Examensarbete 15hp Kosttillskott Kartläggning av användandet av kosttillskott på gym Författare: Handledare: Examinator Termin: Kurskod: Kjellberg, Sebastian Axelsson, Ida Ahnesjö, Jonas Bergman, Patrick VT 2012 2IV10E
Sammanfattning Studien syftar till att undersöka användandet av kosttillskott och kunskaperna om desamma på gym. En enkätundersökning har genomförts med 73 svarande varav 39 (53,4 %) var män och 34 (46,6 %) var kvinnor. Av deltagarna i undersökningen tog 53,4 % (n=39) kosttillskott. Större andel av männen, 64,1 % (n=25), än av kvinnorna, 41,2 % (n=14) tog kosttillskott. 69,2 % (n=27) av de som tränade för att bygga muskler tog samtidigt kosttillskott. 63 % (n=17) av dessa tog också kosttillskott för att öka sin muskelmassa. 69,2 % (n=27) av kosttillskottsanvändarna tränar för att bygga muskler. Det var ingen skilland på medianvärdet mellan männen och kvinnorna på kunskapsfrågorna om kosttillskott (p=0,273). Det fanns inte heller någon skillnad mellan de som använde kosttillskott och de som inte använde kosttillskott i medianvärdet på kunskapsfrågorna (p=0,542) Slutsatser: Undersökningen visar att de som tränar för att bygga muskler tar kosttillskott i större utsträckning än de som tränar för motion eller sin idrott. Bland folk som tränar på gym är det ingen skillnad i kunskaperna om kosttillskott mellan de som äter kosttillskott och de som inte äter kosttillskott. Det är ingen skillnad mellan kunskaperna om kottillskott mellan män och kvinnor. Nyckelord: Kosttillskott, gym, kunskap
Innehåll 1. BAKGRUND... 7 1.1 INLEDNING... 7 1.2 FORSKNING... 8 2. SYFTE... 12 2.1 FRÅGESTÄLLNINGAR:... 12 3. METOD... 13 3.1 URVAL... 13 3.2 ENKÄTEN... 14 3.2.1 Upplägg... 14 3.2.2 Frågor... 15 3.3 ETISKA STÄLLNINGSTAGANDEN OCH BEMÖTANDE... 17 3.4 DATABEHANDLING... 18 3.5 PILOTSTUDIE... 19 4. RESULTAT... 21 4.1 SAMMANSTÄLLNING ÖVER UNDERSÖKNINGENS GRUNLÄGGANDE FRÅGOR... 21 4.2 ANLEDNING TILL ANVÄNDANDET AV KOSTTILLSKOTT I FÖRHÅLLANDE TILL KÖN... 23 4.3 SAMBANDET MELLAN ANLEDNINGEN TILL ANVÄNDANDE AV KOSTTILLSKOTT OCH ANLEDNINGEN TILL TRÄNING PÅ GYM.... 24 4.4 FREKVENS AV TRÄNING I FÖRHÅLLANDE TILL KÖN OCH ANVÄNDANDET AV KOSTTILLSKOTT... 25 4.5 MEDIANVÄRDEN FÖR ANTAL RÄTT PÅ SANT ELLER FALSKT... 26 5. DISKUSSION... 28 5.1 ANLEDNING TILL KOSTTILLSKOTTSANVÄNDANDE... 29 5.2 KUNSKAPER OM KOSTTILLSKOTT... 30 5.3 KOSTTILLSKOTT I FRAMTIDEN... 32 5.4 SLUTSATSER... 32 6. REFERENSER... 34
BILAGOR... 1 BILAGA 1 - PILOTENKÄT... 1 BILAGA 2 - ENKÄT... 5 BILAGA 3 - RÄTT SVAR - ENKÄT... 9
1. Bakgrund 1.1 Inledning Användandet av kosttillskott är en omdebatterad fråga (Life 2010; Livsmedelsverket 2003; Livsmedelsverket 2011; Riksidrottsförbundet 2011; Riksidrottsförbundet 2012; WADA 2008). Åsikterna går isär om huruvida kosttillskott bör vara legitimt eller inte. Vissa anser att kosttillskott är helt onödigt och att en allsidig kost täcker alla behov. De största av dessa aktörer är Livsmedelsverket, Riksidrottsförbundet samt den internationella anti-dopingbyrån, WADA, som uttryckligen tar avstånd från kosttillskott och anser att de ämnen som tillförs via kosttillskott lika gärna kan tas in via en välbalanserad kost (Livsmedelsverket 2003; Riksidrottsförbundet 2011; WADA 2008). Andra menar att kosttillskott är ett viktigt komplement för alla, oavsett aktivitetsgrad. Life, som är en stor kedja med hälsokostbutiker, påstår i sin kampanj från 2010 att alla bör komplettera sin kost med kosttillskott. De påstår att livsmedel idag har mycket mindre näring än för 70 år sedan (Life 2010). Life har för denna kampanj blivit stämda av Livsmedelsverket då de anser att den är grovt vilseledande. Det finns nämligen internationella lagar som styr vad man får påstå om ett livsmedel och dess effekter. Om det inte finns tillräckligt med vetenskapliga underlag för att påståendet stämmer kan man bli anmäld till EU. (European comission 2012) Trots rekomendationerna från Livsmedelsverket och deras stämning av Life är kosttillskottsmarknaden på stark uppgång. Idag finns en mängd olika återförsäljare av kosttillskott i Sverige både som fysiska- och internetbaserade butiker. De största av dessa har mellan åren 2007 och 2010 ökat sin 7
