2009-12-21 Pilotprojekt i Gammalkils socken med omnejd hösten 2009 våren 2010 Torp och torpare i Östergötland STUDIEHANDLEDNING Ett pilotprojekt mellan Östergötlands Hembygdsförbund, Östergötlands länsmuseum/kulturarv Östergötland och Studiefrämjandet i Östergötland
Torpen i Östergötland ett samarbete för att utveckla kvalitet och tillgänglighet Östergötland är kanske Sveriges torptätaste landskap och intresset för våra torp är mycket stort, inte minst i hembygdsrörelsen. I Östergötland har sedan ett år tillbaka ett samarbete skett mellan Östergötlands länsmuseum/ Kulturarv Östergötland, Östergötlands Hembygdsförbund och Studiefrämjandet för att uppmärksamma och utveckla det torparbete som pågår runtom i länet. Vi vill utnyttja detta intresse för att i studiecirkelform bredda kunskapsdokumentationen samt öka kvalitet och tillgänglighet för fler till torpens historia. I ett pilotprojekt vill vi därför sammanföra några av dessa intressenter och koppla arbetet mot den plattform som nätverket Kulturarv Östergötland står för. Syftet är att uppmärksamma hembygdsföreningarnas arbete och närmare sammanföra det med det som görs på andra håll. Pilotprojektet, som genomförs under hösten 2009 och våren 2010, utgår ifrån området kring Gammalkil. Hembygdsförbundet kommer att stå för kommunikationen mot den regionala och nationella nivån. Länsmuseet har som uppgift att dela med sig av sin kunskap, men även hämta in kunskap av dem som arbetar med torpen på ideell basis. Studiefrämjandet kan erbjuda datasal med 8 platser om behov finns. Varför samarbetsprojekt om torpinventering nu Torpen har varit en stor och vikig del av Sveriges och inte minst Östergötlands historia. Nästan alla svenskar som forskar i sin släkt hittar torpare och deras historia fascinerar. Minnena och spåren av denna viktiga tid förbleknar emellertid. Risken finns att ju längre tiden går desto svårare blir det att dokumentera och förstå historien bakom torpen. Vi vet genom den enkät som gjordes 2008, att i den östgötska hembygdsrörelsen har torpinventering en mycket central plats. Man har i många föreningar påbörjat ett imponerande dokumentationsarbete. Samtidigt pågår i olika institutioner ett intensivt forskningsarbete om torpen. Tyvärr sker inte alltid detta arbete i samverkan utan parallellt. Det kan forskas om samma torp från olika håll, vilket kan bidra till dubbelarbete och försvåra överblick och sökning. Ett syfte med pilotprojektet är att undersöka möjligheterna att föra in materialet i FMIS, som är ett digitalt geografiskt system för Fornminnesminnesinformation för hela Sverige. Institutioner och hembygdsrörelsen i Östergötland har sedan länge vanan att samarbeta med kulturarvsfrågor, inte minst via det gemensamma nätverket Kulturarv Östergötland. Dessutom har Studiefrämjandet erfarenhet att arbeta med hembygdsrörelsen med olika studiecirklar. Studiecirkelformen är ett utmärkt sätt att använda för ett pilotprojekt. Dokumentationen kring torpen är en väl avgränsad uppgift som lämpar sig mycket väl för ett sådant projekt. Framtiden Efter projektets slut sker en utvärdering för att se vilka erfarenheter vi kan dra av det. Skulle det slå väl ut vill vi gärna vidga perspektivet. Här kan det handla om att ta fram studiematerial, införa nya arbetsrutiner, skapa resurser för att vända sig mot en större krets etc. Det grundläggande syftet med projektet är att få en större tillgänglighet via kartor, databaser och andra gemensamma ingångar för forskare och allmänhet till informationen om länets torp. Det finns många olika sätt att fördjupa och fortsätta arbetet och engagemanget kring torpen, som exempel kan nämnas att koppla torpinventeringarna närmare till skolarbetet. Eller att fördjupa kunskapen genom en arkeologisk utgrävning av en torpgrund. Numera räknas torpruiner som fornlämningar och trenden är att torpforskningen inom arkeologin är på väg framåt. Eller kanske med teknikens hjälp utföra virtuella besök i olika torpmiljöer från olika tider. Det är även viktigt att uppmärksamma de bevarade torpen och att med gemensamma insatser få ägare och brukare att vårda dem varsamt. 2
