-85 Låna barnböcker 28 44 23 58 35 16 Låna fackböcker 52 63 56 65 59 47 Låna skönlitteratur 57 73 63 62 72 69 Låna ljudböcker 23 35 25 32 33 29 Tillgång till Internet 14 21 37 17 10 7 Låna musik el film 23 23 26 27 18 18 Låna/läsa mtrl på annat språk 17 22 32 19 17 9 Tillgång till arbetsplats 13 17 33 14 10 5 Tillgång till hjälp 42 55 51 49 53 51 Miljön och möta andra 23 28 21 22 28 34 Ta del av kulturevenemang 24 34 19 26 34 44 Antal svar (n=1707) 807 900 310 526 495 376 Män gör samma bedömning som kvinnor endast när det gäller att låna musik eller film. För både män och kvinnor och för olika åldersgrupper är lån av skönlitteratur det viktigaste skälet till biblioteksbesök, men kvinnor ligger ca 15 procentenheter högre än männen. Förutom lån av fack- och skönlitteratur, som är centralt för alla grupper i tabell 3, har olika åldersgrupper specifika intressen. För yngre är tillgången till Internet och till arbetsplats av särskilt stor betydelse, för gruppen 30-49 år är barnböcker viktigt, för de äldre är miljön och kulturevenemang viktigare än för övriga grupper. Av särskilt intresse är att tillgång till hjälp betonas av samtliga grupper. Omkring 50 procent framhåller detta som ett viktigt skäl för biblioteksbesök, vilket innebär en tredjeplats efter lån av fack- och skönlitteratur. Idag framhålls ofta bibliotekets roll som mötesplats i vid mening. Omkring en fjärdedel anger miljön och att möta andra som ett viktigt skäl, vilket gäller i alla åldersgrupper, men möjligheten att låna böcker och få tillgång till hjälp anges som viktigt av nästan dubbelt så många. Om man i begreppet mötesplats även inkluderar mötet med kultur- och information täcks ett antal olika aktiviteter in, inklusive användning och läsning på plats, vilket inte fångas in i vanlig utlåningsstatistik. Det kan finnas olika orsaker till att utlåningsstatistiken minskar mer än biblioteksbesöken under den studerade tidsperioden. En faktor som otillräckligt tagits upp är nedläggningarna av biblioteksfilialer, bokbussar och andra former av utlåningsstationer. Särskilt intressant i sammanhanget är arbetsplatsbiblioteken. Lars Furuland konstaterar att under 1990-talet försvann hälften av arbetsplatsbiblioteken i folkbibliotekens regi, en utveckling som fortsatt (Furuland, 2006 s.38). 243
Lars Höglund och Eva Wahlström Detta material kan i många fall ha registrerats som utlånat och detta skulle kunna förklara en del av nedgången i utlån, utan att besöksstatistiken därmed påverkats. En annan faktor som skulle kunna förklara minskande boklån, gentemot relativt oförändrade biblioteksbesök, är färre bokinköp vid biblioteken och ökade privata bokinköp. Sammantaget tycks kombinationen av olika möjligheter för bibliotekens roll och medverkan i samhället vara mer komplex än vad man i första hand tänker på. Det finns idag en hel del forskning och resultat som handlar om att kultur på olika sätt kan ge positiva effekter Vi skall därför i följande avsnitt ta upp några sådana samband. Högläsning ger informationskompetens Forskning om högläsning för barn och dess effekter över tid är av naturliga skäl inte helt enkelt att genomföra. I Barnbarometern har 3-8-åringars kultur- och medievanor studerats och där uppges att 74% av föräldrarna läser högt för sina barn varje dag och detta innebär en mindre ökning under senare år (Filipsson & Abrahamsson, 2001). Samma undersökning visar dock att den tid som barnen dagligen ägnar åt boken minskar till förmån för tevetittande. Den sociokulturella och kulturpsykologiska synen på språk och lärande som Lev Vygotskij på sin tid utformade har betytt mycket för förståelsen av barns språkutveckling. Han visade bl.a. att den språkliga kompetensen är avgörande