Mölnlycke den 8 mars 2016 Frågor om förtätning och äldreboenden i Mölnlycke Frågorna i Mölnlycke handlade bland annat om boenden för äldre, förtätningen av centrum och ungdomskriminalitet. På plats fanns en rysk delegation på studiebesök. Stämman i kommunhuset inleddes med frågor om Härryda kommun har några planer på att bygga trygghetsboenden för äldre med vårdbehov. Vi för samtal med olika byggare, exempelvis Wallenstam som ska bygga vid fabrikerna. Vi hör många som vill bo som vanligt i en lägenhet, men med sociala ytor där man kan träffas och umgås. Wallenstams håller på och tittar på det, säger Per Vorberg (M), kommunstyrelsens ordförande. Någon i publiken saknade den gamla typen av äldreboenden, ålderdomshemmen, där man kunde flytta in när man var lite äldre även om man var frisk, men inte ville bo ensam. Socialtjänsten gör regelbundet undersökningar där man undersöker efterfrågan när det gäller olika boendetyper för äldre. Senast vi gjorde en sådan enkät såg vi att man vill bo kvar hemma i sitt eget boende så länge man är frisk, med möjligheten att få hemtjänst om man behöver det. Men vi kommer fortsätta att ställa de här frågorna med jämna mellanrum, säger Lena Lager, chef för socialtjänsten. Förtätningen i Mölnlycke centrum bekymrar en del, som är oroliga för att förlora närheten till naturen. Vi har redan nu tio års kö till bostäder, många som har vuxit upp här och fått barn vill gärna flytta tillbaka till Mölnlycke men har ingen möjlighet. Som kommun måste vi försöka lösa det här genom att skaffa fram fler bostäder och ta ett större grepp, säger oppositionsråd Mats Werner (S). För Mölnlycke centrum finns ett antaget strategidokument, program för Mölnlycke norra centrum, som innebär just förtätning och byggande av fler bostäder. Det är något som förvaltningen jobbar med, på uppdrag av politiken. Vi har ett tillväxtmål att vi ska växa med 1,5 procent per år, Länsstyrelsen vill dessutom att alla kommuner plussar på med ytterligare en halv procent, eftersom vi har en sådan stor bostadsbrist i Sverige. Vi behöver bygga på andra platser än Mölnlycke också, vi tror starkt på Landvetter södra och att utveckla orterna i öster. Men vi måste även bygga bostäder där det finns en stor efterfrågan, säger Per Vorberg (M). Frågan om en växande ungdomskriminalitet i Mölnlycke väcktes också, där frågan ställdes hur kommunen arbetar med problematiken. Vi har väldigt bra koll på vilka ungdomar som dras till de här gängen, vi kallar in deras föräldrar och sitter i samtal med polis och socialtjänst. Vår personal finns ute varenda vardagskväll, ofta tillsammans med polis, på platser där ungdomar finns. Vi har fritidsverksamhet på kvällar så att vi kan möta och skapa en relation med ungdomarna. Vi jobbar jättemycket med det här, just nu hjälper det inte så mycket som vi skulle önska, men jag är övertygad om att det gör skillnad, säger Ann Nilsson-Mäki, verksamhetschef för grundskolan i Härryda kommun.
På plats fanns den ryska politikern Ljubov Kotjetova, som är i Härryda för att jobbskugga Mats Werner. Hennes dagar i kommunen följs och dokumenteras av ett reporterteam från tidningen Novaja Gazeta. För att kunna följa med på kommundelsstämman hade hon också en tolk som översatte allt som sades. Det här är en form av möten som vi också använder i Ryssland. Jag känner igen stämningen, att många frågor är kritiska. Det är sällan några hyllningar till politiker som kommer fram, säger hon. BESÖK FRÅN RYSSLAND. Mats Werner (S) till vänster bredvid Ljubov Kotjetova. I mitten tolken Bengt Eriksson och till höger reporterteamet från Novaja Gazeta. Samtliga frågor och svar 1) Finns det några planer att bygga trygghetsboenden i Mölnlycke? En spännande fråga som vi får ofta. Om man i dag är i stort vårdbehov som äldre så kan man komma in på ett särskilt boende som är biståndsbedömt. Sedan finns något som heter trygghetsboende, och då är det friska äldre men som vill ha ett socialt umgänge och kanske lite längre fram hemtjänst. Det finns gemensamhetsytor, som kök osv för den sociala tillvaron. Det är inte biståndsbedömt, utan handlar om hur man bygger. Vi för samtal med olika byggare, exempelvis Wallenstam borta vid fabrikerna. Vi hör många som vill bo som vanligt i en lägenhet, men med det där sociala utrymmet. Wallenstam håller på och tittar på det. Trygghetsboende får man själv hyra eller köpa.