omsättning med över 50 % från ca. 436 miljoner kronor till ca. 665 miljoner kronor (Affärsdata, 2012). 1.2 Forskning Att omsättningssiffrorna för kosttillskottsindustrin har ökat är ett resultat av en ökad kosttillskottsanvändning. Men hur ser det egentligen ut på gymmen? Flera studier visar att många som tränar på gym använder någon form av kosttillskott. Enligt denna forskning tillhör proteinpulver, kreatin, gainer samt multivitamin de vanligaste formerna. (Froiland, et al. 2004; Bianco, et al. 2011; Sanchez Oliver, et al. 2011). Forskningen visar också att fler män än kvinnor tar någon form av kosttillskott (Bianco, et al. 2011). Angående proteintillskott och dess effekter har flera olika studier gjorts. (bl.a. Ferguson-Stegall, et al. 2010; Wolfe, 2000). Precis vilka effekter intag av proteintillskott har i samband med träning har inte fullt ut kunnat bevisas. Forskning visar dock att det har en effekt på proteinnedbrytningen och proteinsyntesen. Intag av protein innan och/eller efter ett träningspass minskar proteinnedbrytningen och ökar proteinsyntesen. Intag av protein tillsammans med kolhydrater i samband med träning har också visat sig ha en minskande effekt på proteinnedbrytningen. (Jeunkendrup & Gleeson 2007) Ett antal undersökningar om användning av kosttillskott på olika gym har gjorts (Sanchez Oliver, et al. 2011; Bianco, et al. 2011). Dessa studier visar att en stor del av de som tränar på gym använder sig av just proteintillskott och ofta i kombination med någon annan form av kosttillskott som kreatin eller kolhydrater. 8
Dessa undersökningar berör också hur testpersonerna har kommit i kontakt med kosttillskotten. Det vill säga vilken källa de har till sin kunskap om kosttillskott. Det visar sig att många litar på vänner, familj och gyminstruktörer när det kommer till att välja kosttillskott. Väldigt få rådfrågar läkare, dietist eller liknande som har större kunskap inom området. (Bianco, et al. 2011; Froiland et al. 2004; Jessri et al. 2010) Froiland et al. (2004) har gjort en enkätundersökning om användandet av kosttillskott hos ungdomar på college som utövade olika sporter. Undersökningen skulle studera vilka kosttillskott som användes, varifrån de som tog kosttillskott fick sin information samt anledningen till att de använde kosttillskott. Respondenterna fick själva definiera vad de ansåg som kosttillskott och inte. Av de 207 respondenter som deltog i studien använde 89 % någon form av kosttillskott. De kosttillskott som användes mest var proteinpulver, kreatin, gainer (en blandning av kolhydrater och proteiner som ökar återhämtningen efter ett träningspass) samt multivitamin. Studien visade också att det är en skillnad mellan kvinnor och män i anledningen till användandet av kosttillskott. De flesta kvinnorna i studien använde kosttillskott för att förbättra sin hälsa eller för att komplettera sin kost. Männen å andra sidan tog kosttillskott för att öka sin prestation eller för att bygga muskler. När det kom till respondenternas informationskällor var det få som svarade att de hade rådfrågat läkare eller dietist. De flesta litade på familj och vänner eller tränare. Kunskaperna om kosttillskott har studerats av Jessri et al. (2010). De har undersökt hur mycket iranska basket- och fotbollsspelare kan om olika kosttillskott. Studien genomfördes 9
