Lokala riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom



Relevanta dokument
Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Riktlinjer gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom

Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska

Reviderad Riktlinjer Demensvård

Lokala riktlinjer för demensverksamheten i Markaryds Kommun

VÄGLEDNING. Checklista demens. Dagverksamhet

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

VÄGLEDNING. Checklista demens. Hemtjänst

Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr von/2015:129. Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin

Samverkansrutin Demens

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Samverkansrutin Demens

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg

Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning

Annas Led för en trygg och säker demensvård i Halland. Vad har Annas Led inneburit för Halland?

Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Checklista demens biståndshandläggning

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Hemsjukvård i Hjo kommun

Silviahemscertifiering

Dagens schema presentation lunch samling Sörgårdens dagverksamhet fika avslut

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Rutin för BPSD-registrering

Riktlinjer för anhörigstöd

4. Gruppboende - personer med demenssjukdom och med särskilda behov

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling

Antagen i socialnämnden Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)

Diskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER

Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun.

Värdegrund- förslag till lagändring

Stockholms stads program för stöd till anhöriga

CHECKLISTA DEMENS DAGVERKSAMHET. Ett redskap för kvalitetsutveckling

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

KVALITETSKRAV OCH MÅL

DEMENSPLAN FÖR ESLÖVS KOMMUN

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Äldreprogram för Sala kommun

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016

Vård och omsorg för personer med demenssjukdom Diarienummer: VON 2015/

Äldreomsorgsplan för Sandvikens Kommun

Riktlinje för Anhörigstöd Vård- och omsorgsförvaltningen

Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Välkommen! Dagverksamhet demens- Nätverksträff 13 nov 208

Äldreplan för Härjedalens kommun. år

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

Behandling av BPSD utan läkemedel

Omvårdnadsförvaltningen

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

Vård och Omsorg ANHÖRIGSTÖD. Information till dig som vårdar en närstående

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Riktlinje, vägledning extra tillsyn eller ständigt närvarande personal

Äldreomsorg & Hospice. Välkommen!

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

VÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/ , 2012.

Presentationen. Problembild. Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre

GAP-analys Demensriktlinjer VGK Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, Äldreomsorg

Sektor Stöd och omsorg

Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Kvalitetsmål för Äldreomsorgen

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

Demensvård Vellinge kommun

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Vård och omsorg i Bengtsfors kommun Information för dig som är i behov av vård och omsorg.

Implementering av kvalitetsregister inom demensvården i Trelleborgs kommun.

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

Stockholms stad program för stöd till anhöriga

Kvalitetsdeklarationer för. Särskilt boende. i Varbergs kommun

Omvårdnad AV, Palliativ vård och omvårdnad, 7,5 hp

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Transkript:

Vård, omsorg och IFO Riktlinjer Antagen av KS Diarienummer 1(11) Lokala riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

2 Innehåll Bakgrund... 3 Värdegrund... 3 Demenssjukdom... 3 BPSD... 3 Nationella riktlinjer... 3 Bemötande... 4 Bemanning... 4 Syfte... 4 Mål... 4 Lokala riktlinjer för Bengtsfors kommun... 4 Utredning av demenssjukdom eller demensliknande symtom... 5 Biståndshandläggning... 5 Personcentrerad omvårdnad utifrån en helhetssyn... 5 Multiprofessionellt teamarbete... 6 Utbildning och handledning till omvårdnadspersonal... 6 Aktiviteter, fysisk träning och hjälpmedel... 7 Dagverksamhet... 8 Särskilt boende... 8 Utredning av de bakomliggande orsakerna till beteendemässiga och psykiska symtom hos personer med demenssjukdom (BPSD)... 8 Palliativ vård i livets slutskede... 9

