Vägen från skola till En studie om påverkan på arbetskraftsutbudet Januari 2010 1 (33) Sweco Vasagatan 36 Box 415, 101 28 Stockholm Telefon 08-613 08 00 Telefax 08-613 08 08 www.sweco.se www.eurofutures.se Sweco Eurofutures AB Org.nr 556342-6559 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Helena Lund Konsult helena.lund@sweco.se
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund 3 2 Uppdraget 3 3 Metod 3 3.1 Statistik 5 4 Avgränsningar 5 4.1 Populationen 6 4.1.1 En avgränsning av populationen 8 4.2 Definition av etablering på en för utbildningen relevant 9 4.3 Sammanfattning avgränsningar 10 5 Tidigare studier 10 6 Vägen genom utbildningssystemet och ut på en 11 6.1 Eftergymnasial utbildning, 3 år 14 6.2 Eftergymnasial utbildning, 4 år 17 6.3 Eftergymnasial utbildning, minst 5 år 20 6.4 Doktorsutbildning 22 7 Sammanfattande avslutning 24 7.1 Genomsnittsindividen en sammanfattning 25 7.2 Tre tendenser 26 7.2.1 Högre inskrivningsålder kortare tid i utbildningssystemet 26 7.2.2 Var fördröjningen uppstår beror på utbildningsnivå 26 7.2.3 Utbildning betalar sig, men inte vilken utbildning som helst 27 7.3 Påverkan på arbetskraftsutbudet 28 Bilaga 1: Internationell jämförelse 30 Ar a 2 (33)
1 Bakgrund Att analysera vägen från skola till är centralt för att uppnå ökad förståelse för genomströmningen i utbildningssystemet och etableringen på en för högskoleutbildade. Utbildningssystemet kan liknas vid en kedja, och varje länk i kedjan påverkar kedjans funktion i sin helhet. För att belysa denna process är det viktigt att studera tiden det tar för olika grupper i utbildningssystemet att examineras och etableras på en för deras utbildning relevant. Utöver den totala tiden är det även betydelsefullt att undersöka tiden i varje länk i kedjan. Detta ger en möjlighet att bedöma var på vägen genom systemet som det uppstår en fördröjning. Det finns internationella jämförelser som pekar på att svenska högskolestuderande påbörjar högre utbildning sent i livet, vilket leder till ett senare inträde på en. En hög examensålder kan innebära att tillgången på högutbildad arbetskraft minskar. Enligt en ESO-studie 1, som gjordes för ett decennium sedan, skulle en ökning av genomströmningen i utbildningssystemet kunna ge samma effekt på arbetskraftsutbudet som en höjning av pensionsåldern. Frågan är därför högaktuell i och med en åldrande befolkning och stora pensionsavgångar. 2 Uppdraget Sweco Eurofutures 2 har fått i uppdrag av Svensk Näringsliv att uppskatta hur mycket arbetskraftsutbudet av högskoleexaminerade påverkas till följd av den tid som högskolestuderande tillbringar i utbildningssystemet och tiden från examen till etablering på en för deras utbildning relevant. Syftet var ursprungligen att uppdatera den tidigare nämnda ESO-studien 3, men även att utvidga studien till tiden fram till etablering på en. För att kunna studera hela vägen genom utbildningssystemet fram till en relevant har en ny metod tagits fram som på ett systematiskt sätt undersöker individers väg genom utbildningssystemet och fram till en. Undersökningen syftar till att uppskatta antalet arbetskraftsår som hade möjliggjorts om individerna hade gått igenom hela utbildningssystemet utan fördröjning. Andra effekter på samhället och för individen ingår inte i undersökningen. 3 Metod Genomförandet av uppdraget bygger till stor del på statistisk analys baserad på individdata från SCB. Studien baseras även på litteraturstudier för en internationell 1 Utbildningens omvägar En ESO-rapport om kvalitet och effektivitet i svensk utbildning, 2000 2 Uppdraget har genomförts av Peter Sandén (projektledare) och Helena Lund. 3 Ibid. 3 (33)
jämförelse (se bilaga 1) och för analysen av resultaten från den statistiska undersökningen. Metoden ger en summering av vägen från avslutade gymnasiestudier fram till ett för utbildningen relevant arbete. Användningen av individdata möjliggör en uppskattning av hur lång tid det tar för individer att nå en för deras utbildning relevant samt en analys av var fördröjningarna uppstår. Tidigare studier inom området har ofta inriktat sig på att studera vissa delar av processen genom att t ex mäta arbetslöshet eller sysselsättning för en viss grupp vid en viss tidpunkt. Detta gäller t.ex. den tidigare nämnda ESO-studien. Genom att istället följa individer över tiden ges en helhetsbild och förståelse av genomströmningen i systemet. Rak väg Gymnasium Högskola Arbetsmarknad Fördröjning Genomsnittlig väg Gymnasium Högskola Arbetsmarknad Den metod som har använts bygger på en komparativ analys mellan en fiktiv individ, som antas ta en rak och direkt väg genom utbildningssystemet och ut på en, och en genomsnittsindivid med högskoleexamen. För att nyansera bilden kommer ett flertal genomsnittsindivider att analyseras utifrån bakgrundsvariabler som examensålder, utbildningsnivå och utbildningsinriktning och jämföras med en fiktiv individ som antas gå direkt genom systemet. Vägen mellan avslutade gymnasiestudier och en etablering på en kan delas upp på följande steg. Steg 1 är tiden mellan avslutade gymnasiestudier fram till påbörjade högskolestudier. All tid mellan gymnasium och högskola ses som en fördröjning. Vad som inte framgår är t.ex. andelen som utfört militärtjänst och därför fördröjt sina studier. Då värnplikten i praktiken inte var allmän under de aktuella åren antas detta vara en fördröjning likt andra sysselsättningar eller verksamheter som individer haft under tiden mellan gymnasium och högskola. Steg 2 är tiden i högskolan. En fördröjning i steg 2 uppkommer när en individ läser längre tid än vad examen kräver. Många läser idag extrakurser utöver examen eller tar extra tid på sig för att avsluta sina studier. I vissa fall ger detta ett mervärde för de individer som utökar sin utbildning och höjer sin kunskapsnivå. Dessa extrakurser har dock ofta inte en avgörande betydelse för en individs möjligheter att klara ett arbete utan kan snarast ses som ett sätt att förbättra möjligheterna att etablera sig på en. Utökade studier genom att läsa extrakurser kan vara ett tecken på att det är en svag efterfrågan på en eller på att utbildningskraven för anställning har höjts. Det kommer dock oberoende av orsak - att räknas som en fördröjning jämfört med en rak väg genom systemet. En fördröjning kan även bero på andra orsaker, t ex avbrott för föräldraledighet eller att studerande arbetar vid sidan av studierna. Ar a 4 (33)
