Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator



Relevanta dokument
Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

CancerPrevent - En hälsoekonomisk modell i dataapplikation

Cancerpreventionskalkylatorn. Manual

Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Hälsokalkylator. Bakgrund

Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete?

SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR

Dyr samhällsnota för osunda levnadsvanor

Vilken bäck ska vi stämma i, hur ska vi göra, och vad får det kosta?

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

mest? Hälsan i befolkningen olika utvecklingsscenarier Gotland

Självständigt arbete på avancerad nivå

Folkhälsokalkylator. Bakgrund

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

Tydliga uppdrag för hälsofrämjande möten

Kommunikationsavdelningen

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Sjukdomsförebyggande insatser och ekonomiska konsekvenser för hälsooch sjukvården

KAN ÄLDREPREVENTION GE KLIRR I KASSAN? KLAS-GÖRAN SAHLÉN KARLSTAD

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Folkhälsoatlas koloncancer

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Vårdens resultat och kvalitet

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten

Jämlik vård och hälsa i Västmanland. Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

Stark för kirurgi Stark för livet. Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet

Prioriteringar av obesitaskirurgi

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

Björn Lennhed ST-läkare i Geriatrik Falu Lasarett

Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning

Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta

Ny lag - Nytt läge. Ny start för anhörigstödet! Lennarth Johansson

Hälsoläget i Gävleborgs län

BILAGOR. Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen

Att förebygga stroke är att behandla stroke

omsorg Bygger på indikatorer som tidigare använts Uppgifter från 2010 och 2011 Register eller enkätdata

Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: fokus föräldrastöd. Anna Månsdotter, docent FHI/KI. EKONOMI the art of household management

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression

Varför behandla alkoholberoende i primärvården?

Lungsjukdom. Vanlig differen,aldiagnos. Ann Ekberg- Jansson Registerhållare Lu7vägsregistret Forskningschef Angereds Närsjukhus Göteborg

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?

Fysisk aktivitet en säker investering både för individ och samhälle. Karin Henriksson-Larsén Rektor Professor, överläkare

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt

Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor!

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Cancerpreventionskalkylatorn - CPK. LUFT-konferensen i Eskilstuna september 2017

Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g. Onkologiskt centrum


Malmö Kost Cancer undersökningen

VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Tobaksavvänjning av psykiskt sjuka

HFS-temadag Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

Tillsammans för kortare väntetider i cancervården

Modellering av hälsodata Folkhälsoinvesteringar eller inte?

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S Stockholm

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer

Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Levercancer vid kronisk hepatit Övervakning, utredning och behandling

Folkhälsorapport 2015 i sammanfattning. Mona Backhans, Joanna Stjernschantz Forsberg, Anton Lager (redaktörer)

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet

Levnadsvanor för patienter med

Alkohol och cancer Förebygg.nu 13 november 2013 Per Leimar

Faktorer som påverkar resultatet av operationen

Fysisk aktivitet på recept

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande. - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor

Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd

Vård på lika villkor? Det beror på VEM du är

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten

Fysioterapi den bästa medicinen!

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka Nina M Granath Marie Haesert

Avrapportering stressprojektet. Sammanfattning av genomförd stressbehandling. Bakgrund och syfte. Upplägg

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

Vi kan förebygga cancer

Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting

Sjukdomsförebyggande & Utvecklingsuppdrag

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar ,2 liter 20129,2 liter*

Rökning har inte minskat sedan Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Epilepsi i Stockholms län. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2010:8. På uppdrag av Stockholms läns landsting

Transkript:

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se

Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer i befolkningen? Ett stöd för professioner och beslutsfattare Namn Efternamn 12 juni 2014 2

Skattningar av framtida samhällskostnader: Kostnader FRAMTID Sjuklighet Hälsa (riskfaktorer) NU

RHS - Hälsokalkylator Version 1: beaktar bara HSV-kostnader. Prognos på 5 år fram Utvecklas under 2012-2013. Introducerats i sept. 2013. Används i ca 15 landsting Version 2. Utvecklas under 2013-2014. Hälsovinster: minskning i antal nya fall, vinst i QALY och DALY Kostnader: HSV, kommun, försäkringskassan Prognos på 10 år fram Ska spridas under år 2014 Namn Efternamn 12 juni 2014 4