Vi för samtal med Wallenstam eftersom många frågar efter det. Sedan finns det också ett BGTboende, bostäder med god tillgänglighet. Det är i princip samma sak, bostäder som ligger centralt och lättillgängligt. Följdfråga: Är det bara Wallenstam ni pratar med? Just nu är det bara Wallenstam, men det är också bra om alla intresserade talar om det för företagen som bygger. Följdfråga: Har ni något planerat trygghetsboende på gång? Inte som kommunen har sagt, nej. Följdfråga: Varför har man inga gamla ålderdomshem som fanns för ett antal år sedan, där man kunde flytta in när man var 70. Frisk men inte ville bo själv? Där man kunde prata med folk varje dag? Vart har det tagit vägen? Där man inte behöver betala hela sin pension i hyra, som det är nu? Jag kan tänka mig att hela samhället har förändrats. Det som förr kallades ålderdomshem, pigga äldre, det har inte blivit så utan när man i dag kommer in på ett hem har man ett vårdbehov. Jag kan bara säga: finns det en efterfrågan borde några som bygger vara intresserade av att bygga det. Följdfråga: Det är klart att det finns en efterfrågan! Alla över 50 pratar om det här. Siw Hallbert (S): Det jag kan säga är att vi socialdemokrater haft en motion där vi tar upp det som du säger. När man känner sig ensam och osäker hemma, att man ska få en plats. Men den blev tillbakaskickad från fullmäktige till sociala beredningen, så får vi se vad som händer med den sen. Lena Lager, enhetschef socialtjänsten: Det är jätteviktigt det du tar upp. Vi försöker fånga hur man ser på sitt boende, 2009-2010 hade vi ute en enkät där vi frågade hur man vill bo när man är äldre. Det vi såg där var att så länge man är frisk vill man bo kvar hemma i sitt eget boende, men vill ha hemtjänst om man behöver det. Men vi ställer de här frågorna med jämna mellanrum, väldigt få får avslag på särskilt boende. Det finns nog olika uppfattningar i de här frågorna. Vi har haft hearingar där vi frågat hur man vill bo när man blir äldre. De allra flesta vill bo kvar i sitt hem så länge det någonsin går. Sedan finns väldigt många som vill bo i en lägenhet som ligger bättre till, om det är en bra lägenhet. Men det ska vara blandat boende, alltså inte bara äldre utan också ungdomar. Och det roliga är att ungdomarna säger samma sak. Det är den signalen vi får. Men jag hör hur ni frågar efter trygghetsboende, det finns ni som tycker så också. Men bara för att ni tycker det betyder det inte att alla tycker så. Det finns både och. Går det att lösa? Vi har tyvärr inte svaret på det.
2) Hur jobbar kommunen för att bemöta de nya riktlinjerna för barngruppsstorlekar i förskolan? De här nya riktlinjerna på barngruppsstorlekar, tidigare har man pratat personal i förhållande till barn. Det är inte gjort i en handvändning att ändra på hela kulturen. Vi kan inte göra det över en natt, i så fall krävs ett stort antal nya förskoleavdelningar och en stor mängd ny personal. Det måste finansieras. Däremot jobbar vi för att minska barngruppsstorlekarna för de minsta barnen, vi har tillsatt två miljoner kronor extra för att göra lite grann. Det räcker inte, men det är en liten signal. Vi håller på att försöka, men det går inte över en natt. Ann Nilsson-Mäki, verksamhetschef grundskolan: Det allmänna rådet som kom, det ger oss ett sätt att tänka kring vad det grundar sig på. Det var väldigt mycket mer som stod i det där rådet, än just siffrorna på barngruppernas storlek. Det som vi ändå tycker är viktigt är att forskningen visar att just när det är små barn så påverkar det dem positivt att vara i en liten grupp med färre vuxna. Det som också står i det allmänna rådet är att bara för att vi minskar barngrupperna blir inte allt bra. Det finns andra faktorer som också påverkar att det blir bra. Nu ser vi över hur påverkansfaktorerna ser ut i våra barngrupper. Det är dels utbildningsnivån på personalen, har man en hög kompetens med de som arbetar med barnen, har man inte det måste man ha färre barn i barngrupperna. Man tittar också på hur grupperna är sammansatta, och så tittar man på den fysiska miljön. Precis som Per säger så tar det ett tag innan man göra den omställningen, det handlar både om lokaler, resurser och personal. Fram tills dess ser vi hur vi kan förändra oss utifrån de andra påverkansfaktorerna, och så söker vi de statsbidrag som finns så att vi ändå kan göra något för att minska barngruppernas storlek i kommunen. 3) Boende för äldre. När man nu bygger så mycket nytt i Mölnlycke, finns det möjlighet att bygga 55plus-lägenheter eller exempelvis en Boviera? Bovlera byggs på en del ställen. Nu menar jag inte att vara elak, men flyttar alla in där samtidigt när de är i samma ålder kommer man till ett skede där många blir äldre och dåliga samtidigt. Det finns exempel som man kallar för dödens hus. Det låter jättehemskt, men bygger man kategoriboende för äldre så finns en risk för detta. Många vi pratar med säger att de vill bo blandat, men återigen: finns det en efterfrågan är det bara att ligga på de som bygger sådant. Det här är ingen kommunal verksamhet, utan byggs av privata aktörer. Då får ni jobba mot dem som bygger det, vi är inte emot att man bygger bostäder som efterfrågas. Mats Werner (S): Det är ett växande problem. Jag är 65 i år. Fler och fler blir äldre, det finns väldigt många olika åsikter. Svenskar är inte kollektiva av sig, men en del försöker faktiskt. Min morsa är 102 år och hon ville inte flytta in i ett hem. Min erfarenhet är att de flesta gamla som jag har omkring mig vill bo kvar hemma så länge som de vill.