3 Bakgrund Värdegrund Hälso- och sjukvårdslagen (SFS1982:763) definierar innebörden i begreppet värdegrund, där vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. I Socialstyrelsens allmänna råd om värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre står att läsa att äldre personer ska få leva ett värdigt liv och att de ska få känna välbefinnande (värdegrund). Med värdigt liv menas att insatserna till de äldre ska vara av god kvalitet, att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet samt att den äldre personens möjligheter att få leva sitt liv i enlighet med sin personlighet och identitet främjas (SOSFS 2012:3). Demenssjukdom Demenssjukdom är ett progredierande sjukdomstillstånd i hjärnan där risken att insjukna ökar med stigande ålder. I och med ökningen av antalet äldre personer i samhället kan det i dag sägas vara en folksjukdom. Totalt sägs det finnas ett 70-tal olika demenssjukdomar, varav Alzheimers sjukdom är den vanligast förekommande. Därefter kommer vaskulär demens, frontallobsdemens, demens vid Parkinsons sjukdom samt Lewy-body-demens (Marcusson, 2011). Enligt klassifikationssystemet DSM IV måste vissa kriterier vara uppfyllda för att diagnosen demens ska kunna sättas, och de är minnesstörning och förvärvad nedsättning av intellektuell funktionsnivå samt minst två av följande symptom; praktisk oförmåga, språkstörning, nedsatt rumslig förmåga eller svårigheter att känna igen personer eller föremål samt försämring av exekutiva funktioner. Många gånger innebär dessutom demenssjukdom en personlighetsförändring. Förändringarna ska ha funnits i minst 6 månader. Viktigt är att utesluta förvirring eller depression innan diagnos kan sättas (Armanius et al., 2004). BPSD Beteendemässiga och psykiska symtom hos personer med demenssjukdom, BPSD, förekommer någon gång under sjukdomsförloppet hos ca 90 % av alla personer med demenssjukdom. BPSD är de symptom som uppkommer under sjukdomsförloppet på grund av att den demenssjuka personen får ett förändrat tankeinnehåll och beteende och/eller förändrad upplevelse och sinnesstämning. Symptomen är svåra för den sjuke och för omgivningen. Exempel på BPSD är vanföreställningar, hallucinationer, hypermotoriska tillstånd, aggressivitet, störningar av dygnsrytmen, känslomässiga störningar samt ångesttillstånd (Marcusson, 2011). Nationella riktlinjer Socialstyrelsen gav 2010 ut de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom som ska fungera som ett stöd till styrning och ledning av landsting och kommuner. Riktlinjerna är inte tvingande, men de är vägledande. De ger rekommendationer på gruppnivå, men poängterar betydelsen av att använda en personcentrerad omvårdnad i mötet med

4 personer med demenssjukdom. I riktlinjerna betonas att en god demensvård innebär att arbeta efter en helhetssyn och en värdegrund där personcentrerad vård och stärkt identitet är viktiga delar (Socialstyrelsen, 2010). Bemötande Allt eftersom demenssjukdomen fortskrider så ökar behovet av vård och omsorg för personen med demenssjukdom. Beroende på den demenssjuka personens samt omgivningens möjligheter att förhålla sig till och anpassa sig till sjukdomens konsekvenser påverkas det dagliga livet. Det är därför viktigt att omgivningen och vårdorganisationen är anpassningsbar så att personen med demenssjukdom får ett gott och värdigt bemötande under hela sin sjukdomstid. Forskningen inom demensomvårdnad poängterar betydelsen av att använda en personcentrerad omvårdnad vid vård av personer med demenssjukdom (Edberg, 2011). En identitetsfrämjande omvårdnad innebär möjlighet att få vara en del av det vanliga livet, vilket ger meningsfullhet. När det talas om värdighet och god omvårdnad av personer med demenssjukdom handlar det bland annat om att uppmuntra till och bevara personens självständighet, och att respektera personens integritet. Det handlar även om att ge ett individuellt anpassat stöd i en miljö med en god hemkänsla. Att fortsätta med det som ger glädje i livet är betydelsefullt även vid en tidig demensdiagnos. Naturupplevelser, musik och annan kultur har i studier visat ge meningsfullhet (Edvardsson, 2010). Bemanning Äldre människor har rätt att få en individuellt utformad omsorg utifrån sina behov för att kunna leva ett så tryggt, aktivt och meningsfullt liv som möjligt. Socialstyrelsen har därför tagit fram bindande regler för bemanningen på äldreboenden där personer med demenssjukdom bor. Behoven inte bemanningen ska styra vilken omsorg de äldre får. Dessa föreskrifter träder i kraft 31 mars 2015 (Socialstyrelsen, 2012). Syfte Syftet med de lokala riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom i Bengtsfors kommun är att tydliggöra hur all personal som kommer i kontakt med personer med demenssjukdom ska arbeta utifrån en helhetssyn och en värdegrund där personcentrerad vård och stärkt identitet är viktiga delar. Utgångspunkten är de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdon (Socialstyrelsen, 2010). Mål Målet med de lokala riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom i Bengtsfors kommun är att ha en god kvalitet inom demensvården där varje person med demenssjukdom får känna sig sedd, bekräftad och värdefull samt får leva ett så normalt liv som möjligt. Lokala riktlinjer för Bengtsfors kommun De nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom rekommenderar bl.a. utredning av demenssjukdom eller demensliknande symtom, en tidig social utredning, personcentrerad omvårdnad utifrån en

