Underlag inför Mål och budget 2016 och plan 2017-2018 för äldreomsorgsnämnden

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-04-07 AN-2015/140.182 1 (3) HANDLÄGGARE Christina Löfberg 08 535 378 17 christina.lofberg@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Underlag inför Mål och budget 2016 och plan 2017-2018 för äldreomsorgsnämnden Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden godkänner förvaltningens förslag till underlag inför Mål och budget 2016 och plan 2017-2018 och överlämnar det till kommunstyrelsen. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning Inför att kommunfullmäktige ska fatta beslut om mål och budget för kommande år, 2016-2018, ges nämnden möjlighet att lämna ett underlag. Underlaget ska utifrån nämndens ansvarsområde innehålla de viktigaste framtidsfrågorna såsom trender, utvecklingstendenser, lagändringar och annat som förväntas påverka verksamheten inklusive hur detta påverkar framtida kostnadsutveckling. Justeringar och kompletteringar i gällande lokalförsörjningsplan ska också belysas. På ett övergripande plan ska tänkbara åtgärder och konsekvenser nämnas inför ett eventuellt effektiviseringskrav. Beskrivning av ärendet Varje år tar kommunfullmäktige beslut om mål och budget för kommande år. Inför det beslutet tar kommunstyrelsens förvaltning fram planeringsförutsättningarna för en planeringsperiod på tre år. Planeringsförutsättningar 2016-2018 innehåller ett faktaavsnitt om Huddinges invånare bland annat avseende befolkningsutveckling, åldersfördelning, utbildning och sysselsättning samt visar på prognoser för den framtida utvecklingen. Det finns också beskrivningar av viktiga utmaningar för kommunen samt preliminära beräkningar för nämndernas budgetramar på tre års sikt. Utöver detta förväntas varje nämnd att komplettera med ett eget underlag inför kommande fullmäktigebeslut om mål och budget, utifrån nämndens ansvarsområde. Ärendet ska innehålla de viktigaste frågorna för ökad måluppfyllelse, trender, utvecklingstendenser, demografiska förändringar och annat som påverkar nämndens verksamheter samt effekterna av dessa samt POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 E-POST OCH WEBB social@huddinge.se www.huddinge.se

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-04-07 AN-2015/140.182 2 (3) eventuella åtgärder. Nämnden ska också på ett övergripande plan ange vilka satsningar och effektiviseringar som kan bli aktuella med tanke på det ekonomiska läget. Eventuella justeringar i gällande lokalförsörjningsplan ska redovisas samt omfattningen av planerade och uppskattade investeringar för åren 2016-2018. Det underlag som nämnden ska lämna inför fullmäktiges beslut om mål och budget 2016 ska följa kommunens målbild varför en kommungemensam mall är framtagen. Den 8 juni kommer fullmäktige att besluta om mål och budget för 2016 och plan 2017-2018. Förvaltningens överväganden Förvaltningen har tagit del av innehållet i dokumentet med planeringsförutsättningar för planeringsperioden. I bifogad rapport, Underlag inför mål och budget 2016-2018 för äldreomsorgsnämnden, återfinns beskrivningar av och överväganden kring de viktigaste utvecklingstendenserna och behoven som förvaltningen ser för åren 2016-2018. Dessa bygger på dels kontinuerlig omvärldsbevakning, dels resultat i senaste verksamhetsberättelse. En bedömning av hur detta sammantaget påverkar verksamheterna framförallt vad gäller kostnadsutvecklingen är gjord så långt möjligt utifrån i dag kända faktorer. I det fall det blir nödvändigt med effektiviseringar för att klara en budget i balans, så har förvaltningsledningen haft en inledande dialog kring tänkbara åtgärder och hur detta kan komma att påverka tänkta utvecklingsåtaganden och framtida måluppfyllelse. Britt-Marie Karlén Social- och äldreomsorgsdirektör Christina Löfberg Utvecklingsledare Bilagor Underlag inför mål och budget 2016-2018 för äldreomsorgsnämnden Planeringsförutsättningar 2016-2018

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-04-07 AN-2015/140.182 3 (3) Beslutet delges Kommunstyrelsen

ÄN-2015/140 Underlag inför mål och budget 2016-2018 för äldreomsorgsnämnden Social- och äldreomsorgsförvaltningen/kvalitetsenheten APRIL 2015

Innehåll Huddinges vision och mål... 3 God omsorg för individen... 4 Attraktiv arbetsgivare... 5 Sund ekonomi... 5 Systematisk kvalitetsutveckling... 7

