Arbetsmiljöns rättsliga reglering Staffan Ingmanson 1
Upplägget Allmänt om arbetsmiljöregleringen Arbetsmiljöansvaret Myndigheternas roll Samverkan i arbetsmiljöfrågor Ansvar för brott mot arbetsmiljölagstiftningen 2
3 Allmänt om arbetsmiljöregleringen
Rättsområdet arbetsmiljö Arbetsmiljön var det område inom arbetsrätten som först reglerades i Sverige. Det offentliga rättsliga inslaget är större än på andra områden inom arbetsrätten (skydda liv och hälsa). Den grundläggande regleringen finns i arbetsmiljölagen (AML) från 1978. Begreppet arbetsmiljö omfattar såväl fysiska som psykiska, sociala och organisatoriska aspekter av arbetslivet. 4
Efter 1978: Några milstolpar 1991: Internkontroll (SAM) rehabiliteringsansvar, sjuklön, arbetstagares skyldighet att medverka i arbetsmiljöarbetet, regler om arbetsmiljöbrott, rätt för skyddsombud att delta vid upprättande av handlingsplaner m.m. 1994: Samrådsansvar, rådaransvar, ansvar för inhyrd arbetskraft, sanktionsavgift m.m. 2001: AS och YI slås ihop till Arbetsmiljöverket (AV). 2008: Ändrad instansordning i arbetsmiljöärenden, genomförande av EU:s nya maskindirektiv m.m. 2009: Nya regler om byggarbetsmiljösamordning m.m. (implementering av EU:s byggplatsdirektiv). 2013: Nya sanktionsregler m.m. (ikraft 1 juli 2014). 5
Arbetsmiljöregleringen AML är en ramlag som närmare utvecklas i: Arbetsmiljöförordningen (AMF): Bl.a. en konkretisering med betoning på skydds- och organisatoriska förhållanden. Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS): Detaljerade regler om arbetsmiljöns beskaffenhet i olika branscher. Centrala och lokala kollektivavtal: T.ex. avtalet Samverkan för utveckling. Speciallagstiftning: Skollagen, Kemikalielagen, Produktsäkerhetslagen, Plan- och bygglagen m.fl. 6
Angränsande arbetsrättslig lagstiftning Lagen om anställningsskydd : Särskilt reglerna om uppsägning och omplacering. Medbestämmandelagen: Reglerna om medbestämmande har en nära anknytning till AML:s samverkansregler. Förtroendemannalagen: Omfattar skyddsombud och ledamöter i SK som utsetts av KA-bärande fack. Arbetstidslagen: Innehåller arbetstidsreglerna för vuxna arbetstagare. Diskrimineringslagen: Förbuden mot diskriminering och trakasserier har nära anknytning till reglerna om kränkande särbehandling (AFS). 7
Arbetsmiljölagens huvudsakliga innehåll Syfte och tillämpningsområde (1, 2 kap.) Skyddsansvar för arbetsgivare och andra (3 kap.) Minderåriga (5 kap.) Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare (6. kap., AMF) Myndigheternas roll (4 och 7 kap.). Ansvarsbestämmelser och överklagande (8, 9 kap). 8
AML:s tillämpningsområde (1 kap.) Det övergripande syftet är att verka förebyggande (1 ) Omfattar alla verksamheter med anställda (2, 4 ). Fr.o.m. 1 januari 2009 omfattas även anställda i arbetsgivarens hushåll. Vid tillämpning av 2-4 och 7-9 omfattar lagen också den som genomgår utbildning Vård i anstalt totalförsvarspliktiga Gäller i vissa delar AG själv och egenföretagare (2, 3 kap. 5 ) Särskilda regler för andra grupper av skyddsansvariga (2., 3 kap. 7-14 ) 9
Grundläggande krav på arbetsmiljön (AML 2:2 10) 2 : Planläggning 3 : Arbetslokaler 4 : Arbetshygieniska förhållanden m.m. 5 : Tekniska anordningar 6 : Farliga ämnen 7 : Personlig skyddsutrustning 8 : Personalutrymmen, första hjälpen 9 : Byggnader 10 Arbetstider 10
11 Arbetsmiljöansvariga
Arbetsgivarens skyldigheter AG:s ansvar för arbetsmiljön bedöms mot bakgrund av kraven på arbetsmiljöns beskaffenhet i 2 kap. (3:1) Betyder bl.a. att AG:s skyldigheter bl.a. påverkas av den tekniska utvecklingen och människors olika förutsättningar. 3:2 AML: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Denna skyldighet förtydligas genom andra regler i AML, AFS, speciallagstiftning och kollektivavtal. 12