Steg 3 är vägen från examen fram till ett för utbildningen relevant. Det finns ingen fastställd mätmetod för när en individ når en relevant. I denna studie definieras relevant av en viss inkomstnivå, vilket är ett av de vanligaste sätten att mäta etablering på en. Inkomstnivån baseras på ingångslöner för olika utbildningsnivåer och inriktningar. Jämförelsen mellan hur lång tid det tar för en genomsnittsindivid och individ som går raka vägen genom systemet ger oss den totala tiden i de olika stegen. För att få fram det minskade arbetskraftsutbudet sätts sedan den genomsnittliga fördröjningen i tid i relation till ett genomsnittligt antal utexaminerade per år. 3.1 Statistik Sweco Eurofutures har valt att basera studien på individdata från SCB s longitudinella databas LISA. LISA innehåller samtliga personer från 16 års ålder som varit folkbokförda i Sverige den 31/12 respektive år. Fördelen med en longitudinell databas av LISA s karaktär är att det är möjligt att över tiden följa individers övergångar mellan olika sysselsättningar, t ex studier. I LISA är det primära objektet individen och i databasen finns kopplingsmöjligheter till ett antal variabler såsom födelseår, examensår etc. Användningen av LISA innebär att uppgifterna på individnivå samlas in på årsbasis. Det innebär att det bara är möjligt att följa varje individ efter årsinkomst eller som studerande per helår och inte på t.ex. månadsbasis. Användandet av individdata ger dock en betydelsefull kunskap om individers väg genom systemet ut till en för utbildningen relevant. Att följa enskilda individer ger en bättre helhetsbild av de val individer gör och möjliggör därmed en ökad förståelse inte bara för den totala tiden i systemet utan även var det uppstår en fördröjning. Individerna räknas som studerande från det att de blir inskrivna i högskolan fram till det att de tar ut sin examen. Den tid de befinner sig i högskolan kommer därmed inkludera t.ex. uppehåll och avbrott i studierna eller arbete mellan två examina. Tiden i högskolan behöver därmed inte återspegla det antal år som tas i anspråk för ett visst antal lästa högskolepoäng utan den tid det tar för en individ att avsluta sina studier oavsett orsak till den förlängda tiden. 4 Avgränsningar Populationen i den statistiska analysen består av individer utexaminerade från högskolan under åren 2000 till 2003. Ett fyraårsintervall har använts för att studien ska ge en tillförlitlig uppskattning av den genomsnittliga genomströmningen fram till en. Den ekonomiska konjunkturen antas ha en relativt stor inverkan på övergången till högskolan, genomströmningen i högskolan samt möjligheterna att komma ut på en relevant. Det är t.ex. fler som väljer att börja studera i en lågkonjunktur i och med att det då är svårare att få ett arbete. Samtidigt är det troligt att studietiden förlängs i lågkonjunkturer av samma anledning dvs. att man väljer att fortsätta 5 (33)
studera på grund av svårigheter att få ett relevant arbete och att möjligheten till ett relevant arbete bedöms öka med fler högskolepoäng. Genom att studien omfattar fyra år minskas den konjunkturella effekten på resultaten. Vidare avgränsas studien till individer med minst treårig högskoleexamen vilket innebär att individer med en tvåårig högskoleexamen inte ingår i studien. Indelning bygger på det klassificeringssystem som SCB använder sig av, SUN-klassificeringar. De utbildningsnivåer som ingår i studien är följande: Eftergymnasial utbildning, tre år Eftergymnasial utbildning, fyra år Eftergymnasial utbildning, minst fem år Doktorsexamen Sweco har även valt att endast inkludera doktorsexamina och inte licentiatexamen eftersom individer med denna examen ofta väljer att fortsätta med att doktorera och tar en doktorsexamen. Dessa utbildningsnivåer delas i sin tur in i underkategorier utifrån följande utbildningsinriktningar inom SUN-klassificeringen: Pedagogik och lärarutbildning Humaniora och konst Samhällsvetenskap, juridik, handel och administration Naturvetenskap, matematik och data Teknik och tillverkning Lant- och skogsbruk samt djursjukvård Hälso- och sjukvård samt social omsorg Dessa grupper studeras därefter i de olika stegen på vägen genom utbildningssystemet, från gymnasium och fram till en för deras utbildning relevant. 4.1 Populationen Populationen består av 113 454 svenska individer som studeras från gymnasium fram till en för deras utbildning relevant. Det ger ca 30 000 utexaminerade individer per år, vilket är 75 procent av de som examinerades under åren 2000 till 2003 enligt Högskoleverkets årsrapporter. Anledningen till att 25 procent av de examinerade är exkluderade från studien är dels att examinerade med en tvåårig högskoleexamen inte ingår i studien samt att utländska studenter inte är registrerade i databasen, dvs. inresande studenter ingår ej. En stor andel av populationen avslutar sina högskolestudier före 30 års ålder (figur 1), men det finns ett stort spann av individer som tar examen långt senare i livet. Det bör Ar a 6 (33)
Antal individer poängteras att examensåldern är den ålder en individ tar ut examen. Något som innebär att de vid tillfället kan ha avslutat sina studier och ha annan sysselsättning. Figur 1: Åldersfördelning examensålder 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 0 10 20 30 40 50 60 Examensålder Källa: SCB I tabellerna nedan redovisas fördelningen av populationen över olika utbildningsnivåer och utbildningsinriktningar. De tre- och fyraåriga utbildningarna är dominerande med ca 90 procent av samtliga examinerade. Andelen doktorander är extra låg på grund av att utländska studenter/doktorander inte ingår i undersökningen. Tabell 1: Fördelning utbildningsnivå Sunnivå Andel av populationen Eftergymnasialutbildning tre år 47% Eftergymnasialutbildning fyra år 44% Eftergymnasialutbildning, minst 5 år 4% Doktorsexamen 5% Totalt 100% Källa: SCB Bland utbildningsinriktningarna är Samhällsvetenskap, juridik, handel och administration vanligast och minst är gruppen som läser Lant- och skogsbruk samt djursjukvård och Humaniora och konst. 7 (33)