4) Förtätning. Helt okej att bygga nytt, men det byggs i ett rasande tempo. De som har barn och flyttar hit gör det för att flytta ifrån storstaden. Hur ska man kunna lita på det ni gör? Mats Werner (S): Vi har tio års kö till bostäder, vi försöker köpa mark, vi försöker få tåget att stanna men har en flygplats som blockerar 25 procent av vår yta. Många som fått barn vill gärna flytta tillbaka hit. Det första problemet är att hitta byggbar mark, väster om flygplatsen har vi köpt ett område där vi tänkte bygga en station. Göteborg har 1400 bussar in, vi kommer inte dit in som vi vill. Vi har problem redan i dag med köer och vägtrafik. Ska vi titta nationellt för Sverige, vi måste ha en större arbetsmarknadsregion. Folk kommer börja åka längre och längre för att jobba, det här handlar om hur vi ska få pengar till äldrevård och skola. Min son tyckte det var för dyrt för att bo i Mölnlycke. Vad beror det på? Som kommun försöker vi lösa detta genom att skaffa bostäder. Som politiker måste man ta ett stort grepp. Per Vorberg: När det gäller byggnation i Mölnlycke är det taget ett strategidokument, program för Mölnlycke norra centrum, som innebär förtätning och mer bostäder. Förvaltningen jobbar vidare med det, ingen i politiken har sagt att vi inte ska jobba med det. Vi har ett tillväxtmål att vi ska växa med 1,5 procent per år. Länsstyrelsen vill att vi ska plussa på med ytterligare en halv procent, för att det är en sådan enorm bostadsbrist. Vi behöver bygga på andra platser än Mölnlycke också. Ing-Marie Samuelsson (S): Det är inget nytt att vi bygger, det har vi alltid gjort. Bor man i en tätort kan man inte vara säker på att det ser precis likadant ut som när man flyttade dit. Era barn och barnbarn kanske också vill flytta hit. Thomas Gustavsson (S): Det är bostadsbrist och en fråga är: hur ska vi bygga så att folk får råd? Hur ska vi göra för att få det så billigt som möjligt? Man måste bygga på höjden. Och det där med att bygga i dålig kvalitet, gör man det så har man renoveringsbehov efter kanske 10-20 år och då får hyrorna höjas. Det är en balans. Jag bor i Rävlanda, vi har inte ens underlag till en affär, vi måste ha så det finns underlag för vissa servicefunktioner. Följdfråga: Måste man bygga så centralt? Kommunen är så stor, varför inte bygga längre ut? Vi gör både och. Du tänker att vi inte bygger mer i Mölnlycke nu för att det är fullt? Vi tror på Landvetter södra och att det kommer bli jättebra. Sedan är det viktigt att också utveckla orterna i öster. Sedan är det inte vi som bygger, nu jobbar vi mycket för att de som har mark hör av sig om de vill exploatera. Sedan är efterfrågan olika. Kommunen kan inte bygga för många bostäder på ett ställe där det inte finns efterfrågan.
