Preliminär Miljökonsekvensbeskrivning för cykel och gångled mellan

Preliminär Miljökonsekvensbeskrivning för cykel och gångled mellan Kyrkesund och Rönnäng Sammanställd av Sofia Olsson & Jan Rydberg Tjörns kommun 2003

Icke teknisk sammanfattning Denna MKB tar upp effekter av en planerad cykelled mellan Kyrkesund och Rönnäng, Tjörns kommun. Cykelleden är en del av ett projekt som finansieras av LIP, Lokala investeringsprogrammet. Det är inte fråga om att anlägga vanliga traditionella cykelleder utan istället har man arbetat med att sammanlänka idag befintliga vägar och stigar till en längre sammanhängande sträcka. På sikt vill man utvidga cykellederna över hela Tjörn. Utseendet på leden kommer att variera men generellt sett är det olika typer av grusvägar. MKBn tar upp en del av de eventuella effekter som kan uppkomma i samband med leden och har avgränsats till att framförallt beröra de sträckor som består av opåverkad eller skyddsvärd natur- eller kulturmiljö. Syftet med leden är, förutom att ge en säkrare cyklingsmiljö, också att identifiera vissa natur- och kulturvärden längs sträckan. Dessa kommer att förses med informationstavlor. Inledning Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) är upprättad på uppdrag av Tjörns kommun. Kommunen har fått statliga bidrag ur det lokala investeringsprogrammet (LIP) bland annat för att upprätta ett nätverk av cykelleder. Att man valt att satsa på cykelleder beror på att man vill öka möjligheterna att ta sig fram i kommunen både för turister och åretruntboende. Cykelleden skall ge Tjörnborn och turister möjlighet att nå delar av kommunen med natur- och kulturvärden via cykel. Denna preliminära MKB har sammanställts av Sofia Olsson från miljöavdelningen i samarbete med projektledare Jan Rydberg, båda Tjörns kommun. Bakgrund & förutsättningar Tjörn är Sveriges sjätte största ö och har ca 15 000 invånare som fördubblas under sommarhalvåret. Kommunen ligger inom den nemorala zonen och omges helt av vatten. Regeringen beviljade 2001-11-15 Tjörns kommun pengar genom det lokala investeringsprogrammet (LIP). Förutom för cykelvägar fick man också bidrag till att bilda det kommunala naturreservatet Tuveslätt samt ett komposteringsprojekt på de öar utanför Tjörn som saknar fasta förbindelser. Målet med de tänkta cykellederna är att höja trafiksäkerheten samt att förbättra tillgängligheten mellan kommunens samhällen och till intressanta mål främst för friluftslivet. Speciella platser av natur eller kultur värde som tangeras av cykelleden kommer att förses med informationstavlor. Tanken är att man skall använda sig av gamla vägar, stigar och transportsträckor och knyta samman dessa till en sammanhängande led. Behovet av nya cykelvägar är stort då man idag på många håll är hänvisade till befintliga vägar som ofta är smala och hårt trafikerade. I ÖP 2001 (ej antagen) tas behovet av en utbyggnad av cykelvägsnätet upp. 2