Vidta alla åtgärder Har av AV, regering och domstolar givits en vid tolkning. Innebär i huvudsak att AG ska: följa AV:s föreskrifter (AFS), rätta sig efter de ingripanden som görs av AV och de avgöranden som fattas av regering och domstolar, följa den speciallagstiftning som kan finnas, bedriva ett eget arbetsmiljöarbete. 13
Arbetsgivarens eget arbetsmiljöarbete Utöva daglig tillsyn över arbetsmiljön vid ledningen och fördelningen av arbete (jfr 2:1). Bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete innefattande arbetsanpassning och rehabilitering (3:2a). Svara för den företagshälsovård arbetsförhållandena kräver (3:2b). 14
Den dagliga tillsynen över arbetsmiljön Övervaka arbetsmiljön i en omfattning som krävs med hänsyn till verksamhetens art (typiska risker), arbetets beskaffenhet och de anställdas förmåga (jfr 2:1). Kontinuerligt utbilda och informera om riskerna i arbetsmiljön samt kontrollera och förvissa sig om att budskapet nått fram och att reglerna följs. Beakta att förutsättningarna att utföra arbete är olika (3:3). Reagera på brister i arbetsmiljön och på underlåtenhet att följa reglerna. 15
Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) 3:2a AML och AFS 2001:1: arbetsgivarens arbete med att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Omfattar alla AG oavsett storlek. SAM skall integreras i den övriga verksamheten ( i linjen). Nyckelord: riskbedömning, arbetsmiljöpolicy, rutiner, uppgiftsfördelning, kontroll, medverkan. AG som själva ej klarar att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete är skyldig att anlita sakkunnig hjälp. Tillsynen inriktas främst på om AG bedriver SAM (15 AMF) 16
Företagshälsovård (3:2b) Det finns ingen lag om obligatorisk företagshälsovård. AV kan dock med stöd av 7:7 AML i princip förelägga en AG att ansluta sig till en företagshälsovård om förhållandena så kräver. Definitionen i andra stycket visar att tyngdpunkten ligger på att förebygga hälsorisker. 17
Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar 3:2a AML och AFS 1994:1 (närmare om mål, rutiner, ansvarsfördelning, uppföljning). 29-30 kap. Socialförsäkringsbalken: Arbetslivsinriktad rehabilitering (29:2) AG ska efter samråd med AT lämna de upplysningar som krävs till FK för att behovet ska kunna utredas samt vidta de åtgärder på arbetsplatsen som krävs för en effektiv rehabilitering (30:6). FK skall i samråd med AT klarlägga rehab-behovet samt samordna och utöva tillsyn över de åtgärder som vidtas (30:9). FK ska upprätta en rehabiliteringsplan om AT är i behov av en åtgärd som ger rätt till rehab-ersättning (30:12). AT är skyldig att lämna de upplysningar som behövs och medverka i rehabiliteringen (30:7 + 3:4 AML) 18
Andra grupper med arbetsmiljövansvar Arbetstagarens ansvar (3:4) Egenföretagare (3:5) Samrådsansvar på gemensamt arbetsställe (AML 3:6) Samordningsansvar m.m. på byggarbetsplatser (3:6 3:7a-e, AFS 1999:3) Ansvar för tillverkare, importörer, uthyrare, försäljare, överlåtare, upplåtare, installatörer m.m. (3:7h-3:11) Rådar- och inhyraransvar (3:12) Ansvar för lokalupplåtare (3:13, se 7:8) Ansvar vid byggprojektering (3:14, AFS 1999:3) 19
20 Myndigheternas roll
Allmänt om myndigheternas roll Flera myndigheter involveras direkt eller indirekt i regelproduktionen och tillsynen på arbetsmiljöområdet. Den centrala myndigheten är Arbetsmiljöverket (AV). Bildades 2001 genom en sammanslagning av dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen och Yrkesinspektionen. Arbetsmiljöverket har enligt AML två uppgifter: Utfärda föreskrifter på området (kap. 4 Bemyndiganden) Övervaka efterlevnaden av lagstiftningen (kap. 7 Tillsyn) 21