Tabell 2: Fördelning utbildningsinriktning Suninriktning Andel av populationen Pedagogik och lärarutbildning 21% Humaniora och konst 4% Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration 24% Naturvetenskap, matematik och data 8% Teknik och tillverkning 22% Lant- och skogsbruk samt djursjukvård 1% Hälso- och sjukvård samt social omsorg 21% Totalt 100% Källa: SCB Grupper med fem eller färre individer har exkluderats av SCB på grund av sekretess. Totalt har 289 individer exkluderats på grund av för få observationer i enskilda grupperingar. Vid dubbla examina har individerna tillskrivits den senaste examen; varje person ingår därmed bara en gång i undersökningen. Dubbla examina är t.ex. mer vanligt inom vård och omsorg än generellt. 4.1.1 En avgränsning av populationen Redovisningen av studien kommer bl a ske av samtliga individer som tar examen under åren 2000 till 2003. Detta är en mycket bred grupp som bl a omfatta en del, relativt sett äldre, högskolestuderande. Dessa har inte fördröjt sina högskolestudier utan har omvärderat sitt val av sysselsättning vid en senare tidpunkt i livet och först då börjat bedriva högskolestudier. Det finns därför skäl att också studera och avgränsa populationen till yngre individer som kan antas att från början har haft som målsättning att gå vidare till högskolestudier. Detta kan ses som en mer relevant grupp att studera för att mäta fördröjningar på vägen till en. Redovisningen kommer därför i det följande att ske för två populationer, dels för samtliga individer, dels för yngre individer. Den senare gruppen omfattar individer som tar examen vid senast 29, 30, 31 eller 34 års ålder beroende på utbildningens längd. Avgränsningen av en yngre delpopulation omfattar därmed det stora flertalet som vid avslutade gymnasiestudier har funderingar på att läsa vidare vid högskolan men av olika anledningar väljer att inte gå direkt till högskolan. Fördröjningen innan man börjar på högskolan kan bl.a. bero på ofullständiga betyg från gymnasiet eller att man trots goda betyg inte kommer in på önskad utbildning. Kanske har man svårigheter att välja inriktning eller helt enkelt vill göra något annat som att jobba eller resa före högskolestudierna. Den del av populationen som exkluderas vid avgränsningen av den yngre delpopulationen kan förmodas vara individer inte planerat att läsa vidare från början utan som senare i livet omvärderat sitt val av sysselsättning. Avgränsningen av populationen innebär vidare att outliers, dvs. individer med hög examensålder, sorteras ut. Det innebär att det sker en bortsortering, inte bara av de som påbörjar sina studier sent utan även, av de som tillbringar lång tid i högskolan. Det kan Ar a 8 (33)
t.ex. gälla individer som arbetar innan de tar ut sin examen, individer med längre studieuppehåll eller individer som har arbetat och sedan om- eller vidareutbildat sig. I tabellerna kommer den yngre gruppens resultat att redovisas inom parantes om inte annat uttrycks. I tabellen nedan redovisas andelen i av den totala populationen som stämmer in på examinerade enligt definitionen av yngre. Tabell 3: Andel yngre i populationen Antal "yngre" Total population Andel "yngre" Eftergymnasialutbildning tre år 34471 53741 64% Eftergymnasialutbildning fyra år 37430 50095 75% Eftergymnasialutbildning, minst 5 år 3315 4233 78% Doktorsutbildning 3252 5385 60% Totalt 78468 113454 69% 69 procent av den totala populationen tar examen inom angiven åldersgräns. Som illustreras ovan finns det en differens mellan olika utbildningsnivåer där längre utbildningar tenderar att ha en högre andel unga. 4.2 Definition av etablering på en för utbildningen relevant Vad menas då med att en individ är etablerad på en för utbildningen relevant och hur avgörs om detta är uppnått? För att vara etablerad på en relevant ska individen uppnå en för dess utbildning fastställd inkomstgräns. Inkomstgränserna är framtagna utifrån ingångslöner för olika utbildningsgrupper under de år som studien omfattar. Som tidigare påpekats innehåller individdatabasen bara årsdata vilket innebär att inkomstgränserna är satta efter årsinkomst motsvarande ett års månadslön för en nyutexaminerad. Individer med kortare tillfälliga anställningar och/eller t.ex. timanställningar räknas därmed inte som etablerade på en utan det krävs ett mer långsiktigt arbete. Data på ingångslön/relevant inkomstnivå kommer i möjligaste mån från SACO:s lönestatistik. I de fall där ingångslön/inkomstnivå saknades har en uppskattning gjorts utifrån den undre kvartilen i SCB:s lönesummestatistik. Genom att inkomstnivåerna är anpassade efter utbildningsnivå och utbildningsområde ger de en god bild av situationen på en. Fem år efter examen har satts som maximal tid för att etablera sig på en. Att en individ som inte har etablerat sig på en inom fem år tyder på att denne antingen inte söker en relevant sysselsättning eller inte har varit konkurrenskraftig på en i kombination med att tiden efter examen gjort utbildningen delvis inaktuell. Andelen av populationen som har etablerat sig på en relevant inom fem år efter examen kan ses som ett övergripande mått på etableringsgraden. I en mening kan den genomsnittliga åldern för etablering på en för utbildningen relevant vara något överskattad. Ingångslönerna för högskoleutbildade kan 9 (33)
uppfattas inte vara så höga och det blir därmed möjligt att individer med ett arbete de är överkvalificerade för under en längre tidsperiod kommer upp i de satta lönenivåerna. Samtidigt varierar lönenivåerna mellan olika geografiska områden vilket kan leda till att det finns individer med ett relevant arbete med en lägre lönenivå. Sweco anser dock sammantaget att lönenivåerna i stort sett är relevanta och ger bästa möjliga avgränsning. Ett argument för användningen av inkomstnivåer som mått på etablering på en är även att många av dagens utbildningar inte är yrkesspecifika utan generella. Detta gör det svårt att avgöra om en individ har ett för dennes utbildning relevant arbete. En individ kan vara sysselsatt inom ett arbetsområde som inte är direkt kopplat till dennes utbildning och ändå ha ett yrke som kräver högskoleutbildning, där utbildningen har bidragit till individens anställningsbarhet. Egenföretagare är en grupp som är svåra att definiera. De har ofta en låg inkomst initialt och kan ha haft ett för utbildningen relevant arbete via sitt företag utan att nå upp till satta inkomstnivåer. Det kan dock motiveras att denna sysselsättning inte anses vara mer än tillfällig innan företaget genererar en stadig inkomst och att dessa individer inte kan ses som etablerade förrän de kan ta ut relevant lön i företaget. 4.3 Sammanfattning avgränsningar Resultaten kommer alltså att presenteras dels för samtliga individer i populationen, men också för en yngre delpopulation som avgränsas efter examensålder. Vidare avgränsning av båda grupperna sker i och med att de individer som inte har etablerats på en relevant inom fem år efter examen exkluderas. Population Avgränsning examensålder Gräns för etablering på en Samtliga individer Ingen avgränsning, Alla individer i populationen ingår i undersökningen Etablering ska ha skett senast fem år efter examen Yngre Populationen avgränsas efter examensålder. Maxålder för examen är 29, 30, 31 eller 34 år beroende på utbildningsnivå Etablering ska ha skett senast fem år efter examen 5 Tidigare studier I Utbildningens omvägar En ESO-rapport om kvalitet och effektivitet i svensk utbildning står utbildningssystemets effektivitet i fokus. Syftet med rapporten var att identifiera och uppskatta de kostnader som uppstår för samhället och den enskilde individen av att "utbildningskedjan" inte fungerar optimalt. Rapporten belyser utbildningssystemet i sin helhet från grundskolan till och med grundutbildning på högskolenivå, forskarutbildning tas däremot inte upp. Beskrivningen av Ar a 10 (33)