Allmän information om cykellederna Cykellederna kommer att beläggas med grus och så långt som möjligt bibehålla sin ursprungliga karaktär. Bredd och standard på cykelleden beror till stor del på den befintliga vägens utformning och kan komma att variera mellan 1,5 2,5 m. Grässträngar som finns i mitten på befintliga vägar kommer att bibehållas. Grovt sett kan man säga att åtgärderna är av två slag;! Traktorväg en grusväg med grässträng i mittpartiet. Bredd cirka 2,5 meter inklusive vägren. Kommer att belägga grussträngarna med 40 cm grus samt en teramatta.! Enkelspårig väg en enkel grusväg som är cirka 1,5 meter bred. Beläggs med 20 cm grus samt teramatta Att använda 018 grus är ett förslag som i dagsläget beaktas. Ett annat förslag är att använda naturgrus. Naturgrus definieras som naturligt sorterade jordarter som till övervägande delen består av fraktionen sand, grus och sten och vars bildningsätt kan hänföras till isälvsavlagringar, svallsediment eller vindavlagrade sediment. Idag är tillgången av naturgrus begränsad och bra alternativ till naturgrus är istället krossat berg eller grov morän (SGU, 2000). Vad man slutligen bestämmer sig för att använda för underlag kan variera från område till område. Syfte och avgränsning av MKB En MKB skall upprättas av verksamhetsutövaren och ingå i ansökan om en åtgärd. Syftet med en MKB är enligt 6 kap 3 att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad åtgärd kan medföra. Effekter dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi skall belysas. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. En MKB skall ge ett bra beslutsunderlag för en bedömning av hur åtgärden eller verksamheten kan komma att påverka hälsa och miljö. Omfattningen på en MKB kan variera med det enskilda fallet. Denna MKB har avgränsats rent geografiskt till att beröra de sträckor som omfattas av den planerade cykelleden, framförallt då områden som ej tidigare varit exploaterade. En avgränsning har också gjorts genom att begränsa sig till de frågeställningar som bedöms mest relevanta vid denna typ av åtgärd. I områden där inga åtgärder kommer att vidtas eller där man bara kommer att göra smärre förbättringsåtgärder kommer bara en översiktlig redovisning göras. 3

Samrådsprocessen Möten med markägare har skett för etapp 1 (Kyrkesund - Säby). 2002-11-07 hölls ett informationsmöte där alla berörda inbjöds. Man har även haft enskilda möten med berörda markägare. Ansvarig för mötena har varit projektledare Jan Rydberg. På informationsmötet 2002-11-07 framkom en del önskemål och åsikter vilka tagits hänsyn till i utformning av de slutgiltiga sträckningsalternativen för den berörda sträckan (bilaga 1). Teknisk beskrivning Längs de sträckor där den befintliga vägen inte är i tillräckligt bra skick för cykling kommer vissa förbättringsåtgärder att göras. Åtgärdernas omfattning och art bestäms av utseendet i dagsläget samt hur de omgivande partierna ser ut. Det är av stor vikt att vägen smälter in i landskapet. Exempelvis kan det vara en gammal väg som inte brukats på ett antal år och idag snarare har karaktären av en stig. Den typen av väg försöker man i första hand återställa till ursprungsutseendet. Dock är det samtidigt viktigt att vägen får ett funktionsdugligt skick. Det är inte meningen att leden skall bli en asfalterad bana genom landskapet utan det skall snarare vara en del av landskapet som smälter in. I största möjliga mån används därför redan kända stigar och övergångar. Detta får som konsekvens att vissa delar av leden kommer vara olämplig för cykling såsom exempelvis Kubbes lid. Att man ändå valt att hänvisa till dessa sträckor beror på att de i en avvägning ändå bedömts som mest lämpligt att dra leden genom dessa områden. I områden som bedöms olämplig för cykling kommer det att sättas upp hinder samt skyltar som påtalar risken. Cykelleden kommer i första hand vara tillgänglig under sommarhalvåret. Kommunen har i dagsläget inga planer på att vinterväghålla cykelleden. Under vintertid kan man istället välja att promenera sträckan. Ökad belastning i miljön till följd av cykelleden En preliminär beräkning på nyttjande av cykelleden har gjorts. Beräkningen bygger på att 1 % av befolkningen som bor vid cykelleden kommer att nyttja leden. I snitt kommer det enligt denna beräkning vara ca 80 personer som cyklar eller går på leden varje dag (bilaga 2). Detta är dock bara en uppskattning. Konsekvenserna av detta kan vara ett ökat slitage på natur och kulturmiljön då fler människor kommer att vistas i området än vad det görs idag. Man måste dock ha i åtanke att större delen av sträckan redan idag nyttjas på olika sätt. Detta är ej medtaget i beräkningen. Preliminära förslag på cykelledens sträckning Nedan följer en beskrivning från norr till söder av den sträckning som projektgruppen preliminärt förordar som cykelled. Till de partier som bedöms osäkra ur olika synvinklar har man tagit fram alternativ sträckning. Det alternativ som förordas benämnts som alternativ A och är huvudalternativ. Kortfattat kommer vägen att sträcka sig mellan Kyrkesund och Rönnäng (bilaga 3). Sträckan kan studeras mer i detalj på respektive områdeskarta (bilagor 4-7). 4