för hur människan tolkar och konstruerar sin föreställningsvärld. (Vygotskij, 1999). Karin Taube, professor i pedagogik, sätter läsförmåga och självförtroende i samband med varandra och hävdar att högläsning är ett måste för barnets språkliga medvetenhet (Taube, 2004 s.114). Taube poängterar vidare att en språklig medvetenhet är förutsättningen för att kunna omvandla ett muntligt tal till ett skriftligt språk. Den språkliga medvetenhet som krävs för att utveckla en fungerande läsförmåga kan också uppstå spontant hos barn som växer upp i språkligt gynnsamma miljöer (Lidberg, 1993), medan andra måste få extra stimulans, för att språkutvecklingen ska bli gynnsam. Högläsning är i detta sammanhang ett viktigt redskap. På senare år har högläsningens betydelse för barns utveckling uppmärksammats, inte minst i samband med rapporter om en nedgående trend för skolbarnens läsförmågor. Pedagoger, språkforskare och hjärnforskare har utifrån olika perspektiv visat på högläsningens betydelse för barnets utveckling. Ingvar Lundberg slår fast en rad positiva effekter som högläsning ger; barnets ordförråd berikas, det introduceras i skriftspråket och lär sig att distansera sig från ett språk som är fristående från här- och nu- situationen. (Lundberg (2006) s. 40). En effekt av detta torde också vara en förberedelse för abstrakt tänkande i andra former, något som informationssamhället i högsta grad kräver av sina medborgare. Detta bekräftas också av internationella studier, som visat på att ett tidigt introducerande av skönlitteratur rustade barnen inför mötet med och förståelsen av annan information. (Sheldrick 244
Bibliotek och läsande Ross, 1999). Vid högläsning förstår också barnen efter hand hur berättelser byggs upp och detta förbereder dem, enligt Lundberg, inför uppgiften att läsa själva. Vidare stimuleras uppmärksamheten och koncentrationsförmågan förstärks. Inte minst viktigt är, att i samspelet mellan barnet och föräldern stärks barnets möjligheter att upptäcka hur litteratur och skriftspråk kan vara en källa till kunskap, äventyr och avkoppling. (Lundberg, 2006 s.41-42). Det torde stå utom allt tvivel att högläsning har stor betydelse för förvärvandet av många kompetenser som skolan och samhället i stort kräver av individen. Vi redovisar därför förekomsten av högläsning för barn, i vilken utsträckning olika grupper läser högt för sina barn, hur det skiljer sig åt mellan män och kvinnor liksom hur länge man läser högt i genomsnitt. Först kan konstateras att högläsning för barn är relativt vanligt. En majoritet av såväl män som kvinnor med barn i åldern upp till sex år läser högt för barnen åtminstone någon gång per månad. Endast en mindre del, drygt 20 procent läser dock mer än 20 minuter. Det vanligaste tycks vara att läsa omkring en kvart. Tabell 4 Läst högt för barn 0-6 år Lästid för män och kvinnor 2006 (procent) Läst högt 1-10 min 11-20 min 21 min el mer Summa Kvinnor 30 48 23 101 Män 29 51 21 101 Antal svar 55 92 41 188 Kommentar: Bas svarande med barn 0-6 år. Skillnaderna är emellertid stora mellan män och kvinnor och mellan låg- och högutbildade. Bland lågutbildade är det ungefär dubbelt så vanligt att man sällan eller aldrig läser högt för barnen. Lågutbildade män är den grupp som mest sällan läser för barnen, där hela 40 procent läser sällan eller aldrig (tabell 5). Tabell 5 Läst högt för barn 0-6 år efter utbildning och kön (procent) Utbildning Låg Hög Kön Män Kvinnor Män Kvinnor Läst högt flera ggr/vecka 49 55 62 73 Läst någon gång/ vecka 11 20 23 7 Läst mer sällan eller aldrig 40 25 15 20 Antal svar 45 55 39 60 Kommentar: Bas svarande med barn 0-6 år (Antal svarande: 186) 245