Huddinges vision och mål Vision: Huddinge - en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Huddinges vision är att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Hållbart Huddinge 2030 I Ett hållbart Huddinge pekar kommunfullmäktige ut en långsiktig, önskvärd och möjlig framtid med fokus på år 2030. Här beskrivs hur ett hållbart Huddinge ter sig och vilka vägval kommunen bör göra för att komma dit. Mål för Huddinge För att nå det framtida läget i Ett hållbart Huddinge 2030 och visionen om att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län, är fem övergripande mål formulerade som visar utåtriktat vad kommunen åstadkommer för invånare, brukare och kunder. Bra att leva och bo Utbildning med hög kvalitet Fler i jobb God omsorg för individen Ekosystem i balans För att vara framgångsrik i detta arbete ska kommunen ständigt sträva efter att förbättra verksamheterna och detta är formulerat i tre strategiska mål under rubriken effektiv organisation som visar inåtriktat hur och med vilka resurser kommunen genomför sitt uppdrag. Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Systematisk kvalitetsutveckling I Underlag inför mål och budget 2016 2018 beskriver nämnden de viktigaste frågorna för ökad måluppfyllelse, trender, utvecklingstendenser, demografiska förändringar och annat som påverkar nämndens verksamheter samt effekterna av dessa och eventuella åtgärder. ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 3

God omsorg för individen Nya lagar och föreskrifter Bemanning på äldreboende Under hösten 2014 kom den senaste versionen av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om bemanning i särskilda boenden. Föreskriften gick därefter ut på remiss och skulle börja gälla den 31 mars 2015. Den 21 januari 2015 meddelade dock Socialstyrelsen att datum för ikraftträdandet skjuts fram. Datum meddelas först efter att regeringen har beslutat i frågan om medgivande. Någon ytterligare information om när föreskrifterna ska träda i kraft har inte lämnats av Socialstyrelsen. Social- och äldreomsorgsförvaltningen har i tidigare budgetunderlag lyft fram dessa föreskrifter som en viktig fråga som innebär ett behov av utökad bemanning och ökade kostnader. Betalningsansvarslagen Regeringen har gett ett uppdrag om en översyn av lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård 1, förkortad betalningsansvarslagen. Utredningen 2, Trygg och effektiv utskrivning från slutenvården, är färdigställd och ett förslag är att betalningsansvarslagen ersätts med en ny lag, lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Enligt nu gällande lag inträder kommunens betalningsansvar fem (5) dagar inom somatisk vård och 30 dagar inom psykiatrisk slutenvård, efter att behandlande läkare i slutenvården underrättat berörda enheter om att patienten är utskrivningsklar. Utredningens förslag är att det kommunala betalningsansvaret inträder efter tre (3) dagar. Förslaget gäller alla patienter det vill säga även patienter som vårdas i psykiatrisk slutenvård. Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2016. En översyn av förfrågningsunderlagen för alla hemtjänstutförare kan bli aktuell med anledning av eventuellt behov av högre personalberedskap vid utskrivningar med kortare varsel. Det kan även bli aktuellt att utreda högre ersättning till utförarna med anledning av förändringar av bemanning. Nämndens verksamhet i egen regi bedömer att lagändringen innebär att äldreboende och hemtjänst måste öka beredskapen för att kunna ta emot nya boende och kunder även under helger. Detta är kostnadsdrivande eftersom sjuksköterskebemanningen måste utökas, kanske även bemanning av arbetsterapeut och sjukgymnast. Nämnden fortsätter följa processen kring den föreslagna lagändringen. Ny kommunallag I kommunallagen finns krav på att kommuner ska kontrollera och följa upp verksamhet som utförs i annan regi samt att genom avtal kunna inhämta information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som sker via externa utförare. Den nya kommunallagen som trädde i kraft 2015 har förtydligat och stärkt kommunernas ansvar att kontrollera och uppfölja upp tjänster som utförs i annan regi. Under 2015 har äldreomsorgsnämnden givit förvaltningen i uppdrag att införa kundval 3 inom dagverksamhet för äldre. Under 2016 löper nuvarande avtal för enstaka platser ut och förvaltningen har fått i uppdrag att undersöka förutsättningarna för att då införa kundval för enstaka platser. För att kunna säkra en likvärdig, god vård och omsorg där olika aktörer utför tjänsterna, behöver resurser avsättas till handläggning av kundvalsansökningar, kontroll och uppföljning av godkända utförare, information till allmänhet, kunder och tilltänkta utförare samt anpassningar inom egen regi. Detta arbete berör merparten av förvaltningen såsom biståndskansli, ekonomi, kvalitet, information samt utföraren i egen regi. Hittills har arbetet kunnat ske genom omfördelning av resurser och effektiviseringar. Med ytterligare minst en ny kundvalsverksamhet, och skärpningen i kommunallagen behövs resursförstärkning inför 2016 för att kunna säkerställa en god kvalitet. Nationell kvalitetsplan för äldreomsorg I regeringens budget för 2015 finns en skrivning om höjd kvalitet i äldreomsorgen där regeringens avsikt är att i bred samverkan utarbeta en långsiktig kvalitetsplan för svensk äldreomsorg. Nämnden följer noga ytterligare information om vad en nationell kvalitetsplan kan komma att innebära för kommunen. 1 1990:1404 2 Statens offentliga utredningar, SOU 2015:20 3 Verksamhet som utförs enligt lag om valfrihetssystem (LOV), där kunden kan välja bland godkända externa utförare och utförare i nämndens egen regi. 4 UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 2016