utbildningssystemet är till stora delar en probleminventering, där påverkan på arbetskraftsutbudet beräknas utifrån individers deltagande i t.ex. såtgärder och betygshöjande utbildning. Denna studie gör nedslag i direkta åtgärder vid en specifik tidpunkt. Swecos studie skiljer sig från ESO-rapporten genom att följa individer under vägen från gymnasiet fram till etablering på en. Det finns en rad studier som undersöker etableringsmöjligheterna på en. Ett exempel är Rapporten Etableringen på en som ges ut med jämna mellanrum av Högskoleverket. Högskoleverket har sedan 2003 analyserat hur personer med examina från högskolans grundutbildning etableras på en 1,5 år efter examen. Även i denna studie har en inkomstgräns använts som villkor för att individerna ska räknas som etablerade. Dock används samma inkomstnivå för samtliga och gränsen ligger på en årsinkomst om 190 200 kronor (15 850 kronor per månad). Genom att anpassa inkomstgränserna efter utbildningsnivå och utbildningsinriktning syftar Sweco till att undersöka inte bara en etablering på en, utan etablering på en för individens utbildning relevant. 6 Vägen genom utbildningssystemet och ut på en Den statistiska analysen är upplagd efter de steg som redovisas i metodkapitlet ovan. Statistiken som kommer att presenteras i följande avsnitt kommer därför att belysa valda kategorier av populationens väg från avslutade gymnasiestudier fram till etablering på en för utbildningen relevant. Utifrån detta kommer framförallt följande frågeställningar att besvaras: Var uppstår fördröjningarna jämfört med en rak väg genom systemet? Hur stort är det minskade arbetskraftsutbudet? Fördröjningen i tid fram till ett relevant arbete uppstår främst mellan gymnasium och högskola samt mellan inskrivning i högskolan och examen (figur 3). När samtliga individer inkluderades är examensåldern 29,5 år (vilket stämmer med t.ex. resultaten i Långtidsutredningen 2011 4 ). För den yngre delpopulationen är motsvarande ålder 26,1 år. För att visualisera fördröjningseffekten har även en rak väg genom utbildningssystemet och ut på en inkluderats i det första av diagrammen nedan. 4 Bilaga 3 till LU2011 - Vad förklarar svenska universitetsstudenters höga examensålder (2010), Roope Uusitalo. 11 (33)
Figur 2: Ålder vid de olika stegen på vägen fram till en relevant Eftergymnasialutbildning, 3 år Eftergymnasialutbildning, 4 år Eftergymnasialutbildning, minst 5 år Doktorsutbildning Totalt Rak väg 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 Avslutar gymnasiet Påbörjar högskola Högskoleexamen Att tiden i högskolan ökar med utbildningens längd är naturligt, men det finns även en fördröjning i högskolan inom samtliga utbildningsnivåer. Tiden mellan gymnasium och högskola minskar ju längre utbildningen är vilket medför att inträdet på en sker samtidigt oavsett utbildningsnivå - undantaget doktorsutbildning - när samtliga individer inkluderas i populationen. För den yngre delpopulationen slår utbildningens längd igenom och etableringsåldern ökar med utbildningens längd. Vid en jämförelse mellan olika utbildningsinriktningar framträder skillnader där t.ex. examinerade inom Humaniora och konst har längst väg från avslutade gymnasiestudier fram till en. Det visar att det även att det inom vissa utbildningsinriktningar finns tydliga skillnader mellan hela populationen och den yngre delpopulationen. Skillnaden mellan samtliga individer och den yngre delpopulationen kan bl a bero på en relativt stor andel med dubbla examina vilket påverkar främst vägen för hela populationen. Ett exempel är Hälso- och sjukvård samt social omsorg Hur stor del av tiden i högskolan som är att betrakta som en fördröjning beror till viss del på hur stor andel av de examinerade som har examen inom längre utbildning. Detta kommer att beröras i senare avsnitt för varje utbildningsnivå. Ar a 12 (33)
Figur 3: Jämförelse mellan olika utbildningsinriktningar Pedagogik och lärarutbildning Humaniora och konst Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration Naturvetenskap, matematik och data Teknik och tillverkning Lant- och skogsbruk samt djursjukvård Hälso- och sjukvård samt social omsorg 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 Avslutar gymnasiet Påbörjar högskola Högskoleexamen Antal examinerade ökade för var år som ingår i studien, vilket delvis beror på en expansion av antalet högskoleplatser sedan 1980-talet. Antalet examinerade kan även ha påverkats av den lågkonjunktur som rådde under mitten av 90-talet och att fler därför valde att börja studera på grund av en sviktande. Under åren i början av 2000-talet gick Sverige in i en högkonjunktur och en förbättrades vilket kan ha lett till att fler valde att avsluta sina studier och söka sig ut på en. Samtidigt som antalet studenter ökade förlängdes också tiden fram till en relevant över den aktuella fyraårsperioden vilken kan bero på att studenter valde att dröja sig kvar i väntan på en stabilare. Figur 4: Jämförelse mellan olika examensår 2000 2001 2002 2003 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 Avslutar gymnasiet Påbörjar högskola Högskoleexamen 13 (33)
