GESTALTNINGSPROGRAM SNURROM 2016-05-11



Relevanta dokument
Stadsarkitektkontoret SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

1 Befintliga förhållanden

träbänkar träspång 1 rad vitblommande körsbärsträd

GESTALTNINGSPROGRAM UTSTÄLLNING NORMALT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Fredrikstrandsvägen (Brygga 1:3 m fl) dnr PLAN

Framkomlighet på gatorna runt Stuvsta J

Gestaltningsprogram till detaljplan för Frösjöstrand

Förbättrad tillgänglighet i centrala Trosa. Förslag till åtgärder för ökad tillgänglighet Februari 2007

Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö Bilaga 2 Riktlinjer för utformning

10 Gaturummets innehåll

Utveckling och komplettering av gröna stråk

Landskrona kommun. Tillgänglighet förutsätter framkomlighet...

4.0 GATOR. Från Repslagaregatan, Junogatan och Bastiongatan utformas gatuanslutningar med 90 grader.

Analys - problem. Ytan mellan cirkulationen och torget upplevs som rörig med dess mångfald av olika markmaterial och utrustningsdetaljer.

Program för stadsmiljön inom Hyllie centrumområde

KALKBROTTET NV - VÄSTRA PARKEN GESTALTNINGSPROGRAM FÖR YTTRE MILJÖ

sidsjön. förslag 6 november 2007 situationsplan 1:2000

Handlingar till Kommunstyrelsens extra sammanträde torsdagen den 20 februari 2014

Anläggningsstandard för kommunalt övertagande av vägföreningars huvudmannaskap för allmänna platser i Norrköpings kommun

Gestaltningsbilaga. Förslag till detaljplan för Torsby 1:342- Dragudden(Torsby havsvik)

Självklar parkering 3.0 Gatan talar

Trafikutredning Röhult I samband med detaljplan för nya bostäder vid Blåtjärnsvägen, Hjälmared, Alingsås

Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Gustavsbergsvägen och Gamla Skärgårdsvägen

Gestaltningsprogram - Utställningshandling (samma som samrådshandlingen)

GESTALTNINGSFÖRSLAG Norra och södra torget, Kristinehamn 4 oktober 2016, Marie Janäng

Mörbylånga kommun Miljö- och byggnadsförvaltningen

Självklar parkering 2.0

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet

Tillgänglighet. Fysiska hinder

Gestaltning och utformning av torg, parktorg och naturmark

Naturstensbeklädnad. lutning 10:1 Betongyta formsatt med smala brädor. Rundad mittpelare. Barriärelement

Drottningtorget - Framtidens torg. Trollhättan

Gestaltningsprogram Norrsätra verksamhetsområde, Väsjön, Edsberg Laga kraft

LÄRKETORPET GESTALTNINGSPROGRAM BILAGA TILL DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER I LÄRKETORPET ETAPP

Sari & Bjarne hälsar välkomna till föredrag om SHARED SPACE

DETALJPLAN FÖR GRÅBERGET TRAFIKGRANSKNING

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009

Detaljplan för del av Rödögården 1:5 och 1:33 Rödön, Krokoms kommun

VARA MARKKONSULT AB

FÖRDJUPADE STADSBYGGNADSPRINCIPER. Årstafältet - en plats för möten

Gestaltningsprinciper Svartbäcksgatan

EKSJÖHOVGÅRDSÄNGEN GESTALTNINGSPROGRAM

Detaljplan för del av Vätinge 1:118 (Stationsvägen) i Gripenbergs samhälle i Tranås kommun

3. Checklista för allmänna platser

4. HANDEL HANDEL PARKERINGSDÄCK SMÅ BYGGNADER KOMPLETTERANDE HANDEL OCH SER- VICE SKYLTAR ÖPPNA OCH INTRESSANTA FASADER

Gestaltningsprinciper för Prins Bertils stig Dragvägen, Slottsbron - Söderkaj

Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av Datum: Rev: Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson

UPPRUSTNING AV ASKIMSBADET. Rev

Rekreationsområde Laddran i Marieholm

Bortkoppling av dagvatten från spillvattennätet

Gestaltningsprogram. Kavallerivägen/Rissneleden

Etikett och trafikvett

GESTALTNINGSPROGRAM. Kv. Mården

Avfallsutrymmen. Råd och anvisningar för. samt transportvägar

PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100

Kvalitetskrav för uteserveringar i Örebro

Kv Tjädern (Sofieberg)

Tvärsektionens och trafikflödets inverkan på svårighetsgraden i tätort. Dh avser antal fordon vid dimensionerande timme

UTFORMNINGSPLAN ALGOTS VARV

Tillgänglighetsinventering av Strandpromenaden, Näsviken, Kungsgatan, Regeringsgatan, Hamngatan, Erik Dahlbergsvägen, Ågatan, Vägga fiskhamn,

GATOR OCH BELÄGGNING

tillsammans tar vi hand om göteborg. Lite information om ditt ansvar som fastighetsägare.

LINDE DUCKARVE 1:27. Rapport Arendus 2014:30. Arkeologisk förundersökning Dnr

Trafikutredning Kyrkerud- Strand

Del 3. Alternativ och förslag

TRYGGHETSVANDRING PÅ TRANDARED

Sörby 13:2, kv Pumpen

KARAKTÄR GÅGATAN. Ljungby kommun STADSMILJÖPROGRAM Tema Landskapsarkitekter Malmö LYSRÖR PÅ VAJER BETONGPLATTOR

Grönytefaktor Hyllie, Malmö. Varför grönytor även på kvartersmark? Temperatur Luftfuktighet. Dagvattenhantering

E4 förbifart Stockholm Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Utställelsehandling

Dnr 2008/714 KS.203

FÖRSLAG. gångvägar, gator, tunnelbanan. Förslaget förutsätter att de befintliga byggnaderna i kvarteret Åstorp rivs.

P L A N B E S K R I V N I N G

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil.

Detaljplan för Del av kv. Yrkesskolan Tumba, Botkyrka kommun

Samrådet Sakägare. Miljönämnden Trafikverket. Socialnämnden Öresundskraft Kultur- och. fritidsnämnden Länsstyrelsen. de inkommit.

Sammanfattning av förslag till förnyelseplan 2014

SAMRÅDSHANDLING. Planbeskrivning För Detaljplan gällande: Tjärhovet Södra del av Haparanda 8:1, Bostäder. Haparanda kommun, Norrbottens län

Lathund för utformning av gång- och cykelvägar i Gällivare

Preliminär Miljökonsekvensbeskrivning för cykel och gångled mellan

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM (16)

Dagvattenutredning, Borås Stad

Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt. Västerhaninge. Utställningshandling Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen

NYBRO. - Analys & förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum

Så fungerar en NOAQ boxvall Tätande del Förankrande del Dämmande del Gör så här: 1. Inspektera den sträcka där boxvallen ska byggas upp

DELPROJEKT S:T LARSPARKEN TRAFIK- & PARKERING

VÄGUTREDNING TILLFART MALMAKVARN

Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen

Skönstaholm FÖRSLAG TILL UPPRUSTNING AV ETT BOSTADSOMRÅDE FRÅN FOLKHEMMET GESTALTNINGSPROGRAM LANDSKAPSLAGET AB

Bilaga 2 Beräkningsförutsättningar

VV publikation 2002:

Dagvattenhantering Tuna Park, inför detaljplan för Gallerian 1 m.fl. 1 Inledning

Trygghetsvandring. Västermovägen på Brattberget. 17 oktober

L I N D B A C K A D E T A L J P L A N - G Ä V L E G E S T A L T N I N G S P R O G R A M

Ledstråk för personer med synskada

DAGVATTENUTREDNING Landvetters-Backa, östra, etapp 1 HÄRRYDA KOMMUN. Totalt antal blad: 8 st. Göteborg

Parallella uppdrag för Selma Lagerlöfs torg. Sammanfattning

Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA. Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015