Attraktiv arbetsgivare Personalförsörjning inom vissa yrkesgrupper Förvaltningen räknar med fortsatt svårt rekryteringsläge vad gäller sjuksköterskor och erfarna biståndshandläggare. I årets löneöversyn har dessa yrkesgrupper fått ett extra utrymme för att säkerställa konkurrensmässigt löneläge. Mot bakgrund av ökning av antalet personer i målgruppen äldre-äldre, det vill säga personer omkring 80 år och uppåt, kommer vårdbehoven att öka. Detta ställer krav på flera platser i äldreboenden (90 platser planeras i Segeltorp till 2017-2018), samt flera specialistsjuksköterskor med inriktning mot demens och undersköterskor. Sund ekonomi Drift Ekonomiska förutsättningar 2016-2018 I de preliminära ramarna som tagits fram för perioden 2016-2018 beräknas volymerna för äldreomsorgen öka med 69 miljoner kronor, cirka 11 procent. Volymerna avser antal personer 65 år och äldre med ett beräknat genomsnittlig behov av vård och omsorg. Befolkningen 65 år och äldre beräknas öka med nästan 6 procent med störst procentuell ökning inom åldersgruppen över 80 år, 11 procent. I volymökningen ingår också ett utrymme för nya lokaler med cirka 4,6 miljoner kronor. Utöver volymökningen har nämndens preliminära ram även räknats upp för löne-, hyres- och prisökningar motsvarande cirka 43 miljoner kronor under perioden. Nämndens bedömning Driften av äldreomsorgsnämndens verksamheter bedöms rymmas inom den preliminära ram som är framtagen för 2016-2018, med tre undantag. De två första undantagen gäller under förutsättning att föreslagna förändringar träder i kraft. Det tredje undantaget avser kostnadsökning som förväntas uppstå med anledning av LOV 4 -verksamhet. Det första undantaget gäller föreslagna bemanningsföreskrifter. Om och i så fall när dessa träder i kraft innebär det ökade kostnader för bemanning på äldreboenden. Sannolikt ökar även kommunens kostnad för köp av enskilda platser. Kostnadsökningen kommer inte kunna hanteras inom den befintliga ramen. 4 Lag om valfrihetssystem Det andra undantaget handlar om konsekvenser av föreslagna förändringar i betalningsansvarslagen som kan komma att träda i kraft den 1 juli 2016. Initialt kan det innebära kostnader i form av ersättning till landstinget i de fall kommunen inte kan ta emot personer från slutenvården inom föreslagna tre dagar. För att motverka detta måste resurser till utredning och beslut om insatser säkerställas. Vid äldreboenden och inom hemtjänsten behöver beredskap finnas för att ta emot boende och kunder under veckans alla dagar, vilket sannolikt innebär att bemanningen måste ses över och utökas. Ersättningsnivån till utförare kan därmed också behöva ses över. Det tredje undantaget är kostnadsökningar inom förvaltningen med anledning av att antalet kundvalsverksamheter ökar, samt strängare krav i den nya kommunallagen vad gäller kommunens ansvar att följa upp och kontrollera verksamhet som utförs på nämndens uppdrag i annans regi. Detta har sedan LOV infördes i verksamheten hanterats inom ramen genom omfördelning och effektiviseringar, men med planerad utökning och skärpning i kommunallagen behövs resursförstärkning inför 2016 för att kunna säkerställa en god kvalitet. Åtgärder vid eventuellt effektiviseringskrav I kommunens dokument med planeringsförutsättningar för 2016-2018 finns en förvarning om att det kan bli behov av ett generellt effektiviseringskrav för alla nämnder motsvarande en procent. Detta för att kommunen ska nå önskad resultatnivå. I det fall det blir verklighet finns möjlighet att projektet att Optimera och förnya verksamhetssystemet Procapita hinner ge vissa effektiviseringsvinster. Förvaltningens ledningsgrupp har haft en inledande diskussion om vilka ytterligare effektiviseringar som då kan bli nödvändiga, såsom översyn av ej lagstadgad verksamhet samt ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 5