med hjälp av en enkätundersökning. Enkäten bestod av två delar där den första bestod av grundläggande frågor och den andra av frågor rörande kunskaperna om idrottsnutrition. Enkätens andra del var indelad i subkategorierna: näringsämnen, vätska/uttorkning, viktontroll och kosttillskott. Av dessa subkategorier var kosttillskott den kategori där kunskaperna var lägst. En sammanställning som Livsmedelsverket (2011 (2)) har gjort visar att höga doser av vitaminer och mineraler med antioxidativa effekter kan ha skadliga effekter på hälsan. De har studerat ett flertal undersökningar som har försökt påvisa vilka effekter dessa ämnen kan ha på kroppen. Av studien har de fått fram att ett intag som överstiger det rekomenderade dagliga intaget (RDI) av dessa ämnen bl.a kan leda till ökad risk för kroniska sjukdomar (ex. hjärt-kärlsjukdomar och cancer) (Livsmedelsverket 2011 (2)). Denna studie bygger bl.a. på en undersökning av Melhus et al. (1998) som bevisade att en överdosering av A-vitamin kan leda till benskörhet. Resultatet av denna forskning gjorde att de ADdroppar som tidigare gavs till svenska barn numera är ersatta av enbart D-vitamin. (Andersson 2009; Melhus et al. 1998) Shephard & Shek (1998) redogör för hur olika former av kosttillskott kan rubba immunbalansen hos idrottande människor. De skriver att kosttillskott av olika slag kan vara bra för vissa idrottare om man vet hur de ska användas. Feldoseringar av desamma kan dock ge negativa konsekvenser på immunförsvaret. De menar också att man, istället för att ta kosttillskott, bör fokusera på en välbalanserad diet. Livsmedelsverket kommer, i sin studie, fram till precis samma slutsats; en välbalanserad kost ger tillräckligt med näringsämnen för att täcka upp för RDI. Deras studie visar 10
också att en överdriven dosering inte medför några positiva hälsovinster utan rentav kan vara skadligt. (Shephard & Shek 1998; Livsmedelsverket 2011 (2)) Riksidrottsförbundet (2011) är inne på samma linje som ovanstående vad det gäller eventuella faror med kosttillskott. De varnar för att många av de preparat som finns inte är tillräckligt kontrollerade och egentligen inte borde klassas som kosttillskott enligt Livsmedelsverkets ordinationer. De menar att eftersom många kostillskott är så dåligt kontrollerade finns det en risk att de innehåller dopingklassade preparat. Flera fall av idrottare som tagit någon form av kosttillskott och senare åkt fast för doping finns, såväl i Sverige som utomlands (Riksidrottsförbundet 2011; Riksidrottsförbundet 2012; WADA 2008). Såväl Riksidrottsförbundet (2011) som den internationella antidopingbyrån, WADA (2008), påpekar även att de avråder alla aktiva från att ta kosttillskott. (Riksidrottsförbundet 2011; Riksidrottsförbundet 2012; WADA 2008). Vad vet då de som tränar på gym egentligen om kosttillskott? Har de som använder kosttillskott mer kunskaper än de som inte gör det? Eller är det tvärtom? Om kunskap inom området saknas kan denna undersökning hjälpa till med att fylla ett behov genom att synliggöra brist på kunskap bland de som tränar på gym. Genom att på gymmen ge lättillgänglig information om kosttillskott skulle kunskapen öka. Med ökad kunskap om kosttillskott skulle debatten kunna få ett slut. 11
2. Syfte Att undersöka kostillskottsanvändandet och kunskaperna om kosttillskott hos personer som tränar på gym. 2.1 Frågeställningar: Varför använder de som tränar på gym kosttillskott? Finns det något samband mellan kosttillskottsanvändandet och frekvensen på träning? Skiljer sig användandet av kosttillskott åt beroende på vilket syfte träningen har? Finns det någon skillnad mellan könen och i vilken utsträkning de använder kosttillskott? Finns det en skillnad i kunskapsnivån om kosttillskott mellan de som använder kosttillskott och de som inte använder det? Finns det en skillnad i kunskapsnivån om kosttillskott mellan könen? 12