5 helhetssyn, multiprofessionellt teamarbete, utbildning och handledning till omvårdnadspersonal, aktiviteter, fysisk träning och hjälpmedel, dagverksamhet, särskilt boende, utredning av de bakomliggande orsakerna till beteendemässiga och psykiska symtom hos personer med demenssjukdom (BPSD), palliativ vård i livets slutskede samt stöd till anhöriga (Socialstyrelsen, 2010). Utredning av demenssjukdom eller demensliknande symtom Alla personer med demenssjukdom eller demensliknande symtom har rätt till utredning. En basal demensutredning syftar till att fastställa vilken typ av demenssjukdom det handlar om och är en förutsättning för rätt vård och behandling. En demensutredning syftar även till att utesluta andra behandlingsbara tillstånd. Primärvården har huvudansvaret för den basala demensutredningen, vilken ska innehålla en strukturerad sjukdomshistoria från patient och närstående, bedömning av fysisk och psykisk status, strukturerad bedömning av kognition, funktions- och aktivitetsförmåga, blodprovstagning och hjärnavbildning med datortomografi eller magnetkamera (Socialstyrelsen, 2010). Kommunens demenssjuksköterska bistår, se lokalt demensvårdsprogram, primärvårdens läkare med visst utredningsarbete, exempelvis genom att utföra anhörigintervjuer och minnesfunktionstester. All personal inom vård- och omsorg kan, i samråd med anhöriga, vid misstanke om demenssjukdom hos vårdtagare, initiera till demensutredning via primärvården eller via kommunens demenssjuksköterska. Biståndshandläggning De nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom rekommenderar en tidig social utredning för att den demenssjuka personen på ett tidigt stadium i sin sjukdom skall kunna ges möjlighet till delaktighet och självbestämmande över framtida insatser. Socialtjänsten skall så långt som möjligt utforma och genomföra omsorgen i samråd med individen enligt socialtjänstlagen. Kommunen är skyldig att anmäla till överförmyndaren när någon person behöver få en god man eller förvaltare (Socialstyrelsen, 2010). Socialnämnden bör erbjuda en person med demenssjukdom bostad och hemtjänstinsatser i ett särskilt boende som är bemannat på ett sådant sätt att Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom kan följas (Socialstyrelsen, 2012). Se riktlinjerna för biståndshandläggning enligt SOL i Bengtsfors kommun. Personcentrerad omvårdnad utifrån en helhetssyn Att ha en demenssjukdom innebär ett hot mot den egna identiteten. Omvårdnadspersonalen har en viktig uppgift i att hjälpa personen att trots sin demenssjukdom uppleva sig som värdefull. Personcentrerad omvårdnad innebär att se personen bakom demenssjukdomen. Viktigt är att se till helheten och alla dimensioner hos personen; den kroppsliga, själsliga, andliga samt den sociala. Den personcentrerade omvårdnaden bygger på relationer. Att kunna bemöta och förstå en person med demens är grundläggande för att kunna ge en god omvårdnad, vilket gör livsberättelsen till ett viktigt verktyg för omvårdnadspersonalen. En miljö där en personcentrerad omvårdnad