TRÄDGÅRDSPARKEN Bollebygd Idéskiss

Sweco Environment AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Transkript:

GESTALTNINGSPROGRAM 2016-05-11

- ENTRÉN - Den första plats som besökare och boende i Snurrom kommer möta är en platsbildning, ett mindre torg. Hela ytan blir upphöjd till torgnivå och platsen blir en ordnad samspelsyta för alla trafikanter och besökare. BÄNK ASFALT GRÄS Naturgrå betongplattor på köryta och torg Antracitgrå betongplattor på G/C-väg och p-platser Kant av cortenstål kring planteringsytan på torget Bänkar i böjda former som cirklar kring planteringsytan på torget Större stenar som informella sittplatser nedsänkta i plattytan Tall, Pinus nigra, som alléträd längst gatan Bergskörsbär, Prunus sargentii, på torgytan ASFALT GRÄS Välkomnande och identitetsskapande för området Kontrasterande markmaterial samt upphöjd ordnad samspelsyta bromsar upp hastigheten hos trafikanter Parkeringsmöjligheter med korttidsparkeringar Sittmöjligheter Plats för konstverk STEN Platsen ska fånga den förbipasserande bilistens eller cyklistens uppmärksamhet då den utmärker sig med kontrasterande markmaterial och en högre detaljeringsgrad. Skogstemat som återkommer området igenom finns även på denna plats med hjälp av material såsom stenar och tallar. 3 FLERSTAMMIGA BERGKÖRSBÄR PARKERINGSFICKA ORDNAD SAMSPELSYTA MED KÖRBANA OCH G/C VÄG UPPHÖJD TILL TORGNIVÅ GRÄS Kanter av cortenstål bidrar till att en enkel formgivning får ett bearbetat uttryck N Sweco Architects, Växjö Sweco, Kalmar ASFALT N Genom mönterläggning av betongplattor kan ett varierat uttryck uppnås på de olika ytorna; körbanan, gång- och cykelvägen och torgytan.

- GÅNGVÄG I NATUREN Ett naturområde finns i Snurroms centrala del. Här ska befintlig natur bevaras och dess kvaliteter framhävas. Naturområdet är en tallskog med ett tätt markskikt. Naturtypen skapar en katedral känsla med höga stamträd och en hög genomsiktlighet. För att tillgängliggöra området placeras en gångväg genom området. Gångvägen blir ca 110 meter lång och sträcker sig från sydväst till nordöst. Belysningsstolpar 8 m höga med 3 till 5 strålkastare riktade för att effektbelysa träd och stammar placeras ut på ömse sidor om gångvägen. Stolparna placeras ca 5-6 meter från gångbanan med c/c 20m, totalt sex stycken varav tre på vardera sida vägen. 3 meter bred asfalterad gångväg. Markeras ut på plats för att följa befintlig terräng och anpassas efter vegetation och miljö Genom att belysningsstolparna placeras ut utanför gångvägen stärks upplevelsen av översikt och trygghet även på kvällstid Genom att bevara befintlig vegetation och tillgängliggöra med en gångstig får området en känsla av kontinuitet när gammalt kompletteras med nytt Exempelvy över befintligt skogsparti med insprängda belysningsstolpar Sweco Architects, Växjö Sweco, Kalmar N

- ÅSNETRAPPAN - Mellan söder och norr skapas ett stråk som passerar först mellan bostadsområden och i förlängningen förbi naturområdet på ena sidan och tomten för en framtida förskola på den andra. Stråket tar upp en större höjdskillnad och därför passar det här bra med en åsnetrappa istället för en brant gångstig. Åsnetrappan utformas som en trappad slänt av grus och de låga trappstegshöjderna tas upp med granitkantstöd. Ett vilplan på 10 meter delar upp åsnetrappan i två sektioner. Här placeras även bänkar. En smal remsa i asfalt löper omväxlande på åsnetrappans högra och vänstra sida. För att byta sida mellan sidoremsorna används åsnetrappans trappsteg som är generösa i djup. Skillnaden i höjd mellan trappstegen och asfaltsremsan tas upp med granitkantstöd som följer remsans lutning. 2 meter djupa och två meter breda stenmjölssteg Kanter av granitkantsten med visning 10 cm En 1 meters remsa av asfalt omväxlande på östra respektive västra sidan av åsnetrappan Handledare löper längs ytterkant av åsnetrappan och asfaltsremsan Belysning som LED slinga i handledare Två bänkar En lättillgänglig trappa för gående Sidoremsa för att även att kunna leda cykel eller barnvagn Varierad placering av sidoremsa och strategisk bänkplacering för att förhindra höga hastigheter med cykel Exempelbild från en åsnetrappa med grus och kantsen som steg Sweco, Kalmar Sweco Architects, Växjö N Åsnetrappan i plan och sektion