3. Metod En enkätundersökning angående användandet av kosttillskott hos de som tränar på gym har genomförts. Studien har avsett att undersöka hur användandet av kosttillskott skiljer sig åt beroende på hur och varför man tränar. Den har dessutom undersökt hur kunskaperna om olika kosttillskott ser ut. 3.1 Urval Undersökningen har utförts på olika gym i Nybro och Kalmar. Då urvalet skulle bli så stort och varierat som möjligt skulle alla tillgängliga gym inom dessa två städer inkluderas. Innan besöken genomfördes gjordes en kontroll med det aktuella gymmet för att få ett godkännande på att genomföra studien där. En enkät, som skulle godkännas av föreståndaren, medtogs vid varje tillfälle för att undvika missförstånd. Totalt fyra av sju gym godkände, utan omsvep, att undersökningen kunde göras där. Ett gym svarade tydligt nej och ytterligare två gav otydliga svar. Dessa tre blev då borträknade och inkluderas inte i undersökningen. Alltså ingick totalt fyra olika gym i undersökningen. Då dessa fyra inriktar sig mot olika målgrupper nådde undersökningen på detta vis ut till en större del av populationen jämfört med om bara ett gym inkluderats. Väl inne på gymmen gjordes en analys över miljön och därefter letades en strategisk plats för ändamålet upp. Denna plats var ett viktigt val eftersom alla enkäter skulle delas ut och fyllas i just där. Alla platser hade vissa kriterier som skulle uppfyllas för att godkännas: det skulle vara ett ställe där de allra flesta besökare passerade på sin väg in eller ut ur gymmet, det skulle finnas möjlighet att sitta ner vid ett bord för att underlätta för 13
deltagarna när de skulle svara på enkäterna och det skulle uppfattas som en lugn och trygg plats. Dessa kriterier sattes upp för att minska bortfallet och för att öka testpersonernas vilja att delta i undersökningen. Det sågs också som viktigt att de som hade genomfört ett träningspass skulle få möjlighet att vila upp sig under tiden som de deltog i undersökningen. En annan faktor bakom valet till plats var att ingen skulle störas under sitt träningspass. De skulle istället få möjlighet att svara antingen innan eller efter passet. 3.2 Enkäten Då denna studie baserats på en enkätundersökning var det av stor vikt att det tydligt definierades vad som menades med olika begrepp för att minimera misstolkningarna. Enkäten skulle vara enkelt utformad för att den skulle gå snabbt att svara på. Anledningen till detta var att respondenterna troligtvis skulle vara inne i ett träningspass och därmed varken ha tid eller fokus för att genomföra en krånglig enkät (se bilaga 2). Alla uppgifter i enkäten behandlades konfidentiellt och delagarna var anonyma. 3.2.1 Upplägg Enkäten är upplagd så att den inleds med neutrala och grundläggande frågor för att få den bakgrundsinformation som behövs. Därefter följer de frågor som är ämnade att ge svar på undersökningens syfte och frågeställningar. Detta överrensstämmer med vad Patel & Davidson (2003) anser vara en bra struktur på en enkät. Alla deltagare har fått svara på exakt samma frågor. Frågorna har stängda svarsalternativ och testdeltagarna ombedes att 14
enbart ge ett svar på varje fråga för att det skulle gå att generalisera. Detta ger, enligt riktlinjerna från Patel & Davidsson (2003) och Trost (2007), undersökningen hög grad av strukturering och standardisering. Enkäten bestod av följande variabler: Kön Ålder Träningsfrekvens Anledningen till gymträning Användande av kosttillskott Syftet med användandet av kosttillskott Vilka kosttillskott som används Sant eller Falskt påståenden om olika populära kosttillskott och dess verkan (se bilaga 2) Enkäten bestod av tre sidor varav den första var ett missiv med förklaring till undersökningen, information om enkäten samt vilka som utför undersökningen. Den andra sidan bestod av tre till fem frågor beroende på vad testpersonen svarar. Deltagaren ombeddes att endast ange ett alternativ på varje fråga för att sammanställningen av den data som samlats in skulle bli okomplicerad. På den tredje sidan fanns kunskapsfrågor om kosttillskott i form av påståenden där respondenten fick svara sant eller falskt. 3.2.2 Frågor På frågan om hur ofta man tränar på gym fanns fem olika alternativ att välja mellan; 1 2 ggr/vecka, 3 4 ggr/vecka, 5 6 ggr/vecka, mer sällan och oftare. 15