översyn av viss bemanning. Även ännu ej formulerade utvecklingsåtaganden inför 2016 5 kan komma att flyttas fram i tid, och därmed påverka ambitionerna vad gäller måluppfyllelse med mera. Detta är en dialog som behöver fortsätta i förvaltningen om kravet blir verklighet. Volymer Ökat antal invånare med demenssjukdomar I planeringen av verksamheten följer nämnden noga utvecklingen av antalet äldre i kommunen, särskilt gruppen 80 år och äldre, eftersom det är i den åldern som behovet av vård och omsorg oftast börjar öka. Personer som har utvecklat en demenssjukdom har ofta stora vård- och omsorgsbehov. Befolkningsprognosen visar att antalet äldre ökar och att andelen 65 år och äldre kommer att ligga på runt 13 procent av befolkningen under planeringsperioden, se bilaga 1 sidan 9. Den växande befolkningen innebär att antal personer med olika former av demenssjukdomar också ökar. Enligt Svenskt Demenscentrum 6 beräknas 180 000 personer i landet ha insjuknat i en demenssjukdom år 2025 om dagens befolkningsprognos slår in och inget botemedel utvecklas 7. Enligt Socialstyrelsens beräkningar 8 har åtta procent av befolkningen 65 år och äldre en demenssjukdom. Utifrån befolkningen i Huddinge kommun innebär det att 1 104 personer hade en demenssjukdom 2014. Om befolkningsprognosen visar rätt så kommer antalet demenssjuka att öka till 1 191 personer år 2018. De prognoser som gjorts har inte tagit hänsyn till hur bromsmediciner och eventuella botemedel kommer att påverka utvecklingen, utan bygger uteslutande på befolkningsprognosen. En ökning av antalet äldre innebär att det finns behov av fler platser inom äldreboende, framförallt platser med demensinriktning. Ökningen medför även behov av fler handläggartjänster inom myndighetsutövning, och eventuellt även större lokaler. Översyn av fördelningsmodellen i kommunen För att säkerställa att den volymtilldelning som sker täcker kommande behov fullt ut bör den ekonomiska fördelningsmodell som används i kommunen ses över. Framför allt handlar det om en översyn av hur andelen personer med behov av vård i respektive åldersgrupp beräknas. Personer 65 år och äldre med insatser enligt LSS växer och kostnaden för dessa hanteras av socialnämnden, vilket även behöver beaktas i en ny fördelningsmodell. I kommande översynsarbete önskar nämnden att representanter för förvaltningen ges möjligheter att medverka. Lokaler Avvikelser från lokalförsörjningsplanen 2015-2024 är att det planerade äldreboendet i Segeltorp är ändrat från 72 lägenheter till 90 lägenheter. Hyreskostnaden förändras då från 11 miljoner kronor per år till 15 miljoner kronor per år från och med år 2018. Färdigställandet har flyttats fram från år 2017 till år 2018. Budgetramen för lokaler medger inte att det tillkommande behovet fullt ut kan finansieras av lokalbudgeten. De planerade ombyggnaderna av Sjöliden och Stuvstagården beräknas ske år 2018 som är beskrivet i lokalförsörjningsplanen till en ökad hyreskostnad av 800 000 kronor per år. 5 Detta sker under förvaltningens arbete med verksamhetsplan 2016 som beräknas vara klar till slutet av oktober och beslut på nämndens novembersammanträde. 6 Svenskt Demenscentrum (SDC) startade 2008. Socialstyrelsen och regeringen finansierar verksamheten. Sedan 2013 är SDC en egen stiftelse som verkar för en positiv utveckling av vård och omsorg för ett mer demensvänligt samhälle. 7 www.demenscentrum.se/fakta-om-demens/vad-ardemens 8 Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning. 6 UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 2016