Bemyndiganden (4 kap.) Det är i första hand regeringen som kan utfärda tillämpningsföreskrifter enligt AML. Denna uppgift har dock i stor omfattning överlåtits till AV (subdelegation, AMF 18 ). De olika paragraferna i kap. 4 preciserar vilka typer av föreskrifter regeringen och AV har rätt att utfärda. Föreskrifter som utfärdas mot bakgrund av 4:1-8 kan vara direkt straffsanktionerade (AML 8:2). De ytterligare föreskrifter AV får utfärda med stöd av 4:10 (t.ex. SAM) är inte direkt straffsanktionerade. 22
Arbetsmiljöverkets tillsyn (7 kap.) AV utövar tillsyn över AML och de föreskrifter som utfärdas med stöd lagen. Tillsynen inriktas i första hand på att AG bedriver SAM (jfr15 AMF). AV har rätt att begära upplysningar och göra undersökningar (7:3), få tillträde till arbetsplatser (7:4), utse samordningsansvariga (7:6), förbjuda upplåtandet av lokaler (7:8) m.m. AV får gentemot skyddsansvariga meddela förelägganden och förbud (7:7). Får förenas med vite som på AV:s ansökan döms ut av länsrätten (lag 1985:206 om viten). 23
Överklagande m.m. (9 kap.) Tidigare överklagades flertalet beslut av AV till regeringen (arbetsmarknadsdepartementet) Fr.o.m. den 1 juli 2008 överklagas alla beslut till allmän förvaltningsdomstol (förvaltningsrätt, KamR, RegR) Även HSO (i andra hand SO, fack) får överklaga AV:s beslut och domstolsbeslut (9:3). 24
25 Samverkan i arbetsmiljöfrågor
Allmänt om samverkansreglerna Arbetsgivare och arbetstagare skall samverka i arbetsmiljöfrågor (3:1a) och bedriva en på lämpligt sätt organiserad arbetsmiljöverksamhet (6:1 AML). Samverkansreglerna finns i 6 kap. AML och AMF. Samverkan i frågor kring arbetsmiljön regleras också i kollektivavtal på olika nivåer. Avtalen för kommuner/landsting (FAS 05) och staten (Avtalet samverkan för utveckling) är kombinerade arbetsmiljö- och medbestämmandeavtal. Parterna åtnjuter relativt stor frihet i valet av samverkansformer, då det offentligrättsliga inslaget är mindre än i frågor som rör själva arbetsmiljön. 26
Hur skyddsombud utses m.m. Skyddsombud (SO) utses på arbetsställen där minst fem arbetstagare regelbundet sysselsätts eller där förhållanden så kräver. Utses av KAbärande fack, annars av arbetstagarna (6:2). SO som utses av ett KA-fack omfattas även av FML (6:16). Finns flera SO på samma arbetsställe ska ett skall vara huvudskyddsombud (HSO) och samordna verksamheten (6:3). SO:s befogenheter gäller bara hans/hennes skyddsområde och inträder när AG underrättats (6:14). SO kan bara skiljas från uppdraget av den som utsett han/henne (AMF 6 ). 27
Skyddskommitté, regionalt SO och elevskyddsombud Skyddskommitté (SK) skall utses på arbetsställen där fler än 50 anställda regelbundet sysselsätts eller om arbetstagarna begär det (6:8). SK är ett partssammansatt organ som behandlar frågor om bl.a. nya/ändrade lokaler, företagshälsovård, rehabilitering handlingsplaner m.m. (6:9). Närmare regler finns i AMF. Regionala skyddsombud får utses av facket på arbetsställen som saknar SK och där minst en medlem arbetar (6:2). Elevskyddsombud utses av elever i årskurs 7 och över (6:17-18, 6a AMF). 28
Skyddsombudets rättigheter och skyldigheter Skyddsombudens uppgifter (6.4) Rätt till ledighet med bibehållna anställningsförmåner (6:5) Få de handlingar/upplysningar som krävs för uppdraget (6:6). Stoppningsrätten (6:7). Hänvändelserätten (6:6a). Inte hindras i fullgörandet av uppgifterna och rätt till efterskydd (6:10, 6:11 skadestånd, ekonomiskt + allmänt, LRA gäller). Tystnadsplikt (7:13). Rätt att av AV få kopior av skriftliga meddelanden i skyddsfrågor som lämnas till ett arbetsställe (7:14). Skall behållas i två år och lämnas till efterträdaren (13 AMF ). 29