Utgångspunkter Riskfaktorer: BMI>30, kraftig övervikt Daglig rökning Fysisk inaktivitet, motion mindre än 2 tim/vecka Riskbruk av alkohol (AUDIT) Källa: Befolkningsenkät, Hälsa på lika villkor / Liv och hälsa Åldersgrupp: vuxna, 20-84 år (tre åldersgrupper) Diagnoser: svara för 40% av sjukdomsbördan Besparingar: färre antal nya fall (minskad incidens) på grund av positiv utveckling av riskfaktorer Kostnader: per patient/per år: HSV, kommun, försäkringskassan

Riskfaktorerna påverkar sjukdomar: BMI>30 Daglig rökning Fysisk inaktivitet Riskbruk ICD 10 code Diabetes typ 2 x x x E11 Ischemiska hjärt sj x x x I20, I24, I25 Stroke x x x I61, I63, I64 KOL x x J40-J44 Depression x x x x F32-F33 Höftfraktur x x x S72.0-S72.2 Levercirros x K70, K74 Epilepsi x G40- G41 Mental and behavioural disorders due to use of x F 10. alcohol Cancers: (45% av incidens) Kolon x x x x C18 Lunga x C34 Bröst x x x x C50 Prostata x x C61 Matstrupe x C15 Lever x C22

Relativa risker: exempel Män, 45-64 år Diagnoser: Diabetes Ichemisk hjärtsjukd Stroke Koloncancer Lungcancer Bröstcancer Prostatacancer KOL Depression Frakturer BMI>30 Daglig rökning Fysisk inaktivitet Riskbruk 6,4 1,2 2 1,7 2,9 1,3 1,3 2,6 2,2 1,5 1,2 1,6 1,8 26,4 - - - - 1,2 1,1 10,6 1,1 1,3 1,02 1,76 2 1,8 2 1,2

Relativa risker och Impact Fractions Relative risks (RR): RR= P exposed / P non-exposed RR men, age 50-64 ( smoker, lung cancer)=26 Potential impact fractions (IF): In future Now IF=[(P2-P1)+RR(P1-P2)]/[(1-P1)+RR*P1] 1) Smoking and lung cancer: P1=0,13 (13%); P2=0,1 (10%); RR=26 IF=0,17 A reduction in smoking rates from 13% to 10% results in a reduction in the incidence of lung cancer by 17% 1) Morgenstern and Bursic, 1982 8

Tidshorisont Tidshorisont 10 år, från år 5. Relativa risker (RR) förändras linjärt, från RR to 1 under 10 år RR i = (RR/10)* i, i - antal år, i= 5 till 10 Risk faktors prevalens förändras, linjärt, från år 5 (i=5 till 10), p2 i =(p2/10)* i Then totala reduktion av incidence: n i 5 F() n f() i - reduktion av incidence under år i. Namn Efternamn 12 juni 2014 9

Modellen Relativa risker : svenska och internationella vetenskapliga studier, kön- och åldersspecifika Incidens: svenska register och vetenskapliga studier Beräknar förändringar i antal nya fall beroende på förändringar i riskfaktorer för respektive kön- och åldersgrupp Kostnader: HSV VAL databas Stockholm, andra registrara Kommun - skattats utefter funktionsförmåga IADL (Lindholm et al, 2013, Salomon et al, 2012). Försäkringskassan - skattats utefter sjukskrivningsgrad, IADL, 80% ersättning

Modellen Modellen kan anpassas till olika landsting med hänsyn till åldersstruktur och förekomst av riskfaktorer Data och beräkningsprinciper: The Swedish RHS-model (Risk factors, health and societal costs)-technical report Namn Efternamn 12 juni 2014 11

Hälsokalkylator: hut funkar det? Modellen in dataapplikation!

Exempel: Uppsala län, en procent förbättring, 5 års prognos. Antal nya fall

Exempel: Uppsala län, en procent förbättring, 5 års prognos. Besparingar HSV

Exempel: Uppsala län, en procent förbättring, 5 års prognos. Besparingar kommun

Exempel: Uppsala län, en procent förbättring, 5 års prognos. Besparingar försäkringskassan

Slutsats Om förekomsten av riskfaktorer för sjukdom kan reduceras uppstår betydande samhällsbesparingar De relativa besparingarna beror på den ursprungliga riskfaktor- nivån, dvs nuläget påverkar storleken på de möjliga besparingarna Modellen innehåller även andra hälsoeffekter DALY, QALY