Lars Höglund och Eva Wahlström Om man ser till läsning för barn i olika sociala grupper är skillnaderna mellan män och kvinnor påtagliga i alla grupper utom i familjer som beskrivs som tjänstemannafamilj, men inte högre tjänsteman eller akademiker. Den senare gruppen uppvisar, liksom företagarfamiljer också stora skillnader mellan män och kvinnor, vilket möjligen antyder att övertid och karriär kan motverka jämställdheten. Medan utbildning och kön har viss betydelse för högläsning, har närheten till och tillgång till litteratur ett betydligt starkare samband med högläsningen. Biblioteksbesök någon gång per kvartal eller oftare är relaterat till högläsning för barn både bland hög- och lågutbildade. Ett mycket starkt samband med högläsning har också medlemskap i bokklubb för barn. Detta förklarar nästan hälften av variationen (se Tabell 6). Sambandet mellan högläsning och bokklubb är ungefär lika starkt bland högutbildade som bland lågutbildade. Även bland dem som är med i bokklubb för barn bidrar biblioteksbesöken ytterligare till läsning. Bakom detta resultat kan givetvis också ligga skillnader i attityder, beredskap att satsa tid och resurser på barnen mm. Det är ändå anmärkningsvärt att utbildningens betydelse här är så måttlig och att bokklubbsmedlemskap har så stor betydelse. Tabell 6 Läst högt för barn någon gång/månad eller oftare efter biblioteksbesök, medlemskap i bokklubb för barn och utbildning 2006 (procent) Utbildning: Låg Hög Medlem i bokklubb f. barn: Nej Ja Nej Ja Biblioteksbesök: Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Läst högt för barn 23 38 77 89 32 45 82 88 Antal svar 447 167 30 18 219 192 27 25 Kommentar: Bas är svarande med egna barn. Biblioteksbesök ngn gång per kvartal eller oftare. Läst högt någon gång per månad eller oftare. Effekt av bokklubb 0,47, av biblioteksbesök 0,12 och av utbildning 0,1. Totalt: 0,69. 246
Bibliotek och läsande Läsningens roll för individ och samhälle Många tycks eniga om att förmågan att läsa och därmed kunna tillägna sig både samhällsinformation och kultur är en rättvisefråga och därmed också en demokratifråga, men läsning kan också ha en rad andra konsekvenser som vi vet ganska lite om. Vissa studier har visat att inställningen till omvärlden och andra människor har samband med läsning och biblioteksanvändning. Resonemanget som stödjer detta bygger på att läsning av framförallt skönlitteratur kan bidra till att vidga referensramarna och ge ökade insikter om andra människor och situationer. I SOMundersökningen finns data om synen på andra människor, dels i form av synen på flyktinginvandring, dels i vilken utsträckning man litar på andra, vilket kan ses både individuellt och som en egenskap i ett samhälle (se Rothstein, 2006). Detta har här relaterats till en fråga om hur ofta man läser just skönlitteratur. Som framgår av Tabell 8 tycks båda dessa faktorer vara förknippade med läsning av skönlitteratur även då man kontrollerar för utbildning, som också har viss betydelse. Utbildningsnivå, biblioteksbesök och läsning av skönlitteratur har alla samband med tillit till andra människor och samvarierar även med synen på flyktinginvandring. Hög utbildning, biblioteksbesök och läsning av skönlitteratur innebär med andra ord högre sannolikhet för tillit till andra och en positiv syn på flyktinginvandring. Ytterligare en test kunde vara att kontrollera för kön som har nära samband med biblioteksbesök och läsning. Det visar sig dock att även efter kontroll av kön kvarstår de ovan konstaterade sambanden i båda fallen (se not tabell 8). Det är rimligt att se läsningen som betingad av en rad olika faktorer som rör behov, tillgång, stimulans, sociala förhållanden, vanor mm. Konsekvenserna torde också vara av många olika slag. De samband vi finner här ger likartade resultat som i den västsvenska SOM-undersökningen trots variationer i frågeformulering och oberoende urval, vilket stärker sannolikheten att vi är något intressant på spåren (Höglund & Wahlström, 2007). Sambanden är emellertid komplicerade och många faktorer kan samspela. Det är därför lämpligt att se resultatet som intressanta samvariationer, där olika möjliga förklaringar successivt kan förkastas och därmed stärka dem som kvarstår. 247