Kyrkesund - Långekärr Första delen av denna etapp föreslås gå över flera sommarstugeområden mellan Kyrkesund och Pilane. Här redovisas olika alternativ till sträckningar. Sträckor redovisas som alternativ A och B där A är huvudalternativ (bilaga 4). Alternativ A Cykelleden föreslås utgå från Kyrkesund och passera Limhall, Skogsborg fram till Långekärr. För att koppla ihop nya Sunna med Limhallsvägen föreslås att en trottoar anläggs vid sidan av landsvägen ca 75 m. Därefter används befintliga vägar och stigar genom Limhall och Skogsborg fram till Långekärr. Gångstigen som knyter samman Limhall och Skogsborg kallas Kubbes lid och den består av en gammal rullstensväg som är mycket brant. Denna backe är av sådan karaktär och kulturintresse att vi föreslår minsta möjliga åtgärd vilket kommer att innebära att cyklar får ledas vid denna backe. Efter Skogsborg följer vägen den gamla ridvägen genom ett vackert skogsparti fram till landsvägen vid Långekärr ca 400 m från skolan. Alternativ B Föreslås cykelleden gå från Limhall och passera Ängslyckan, Gärdesbergen, Sunna övre, Gullfjäll fram till Långekärr. Denna delsträcka går också genom flera sommarstugsområden som förbinds genom befintliga gångstigar. Delsträckan kräver inga större åtgärder annat än smärre förbättringar av de befintliga gångstigarna som förbinder sommarstugområdena. Mellan Ängslyckan och Gärdesbergen där landsvägen korsas bör en trafiksäker övergång anläggas. Sträckan vid Gullfjälls sommarstugsområde kan upplevas backig vid två partier eftersom området ligger delvis uppe på en platå. Långekärr Pilane För att passera Långekärr finns två alternativ, alternativ A och B där A är huvudalternativ (bilaga 4). Alternativ A Huvudalternativ kommer fram vid landsvägen ca 400 m söder om skolan. Därefter föreslås att landsvägen korsas för att sedan ta sig fram genom en gammal befintlig byväg söder om skolan som går till Pilane. Alternativ B Cykelleden föreslås här korsa landsvägen vid samma korsning som ovan fast åt andra hållet (ca 400 m söder om skolan) för att gå parallellt med landsvägen på den nordvästra sidan fram till skolan. Efter skolan föreslås cykelleden gå genom en gammal gård vid Ursbrunn för att sedan ansluta till byvägen söder om skolan som går till Pilane. Vid Ursbrunn föreslås en omläggning av befintlig gångväg för att undvika att gå genom en gammal gård. Pilane - Säby För att passera Sältebo och ta sig till Säby finns tre alternativ, alternativ A, B och C där A är huvudalternativ (bilaga 5). 5