Den andra frågan handlade om anledningen till att respondenten tränar på gym. På den här frågan fanns tre alternativ; För att bygga muskler, Hälsovinster och För min idrott. Undersökningen handlar egentligen om att studera hur de som tränar för att bygga muskler skiljer sig från de andra i fråga om kosttillskottsanvändning och kunskaper om desamma. Trots detta finns det alltså tre olika alternativ på frågan. Anledningen till detta val var att underlätta för respondenterna. Resultaten på frågan har sammanställts genom att kategorierna; Hälsovinster och För min idrott slagits ihop. Denna gemensamma kategori har använts för att jämföras med de som tränar för att bygga muskler. Den tredje frågan på enkäten ställdes för att undersöka om testpersonen använde något kosttillskott. Om deltagaren svarade Nej på denna fråga behövde han/hon inte svara på de två följande frågorna utan fick istället hoppa direkt till nästa sida. Om de däremot svarade Ja fick de i nästa fråga besvara varför med hjälp av följande alternativ; För ökad prestation, För hälsovinster, För ökad muskelmassa, eller Annan anledning. Om de på denna fråga svarade Annan anledning fick de också skriva vilken denna anledning var. På sista frågan på den andra sidan fick deltagarna svara på vilka kosttillskott de använde. Denna fråga var, precis som alla andra, frivillig och deltagaren behövde alltså inte svara om han/hon inte ville. Tanken med frågan var att fastställa vilket kosttillskott som användes mest frekvent. Denna fråga gav också respondenten utrymme att uttrycka sig fritt på en fråga även om frågan i sig inte var av stor vikt för själva undersökningen. Konfidentialiteten var kanske allra viktigast 16
på den här frågan. I det fall att någon hade använt ett otillåtet preparat skulle varken författarna eller någon annan kunna läsa ut vem testpersonen var. Alltså skulle inga svar, på något sätt, komma på villovägar. Den tredje sidan på enkäten bestod av påståenden med Sant eller Falskt alternativ. Dessa påståenden var till för att undersöka hur mycket deltagarna visste om olika kosttillskott och dess effekter. Påståendena valdes ut efter en noggrann genomgång över vilka kosttillskott som är mest förekommande samt forskning om dess effekter (Gomez-Cabrera, et al. 2008; Tang, et al. 2007; De Palo, et al. 2001; Williams; Branch, (1998); Jeukendrup & Gleeson, 2007). Svaren på denna sida har sedan använts för att jämföra resultaten mellan de olika grupper som skapats i undersökningen. 3.3 Etiska ställningstaganden och bemötande Alla som deltog i undersökningen var anonyma och de enda som kom i kontakt med enkäterna förutom deltagarna var författarna. De gym som svarade nej på förfrågningen om undersökningen fick genomföras där respekterades och uteslöts från undersökningen. Alla personer som förfrågades att svara på enkäten bemöttes med en inledande hälsning. Därefter fick de en förfrågan om de hade tid att avsätta några minuter för att svara på en enkät samt en kort förklaring om vad undersökningen gick ut på. Ingen skulle på något sätt känna sig tvingad att svara på enkäten. Då någon svarade nej respekterades detta och personen uteslöts direkt från undersökningen. En ambition i 17