Studiecirkeln Studiecirkeln i pilotprojektet genomförs under hösten 2009 och våren 2010 i socknarna Gammalkil, Nykil, Sjögestad, Ulrika, Vikingstad, Västra Harg och Östra Tollstad. Föreläsningar, se bilaga 1, varvas med studiecirkelträffar. Studiecirkeln innehåller både teoretiska och praktiska moment och anpassas efter årstid och tidigare bearbetade moment i den enskilda hembygdsföreningen. Här nedan ges förslag på upplägg och delmoment anpassade till lämplig årstid när det kan vara lämpligt/enklare att genomföra de praktiska momenten. Kom ihåg att göra en utvärdering efter varje moment. Följande delar kommer att ingå Begrepp och dokumentation Arkiv och kartor Torpen på insidan och utsidan Befolka torpen: personer och hantverk Naturen kring torpen Dokumentation, koppling mot FMIS Förslag till arbetsordning/upplägg Första momentet Presentation av föreningarna och deras torparbete samt av pilotprojektet, syfte, begrepp och dokumentation Teori: Historik, begrepp etc, intervjuer, källor och källkritik, torpkontrakt Bildande av studiecirklar Gruppen presenterar sig för varandra och delger sina intressen, förväntningar och målsättningar. Diskuterar sig fram till gruppens gemensamma målsättning och avgränsningar, samt gruppens förväntan på den enskilde deltagaren. Vad vill man åstadkomma? Hur mycket tid vill man avsätta? Diskutera och kom överens om antal sammankomster, samt tid och plats för träffar. Beskriv målsättningen: Planerad studietid antal träffar, tid och plats: Källor kan vara: Kartor t.ex. häradsekonomiska och skifteskartor via nätet. Mantalslängder, husförhörslängder födelse-, vigsel- och dödböcker dessa finns tillgängliga via nätet t.ex. hemdator - abonnemang, biblioteken gratis, ev. mikrofiche samt landsarkivet i Vadstena. 3
Sök också på Internet, länsmuseum, länsförbund, landsarkivet, biblioteken etc. Litteraturtips, se bilaga 2. Studiematerial: Extern medverkan: Tänk igenom om det finns några flera intressanta fackmedverkande utöver de redan engagerade som skulle kunna bidra till just er forskning! Studiebesök? Planera och boka gärna in ev. studiebesök i god tid! Hur ska studiecirkeln arbeta? Fördela arbetsuppgifter. Vad ska ni använda de gemensamma sammankomsterna till, och vad ska var och en göra däremellan? Ta vara på allas erfarenheter. Det är oftast den totala mängden kunskap som gör att man kommer så långt som det är möjligt! Diskutera gärna upplägget av studierna vid varje sammankomst! Tankar kring upplägg: Alla dessa inledande frågeställningar kommer det att finnas anledning att återkomma till när cirkeln fortskrider med dess olika delar och inslag, så låt det vara ett levande dokument! 4
Redovisning/dokumentation Det är önskvärt att cirkeln redovisar sina resultat för sammanställning och dokumentation av den forskning som bedrivits i olika delar av länet. Sätten att redovisa är många: cirkeldagbok, häften, böcker, uppsatser, artiklar, foto, film, musik, teater, utställningar m.m. Endast den egna fantasin sätter gränser för oss! Tankar kring hur dokumentationen kan se ut. _ Utvärdering Eftersom det är ett pilotprojekt som skall utvärderas vill vi att alla deltagare efter varje tillfälle svarar på ett antal frågor t.ex. Vad ville du få ut av detta moment? Vad var bra? Vad tar du med dig i ditt fortsatta arbete? Vad saknade du? Vad kan förbättras? Andra momentet Hur hittar vi rätt i arkiven i det enorma utbudet? Vilken gård eller by låg torpet under? Ägoförhållande? Historiska kartor Var finns olika kartor? T.ex. på lantmäteriet finns härads- och skifteskartor tillgängliga Kartgenomgång bl a via dator mycket material går att tillgå via den egna datorn och via Internet. Resurs kan också finnas att tillgå från hembygdsförening som redan arbetat på detta sätt. Länsförbundet har tillgång till information. Tredje momentet Vem bodde på torpet och hur försörjde de sig? Vad kan kyrkböckerna berätta om människorna? 5