Alternativ A Cykelleden föreslås följa befintlig väg från Pilane ner till Sältebo och in på deras infart. Här passerar cykelleden över bäcken och går längs bäckens västra sida ca 100 m för att sedan gå över bäcken igen och ansluta till den befintliga gamla vägen söder om Sältebo fram till bron över till Brog. Efter bron passerar cykelleden genom Säby kiles naturreservat. Därefter följer leden den gamla vägen till Brog fram till berget Valås södra ände. Här tar sig cykelleden rakt över ängarna till Säby korsväg över ytterligare en bro. Under denna sträcka passeras flera ängar med djur. Alternativ B Istället för att gå in i naturreservatet mot den befintliga bron efter Sältebo föreslås att cykelleden fortsätter utmed berget mot Tådås. Och vid naturreservatets gräns viker man sedan av och passerar över Tådåsbäcken genom att anlägga en ny bro. Cykelleden fortsätter sedan upp mellan bergsknallarna och ansluter till den befintliga vägen till Brog. Sedan följer cykelleden samma väg som beskrivs ovan. Här finns ingen egentlig väg endast antydan till stig. Denna sträcka kan också komma att beröra en stenmur som måste öppnas upp. Alternativ C Denna sträcka föreslås gå från Sältebos infart över berget nordost om Sältebo och kommer fram till naturreservatets utkant och ansluter där till B alternativet. Säby Krossekärr Denna etapp föreslås gå från Säby korsväg på befintlig väg fram till Armbågen. Efter Armbågen finns flera alternativ. Alternativ A, B och C där A är huvudalternativ (bilaga 6). Alternativ A Huvudalternativet föreslås gå från avtagsvägen vid Armbågen rakt söder ut för att följa en gammal väg över ängen och sedan följa bäckens östra sida fram till vägen vid Dyreby. Därefter följer cykelleden vägen fram till landsvägen vid Hällebäck. Alternativ B Föreslås gå från avtagsvägen vid Armbågen rakt söder ut för att strikt följa den gamla vägen. Det innebär att södra delen av ängen passeras på den östra sidan och ansluta till vägen vid Dyreby. Därefter följer cykelleden den befintliga vägen fram till landsvägen vid Hällebäck. Alternativ C Denna sträcka viker av väster ut vid Armbågens avtagsväg och följer vägen fram till Säby 4:1. Därefter följer cykelleden stigen som går över ängen där kraftledningen går och kommer så småningom fram till fastigheten Brevik 1:31. Cykelleden passerar här fastighet på västra sidan utanför tomtgränsen. Här går cykelleden in en bit i ett skogsparti för att sedan anslutas till befintlig väg vid Brevik. 6

Krossekärr Bleket Denna sträcka går från den cykelväg som vägverket bygger mellan Kållekärr och Skärhamn på en befintlig grusväg från Krossekärr över Kurlanda, Häle, Tolleby, Aröd och Bleket till Rönnäng för att till slut anslutas till Tuveslätts naturområde (bilaga 3). Cykelleden kommer att korsa stora landsvägen vid flera platser bl. a Krossekärr och Aröd. Det är viktigt att titta på trafiksäkerheten på dessa övergångar. I Bleket följer man en befintlig asfalterad gång/cykelväg under stora vägen förbi Bleketskolan ner mot Rönnäng. I Rönnäng föreslås en cykelparkering vid Bygdegården. Därifrån kan man sedan till fots ansluta till Tuveslätts naturreservat (bilaga 7). Sammantagen bedömning Cykelleden mellan Kyrkesund och Rönnäng är en liten del av att större projekt, vars målsättning är att genom sammanbindning av mindre vägar och stigar skapa ett nätverk av cykelleder i Tjörns kommun. Sammantaget bedöms cykelleden på lång sikt medföra positiva konsekvenser för miljö och hälsa då cykelnätet kan fylla det behov av säkra transportsträckor som idag saknas. Denna typ av väg är att föredra framför traditionella cykelvägar, då den inte medför en lika stor förändring i miljön. Inom de områden där lokaliseringsalternativ finns kommer det göras en avvägning, både ekonomsikt och miljömässigt, efter det att MKBn varit på remiss och yttrandet inkommit. Gång- och cykelprojekt på Tjörn etapp 1 Kyrkesund - Säby Bilaga 1 Anteckningar förda vid informationsmöte. Mötet ägde rum: 2002-11-07 i Klövedals församlingshem Närvarande var: Bosse I, Birgith Å, representanter för berörda vägsamfälligheter och markägare. Kallade till mötet var: Berörda markägare och vägsamfälligheter 1) Det framkom önskemål om att cykelleden vid Långekärr skulle kopplas ihop med Hällene. Svar: Önskemål noterades. 7