undersökningen var att alltid bemöta folk genom att vara trevliga och beredda att svara på frågor. Utdelandet av enkäterna gjordes av författarna själva. Alla som kom förbi blev tillfrågade att delta men vissa valde att avböja. Oftast var anledningen brist på tid. Dessa bortsågs ifrån och ingår inte i undersökningen. De kosttillskott som används har inte studerats närmare då undersökningen enbart handlat om att undersöka användandet av kosttillskott och inte vilka effekter dessa har. Samtliga testdeltagare har fått veta vad undersökningen handlar om och att det inte är någon jakt på doping. Genom att på detta sätt lugna de som, eventuellt, tar något olagligt är det tänkt att höja deltagandet i undersökningen. Tanken var inte att skrämma iväg någon utan tvärtom att få med så många som möjligt i undersökningen och därmed öka trovärdigheten för resultaten. 3.4 Databehandling Vid sammanställningen av de data som samlades in användes statistikprogrammet SPSS 20 (Wahlgren, 2008). De uträkningar som gjordes gällde: Anledningen till att respondenterna tränade på gym. Träningsfrekvens Om de använde kosttillskott Varför de tog kosttillskott Det som studerades var: Hur många som tog kosttillskott i relation till kön Frekvensen på träning mellan de som tog kosttillskott och de som inte tog kosttillskott 18
Medianvärde på antal rätt på Sant eller Falskt för de båda könen Antal rätt på Sant eller Falskt bland de som använde kosttillskott jämfört med de som inte använde kosttillskott Anledningen till att respondenterna tog kosttillskott Anledningen till träning på gym och anledningen till kosttillskottsanvändande Chi-2 test gjordes för: att undersöka om de som bygger muskler tar kosttillskott i större utsträckning än övriga. att undersöka om det fanns ett samband mellan respondenternas svar på frågorna om anledningen till kosttillskottsanvändning och anledningen till gymträning. samtliga påståenden för att utläsa eventuella skillnader. Dels mellan könen och dels mellan de som använde kosttillskott och de som inte gjorde det. Detta gjordes för att specifikt kunna se var/hur kunskaperna om kosttillskott skiljde sig. Ett Mann-Whitney U Test gjordes för att räkna ut signifikansen för de eventuella skillnader som upptäcktes på resultaten på Sant eller Falskt. 3.5 Pilotstudie Innan själva undersökningen startades genomfördes en pilotstudie med 18 svarande. Pilotstudien bestod av samma upplägg som huvudstudien med en sida med grundfrågor och en sida med kunskapsfrågor (se bilaga 1). Denna gav 19
intressanta resultat och visade att undersökningen, med vissa mindre justeringar, var högst genomförbar. Den antydde bl.a att det fanns en skillnad i kunskapsnivå om kosttillskott mellan de som använde kosttillskott och de som inte gjorde det. I gruppen som använde kosttillskott låg medelresultatet på 9,6/18 korrekta svar att jämföra med gruppen som inte tog något kosttillskott där medelresultatet var 8,1/18 rätt. Detta visade alltså på en potentiell kunskapsskillnad som i sin tur skulle kunna vara en anledning till om de som tränar på gym använder kosttillskott eller inte. 20
4. Resultat 4.1 Sammanställning över undersökningens grunläggande frågor Undersökningen omfattade 73 respondenter varav 53,4 % (n=39) var män och 46,6 % (n=34) var kvinnor (Se Tabell 1). Det vanligaste svaret i träningsfrekvens var 3-4 ggr/vecka (49,3 %). Spridningen var ungefär lika stor åt båda hållen vilket innebär att lika många tränade mindre än 3-4ggr/vecka (n=18) som mer än 3-4 ggr/vecka (n=19) (Se Tabell 1). Kategorierna hälsovinster (39,7 %, n=29) och för min idrotts skull (11 %, n=8) på frågan varför tränar du på gym slogs ihop till en egen kategori, övriga (50,7 %, n=37). Denna kategori jämfördes sedan med de som tränade för att bygga muskler (49,3 %, n=36). Undersökningen bestod alltså av i princip lika stor del muskelbyggare som övriga (Se Tabell 1). 53,4 % (n= 39) av testdeltagarna använde någon form av kosttillskott. I undersökningen var det större andel män, 64,1 % (n=25), än kvinnor, 41,2 % (n=14) som använde någon form av kosttillskott (Se Tabell 1). 21