Investeringar Här redovisas kommande investeringsbehov. Se även bilaga 2 sidan 10. Segeltorps äldreboende Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 - - 11 000 Inventarier 2 000 2 000 2 000 Arbetsmiljöförbättrande åtgärder 250 250 250 IT-stöd 800 350 4 350 Datorer 240 570 930 Matvagnar 500 500 500 Oförutsedda investeringar 1 000 1 000 1 000 Summa netto 4 790 4 670 20 030 Segeltorps äldreboende I och med att det planerade äldreboendet i Segeltorp färdigställs uppstår ett investeringsbehov för inköp av inventarier. Denna investeringskostnad är dock svårbedömd. Inventarier Årligen beräknas ett behov av att byta ut befintliga inventarier till nya med 2 miljoner kronor per år. Nuvarande inventarier är generellt sett mycket gamla, därför behövs en successiv förnyelse i takt med att funktionaliteten avtar. Arbetsmiljöförbättrande åtgärder Enheterna har behov att förbättra arbetsmiljön, både avseende smärre ombyggnationer och inköp av diverse hjälpmedel. IT-stöd Under 2016 kommer arbetet med vidareutveckling av verksamhetssystemet Procapita att fortgå, vilket även inkluderat utvecklingen av e-tjänster. Mot slutet av planeringsperioden ser nämnden en satsning inom stöd i ordinärt boende gällande digital nyckelhantering. Under perioden finns det även budgeterat för investeringar i välfärdsteknologi. Datorer Nya datorer behöver köpas in löpande varje år. En dator har en ekonomisk livslängd på tre år och klassas enligt investeringsanvisningarna som en investering. Matvagnar Utbyte av matvagnar i befintliga äldreboenden sker löpande i takt med att funktionaliteten avtar. Oförutsedda investeringar För oförutsedda investeringar som kommer under året enligt kommunens regler där varan har ett värde över ett basbelopp och en ekonomisk livslängd på minst tre år. Systematisk kvalitetsutveckling Utveckling med stöd av ny teknik Ökade krav kring e-hälsa E-hälsa är välfärdsutveckling med hjälp av digital teknik inom vård och omsorg. Det är en del av regeringens arbete med att uppnå målet i den digitala agendan. Arbetet inom e-hälsa har tre primära målgrupper: patienter och brukare, personal inom vård och omsorg samt beslutsfattare. Förvaltningens arbete på området sker till viss del inom projektet som syftar till att optimera förvaltningens verksamhetssystem, mer beskrivet under nästa rubrik. Det sker en kontinuerlig utveckling nationellt och regionalt inom e- hälsa, med en expansiv utveckling avseende produkter som kan kopplas till nätverk i hemmet och stödja personer på olika sätt. Detta område brukar omnämnas som sakernas Internet eller Internet of things. Utvecklingen inom e-hälsa kommer medföra möjlighet att effektivisera arbetssätt, men också ökade investeringskostnader under de kommande åren. Optimering och utveckling av förvaltningens verksamhetssystem Förvaltningens projekt för att optimera verksamhetssystemet har tagit fram en övergripande plan gällande utvecklingsbehov på några års sikt. Under 2016 och 2017 fortsätter arbete med införandet av ny funktionalitet. Satsningar som planeras för de närmaste åren är att succesivt möjliggöra åtkomst till information och dokumentation mobilt. Dessa nya arbetssätt medför ökade investeringskostnader genom ny funktionalitet i verksamhetssystemet samt inköp av olika typer av tekniska enheter som till exempel läsplattor, smarta telefoner och bärbara datorer. Genom effektivare dokumentation och informationshantering bjuds också ökade möjligheter till olika typer av uppföljning baserat på ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 7