Andelen av de examinerade som inte har etablerat sig på en fem år efter examen ökade under den fyraårsperiod som ingår i studien. Vid en undersökning av det konjunkturella läget under samma tidsperiod framgår att Sverige befann sig i en lågkonjunktur 2001 och att konjunkturen därefter vände uppåt. Förändringar av läget på en släpar vanligtvis efter vid konjunkturvändningar, men att etableringsgraden sjönk kan också bero på att antalet examinerade ökade. Även detta mått kommer att beskrivas mer ingående i de följande avsnitten. Tabell 4: Etableringsgrad Andelen ej etablerade på en 5 år efter examen: 2000-samtliga individer 9,9% 9,9% 2001-samtliga individer 10,2% 10,1% 2002-samtliga individer 10,7% 10,9% 2003-samtliga individer 11,4% 12,1% I nästkommande avsnitt kommer materialet att grupperas utifrån utbildningsnivå samt utbildningsinriktning för att analysera likheter och skillnader, tendenser och avvikelser i materialet. 6.1 Eftergymnasial utbildning, 3 år Samtliga individer som under åren 2000 till 2003 tog en treårig examen vid svenska högskolor och universitet avslutade i genomsnitt sina gymnasiestudier vid 19 års ålder och påbörjade en högre utbildning vid en ålder av 23,5 år. Tiden för dessa individer från gymnasiet till högskolan var därmed 3,5 år, vilket är minst två år längre än examinerade inom övriga utbildningsnivåer. För samtliga individer var examensåldern i genomsnitt 29,2 år och de etablerade sig på en ungefär ett år senare. Ar a 14 (33)
Figur 5: Skola till, treårig examina Rakväg Avslutar gymnasiet Påbörjar högskola Högskoleexamen 18 20 22 24 26 28 30 32 34 Avslutar gymnasiet Påbörjar högskola Högskoleexamen Genomsnittligväg 18 20 22 24 26 28 30 32 34 Genomsnittligväg Påbörjar högskola Avslutar gymnasiet Högskoleexamen Om man istället undersöker den yngre delpopulationen är tiden genom systemet av förklarliga skäl kortare. Den totala tiden genom utbildningssystemet och ut på en relevant för den yngre delpopulationen är 7,6 år för de som etableras på en relevant inom 5 år, vilket kan jämföras med 11,3 år för samma utbildningsnivå sett över den totala populationen. Övergången från gymnasium till högskolan tog för den yngre gruppen 1,9 år och genomsnittstiden i högskolan var 4,4 år. Det ger en fördröjning i högskolan jämfört med en rak väg genom systemet på 1,4 år vilket kan jämföras med 2,7 år för samtliga individer. Det tog sedan 1,2 år för yngre med en treårig examen att etablera sig på en. Vid en granskning av utbildningsinriktningarna framkommer relativt stora skillnader mellan olika utbildningsinriktningar. Skillnaderna mellan olika utbildningsinriktningar minskar när populationen avgränsas till de yngre. 15 (33)
Tabell 5: Jämförelse mellan olika utbildningsinriktningar Avslut gymnasium Start högre utbildning Examinering Pedagogik och lärarutbildning 18,9 (19,0) 23,6 (21,1) 29,1 (25,1) 30,2 (26,2) Humaniora och konst 19,0 (19,0) 21,9 (20,6) 29,5 (26,0) 31,2 (28,0) Samhällsvetenskap, juridik, handel, 19,0 (19,0) 22,4 (20,6) 29,1 (25,9) 30,4 (27,3) administration Naturvetenskap, matematik och data 19,0 (19,0) 23,1 (20,9) 29,7 (25,9) 30,9 (27,1) Teknik och tillverkning 19,1 (19,0) 22,8 (20,7) 28,0 (25,1) 29,2 (26,4) Lant- och skogsbruk samt 18,8 (-) 26,0 (-) 34,0 (-) 34,4 (-) djursjukvård Hälso- och sjukvård samt social 19,0 (19,0) 24,9 (21,2) 29,9 (25,3) 30,9 (26,2) omsorg Totalt 19,0 (19,0) 23,5 (20,9) 29,2 (25,4) 30,3 (26,6) Rak väg 19,0 19,0 22,0 23,0 Kortast väg genom systemet av den yngre delpopulationen har de med en treårig utbildning inom pedagogik samt hälso- och sjukvård samt socialomsorg. De är i genomsnitt 26,2 år gamla när de etableras på en relevant, trots att de påbörjar sin utbildning vid högst ålder, 21,2 år. Längst tid att nå en tar examinerade inom Humaniora och konst som då är 28 år; de tillbringar i snitt 5,4 år i högskolan. Den genomsnittliga examensåldern för samtliga individer med en treårig högskoleutbildning är 29,2 år vilket innebär att de i snitt behöver 5,7 år för att ta en treårig examen från det att de först träder in i högskolan. Examensåldern är ungefär densamma för samtliga utbildningsinriktningar med undantag för Lant- och skogsbruk samt Djursjukvård där snittåldern för en treårig examen är 34 år. Tiden i högskolan varierar mellan 5,1 och 8,0 år. För samtliga individer med en treårig utbildning finns en större andel som påbörjar högre utbildning senare i livet än inom övriga utbildningsnivåer vilket leder till en relativt hög etableringsålder som är ungefär densamma som för längre utbildningar. För den yngre delpopulationen är det inte lika tydligt. Den genomsnittliga examensåldern för den yngre delpopulationen är 25,4 år. Det tar sedan för båda grupperna strax över 1 år innan de etablerar sig på en för deras utbildning relevant. De har då i genomsnitt uppnått en ålder på 30,3 år för samtliga individer och 26,6 år för den yngre delpopulationen. Den yngre delpopulationen skiljer sig inte väsentligt från samtliga individer i tiden från examen till en. De två grupperna har också i huvudsak en lika stor andel som ej har etablerat sig på en efter fem år. Ar a 16 (33)
Tabell 6: en för utbildningen relevant (treårig examina) Glappet mellan examen och etablering på en, i år Andel som ej etablerat sig på en relevant inom 5 år i procent Pedagogik och lärarutbildning 1,0 (1,1) 10,2 (10,5) Humaniora och konst 1,7 (2,0) 31,9 (34,0) Samhällsvetenskap, juridik, handel, 1,3 (1,4) 13,4 (13,8) administration Naturvetenskap, matematik och data 1,1 (1,2) 11,1 (12,0) Teknik och tillverkning 1,2 (1,3) 10,2 (10,3) Lant- och skogsbruk samt djursjukvård 0,4 (-) 0,0 (-) Hälso- och sjukvård samt social omsorg 0,9 (1,0) 7,9 (7,8) Totalt 1,1 (1,2) 11,0 (11,2) Humaniora och konst urskiljer sig från de andra utbildningsinriktningarna när det gäller etablering på en; det tar både längre tid för individerna med denna utbildningsinriktning att etablera sig på en och det är en markant högre andel som inte har etablerat sig på en inom fem år efter examen. Detta resultat gäller både för gruppen samtliga individer och yngre. Även examinerade inom Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration samt Naturvetenskap, matematik och data har något sämre etableringsgrad än genomsnittet vilket troligen beror på att en kandidatexamen inom generella examina inte premieras i hög utsträckning på en. 6.2 Eftergymnasial utbildning, 4 år Samtliga individer med en fyraårig examen avslutar i genomsnitt sina gymnasiestudier vid 19,1 års ålder och påbörjar högre utbildning vid 21,5 års ålder, vilket är närmare 2 år tidigare än för genomsnittsindividen med en treårigexamen. Yngre examinerade inom fyraåriga utbildningar påbörjar i genomsnitt högre utbildning 1,2 år efter avslutade gymnasiestudier vid en ålder av 20,2. De tillbringar sedan 6,1 år i högskolan för en fyraårig examen och etablerar sig på en relevant efter 1,2 år. De tar därmed i genomsnitt 8,5 år mellan gymnasium och, vilket kan jämföras med 11,2 år som är genomsnittet samtliga individer med en fyraårig examen. Det är ändå 3,5 år senare än om de yngre hade tagit en rak väg genom systemet. 17 (33)