Tabell 1. Tabellen visar vad respondenterna svarade på de olika frågorna i enkäten. Procentsatserna visar hur stor del av varje grupp som angav det aktuella alternativet på varje fråga. Kvinnor (n=34) Män (n=39) Poolade (n=73) Medianålder 26 23 23 Träningsfrekvens (%) < 1 2,9 5,1 4,1 1 till 2 34,2 10,3 20,5 3 till 4 50,0 48,7 49,3 5 till 6 14,7 33,3 24,7 > 6 0,0 2,6 1,4 Varför gymträning (%) Bygga muskler 29,4 66,7 49,3 Motion 61,8 20,6 39,7 För min idrott 8,9 12,8 11 Äter du kosttillskott? Ja 41,2 64,1 53,4 Nej 58,8 35,9 46,6 22
4.2 Anledning till användandet av kosttillskott i förhållande till kön Av de 39 respondenter som tog kosttillskott i undersökningen var 64,1 % (n=25) män och 35,9 % (n=14) var kvinnor. Skillnaden bland männen och kvinnorna i anledningen till kosttillskottsanvändningen var klart mest märkbar bland de som tog kosttillskott för att öka sin muskelmassa. 77,8 % (n=14) av de som tog kosttillskott för att öka sin muskelmassa var män. 22,2 % (n=4) i denna grupp var kvinnor (p=0,018) (Se tabell 2). Tabell 2. Tabellen visar anledningen till att respondenterna använde kosttilllskott. Siffrorna visar vad männen respektive kvinnorna svarade. Varför kosttillskott? Män Kvinnor Totalt Ökad prestation 5 5 10 Hälsovinster 3 4 7 Ökad muskelmassa 14 4 18 Annan anledning 3 1 4 Totalt 25 14 39 23
4.3 Sambandet mellan anledningen till användande av kosttillskott och anledningen till träning på gym. De som tränade för att bygga muskler tog kosttillskott i större utsträckning, 69,2% (p=0,003, n=27), än övriga, 30,8 % (p=0,033, n=12). Bland de som tränade för att bygga muskler och tog kosttillskott var det 63 % (p=0,178, n=17) som tog kosttillskott för att öka sin muskelmassa. Bland de som tränade för sin motion eller idrotts skull var det 8,3 % (p=0,004, n=1) som tog kosttillskott för att öka sin muskelmassa. De som tog kosttillskott för att öka muskelmassan (n=18) tränade också för att bygga muskler (p= 0,000, n=17) (Se tabell 3). De som inte tog kosttillskott (n=34) tränade inte för att bygga muskler (p=0,006). Tabell 3. Tabellen visar sambandet mellan anledningen till användandet av kosttillskott och anledningen till gymträning. Siffrorna symboliserar svaren hos de respondenter som använde kosttillskott. Varför kosttillskott? Totalt Ökad prestation Hälsovinst Ökad muskelmassa Annan anledning Varför gym? Bygga muskler 4 4 17 2 27 Övriga 6 3 1 2 12 Totalt 10 7 18 4 39 24
4.4 Frekvens av träning i förhållande till kön och användandet av kosttillskott. Spridningen i träningsfrekvens var mindre för de som åt kosttillskott jämfört med de som inte gjorde det. Det var också tydligt att de som använde kosttillskott tränade i snitt fler gånger per vecka än de som inte använde kosttillskott (Se Figur 1 & 2). Figur 1, panel A & B. Figurerna visar träningsfrekvensen beroende på om testpersonerna använde kosttillskott eller inte. Första figuren representerar de som tar kosttillskott och andra figuren representerar de som inte tar kosttillskott. 25
4.5 Medianvärden för antal rätt på Sant eller Falskt Medianvärdet för antal rätt på Sant eller Falskt var samma för männen, 10/16, som för kvinnorna, 10/16 (p=0,273). Det skiljde sig inte heller mellan de som tog kosttillskott, 10/16, och de som inte tog kosttillskott, 10/16 (p=0,542). En undersökning med fler deltagare skulle kunna bekräfta dessa resultat. På frågorna L; En blandning av protein och kolhydrater ger bästa effekt vid återhämtningen efter träning och E; Proteintillskott bör intas inom en halvtimme efter träningspasset för optimal effekt, fanns de största skillnaderna i kunskaperna mellan män och kvinnor. På fråga L skiljde sig kunskaperna åt (p=0,005) på så vis att 94,9 % (n=37) av männen svarade rätt på frågan medan 70,6 % (n=24) av kvinnorna hade rätt svar. På fråga E var skillnaden inte lika stor (p=0,059). 