Lars Höglund och Eva Wahlström Tabell 8 Tillit och syn på flyktinginvandring mot biblioteksbesök, bokläsning och utbildning 2006 (procent) Utbildning: Låg Hög Läst skönlitteratur någon gång per månad el oftare: Nej Ja Nej Ja Besökt bibliotek senaste kvartalet: Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Andel med hög tillit 45 64 54 59 56 62 68 77 till andra (n= 1558) Andel som anser färre flyktingar 14 18 20 29 20 32 33 45 vara dåligt förslag (n=1545) Kommentar: Effekten av biblioteksbesök och läsning av skönlitteratur på tillit till andra respektive synen på flyktinginvandring kan anges som ett mått mellan 0 och 1, baserat på genomsnittlig procentskillnad. Detta mått innebär att vi konstaterar en samvariation här under kontroll för två andra variabler i tabellens huvud. Effekt på tillit: Biblioteksbesök 0,20; Läst skönlitteratur 0,08; Utbildning 0,10, Totalt=0,38. Effekt på syn på flyktinginvandring: Biblioteksbesök 0,09; Läst skönlitteratur 0,11; Utbildning 0,14, Totalt=0,34 Med kontroll av kön i stället för biblioteksbesök blir effekten av skönlitteratur på tillit 0,13 och på syn på flyktinginvandring 0,12, dvs. något högre än i tabellen ovan. Effekten av utbildning blir 0,14 respektive 0,16, medan effekten av kön givet kontroll för utbildning och läsning av skönlitteratur ligger nära 0. Biblioteket mötesplats mellan offentligt och privat? Biblioteksanvändning har flera funktioner såsom tillgång till arbetsplats och möjligheter att använda olika media, men är fortfarande nära kopplat till läsning. Årets undersökning ger den lägsta siffran för biblioteksbesök på 11 år. Nedgången är inte stor, men en tydlig tendens som går i linje med Kulturrådets utlåningsstatik. Utlåningen av nya media ökar, men boklånen är fortfarande det skäl som flest anger som orsak till sina biblioteksbesök. Intressant är också att omkring 50 procent i alla åldersgrupper uppger tillgången till hjälp som ett viktigt skäl för att besöka biblioteket. Biblioteken är en viktig stimulans till läsning genom att information och litteratur erbjuds alla utan avgift. En annan viktig faktor är föräldrarnas engagemang i barnens språkutveckling genom biblioteksbesök, högläsning och medlemskap i bokklubbar för barn. 248
Bibliotek och läsande Både användning av bibliotek och läsning tycks ha intressanta samband med andra faktorer som påverkar hur människor förhåller sig till varandra och i vilken mån man är benägen att stimulera barnen genom att läsa för dem. Utbildning och kön har stor betydelse för om man läser eller använder bibliotek, men om man läser och använder bibliotek ger skillnader i utbildning begränsad tilläggseffekt. Vi har också pekat på att tidig språkstimulans genom högläsning, liksom biblioteksbruk och läsning är socialt skiktat och skiljer sig påtagligt mellan könen och mellan grupper med olika utbildning. Närhet till litteratur och olika typer av stimulans till läsning kan därför vara ännu viktigare än vi trott. Tillit, som antyder förtroende för andra, är en aspekt på begreppet socialt kapital ett begrepp som rör både individ och samhälle (Rothstein 2006). Vi har här visat exempel på att biblioteksanvändning och läsning har samband med både tillit till andra människor och synen på