6 eftersträvas har i studier visat på välbefinnande hos både personer med demens och hos omvårdnadspersonalen (Socialstyrelsen, 2010). I Bengtsfors kommun har vi antagit lokala värdegrundsgarantier som vi inom vård och omsorg arbetar efter. Vi arbetar med kontaktmannaskap, vilket innebär att varje person som får vård och omsorg har en egen kontaktperson. På de särskilda boendena i kommunen använder vi oss av levnadsberättelsen, vilket är en beskrivning av vem personen som vårdas är och vilka värderingar personen har levt efter. Vi använder oss av genomförandeplaner, vilket är en plan som beskriver hur en beslutad insats praktiskt skall genomföras. Vi arbetar med Senior Alert, vilket är ett verktyg där vi tillsammans med vårdtagare som är inskrivna i hemsjukvården eller bor på särskilt boende, kan minimera risk och skada samt bidra till bättre hälsa. Legitimerad personal som arbetsterapeuter, sjukgymnaster och sjuksköterskor upprättar tillsammans med vårdtagare och anhöriga omvårdnads- och rehabplaner, vilket är arbetsredskap som synliggör risker och problem som kan uppstå, och som skapar förutsättningar för ett förebyggande arbetssätt. Större delen av den vårdpersonal som arbetar på särskilda boenden, på korttiden och i hemtjänst har genomgått utbildning i studiecirkelform om gemensam omsorgsfilosofi, vilken bygger på den palliativa vårdfilosofins fyra hörnstenar; symtomkontroll, kommunikation och relation, teamarbete och anhörigstöd. Multiprofessionellt teamarbete Ett multiprofessionellt teamarbete syftar till kontinuitet i vården. Det är också en förutsättning för att kunna göra en helhetsbedömning av personen med demenssjukdom, i syfte att finna individuella lösningar på problem. Vilka som deltar i teamarbetet kan variera över tid (Socialstyrelsen, 2010). I Bengtsfors kommun arbetar vi med regelbundna teamträffar där omvårdnadspersonal, enhetschef, arbetsterapeut, sjukgymnast, sjuksköterska, biståndshandläggare och demenssjuksköterska kan träffas. Det finns även ett samarbete med primärvårdens läkare via ronder och årliga läkemedelsgenomgångar. För de äldre som har insatser av båda huvudmännen ska en samordnad individuell plan upprättas tillsammans med den enskilde. Om det är lämpligt och om den enskilde samtycker ska anhöriga ges möjlighet att delta i utformningen av planen (Socialstyrelsen, 2012). Utbildning och handledning till omvårdnadspersonal Utbildning och handledning påverkar omvårdnadspersonalens upplevelse av sitt arbete positivt och har positiv betydelse för omvårdnadens innehåll. All personal som arbetar inom äldreomsorgen möter personer med demenssjukdom samt deras närstående. Utbildning i olika former behövs som ett redskap för att höja personalens kompetens och därmed förbättra kvaliteten på vården och omsorgen. Att regelbundet samla teamet bestående av de olika yrkeskategorierna till strukturerad reflektion är till hjälp för personalgruppen när det gäller att hitta gemensamma synsätt och arbetssätt. Strukturerad reflektion kan bidra till att hitta lösningar för ev. problem man ställs inför som personal. Den ska också lyfta fram alla goda lösningar och kunskaper som finns hos personal - ge bekräftelse och positiv feedback. En ökad kompetens, förståelse och framförhållning hos personalen kan troligen leda till att antalet beteendemässiga och psykiska symtom hos vårdtagaren kan minska med ett ökat välbefinnande som följd. Utbildning, reflektion och feedback ska