Praktik När du hittat det torp du vill arbeta med så börjar det roliga jobbet med att pussla fram dess historia. Kanske nöjer du dig med att ta fram den tidigaste och siste brukaren samt när torpet övergavs. Hantverk vilka hantverk ägnade man sig åt i de aktuella torpen, hur bidrog detta till människornas livsvillkor i den aktuella bygden? Befolka torpen dokumentera, samla äldre fotografier, intervjua människor, källan kommer att gå ur tiden. Tänk på att även minnena från 1960- och 1970-talen börjar blekna. Iaktta viss vaksamhet över att ibland kan tiden göra att det blir tveksamhet om man minns rätt! Fjärde momentet Torpen på insidan och på utsidan Teori Torpets byggnader grunder, planlösningar, byggnadssätt och utveckling Hur såg bebyggelsen ut? Det fanns flera olika typer av torp. Var låg de i terrängen? Hur kan man läsa av vårt nuvarande landskap och vad kan vi med ledning av torpgrunderna dra för olika slutsatser? Exempel på planlösningar jämför med bevarade torp. Hur är och var torpen byggda, vilka material och vilken teknik har använts. Vad finns det kvar för exempel bland bevarade torp i socknen? Möblera torpen hur kan det ha sett ut inne i de olika torpen/torptyperna? Tapeter fanns tapeter i de olika torpen? Vad använde man och varför? Kläder hur klädde sig människorna som levde i de olika torpen? Praktik Vad finns dokumenterat/bevarat kring de torp som just ni valt att undersöka och forska kring? Dokumentera lämningar. Grunder efter byggnader hittas lättast i början av året när snön försvunnit och årets växter ännu inte börjat spira. Bouppteckningar innehåller information om den materiella kulturen, bohag, redskap och kläder Torpvandringar som brukar vara mycket populära bland bygdens folk för att lära känna sin bygd bättre 6
Femte momentet Naturen kring torpen - växtligheten Teori Hur såg det ut vilka växter kan man förvänta sig att finna vid torpet torpgrunden? Vad odlade man? Praktik Hur ser naturen ut idag? Hur såg den ut då torpet var i bruk? Läs av landskapet och försök att se var man hade sina små åkrar. Finns det gamla fotografier? Dokumentera växterna. Växterna måste inventeras vid flera tillfällen under året för att få med alla. Tidigt på våren kommer lökväxter som scilla och påsklilja. Längre fram på sommaren perennerna och framåt hösten t.ex. höstastrar och då är det även dags att samla in frukt för artbestämning Sjätte momentet Dokumentation och koppling med FMIS Hur hittar vi i FMIS/Fornsök, som är ett digitalt geografiskt system för Fornminnesminnesinformation för hela Sverige. Upprätta beskrivningar. Vilken information är viktig och hur blir den jämförbar. Hur avgränsar vi områden med inägomark och vad räknas som torpets arrondering. Nya och gamla kartor. Analys 7
Som studiehandledningen visar så finns det många olika vägar att gå, och det är varje enskild hembygdsförening som väljer sin väg. Dock är det önskvärt att varje hembygdsförening förutom dokumentation för den egna föreningens räkning, även lämnar en rapport till Östergötlands hembygdsförbund och Östergötlands länsmuseum. Lycka till i just ert viktiga arbete! Tveka inte att kontakta Östergötland Hembygdsförbund, Östergötlands länsmuseum eller Studiefrämjandet i Östergötland för mer information eller tips och hjälp om hur ni kan gå tillväga! Kulturarv Östergötland Östergötlands länsmuseum Dan Malmsten 013-23 03 91 dan.malmsten@ostergotlandslansmuseum.se Anna Lindqvist 013-23 03 90 anna.lindqvist@ostergotlandslansmuseum.se Anders Persson 013-23 03 10 anders.persson@ostergotlandslansmuseum.se Östergötlands Hembygdsförbund Margareta Engman 011-16 68 46 margaretha.engman@tele2.se Gammalkils Hembygdsförening Margaretha Olofsson 013-33 12 36 margaretha-olofsson@tele2.se Studiefrämjandet i Östergötland Lena Wiberg 013-25 23 03 lena.wiberg@studieframjandet.se 8