flyktinginvandring. Sociologen Ferdinand Tönnies såg hur den konkreta lokala gemenskapen, Gemeinschaft, mer och mer ersattes av det organiserade institutionssamhället, Gesellschaft. Jürgen Habermas uttrycker samma motsättning med begreppen livsvärld och systemvärld i sin analys av hur det offentliga samhället växer fram. För att dessa världar ska fungera tillsammans måste det, enligt Habermas, finnas normer och rättvisa, en slags demokratisk viljebildning. Ett dilemma för att uppnå detta är konflikten mellan demokratiprincipen och individens önskan och rättigheter. Habermas ser folkbildningen och dess idé om en hög bildningsnivå hos befolkningen som en lösning på detta dilemma (Habermas, 2003). Detta innebär att biblioteken har, eller skulle kunna ha, en unik mellanposition i det offentliga samhällets och medborgarnas liv, genom att i Habermas anda, förena och vara en länk mellan det offentliga och privata. Samtidigt skulle användningen av litteratur, kultur och information kunna stärka och stimulera förutsättningarna för utveckling både inom den privata sfären och i det offentliga samtalet. Referenser Borgström, Håkan (2006): Den hemliga koden. Aktuell forskning om läsning. Stockholm: Vetenskapsrådet Filipson, Leni & Abrahamsson, Anna (2001) Barnbarometern 2000/2001: 3-8 åringars kultur- och medievanor. Mediamätningen i Skandinavien: Stockholm. Furuland, Lars (2006): Svensk arbetarlitteratur. Årsbok för Arbetarnas Kulturhistoriska sällskap 2006. Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Stockholm: Atlas. Habermas, Jürgen (2003) Borglig offentlighet: kategorierna privat och offentligt i det moderna samhället. Lund: Arkiv. Höglund, Lars (1999) Bibliotekens värde. I: Ljusnande Framtid. SOM-undersökningen 1998, SOM-rapport nr 22. Red.Holmberg, Sören & Weibull, Lennart. SOM-institutet: Göteborg. 249
Lars Höglund och Eva Wahlström Höglund, Lars & Wahlström, Eva (2006): Biblioteken, barnen och framtiden. I: Holmberg, Sören & Weibull, Lennart (red.): Du stora nya värld. Trettiofyra kapitel om politik, medier och samhälle. SOM- undersökningen 2005. SOM- rapport nr 39. SOM-institutet: Göteborg. Höglund, Lars & Wahlström, Eva (2007): Bibliotek, läsning och förtroende. I: Nilsson, Lennart (red): Det våras för regionen. Västsverige 1998-2005. SOM-rapport nr 40. SOM- institutet: Göteborgs universitet. Kinnell Evans, Margaret (1991): All change? Public library management strategies for the 1990 s. London: Taylor Graham. Liberg, Caroline (1993): Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur. Lundberg, Ingvar (2006): Alla kan lära sig läsa och skriva. Stockholm: Natur & Kultur. Proposition 2005/06:192. Lära, växa, förändra. Stockholm. Putnam, Robert D (2001): Den ensamme bowlaren. Den amerikanska medborgarandans upplösning och förnyelse. Stockholm. SNS Förlag. Rothstein, Bo (2006) Sociala nätverk och mellanmänsklig tillit. I: Holmberg, Sören & Weibull, Lennart (red.): Du stora nya värld. Trettiofyra kapital om politik, medier och samhällle. SOM- undersökningen 2005. SOM- rapport nr 39. SOMinstitutet: Göteborgs universitet. SCB (2007): Ulf-undersökningarna. www.scb.se. Statens Folkhälsoinstitut (2005) Kultur för hälsa. En exempelsamling från forskning och praktik. R 2005:23. www.fhi.se. Taube, Karin (2004) Läsinlärning och självförtroende psykologiska teorier, empiriska undersökningar och pedagogiska konsekvenser. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. Vincent John & Pateman John (2006): From equal opportunities to tackling social exclusion. I: Bowman, J H (ed.) (2006): British Librarianship and Information Work 1991-2000. Ashgate. Vygotskij, Lev S. (1999): Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos. 250