- DAGVATTENSTRÅKET Norr om bostadsområdena som byggs i Snurrom förläggs ett öppet dagvattenstråk i naturmark. Stråket tillåts slingra fram och hamnar därför med varierat avstånd till gatan. Släntlutningen varieras också för att möta den böjda formen mjukt. Genom att behålla befintlig naturmark på ena sidan makadamdiket och ersätta det befinliga med ängsgräs på den andra sidan skapas en överblickbarhet över stråket. Stråket i sin helhet blir ca 10 meter brett och fungerar som en infiltrationsbenägen yta och en ställbar volym. En konstant Typsekton av dagvattenstråket lutning österut kan därtill leda vattnet mot en framtida Skala 1:50 i A3 våtmark och fördröjningsdammar. ÄNGSGRÄS ÄNGSGRÄS ÄNGSGRÄS BEFINTLIG NATURMARK BEFINTLIG NATURMARK BEFINTLIG NATURMARK Utbredning av dagvattenstråket Skala 1:250 i A3 N Sweco Architects, Växjö Sweco, Kalmar N Makadamklätt dike ca 1,5 meter. Bredd och djup beroende på volymen dagvatten Gräsklädda slänter med varierande släntlutning, max 1:5 Befintlig naturmark Ängsgräs Ett dike som kan omhänderta dagvatten Ett mer varierat uttryck på naturmarken En enhetlig grönremsa genom området

- GATUMILJÖER - Snurrom består av ett system av gator i en hierarki. Huvudgator är de som fungerar som infartsgator till bostadsområdet samt som koppling till Värsnäs. Huvudgator har gång- och cykelväg och en trädrad. Lokalgator har trottoarer på ömse sidan av gatan och en något smalare körbana. Gångvägar förekommer antingen med ett slitlager av grus eller av asfalt. Belysning följer med samtliga gator, och belysningsformen varierar beroende på transportform. Gatunätet belyses med högre stolpar, gång- och cykelvägar med lägre stolpar och gångstigar med pollare. HUVUDGATOR Tall, Pinus nigra placeras med c/c 15 meter längs huvudgator Träd placeras i gräsklädd grönremsa 4 meter bred. Skelettjord förekommer endast lokalt där parkeringsplatser föreslås göra avbrott i grönremsan Gång- och cykelvägar följer grönstråken och har ett ytskikt av asfalt, med undantag för entréområdet som är belagt med betongplattor Körbanebredd 6,15 meter G/c-väg 4 meter LOKALGATOR Körbanebredd 5,5 meter Två trottoarer á 2.25 meter, 3,5 meter trottoar på ena sidan förekommer på en gata STIGAR 3 meter breda Slitlager av grus eller asfalt En tydlig hierarki mellan gatorna bidrar till en god orienterbarhet i området En väl utvecklat nät av G/c-vägar och trottoarer gör hela området lättillgängligt Belysning på samtliga gator och gångvägar bidrar till en trygg och översiktbar miljö. Skala 1:50 i A3 Sweco, Kalmar Sweco Architects, Växjö N Typsektion för huvudgata

Typsektion för lokalgata Skala 1:50 i A3 Typsektion för gångstig i nord - sydlig riktning i naturytan Sweco, Kalmar Sweco Architects, Växjö N