7 bedrivas återkommande och långsiktigt för bästa effekt (Socialstyrelsen, 2010). I Bengtsfors kommun finns en kompetensutvecklingsplan under upprättande för all personal inom vård och omsorg. Aktiviteter, fysisk träning och hjälpmedel Varje person med demenssjukdom har rätt till en meningsfull dag. Meningsfulla aktiviteter kan medverka till att personen upplever livskvalitet. Aktiviteterna kan ge dagen struktur och innehåll samt kan skapa en känsla av sammanhang och tillhörighet i tid och rum och de ska alltid utgå ifrån varje persons intresse och förmåga. Levnadsberättelsen och genomförandeplanen är utgångspunkt för detta (Socialstyrelsen, 2010). Lugn och ro, närhet, beröring, taktil massage samt humor och skratt är användbara omvårdnadsåtgärder som i studier har visat på positiva effekter på oro. Andra studier har visat att enkla aktiviteter som dagliga promenader utomhus tillsammans med någon är lugnande för personer med demenssjukdom, vilket även Socialstyrelsen rekommenderar i sina nationella riktlinjer (Socialstyrelsen, 2010). Musikminnet är en av de sista delarna av hjärnan som drabbas vid Alzheimers sjukdom vilket för med sig att sång och musik kan vara användbara omvårdnadsåtgärder. Sång och musik har visat sig ha en lugnande effekt på personer med demenssjukdom. Musiken bör dock vara individuellt anpassad för att ge mest positiv effekt, vilket medför att även sådan information bör finnas nedskriven i levnadsberättelsen. Även Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom lyfter fram musik som en möjlig omvårdnadsåtgärd (Socialstyrelsen, 2010). Måltiden är en aktivitet som ger möjlighet till social gemenskap mellan människor. De nationella riktlinjerna vid demenssjukdom rekommenderar att personen med demens får ett stöd som är individuellt anpassat, att personen ges lugn och ro samt tillräckligt med tid vid måltiden, att miljön runtomkring anpassas med exempelvis användande av kontrasterande porslin. Riktlinjerna framhåller även betydelsen av att religiösa och kulturella hänseenden tas vid måltidssituationen. Energiberikning av mat och dryck samt konsistensanpassning och extra mellanmål är exempel på andra rekommendationer. Dessutom förespråkar riktlinjerna att det görs strukturerade bedömningar av personens förmåga att äta (Socialstyrelsen, 2010). Ett aktivt liv med ett vardagsrehabiliterande förhållningssätt är viktigt för att man ska behålla sina förmågor så länge som möjligt. Demenssjukdom kan ändå medföra att olika förmågor, både fysiska och kognitiva, börjar svikta, vilket det kan finnas hjälpmedel för. Även kring hjälpmedel är det viktigt med ett personcentrerat och ansvarsfullt synsätt (Socialstyrelsen, 2010). Förutom de aktiviteter som finns beskrivna under Personcentrerad omvårdnad utifrån en helhetssyn finns i kommunen dagverksamheter på de särskilda boendena Granåsgården och Solbacken.