Figur 6: Skola till, fyraårig examina Rakväg Avslutar gymnasiet Påbörjar högskola Högskoleexamen 18 20 22 24 26 28 30 32 34 Avslutar gymnasiet Påbörjar högskola Högskoleexamen Genomsnittligväg Genomsnittligväg 18 20 22 24 26 28 30 32 34 Avslutar gymnasiet Påbörjar högskola Högskoleexamen Examinerade (samtliga individer) inom Teknik och tillverkning och Lant- och skogsbruk samt djursjukvård påbörjar högre utbildning inom 1,5 år efter gymnasiet. För examinerade inom Humaniora och konst, Samhällsvetenskap, juridik, handel och administration samt Naturvetenskap, matematik och data tar det istället mellan två och tre år och längst tid tar det för studerande inom Pedagogik och lärarutbildningar och Hälsa, vård och omsorg som är 23 till 24 år när de påbörjar högre utbildning. Dessa individer har således haft annan sysselsättning, verksamhet eller inaktivitet i mellan 4 och 5 år efter gymnasiet. Skillnaderna mellan olika utbildningsinriktningar försvinner dock till stor del vid en analys av den yngre delpopulationen. Tabell 7: Jämförelse, utbildningsinriktningar Avslut gymnasium Start högre utbildning Examinering Pedagogik och lärarutbildning 19,0 (19,0) 23,2 (20,6) 32,5 (26,7) 33,7 (28,0) Humaniora och konst 19,0 (19,0) 21,8 (20,6) 30,2 (27,2) 31,8 (28,9) Samhällsvetenskap, juridik, handel, 19,1 (19,1) 21,0 (20,3) 27,7 (26,3) 29,0 (27,5) administration Naturvetenskap, matematik och data 19,1 (19,1) 21,4 (20,3) 28,1 (26,3) 29,3 (27,4) Teknik och tillverkning 19,1 (19,1) 20,4 (19,9) 27,1 (26,1) 28,0 (27,1) Lant- och skogsbruk samt 19,1 (19,1) 20,5 (20,3) 26,6 (26,2) 27,7 (27,4) djursjukvård Hälso- och sjukvård samt social 19,2 (18,9) 23,7 (20,3) 35,6 (27,3) 36,4 (28,2) omsorg Totalt 19,1 (19,1) 21,5 (20,2) 29,2 (26,3) 30,3 (27,5) Rak väg 19,0 19,0 23,0 24,0 Ar a 18 (33)
Även tiden i högskolan varierar mellan olika utbildningsinriktningar, men ännu tydligare än i fallet med den treåriga examen är det i högskolan som den största fördröjningen uppstår Genomsnittet för samtliga individer med en fyraårig examen för att avsluta sina studier är 7,7 år. Motsvarande siffra för den yngre delpopulationen är 6,1 år. Hälso- och sjukvård samt social omsorg avviker från de andra utbildningsinriktningarna genom att det tar i genomsnitt 12 år för samtliga examinerade från inskrivning till examen. Skillnaden mot övriga utbildningsinriktningar är inte lika stor om populationen avgränsas till de yngre. En anledning är att det är relativt många inom denna grupp som tar ut dubbla examina och därmed senare i livet återgår till högskolan och examineras ytterligare en gång. Tiden däremellan kan de ha arbetat och alltså inte befunnit sig i utbildningssystemet. Även för samtliga individer med en fyraårig examen tar det strax över 1 år att etablera sig på en relevant för den del av gruppen som gör detta inom fem år från examen. De har då i genomsnitt uppnått en ålder på 30,3 år för samtliga individer och 27, 5 för den yngre delpopulationen. Tabell 8: en för utbildningen relevant (fyraårig examina) Glappet mellan examen och etablering på en, i år Andel som ej etablerat sig på en relevant inom 5 år i procent Pedagogik och lärarutbildning 1,2 (1,4) 9,6 (11,8) Humaniora och konst 1,6 (1,8) 28,8 (28,1) Samhällsvetenskap, juridik, handel, 1,3 (1,3) 11,4 (10,9) administration Naturvetenskap, matematik och data 1,1 (1,2) 11,6 (11,3) Teknik och tillverkning 0,9 (1,0) 7,7 (7,6) Lant- och skogsbruk samt djursjukvård 1,2 (1,2) 7,8 (7,5) Hälso- och sjukvård samt social omsorg 0,8 (0,9) 10,6 (14,0) Totalt 1,1 (1,2) 10,7 (10,7) Högst andel ej etablerade på en relevant inom fem år efter examen finns bland dem som examineras inom humaniora och konst där andelen ej etablerade är nära 30 procent (tabell 8). Utbildade inom Humaniora och konst möter en med svag efterfrågan och det finns inom denna grupp även en hög andel egna företagare med ofta låga inkomster initialt. Examinerade inom Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration samt Naturvetenskap, matematik och data har en något lägre etableringsgrad än genomsnittet. Samma mönster kan således noteras i denna delpopulation som inom treåriga examina. Andelen yngre som inte har etablerats på en relevant är densamma som för samtliga individer. 19 (33)
6.3 Eftergymnasial utbildning, minst 5 år Femåriga utbildningar fanns inte inom samtliga utbildningsinriktningar under de aktuella åren, varför vissa grupper har utlämnats i diskussionen nedan. Gruppen består till stor del av legitimationsyrken som t.ex. läkare, psykologer och veterinärer. De som examineras inom femåriga utbildningar har en relativt rak väg från gymnasiet till högskolan. De tar i genomsnitt 1,7 år på sig mellan gymnasium och högskola och börjar läsa vid en ålder av 20,9 år. Inom femåriga utbildningar finns det en hög andel yngre, vilket medför att skillnaden mellan samtliga individer och den yngre delpopulationen minskar. Yngre individer med en femårig utbildning avslutar sina gymnasiestudier vid 19,1 års ålder och påbörjar sedan en högre utbildning 1,1 år senare vid en ålder av 20,2 år. Figur 7: Skola till, femårig examina Rakväg Avslutar gymnasiet Påbörjar högskola Högskoleexamen 18 20 22 24 26 28 30 32 34 Avslutar gymnasiet Påbörjar högskola Högskoleexamen Genomsnittligväg Genomsnittligväg 18 20 22 24 26 28 30 32 34 Avslutar gymnasiet Påbörjar högskola Högskoleexamen Yngst är studenter inom Teknik och tillverkning som i snitt är 19,9 år och äldst är studenter inom Samhällsämnen som här börjar vid en ålder av 22,3 år om samtliga individer inkluderas. Samtliga individer examinerade inom Samhällsvetenskap, juridik, handel och administration tar 12,2 år på sig från inskrivning i högskolan fram till examen, vilket kan jämföras med genomsnittet för femåriga examina som är 8,6 år. Den största skillnaden mellan hela populationen och den yngre delpopulationen finns också inom denna utbildningsinriktning där mellan de två grupperna i tid är 5,9 år. En längre tid i högskolan för generella examina kan bero på att dessa individer har otydligare vägar fram till examen och än yrkesexamina. Ar a 20 (33)