den registrerade informationen. Mot slutet av planeringsperioden ser nämnden en satsning inom stöd i ordinärt boende gällande digital nyckelhantering. Fler e-tjänster och en effektivare e-förvaltning Moderniseringen av förvaltningens verksamhetssystem möjliggör nya e-tjänster integrerat i systemet. Detta ger medarbetare en enklare hantering av ärenden i och med att de blir digitala och därmed kan vara möjliga att i olika grad automatiseras. E-tjänster erbjuder också invånarna ytterligare en kanal för kontakt med förvaltningen. Detta genom att kunna ansöka om stöd via en e-tjänst och sedan kunna följa sitt ärende via en digital portal. Utvecklingen av e- tjänsterna medför ökade kostnader för köp av kompletterande funktionalitet till verksamhetssystemet alternativt kostnader för utveckling av e-tjänster i kommunens övergripande e-tjänsteplattform. Innovativa lösningar hos kunder Äldreomsorgsnämnden har godkänt en ansökan om att delta som projektpartner i projektet Stockholm Digital Care. Stockholms stad är ägare av projektet som kommer att delfinansieras med EU-medel. Exempel på andra projektpartners är Stockholms läns landsting och Kungliga tekniska högskolan. Svar på ansökan väntas komma juni 2015. Om ansökan beviljas kommer enheter inom förvaltningen bli testmiljöer för utvecklingsföretags produkter. Projektet ska skapa en utvecklingsarena där företag, verksamheter inom vård och omsorg samt olika invånargrupper kan mötas i syfte att fånga behov, testa och utvärdera innovationer inom digital teknik. Produkter i fokus är främst riktat mot verksamhetsområdet stöd i ordinärt boende. Kostnaden för att delta i projektet bedöms rymmas inom ramen. Införandet av ÄBIC äldres behov i centrum Socialstyrelsen har utvecklat en modell för handläggning och dokumentation, Äldres behov i centrum. Modellen stödjer utvecklingen av ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt. Informationen som dokumenteras om den enskilde ska vara beskriven med entydiga, enhetliga och jämförbara begrepp, termer och klassifikationer. Syftet är att mer ta fasta på individuella behov och mindre se på de insatser som finns att erbjuda. Med den nya modellen blir bedömningarna mer likvärdiga och därmed mer rättssäkra. Arbetssättet ger också äldre större delaktighet i biståndshandläggarens utredning och i utförandet av insatserna. Socialstyrelsen rekommenderar att samtliga kommuner i Sverige inför och använder sig av ÄBIC. Modellen berör både handläggare och utförarpersonal. Att införa ÄBIC är ett omfattande och resurskrävande arbete som lämpar sig att driva som projekt. 8 UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 2016

Bilaga 1 Befolkning 2014 samt prognos 2015-2018, 65-79 år samt 80-w år Diagrammet visar befolkningen 2014 samt prognostiserad utveckling respektive år 2015-2018. Totalt sett prognostiseras en befolkningsökning med åtta (8) procent för åldersgruppen 65 år och äldre under perioden 2014-2018. Procentuellt sett väntas den största ökningen ske i åldersgruppen 80 år och äldre. Den årliga ökningen planar ut något i gruppen 65-79 år medan den tilltar i gruppen 80 år och äldre. I Vårby, Flemingsberg och Skogås förväntas stora procentuella ökningar, särskilt i åldersgruppen 80 år och äldre som beräknas öka med mellan 48 och 62 procent mellan 2014 och 2018. Trots den kraftiga ökningen kommer andelen äldre att vara fortsatt låg i dessa kommundelar, men förändringen innebär att skillnaderna mot de övriga kommundelarnas åldersstruktur minskar något under perioden. ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 9

Underlag inför Mål och budget 2016, plan 2017-2018: Investeringar, tkr Bilaga 2 Nämnd: Lokalplan Investering, tkr Aktivering, tkr Avskrivningstid Projekt 2016 2017 2018 2016 2017 2018 år Segeltorps äldreboende 11 000 11 000 5-10 år Summa lokalplan 0 0 11 000 0 0 11 000 Övrigt Investering, tkr Aktivering, tkr Avskrivningstid Projekt 2016 2017 2018 2016 2017 2018 år Inventarier 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 5-10 år Arbetsmiljöförbättrande åtgärder 250 250 250 250 250 250 5-10 år IT-stöd 800 350 4 350 450-4 000 5-10 år Datorer 240 570 930 240 570 930 3 år Matvagnar 500 500 500 500 500 500 10 år Oförutsedda investeringar 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 5-10 år Summa övrigt 4 790 4 670 9 030 4 440 4 320 8 680 Summa totalt 4 440 4 320 19 680 4 440 4 320 19 680 10 UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 2016

Planeringsförutsättningar 2016-2018 PM KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING FEBRUARI 2015

Innehållsförteckning Inledning... 3 Planeringsförutsättningar i sitt sammanhang... 3 Disposition av Planeringsförutsättningarna... 3 Huddingeborna idag och i morgon... 5 Huddinge växer cirka 1 500 nya Huddingebor per år... 5 Befolkningsutvecklingen i länet och riket... 9 Försörjningskvoten i Huddinge... 10 Invånarnas utbildningsnivå... 11 Invånarnas inkomst... 12 Förvärvsfrekvens och arbetslöshetens utveckling... 14 Huddinges vision och mål... 16 Huddinges vision... 17 Hållbart Huddinge 2030... 18 Inför planeringsperioden 2016-2018... 19 Bra att leva och bo... 19 Utbildning med hög kvalitet... 29 Fler i jobb... 31 God omsorg för individen... 33 Ekosystem i balans... 37 Effektiv organisation... 40 Bolagen... 67 Ekonomiplan 2016-2018 preliminära beräkningar... 69 2