8 Dagverksamhet Studier har visat att dagverksamhet specifikt riktad till personer med demenssjukdom kan öka välbefinnandet hos hemmaboende personer med mild till måttlig demenssjukdom. Målet är att ge social samvaro, struktur och innehåll i dagen, dagliga aktiviteter och sysselsättning. En annan mycket viktig uppgift är att avlösa anhöriga. Socialstyrelsen rekommenderar att personer med demenssjukdom erbjuds plats i dagverksamhet som är specifikt riktad till personer med demenssjukdom (Socialstyrelsen, 2010). I Bengtsfors kommun finns en sådan dagverksamhet sedan hösten 2013 på Solbacken, vilken är öppen 2 dagar i veckan. Särskilt boende När personen med demenssjukdom trots stöd av daglig verksamhet/avlastning inte längre kan bo kvar hemma bör möjligheten finnas att flytta till ett demensboende. Att bo i ett särskilt boende specifikt anpassat för personer med demenssjukdom kan innebära förbättrad livskvalitet i och med en förbättrad kommunikation, ökad samvaro och förbättrad självständighet för personer med måttlig till svår demenssjukdom. Även en miljö där en personcentrerad omvårdnad eftersträvas har i studier visat på välbefinnande hos både personer med demens och hos omvårdnadspersonalen (Socialstyrelsen, 2010). I Bengtsfors kommun finns personer med demensdiagnos eller demensproblematik på alla kommunens särskilda boenden. Demensboenden finns på två av kommunens särskilda boenden där möjlighet till utevistelse och trädgård finns. På Granåsgården är Boken, Linden, Eken, Aspen och Björken demensboenden. På Solbacken är Diamanten, Safiren, Briljanten och Rubinen demensboenden. För övrigt se aktiviteter under Personcentrerad omvårdnad utifrån en helhetssyn och Multiprofessionellt teamarbete. Utredning av de bakomliggande orsakerna till beteendemässiga och psykiska symtom hos personer med demenssjukdom (BPSD) Det finns alltid en orsak till att BPSD uppkommer. En person med demenssjukdom har liksom alla andra människor behov av att få sina grundläggande behov tillfredsställda. Fysiska, psykiska, sociala och existentiella. När något eller flera av dessa inte blir tillgodosedda kan det leda till det som vi kallar för symtom vid BPSD (Marcusson, 2011). Orsakerna kan finnas på flera olika nivåer. På organnivå kan BPSD bero på förändringar i själva hjärnvävnaden. Det kan även vara så att orsakerna finns hos personen med demenssjukdom, på personnivå. Även samspelet mellan personen med demenssjukdom och vårdaren kan orsaka BPSD. Otillräcklig eller inadekvat vård samt själva vårdorganisationen kan också vara orsaker. Även tankar och funderingar kring meningsfullhet, livsåskådning samt hoppet inför livet och döden kan leda till symtom vid BPSD (Eriksson et al., 2000). Socialstyrelsen skriver i de nationella riktlinjerna vid demenssjukdom att man i första hand ska behandla symtom vid BPSD genom att anpassa bemötandet och miljön kring personen med demenssjukdom. Det är viktigt att anpassa lösningarna till den sjukes problem, eftersom de måste skräddarsys för att bli så effektiva som möjligt. Socialstyrelsen förespråkar en personcentrerad omvårdnad i mötet med en person med demenssjukdom. Med rätt bemötande