Torp och torpare i din hemsocken Bil 1 Föreläsningar som ger kunskap och vägledning till fortsatt forskning 2009 2010 29/9 Torpforskning presentation, 26/1 Torpen på insidan och utsidan syfte, begrepp och dokumentation Gammalkils församlingshem Gamlegården Nykil Dan Malmsten, Anders Persson, Anna Lindqvist Anna Lindqvist 27/10 Torpen i arkiv och på kartor 23/2 Naturen kring torpen omgivning, växter etc. Vikingstad missionskyrka Missionskyrkan Vikingstad Börje Hjort, Anders Lundberg Inger Lönnevik 25/11 Befolka torpen personer, hantverk etc. 23/3 Dokumentation och koppling med fornminneskartan FMIS Östra Tollstad församlingshem Gammalkils församlingshem Bo Persson, Margaretha Engman Anders Persson Avslutning med vandring till torpgrunder. Besök i torp på Ulrika hembygdsgård Lars Frölisch, Anders Persson, Anna Lindqvist, Bertil Andersson Alla föreläsningar kl. 19.00 20.30 Ett samarrangemang mellan Östergötlands Hembygdsförbund, Östergötlands Länsmuseum/Kulturarv Östergötland, Studiefrämjandet och Hembygdsföreningarna i Gammalkil, Nykil, Sjögestad, Ulrika, Vikingstad, Västra Harg och Östra Tollstad Vår förhoppning är att studiecirklar startas inom detta arrangemang. 9
Litteraturtips Bil 2 Torp/Torpare Bäck, Kalle. 1992. Början till slutet. Laga skifte och torpbebyggelse i Östergötland 1827-65. Landén, Bill. 2009. Bankeryds socken: torp, backstugor och andra bosättningar. Paulsson, E. 1943. Torp och torpare under 200 år i Vittsjö socken. Welinder, S. 2007. Torpens arkeologi. Raä. Wohlin, N. 1908. Torpare, backstugu- och inhysesklasserna. Översikt af deras uppkomst, tillväxt och aftagande med särskild hänsyn till torparklassens undergrävande. Bebyggelse/Byggnadsvård Bedoire, Fredric, Stavenow-Hidemark, Elisabeth. 1975. Arkivguide för byggnadsforskare. Blomkvist, Nils. 1993. Vad berättar en by? Om äldre kulturmiljösystem i odlingslandskapet. Erixon, S. 1947. Svensk Byggnadskultur. Faksimilupplaga 1982 Erixon, S. 1984. Byar, gårdar och hus under Bjärka-Säby. Hidemark, Ove. 2006. Så renoveras torp och gårdar. Svala, Catharina. 1998. Den svenska gården. Från torp till herresäte. Inredningen, tapeter m.m. Hidemark, Elisabet, Maxén, Maria. 2006. Tapeter, tapeter. Ingemarsson, Niklas. 2005. Bosmålastugan: en fattighistoria från Småland för inte så länge sedan. Tunander, Britt och Ingemar. 1999. Svenska kakelugnar. Tunander, Ingemar. 1984. Tapeter i Sverige. Arkeologi, kartor m.m. Knarrström, Annika 2009. Grisavad, Rosts täppa och Carl Jonassons: arkeologi på torp i Skåne och Blekinge. Tollin, Clas. 1991. Ättebackar och ödegärden. De äldre lantmäterikartorna i kulturmiljövården. Växter Berglund, Karin. 2004. Längtans blommor Om gammaldags trädgårdsväxter. Minnhagen-Alvsten, Monica, Johansson, Kennet. 1996. Arvet; trädgårdens ärvda skatter. Oskarsson, Linnea. 2008. Att inventera perenner, en handledning. Centrum för biologisk mångfald. Sköld, Josefina, Svensson, Christina. 2009. Syrener i ruiner En metod att inventera torpen och torparnas växter. Svedjemyr, O. 1986. Ödetorp och torpväxter i Malexander. Svensk Botanisk tidskrift 80:9-15. Töringe, Sanna. 2002. Historier om blommor, myter, litteratur, trädgårdshistoria & odling. Wallenqvist, Inga. 2007. Våra älskade torpväxter och hur vi odlar dem. Walfridson, Marguerite. 1991. Salvia och bondpion: i trädgårdar och täppor på Skansen. Övrigt Torpinventering, 1990. Bygd och Natur, skriftserie nr 1. Tunön, Håkan (red). 2009. Ju förr desto bättre. Kulturarvet som resurs för en bättre framtid. Östergötlands Arkivförbund, ÖLFA, Lathund för att söka i arkiv i Östergötland. 10