Inledning Planeringsförutsättningar i sitt sammanhang Huddinges styrmodell kallas allmänt för PUFF. Puffen innebär att genom systematik (planera, utföra, följa upp och förbättra) och dialog mellan alla berörda parter utveckla Huddinge som organisation och geografiskt område. Styrmodellen tar avstamp i kommunens mål och vision. Med dialog avses allt från kommunval, till muntliga och skriftliga dialoger. Planerings- och uppföljningsprocessen utgör också systematiken i de fyra olika puff-stegen planera, utföra följa upp och förbättra. Kommunstyrelsens förvaltning beskriver i ett PM planeringsförutsättningar för den kommande planeringsperioden. Det är första steget i planerafasen och utgör kommunstyrelseförvaltningens underlag till politikerna inför arbetet med kommande Mål och budget. Planeringsförutsättningarna knyter ihop PUFF-snurran genom att samla ihop erfarenheterna från utförandet, sammanställa och analysera resultat av uppföljningen, omvärldsbevaka och framtidsprognostisera och utifrån detta lyfta fram behov av förbättringar. Disposition av Planeringsförutsättningarna Planeringsförutsättningar 2016-2018 inleds med ett faktaavsnitt om Huddinges invånare. Avsnittet ger en bild av nuläget avseende till exempel befolkningsutveckling, åldersfördelning, utbildning, sysselsättning och visar på prognoser för den framtida utvecklingen. I avsnittet Inför planeringsperioden 2016-2018 beskrivs viktiga utmaningar för kommunens fortsatta utveckling under planeringsperioden. Vid framtagande av årets Planeringsförutsättningar har SKL:s rapport Vägval för framtiden, utmaningar 3

för det kommunala uppdraget mot år 2025 varit ett stöd för kommunens omvärldsanalys. Utmaningarna för planeringsperioden redovisas utifrån kommunens nya målbild. Planeringsförutsättningarna avslutas med en preliminär ekonomiplan för åren 2016-2018, utifrån aktuella prognoser. 4

Huddingeborna idag och i morgon Huddinge växer cirka 1 500 nya Huddingebor per år Huddinge är med sina drygt 104 150 invånare den näst största kommunen i länet. Hela Stockholmsregionen växer kraftigt och Huddinge är inget undantag. prel. prognos Ålder 2009 2014 2019 0 1 327 1 363 1 523 1-5 7 014 7 746 8 286 6 1 394 1 632 1 700 7-9 3 823 4 518 4 964 10-12 3 545 4 229 4 800 13-15 3 865 3 851 4 615 16-18 4 141 3 730 4 215 19-24 7 632 8 177 8 174 25-64 51 402 55 088 59 952 65-79 8 947 10 760 11 621 80-w 2 708 3 057 3 560 Summa 95 798 104 151 113 410 Huddinges befolkning har ökat varje år under en lång tid och den väntas öka även i framtiden. Ökningen beror både på höga födelsetal och på en hög inflyttning från utlandet. Fram till år 2023 kan befolkningen komma att öka med närmare 17 500 personer, från dagens cirka 104 150 invånare till närmare 121 600. I översiktsplan 2030 har det fastställts att Huddinge ska växa i takt med länet vilket innebär att samhällsplaneringen behöver skapa förutsättningar för detta. Under 2014 växte Huddinges befolkning preliminärt med 1,6 procent, jämfört med under 2013 då befolkningen växte med 1,5 procent. Under 2014 ökade befolkningen i riket uppskattningsvis med 1,2 procent och i länet med 1,8 procent. Dessa siffror bygger på raka framskrivningar utifrån befolkningen den 1 november 2014, vilket gör att de kan komma att förändras när preliminära uppgifter blir tillgängliga. Detta skulle betyda att kommunen inte når målet med en befolkningstillväxt i nivå med länet för 2014. Här kan nämnas att befolkningens ökningstakt i kommunen avstannade nästan helt årets sista två månader, befolkningsökningen var cirka 1,5 procent redan den första november. 5