Tabell 9: Jämförelse, utbildningsinriktningar Avslut gymnasium Start högre utbildning Examinering Pedagogik och lärarutbildning - - - - Humaniora och konst - - - - Samhällsvetenskap, juridik, handel, 19,1 (19,1) 22,3 (20,9) 34,5 (28,3) 35,4 (29,5) administration Naturvetenskap, matematik och data - - - - Teknik och tillverkning 19,1 (19,1) 19,9 (19,9) 27,1 (27,1) 28,3 (28,3) Lant- och skogsbruk samt 19,1 (19,1) 20,7 (20,5) 27,3 (27,0) 28,2 (27,9) djursjukvård Hälso- och sjukvård samt social 19,2 (19,1) 20,5 (20,1) 28,2 (27,1) 29,0 (27,8) omsorg Totalt 19,1 (19,1) 20,9 (20,2) 29,5 (27,2) 30,2 (28,1) Rak väg 19,0 19,0 24,0 25,0 I genomsnitt tar det 7 år för den yngre gruppen att ta sin examen och de etablerar sig på en inom knappt ett år, vid 28,1 års ålder, vilket är 2,1 år tidigare än samtliga individer. Framför allt tar de yngre individerna kortare tid på sig genom högskolan. De tar examen 7 år efter det att de påbörjar en högre utbildning, vilket är 1,6 år kortare tid än genomsnittet för hela populationen. Examinerade inom femåriga utbildningar är en väl etablerad grupp på en (tabell 10). Det tar i genomsnitt mindre än ett år för samtliga individer som etablerar sig på en inom fem år och etableringsgraden är betydligt högre än för andra utbildningsnivåer, både för samtliga individer och den yngre delpopulationen. Tabell 10: en för utbildningen relevant (minst femårig examina) Glappet mellan examen och etablering på en, i år Andel som ej etablerat sig på en relevant inom 5 år, i procent Pedagogik och lärarutbildning - - Humaniora och konst - - Samhällsvetenskap, juridik, handel, 0,9 (1,1) 5,0 (5,1) administration Naturvetenskap, matematik och data - - Teknik och tillverkning 1,2 (1,2) 6,6 (6,6) Lant- och skogsbruk samt djursjukvård 0,9 (0,9) 7,6 (7,3) Hälso- och sjukvård samt social omsorg 0,7 (0,8) 3,6 (3,8) Totalt 0,8 (0,8) 4,1 (4,2) Det är strax över 4 procent som inte når ut till en relevant under den femårsperiod som följer på examen, något som indikerar att en längre utbildning lönar sig. En förklaring till detta kan dock vara att det finns en relativt stor andel yrkesspecifika 21 (33)
utbildningar där en och vägen fram till en är tydligare än vad den är för studenter med generella examina som i hög utsträckning återfinns bland tre- och fyraåriga utbildningar. 6.4 Doktorsutbildning Doktorsexaminerade utgör ungefär fem procent av den totala populationen och fyra procent av den yngre delpopulationen. Den relativt låga andelen beror på att andelen utländska doktorander är hög och dessa finns ej med i populationen. En blivande doktorand börjar studera vid högskolan 1,5 år efter avslutade gymnasiestudier, vilket innebär att de har rakast väg mellan gymnasium och högskola. Dessa individer har ett genomsnitt på 14,1 år i utbildningssystemet och är då i snitt 34,7 år vid examenstillfället. Det tar sedan knappt ett år fram till etablering på en. Figur 8: Skola till, doktorsexamen Rakväg Avslutar gymnasiet Påbörjar högskola Högskoleexamen 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 Genomsnittligväg Påbörjar högskola Avslutar gymnasiet Högskoleexamen Genomsnittligväg 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 Påbörjar högskola Avslutar gymnasiet Högskoleexamen Avgränsningen av populationen till yngre innebär på doktorsnivå att denna grupp endast består av de som tar doktorsexamen fram till och med 34 års ålder. I den yngre gruppen minskar genomsnittstiden i högskolan till 11,2 år. De yngre etableras på en vid 32,2 års ålder och den totala tiden i utbildningssystemet och fram till en relevant minskar med 3,3 år jämfört med samtliga individer. Variationen mellan olika utbildningsinriktningar finns även inom doktorandutbildningar. Den stora skillnaden mellan olika inriktningar är i längden på tiden mellan inträdet i högskolan och examen. Ar a 22 (33)
Tabell 11: Jämförelse, utbildningsinriktningar Avslut gymnasium Start högre utbildning Examinering Pedagogik och lärarutbildning 18,8 (-) 26,2 (-) 49,0 (-) 49,0 (-) Humaniora och konst 19,1 (19,1) 20,7 (19,9) 36,2 (32,1) 37,3 (33,4) Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration 19,1 (19,1) 20,8 (20,2) 34,9 (31,8) 35,4 (32,4) Naturvetenskap, matematik och data 19,2 (19,2) 20,3 (20,0) 32,3 (31,0) 34,0 (32,8) Teknik och tillverkning 19,2 (19,2) 20,1 (19,8) 32,4 (31,1) 33,1 (31,8) Lant- och skogsbruk samt djursjukvård Hälso- och sjukvård samt social omsorg 19,1 (19,1) 20,8 (20,0) 36,7 (31,5) 37,2 (32,3) 19,2 (19,1) 20,9 (19,9) 37,3 (31,0) 37,9 (32,0) Totalt 19,2 (19,1) 20,6 (20,0) 34,7 (31,2) 35,6 (32,3) Rak väg 19,0 19,0 27,0 28,0 Kortast tid mellan inskrivning och examen har doktorerade inom Naturvetenskap, teknik och data med ett genomsnitt på 12,0 år för samtliga individer. Nära ligger doktorander inom området Teknik och tillverkning. Doktorer inom Samhällsvetenskap, juridik, handel och administration studerar ca 14 år före examen och doktorerade inom Vård och omsorgssektorn, Humaniora och konst samt Lant- och skogsbruk tar runt 16 år på sig. De som doktorerar inom pedagogik utmärker sig bland övriga genom att tillbringa 22,8 år i högskolan innan de tar ut doktorsexamen. Det är dock bara fem individer som ingår i denna grupp; varje individ har därför för stor påverkan på resultat för att det ska gå att uttala sig generellt. För den yngre delpopulationen är det små skillnader i examensåldern och samtliga ligger runt genomsnittet på 31,2 år. Att studera fördröjningen genom systemet för doktorander är inte helt okomplicerat, eftersom dessa ofta kombinerar arbete och forskning och kan anses ha ett arbete under sin doktorandperiod. Det är också vanligt förekommande att individer har annan sysselsättning efter avslutade grundstudier innan de påbörjar sin doktorsutbildning. Man bör därför vara försiktig att dra slutsatser på grundval av de ovan presenterade uppgifterna. 23 (33)