Mats Werner (S): Vi var nyligen på kommundelsstämma i Hindås. Där ville vi bygga nya lägenheter, där ville de inte heller att vi skulle bygga för att de flyttade dit för att bo nära naturen. Var ska vi bygga? Vi kommer inte längre, vi har olika åsikter och får tänka med olika tidsperspektiv. Vad vi än bygger i den här kommunen får vi en diskussion. Men någonstans måste vi bygga eftersom befolkningen ökar. I Norrland har de problem med att skolor läggs ner och samhällen avfolkas, de önskar att de hade samma diskussion som vi har här. Följdfråga: Bygger man mycket drar man till sig kriminalitet. Vad har ni i kommunen för ansvar? Mats Werner (S): Jag håller inte med om att sambanden är så enkla. Det gäng vi har i Mölnlycke är ett jättestort problem. De är uppväxta i Mölnlycke. Ni vet vilka de är, vi vet vilka de är. Vi jobbar stenhårt mot det här. För flera år sedan hade vi problem med ungdomar som levde rövare, kommunen satsade enorma resurser men några gick inte att rädda. Restprodukten har blivit det här gänget, de har valt den yrkeskriminella vägen. Men det har inte med samhällsbygget att göra, jag tror det har med föräldraansvar att göra. Hur många av er nattvandrar? Jag gör det själv. Per-Arne Larsson, tf kommundirektör: När problemen eskalerade på Kulturhuset, de sista öppettimmarna har vi haft väktare på plats. Nu har vi bytt ut väktaren mot en ordningsvakt, som har en större befogenhet. Ann Nilsson-Mäki, verksamhetschef grundskolan: Vi har väldigt god koll på vilka ungdomar som dras till de här kriminella gängen. Vi kallar in deras föräldrar, vi sitter i samtal med polis och socialtjänst. Det här är inte ungdomar som vanligtvis beter sig illa, utan ganska vanliga ungdomar som lockas tills den här verksamheten. Det kan vi vara bekymrade för. Vår personal finns ute varenda vardagskväll, ofta tillsammans med polis, på platser där ungdomar finns. Vi har fritidsverksamhet på kvällar så att vi kan skapa en relation. Vi jobbar jättemycket kring de här ungdomarna just nu. Från skolans sida kan vi inte göra de insatserna som polisen gör. Däremot finns vi ute för att möta och prata med ungdomarna. Just nu hjälper det inte så mkt som vi önskat, men jag är övertygad om att det gör skillnad. Siw Hallbert (S): Jag valde att gå några kvällar till biblioteket, och har stött på dem. När jag kom ut ur Kulturhuset häromveckan, så hörde jag en kvinna som var jättearg. Hon talade om att min son, ni ska inte ringa honom. Sonen muttrade, det var föräldrar som hämtade sin son. Jag tror att vi vuxna ska befinna oss ibland på Kulturhuset, så att de ser att vi ser dem. Jag kommer från skolans värld, jag brukar säga till ungdomar när de gör något olämpligt. Då upplever jag att jag har satt en prick i huvudet på dem att så där gör man inte. Har man aldrig fått höra att man gör fel, då blir det mkt svårare. Därför tror jag att vi ska visa när vi ogillar ett beteende. Sätt er en timme i Kulturhuset, läs en tidning, ta en fika och bara sitt där. Vi vuxna har också ett ansvar och kan göra skillnad.
5) Trafikverket undersöker en tunnel söder om Mölnlycke. Kommunen vill försöka undvika det. Varför då? Trafikverket säger att de kan dra järnvägen söder om Mölnlycke. Godstågen kommer fortsätta gå på befintlig bana. När det gäller tunneldragningen så håller Trafikverket på att titta på det, vad det kommer att kosta och vilka effekter det får för Mölnlycke. Vi förhandlar nu om möjlighet för stationsläge för regiontåg. Vi har fått den möjligheten. Om vi säger att nej vi vill inte ha några tåg i Mölnlycke så kan konsekvenserna bli att det inte händer något överhuvudtaget i Mölnlycke. En del tycker det är jättebra, andra tycker inte det. Jag hör båda, säger vi nej vi vill inte ha någon järnväg så riskerar vi att få följande scenario: då byggs en tunnel förbi Mölnlycke, och då går inte ens regiontågen i Mölnlycke. Detta står vi inför. Då får vi göra en samlad bedömning, alla tycker inte det är bra men många. Vi jobbar för att få till en bra pendlingstrafik med tåg i Mölnlycke. Vi vill sänka ner spåren, så att vi kan däcka över. 6) Vägen bort förbi Mölnlycke fabriker. Hur ser planerna ut för den, när det ska byggas så många nya bostäder där? Detaljplanen håller på att bearbetas och man jobbar just nu på det. Vägen behöver byggas ut. Förslaget kommer att ställas ut när vi fått in de här synpunkterna. Vad jag förstår kommer man bredda vägen och minska in på ytorna på fabriken. Men det är fortfarande i ett väldigt tidigt skede, planen kommer att ställas ut till sommaren. Vid pennan: Erik Terneborn, kommunikationsenheten Härryda kommun 031 724 65 20 erik.terneborn@harryda.se