Folkmängden i Huddinge 1980-2013 och prognos 2014-2023 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Huddinge växer kraftigt även i jämförelse med andra kommuner. Under de senaste 10 åren har Huddinge haft den nionde kraftigaste procentuella befolkningstillväxten i riket. Åtta av de snabbast växande kommunerna ligger i Stockholms län, vilket visar regionens utveckling. Under 2014 flyttade preliminärt 10 030 personer till Huddinge och 9 169 personer flyttade från Huddinge, vilket ger ett flyttningsnetto på 861 personer. Det föddes 1 303 barn och 560 avled, vilket ger ett födelsenetto på 743 personer. Jämfört med i fjol har kommunen haft en något svagare naturlig befolkningsökning genom ett något lägre positivt födelsenetto, samtidigt har flyttningsnettot ökat. Det positiva flyttningsnettot förklaras nästan uteslutande av en stor inflyttning från omvärlden. Huddinge är en kommun som, liksom många andra förortskommuner i Stockholm, attraherar många barnfamiljer. I Huddinge är andelen barn högre än genomsnittet i riket och länet, samtidigt som andelen äldre är lägre. Huddinge var 2013 den tillsammans med Botkyrka näst yngsta kommunen i riket, med en medelålder på bara 37,2 år. I riket var medelåldern 41,2 år och i länet var den 39,0 år. Efter Botkyrka och Huddinge var Sundbyberg den tredje yngsta kommunen i länet med en medelålder på 37,9 år. Knivsta hade lägst medelålder av rikets kommuner med 36,6 år. Trenden för Huddinge är att vi blir något äldre, den senaste 10 årsperioden har medelåldern ökat med 0,4 år. Att jämföra med riket som ökat med 0,6 år och länet som står oförändrat. I länet är det framförallt Solna och Sundbyberg som blir yngre, Solnas medelålder har minskat med nära 2 år, vilket även är den kommun i riket där medelåldern minskat mest. Huddinges starka befolkningstillväxt beror som tidigare nämnts till stor del på en hög invandring, det vill säga inflyttning från andra länder. Under 2014 invandrade preliminärt 1 561 personer till Huddinge och 720 utvandrade, vilket ger ett utrikes flyttnetto på 841 personer. Utan invandringen hade Huddinges flyttnetto varit endast marginellt positivt, en ökning med 20 personer. Invandringen är tillsammans med att kommenen har en stor andel barnfamiljer en bidragande orsak till Huddinges unga befolkningsstruktur. I jämförelse med ifjol så är det ett något lägre flyttnetto från utlandet. Vilket beror nästan uteslutande på lägre invandring, utvandringen är i stort oförändrad. Idag är drygt en fjärdedel (27 procent) av 6

Huddingeborna födda i ett annat land än Sverige. Detta kan jämföras med Stockholms län som har 23 procent utlandsfödda och i riket där 16 procent är födda utanför Sverige (2013). Det vanligaste utländska födelselandet bland Huddingebor är Irak, följt av Finland, Turkiet och Polen. Åldersfördelningen i Huddinge (färg) jämfört med riket (gul i bakgrunden), 2013 Ung befolkning Huddinge har en ung befolkning, här bor många barn med sina familjer. De senaste åren har det fötts många barn i kommunen och många barn har också flyttat till Huddinge. Antalet barn kommer fortsätta att öka under de kommande åren. De senaste åren har det varit barnen i förskoleålder som har ökat allra mest medan det framöver kommer att vara framförallt barn i grundskoleåldern som kommer att öka mest, 6-15 åringarna kommer att öka med cirka 3 000 barn fram till 2023. Antalet gymnasieungdomar har minskat under några år, för att återigen börja öka omkring 2016. Ålder 2004 2009 Prel.2014 2019 2023 1-5 6 008 7 014 7 746 8 286 8 823 6-9 4 680 5 217 6 150 6 664 7 047 10-12 3 953 3 545 4 229 4 800 5 075 13-15 3 987 3 865 3 851 4 615 5 029 16-18 3 515 4 141 3 730 4 215 4 700 Summa 22 143 23 782 25 706 28 580 30 674 Över åtta procent av barnen under 18 år i Huddinge är födda i ett annat land än Sverige. 45 procent av barnen har minst en förälder som är född utanför Sverige. Andelen med två utlandsfödda föräldrar är 29 procent. De äldre blir fler Huddinge har preliminärt lite över 13 800 invånare som är 65 år eller äldre. Av dem är drygt 3 000 äldre än 80 år. Om tio år väntas antalet personer över 65 att överstiga 16 500, och antalet över 80 år vara drygt 4 200. Den stora ökningen av äldre beror på att det under 1940-talet föddes stora årskullar, som nu uppnår pensionsåldern. Om 7