Hänvändelserätten i 6.6a AML Ett SO har rätt att vända sig till AG om han/hon anser att åtgärder behöver vidtas i arbetsmiljön. AG skall genast lämna SO en skriftlig bekräftelse på begäran och utan dröjsmål lämna besked i frågan. Sker inte detta inom rimlig tid får SO av AV begära föreläggande eller förbud enligt 7:7 AML. Hänvändelserätten skall användas som ett förstahandsalternativ till stoppningsrätten. 30
Stoppningsrätten i 6:7 AML SO får stoppa ett arbete i avvaktan på AV:s ställningstagande: Vid arbete som innebär omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa. Om det vid ensamarbete är påkallat från skyddssynpunkt. Om arbetsgivaren bryter mot ett lagakraftvunnet förbud från AV eller ett förordnande som skall gälla omedelbart. I 1 och 2 krävs att SO om möjligt först vänt sig till AG. SO ansvarar ej för skada som vållas genom stoppet om det kan kopplas till arbetsmiljön. 31
Stoppningsrätten i praxis Arbetstagare har rätt till ersättning om SO haft fog att stoppa arbetet. Av betydelse vid bedömningen är om SO gjort en självständig bedömning, först försökt kontakta AG, AV tidigare reagerat på problemet (AD 1979:164, AD 2008:77). Någon särskild form för stoppet krävs inte men SO har bevisbördan för att AG har kontaktats (AD 2002:92). En AG får inte själv ta över arbetsuppgifter som stoppats. Kan ses som ett hinder för SO:s verksamhet. Krävs dock att SO uttryckt sig klart så att AG fattar att det rör sig om ett stopp (AD 2000:92). 32
Ansvar för brott mot arbetsmiljölagstiftningen 33
Ansvarsbegreppet Det rättsliga ansvaret för fel och brister i arbetsmiljön tar sig flera uttryck. AG och andra skyddsansvariga som brister i dessa avseenden kan träffas av: Skadeståndsansvar Straffrättsligt ansvar (uppsåt/oaktsamhet krävs) Andra sanktioner 34
Straffrättsligt ansvar m.m. enligt AML Böter eller fängelse för trots mot meddelat föreläggande eller förbud. Har vite satts ut gäller dock detta (8:1). Direkt bötesbelagda bestämmelser (8:2). Brott mot minderårigreglerna Brott mot föreskrifter meddelade med stöd av 4:1 8 Lämnande av oriktiga uppgifter till tillsynsmyndighet Ta bort eller sätta skyddsanordning ur bruk Brott mot tystnadsplikt (8:3; 7:13 BrB 20:3; inom det allmänna tillämpas istället SekrL) Förverkande (8:4) Sanktionsavgift (8:5-10) 35
Straffrättsligt ansvar enligt Brottsbalken Arbetsmiljöbrott (BrB 3:10): Avser brotten vållande till annans död (3.7), vållande till sjukdom eller kroppsskada (3:8) samt framkallande av fara för annan (3:9) om de har sin grund i ett åsidosättande av arbetsmiljölagstiftningen. För straffansvar krävs : Att ett fel begåtts Ett orsakssamband mellan fel och effekt Att en ansvarig kan identifieras Företagsbot (36 kap. BrB) Allt vanligare sen kravet på grov oaktsamhet togs bort. 36
Närmare om arbetsmiljöbrottet Ett oaktsamhetsbrott Prövas av allmän domstol (TR, HovR, HD) i varje enskilt fall Bevisbördan åvilar åklagaren Legalitetsprincipen: Inget brott utan lag, inget straff utan lag, inga analogislut Krav på kausalitet och adekvans Oftast ett underlåtenhetsbrott. Bedömningen blir därför ofta hypotetisk (se NJA 2007 s 369) Ansvaret kan delas av flera och träffa på olika nivåer inom företaget/organisationen samtidigt. 37
Fördelning av arbetsmiljöuppgifter (delegering) enligt SAM och praxis Ansvaret ligger i första hand på högste chefen/styrelsen. AG ska i syfte att förebygga ohälsa och olycksfall fördela arbetsmiljöuppgifter inom organisationen. Bör läggas på de som bäst kan bidra till att syftet uppnås. Fördelningen ska vara skriftlig om mer än 10 anställda. En rätt gjord delegering medför att ett straffansvar kan följa med uppgifterna. Krav: Behov av delegering Befogenheter (resurser och beslutsmakt) Kompetens (utbildning och erfarenhet, den reella kompetensen avgör) Sammanfattningsvis - varför delegering? För att reda ut oklarheter så att ohälsa och olyckor undviks. För att i efterhand lättare kunna utreda ansvarsfrågorna. 38