Tabell 12: en för utbildningen relevant (doktorsexamina) Glappet mellan examen och etablering på en, år Andel som ej etablerat sig på en relevant inom 5 år Pedagogik och lärarutbildning - - Humaniora och konst 1,1 (1,4) 14,3 (15,9) Samhällsvetenskap, juridik, handel, 0,6 (0,7) 5,5 (5,7) administration Naturvetenskap, matematik och data 1,7 (1,8) 19,5 (20,6) Teknik och tillverkning 0,7 (0,7) 7,8 (9,2) Lant- och skogsbruk samt djursjukvård 0,4 (0,8) 0,0 (0,0) Hälso- och sjukvård samt social omsorg 0,6 (1,1) 7,3 (13,7) Totalt 0,9 (1,1) 10,6 (13,8) Inom vissa grupper finns relativt stora delar av doktorerna som inte når en relevant de påföljande fem åren efter examen (tabell 12). Detta skulle kunna indikera att det inom dessa utbildningsinriktningar är mindre troligt att den extra studietiden lönar sig. I genomsnitt är det runt 10 procent av alla som doktorerar som inte når upp till den satta inkomstnivån fem år efter utfärdad doktorsexamen. En studie från Lunds universitet 5 visar att var tredje av de som tre år efter examen hade arbete hade vikariat eller annan tidsbegränsad anställning. Situationen på en försämrades för doktorander under första halvan av 00-talet, vilket speglas i uppgifterna ovan. Det kan även bero på just att det är vanligt att kombinera doktorandutbildningen med annat arbete. Studien från Lunds universitet visar även att hälften av de doktorerade stannar kvar i universitetsvärlden och hälften söker sig till annan. För yngre doktorer är det är igenomsnitt 13,8 procent som inte har etablerats på en relevant efter fem år. Det är en högre andel jämfört med samtliga doktorander för vilka motsvarande andel är 10,6 procent. Det är dock stora skillnader mellan olika utbildningsinriktningar; 20,6 procent av de doktorsexaminerade inom Naturvetenskap, matematik och data når inte en inom fem år, medan motsvarande siffra inom områdena Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration är 5,7 procent. 7 Sammanfattande avslutning Nedanstående kapitel kommer att belysa skillnader och likheter mellan olika grupper och tydliggöra tendenser i materialet. 5 Efter doktorsexamen - en alumnstudie (rapport nr 2008:250). Lunds universitet, utvärderingsenheten. Ar a 24 (33)
7.1 Genomsnittsindividen en sammanfattning Genomsnittsindividen i gruppen samtliga individer tar examen vid 29,5 års ålder, ett resultat som överrensstämmer med andra studier och internationella jämförelser på området. Denne individ har då tillbringat 7,1 år i högskolan eftersom den genomsnittliga inträdesåldern till högskolan är 22,4 år. Den genomsnittliga examenstiden för en fiktiv individ som går raka vägen är 3,8 år, vilket ger en faktisk fördröjning i högskolan på 3,3 år närmare en fördubbling av studietiden. Etableringen på en sker sedan ett år senare vid 30,5 års ålder. Statistiken är beräknad utifrån årsinkomst vilket medför att ett års fördröjning bör betraktas som en direkt övergång från högskola till. Tabell 13: Skola till Rakväg Avslutar gymnasiet Påbörjar högskola Högskoleexamen Genomsnittligväg 18 20 22 24 26 28 30 32 34 Påbörjar högskola Avslutar gymnasiet Högskoleexamen Genomsnittligväg 18 20 22 24 26 28 30 32 34 Avslutar gymnasiet Påbörjar högskola Högskoleexamen Bilden blir något annorlunda för den yngre delpopulationen. Den yngre gruppen består av individer som har examinerats från högskolan vid en max ålder på 29, 30, 31 eller 34 år beroende på utbildningsnivå. För dessa sker inskrivningen i högskolan i genomsnitt vid 20,5 års ålder 1,5 år efter avslutade gymnasiestudier. De tillbringar sedan 5,6 år i högskolan och är etablerade på en 1,2 år efter examen vid en ålder av 27,3 år vilket medför en total fördröjning med 3,5 år. Tiden mellan examen och etablering på en är ungefär densamma för olika utbildningsnivåer och utbildningsinriktningar. Etableringsgraden visar däremot större skillnader. Andelen icke etablerade fem år efter examen är i genomsnitt 10,6 procent för samtliga individer och 10,8 procent för den yngre delpopulationen. Individer med femåriga examina har dock en lägre andel som ej etableras på en än övriga utbildningsnivåer. De största skillnaderna uppkommer dock vid en jämförelse mellan olika utbildningsinriktningar. Endast 3,6 procent av de med en femårig examen inom Hälso- och sjukvård samt social omsorg har inte etableras på en relevant inom fem år efter examen samtidigt som motsvarande siffror för examinerade inom Humaniora och konst ligger runt 30 procent. 25 (33)
Innebörden av fördröjningen för olika grupper Skillnaden mellan samtliga individer och den yngre delpopulationen ger en intressant belysning av den fördröjning som sker i utbildningssystemet och på vägen till en. En viss del av den totala fördröjningen för samtliga individer beror på att vissa äldre individer i denna grupp fattar ett relativt sent beslut att studera på högskola; det kan vara individer som från början inte hade planerat att studera på högskolan men senare omvärderar sina livsval. Dessa livsval som statistiskt sett kommer till uttryck som en fördröjning i utbildningssystemet - kan knappast ses som en fördröjning i systemet utan snarare som en del i en personlig utvecklingsprocess. Man skulle också kunna säga att det svenska utbildningssystemet till viss del bejakar en sådan process genom att individer inte bara får en utan flera chanser att förändra sin livssituation genom att senare i livet kunna börja studera på olika utbildningar. I strikt mening torde därför tiden i systemet för yngre gruppen som redan efter gymnasiet kan antas ha varit inriktade mot högskolestudier - vara ett mer relevant mått för att mäta den fördröjning som uppstår i de olika länkarna i kedjan från skola till. 7.2 Tre tendenser Vägen mellan skola och arbetsliv är sällan direkt och det finns stora skillnader mellan olika grupper av individer. Trots det går det att se tendenser i materialet som har presenterats ovan. 7.2.1 Högre inskrivningsålder kortare tid i utbildningssystemet Individer som börjar läsa senare i livet väljer i högre grad en kortare utbildning. Bland treåriga examina är 64 procent av studenterna yngre och bland femåriga examen är motsvarande andel så mycket som 78 procent. Detta medför att inskrivningsåldern i högskolan sjunker från 23,5 år för treåriga examina till 20,9 år för femåriga examina. Även för den yngre delpopulationen finns ett samband mellan längre utbildningar och tidigare inskrivningsålder (även om skillnaderna är mindre tydliga). Individer som inte går direkt från gymnasium till högskola utan senare i livet omvärderar sina val av sysselsättning tenderar med andra ord att välja kortare utbildningar. Individer med olika utbildningsnivå blir därmed tillgängliga på en vid samma ålder om samtliga individer inkluderas i undersökningen. För den yngre delpopulationen lyser utbildningarnas längd igenom på etableringsåldern i större utsträckning. 7.2.2 Var fördröjningen uppstår beror på utbildningsnivå Var på vägen genom utbildningssystemet och ut på en som fördröjningen uppstår varierar mellan olika utbildningsnivåer. För längre utbildningar uppstår en övervägande del av förlängningen i högskolan, medan den största fördröjningen för kortare utbildningar sker före inträdet i högskolan. Ar a 26 (33)