2) Får det köras bil på cykelleden på vissa sträckor? Svar: På de befintliga vägar där det idag körs bil kommer det inte att bli någon större förändring annat än att cyklingen förhoppningsvis ökas. 3) Hur nära ett hus eller fastighet kan en cykelled gå? Svar: Finns inga rekommendationer. Man tittar främst på säkerhet, störning och de naturliga förutsättningarna vid placeringen. 4) Markägare vill ha tillstånd till att nyttja cykelleden. Svar: Nyttjanderätten kommer inte att inskränks på befintliga vägar. 5) Vem har ansvar för cykelledens säkerhet och standard? Svar: Detta kommer att samrådas och förhandlas med varje markägare. 6) Vilken standard och vilken bredd kommer cykelleden att ha? Svar: Det beror på de naturliga förutsättningarna. Leden kommer att vara grusad och hålla en bredd på mellan 1,5 2,5 m. Vi kommer att behålla grässträngarna i mitten av vägen på de sträckor där sådana förekommer. 7) Hur ta sig fram genom Gärdesbergen. Här finns både djupa diken och många parkeringsplatser som passeras. Området mellan Gärdesbergen och Hällene är det ende utloppet till havet? Svar: Utesluter dessa områden i första skedet, för att hitta annat alternativ till sträckning. 8) Hur underhålla skogsvägen från Skogsborg till Klövedal? Svar: Allmänt underhåll enligt överenskommelse med markägaren. 9) Problem vid Limhall och Kubbes lid. Det krävs sprängning och stora diken, här finns även stensatta kulturminnen vilket kräver varsamhet. Enligt markägaren kommer det att i framtiden läggas en elledning vid Kubbes lid. Svar: En av de viktigaste intensionerna med denna cykelled är att bevara och visa på just de viktiga natur och kulturmiljöer som finns längs leden. Därför kommer vi att så snart som möjlig att göra en MKB (miljökosekventbeskrivning). De arbeten som krävs kommer vi att genomföra med största varsamhet. 10) Det är inte bra att någon rider på dessa vägar. Svar: Ridning kommer att diskuteras med varje markägare. 11) Varför inte anlägga en cykelväg längs landsvägen? Svar: Cykelväg längs landsväg kommer att utredas separat så snart som möjligt för att berörda markägare skall få ett svar snarast. 12) Det var synd att man inte gjorde cykelväg längs Va-ledningen. Svar: Projektet var inte i hamn vid tillfället. 13) Cykelleden kommer att passera mycket nära Ingberts fastighet vid Hällene. Svar: Denna sträckning är ej aktuell vid detta läge. Vi kommer att undersöka alternativ sträckning. 8

14) Alternativ sträckning kan vara stigen vid Ängslyckan. Svar: Denna sträckning kommer att studeras närmare och i samråd med markägaren. 15) Elle vid Långekärr har bilväg som vi får cykla på. Svar: Detta erbjudande tas tacksamt emot. 16) Det måste ordnas med hinder så att mopeder inte kan komma fram. Svar: Det är markägaren som bestämmer mopedförbudet. En fråga som får tas med i samrådet med varje markägare. För anteckningarna Birgith Åhs/gm Jan Rydberg Bilaga 2 Beräkning av cykelledens nyttjande Antal dagar/år (mars-okt) 275 dagar Beräknat antal snittkm/pers och dag 20 km Beräknat antal boende längs cykelleden 8 000 personer Beräknat antal cyklande per dag i snitt ca 1 % 80 personer Antal km/dag 1 600 km Antal km/år 440 000 km 9