76,5 % (n=26) av kvinnorna svarade rätt på frågan och 92,3 % (n=26) av männen hade rätt (Se Tabell 4). Även i jämförelsen mellan de som använde kosttillskott och de som inte gjorde det var skillnaden störst på frågorna E och L men också på fråga O; Muskelmassan ökar vid användning av kreatin bl.a. för att det binder vatten i muskeln. På fråga E svarade 76,5 % (n=26) av de som inte tog kosttillskott rätt på frågan medan 92,3 % (n=36) av de som tog kosttillskott hade rätt (p=0,059). På fråga L svarade 94,9 % (n=37) av kosttillskottsanvändarna rätt på frågan medan 70,6 % (n=24) av de som inte använde kosttillskott svarade rätt (p=0,005). På fråga O svarade 71,8 % (n=28) av de som tog kosttillskott rätt medan 50 % (n=17) av de som inte tog något kosttillskott svarade rätt (p=0,056) (Se Tabell 4). 26
De påståenderna där flest hade svarat rätt handlade om protein och/eller kolhydrater. De frågor där flest hade svarat fel handlade om c-vitamin, kreatin och protein (Se Tabell 4). Tabell 4. Tabellen visar antalet rätt på de olika Sant eller Falsktpåståendena i relation till kön och användande av kosttillskott. Bokstäverna symboliserar de olika påståendena (se bilaga 2) och siffrorna bredvid visar antalet i de olika grupperna som svarade rätt på påståendet. Fråga Män (n=39) Kvinnor (n=34) Signifikans Tar kosttillskott (n=39) Tar inte kosttillskott (n=34) Signifikans A 20 15 p=0,541 19 16 p=0,887 B 11 11 p=0,700 10 12 p=0,370 C 34 26 p=0,233 34 26 P=0,233 D 22 20 p=0,835 22 20 p=0,835 E 36 26 p=0,059 36 26 p=0,059 F 33 30 p=0,654 33 30 p=0,654 G 20 15 p=0,541 20 15 p=0,541 H 20 17 p=0,913 19 18 p=0,719 I 27 23 p=0,884 28 22 p=0,515 J 31 28 p=0,756 32 27 p=0,775 K 23 17 p=0,442 23 17 p=0,442 L 37 24 p=0,005 *** 37 24 p=0,005 *** M 37 31 p=0,533 38 30 p=0,121 N 7 5 p=0,709 5 7 p=0,372 O 27 18 p=0,153 28 17 p=0,056 P 6 3 p=0,395 6 3 p=0,395 27
5. Diskussion Att många som tränar på gym använder kosttillskott visar tidigare studier av Froiland et al. (2004), Bianco et al. (2011) och Sanchez et al. (2011). Denna undersökning bekräftar därför resultatet på dessa studier. Över hälften (53,4 %) av respondenterna i denna undersökning använde kosttillskott. Livsmedelsverket (2003) skriver i sina föreskrifter: kosttillskott bör inte användas som ett alternativ till en varierad kost samt Märkningen och presentationen av kosttillskott får inte innehålla något påstående eller någon antydan som innebär att en allsidig och varierad kost inte i allmänhet kan ge tillräckliga mängder näringsämnen. De menar alltså att kosttillskott, i allmänhet, är onödigt. För de allra flesta räcker det att äta välbalanserad kost för att få i sig alla näringsämnen som behövs. De menar till och med att vissa näringsämnen som finns i kosttillskott kan ha skadliga effekter om man överskrider RDI. (Livsmedelsverket 2003; Livsmedelsverket 2011 (1); Melhus et al. 1998) Även Riksidrottsförbundet (2011) och WADA (2008) är inne på samma spår och påpekar att kosttillskott inte bör rekomenderas till aktiva idrottare. Trots dessa rekomendationer visar denna undersökning att många (53,4 % (n=39) av de som tränar på gym använder någon form av kosttillskott. Undersökningen är visserligen bara genomförd på gym men den representerar ändå en stor del av populationen. Livsmedelsverkets rekomendationer har alltså inte nått full genomslagskraft än så länge. Eftersom återförsäljarna av kosttillskott dessutom ökar sin omsättning stadigt (Affärsdata, 2012) tyder det på att användandet fortfarande växer. Detta visar i sin tur antingen att 28