9 och med en tillåtande atmosfär kan BPSD förebyggas och minskas. För att kunna förebygga och behandla symtom vid BPSD rekommenderar Socialstyrelsen även att ett multiprofessionnellt teamarbete används inom demensvården. Det är viktigt att först utreda och behandla tänkbara medicinska orsaker till BPSD. Enligt ett flertal studier är exempelvis smärta ett underbehandlat symtom hos personer med demenssjukdom (Socialstyrelsen, 2010). Förutom beskrivna aktiviteter under Personcentrerad omvårdnad utifrån en helhetssyn och Multiprofessionellt teamarbete använder vi i Bengtsfors kommun Bpsd-registret, vilket är ett nationellt kvalitetsregister som används som ett verktyg för att utreda och behandla svåra symtom som kan uppkomma i samband med demenssjukdomen. Vid BPSD-problematik har enhetschef vid de särskilda boendena även möjlighet att tillfälligt förstärka bemanningen. Palliativ vård i livets slutskede I den palliativa vården framhålls betydelsen av en helhetssyn, där inte bara fysiska utan också psykosociala och andliga/existentiella behov tillgodoses. De nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom rekommenderar en palliativ vård för personer med demenssjukdom i livets slutskede. Palliativ vård kan minska antalet medicinska undersökningar och behandlingar samt minskar lidandet hos dessa personer. Personer med demenssjukdom i livets slutskede kan bli lugnare och få ett ökat välbefinnande om deras andliga och existentiella behov kan tillgodoses på ett sådant sätt att det är i överensstämmelse med tidigare livsföring (Socialstyrelsen, 2010). Förutom aktiviteter som beskrivits tidigare (se Personcentrerad omvårdnad utifrån en helhetssyn och Multiprofessionellt teamarbete ) tillkommer vid vård i livets slutskede aktiviteten brytpunktsamtal, vilket är ett samtal där vårdtagare, läkare samt anhöriga diskuterar och beslutar om vårdens inriktning kring både medicinska- och existentiella frågor. Ofta får en vårdtagare i livets slutskede en så kallad trygghetsordination, vilket är en ordination av läkare där läkemedel ordineras för att motverka smärta, oro, och illamående samt underlätta för andningen. Bengtsfors kommun är med i Palliativregistret, vilket är ett nationellt kvalitetsregister som är till för alla som vårdar människor i livets slutskede. I Bengtsfors kommun är det rutin att en sjuksköterska från det boende där vårdtagaren vårdats den sista tiden, tar kontakt med anhöriga för ett så kallat efterlevandesamtal. Stöd till anhöriga Enligt socialtjänstlagen (SOL, kap. 5 10) ska kommunen erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Syftet med att stödja anhöriga är framför allt att minska deras fysiska och psykiska belastning. Den anhöriga kan genom stödet få en förbättrad livssituation samtidigt som risken för ohälsa kan minskas. Forskning visar att anhörigstöd är bästa möjliga behandling, vård och omsorg för den närstående. Att den vård och omsorg som ges till den närstående är individuellt anpassad, av god kvalitet och tillför något positivt både för den anhöriga och för den närstående. Dessutom bör stödet vara flexibelt och lättillgänglig samt

10 erbjudas i rätt tid. Att som anhörig bli sedd, lyssnad på och delaktig samt att få information, kunskap och psykologiskt stöd är också viktigt. I anhörigstödet är även möjlighet till avlösning och hälsofrämjande insatser betydelsefulla. Flera insatser samtidigt ökar sannolikheten för att uppnå önskade effekter (Johansson, 2007). Enligt 5 kap. 10 i Socialtjänstlagen har all personal som arbetar inom vård och omsorg ansvar att se anhöriga som kompetenta samarbetspartners samt erbjuda anhöriga delaktighet i vården och omsorgen. Personalen har ansvar för att aktivt arbeta för en anhörigvänlig vård och omsorg samt arbeta med insatser som ökar känslan av trygghet hos anhöriga. Bengtsfors kommun har 2012 antagit riktlinjer för anhörigstödet i kommunen. All personal arbetar för att erbjuda en anhörigvänlig vård och omsorg samt arbetar med insatser för att öka känslan av trygghet hos anhöriga. Ofta har de anhöriga särskilt god kontakt med vårdtagarens kontaktperson. Förutom biståndsbedömda insatser, såsom exempelvis hemtjänst, finns det i Bengtsfors kommun möjlighet för anhöriga som vårdar en närstående med demenssjukdom i det egna hemmet att söka hemvårdsbidrag. Hemvårdsbidraget finns i tre olika nivåer beroende på hur stort omvårdnadsbehovet är. Det finns även möjlighet till avlastning på korttidsboende eller i det egna hemmet. För anhöriga som vårdar en närstående med demenssjukdom finns det möjlighet att delta i anhöriggrupp.

11 REFERENSER Armanius, G. B., Basun, H., Beck-Friis, B., Ekman, S.-L., Englund, E., & Jönhagen, M. E. (2004). Om demens: Klinisk bild, utredning, vård och omvårdnad, konfusionstillstånd, genetik och biokemi, patologi, minnesfunktioner, vardagslivets aktiviteter, sexualitet och demens, frågor om tvång och självbestämmande, hälsoekonomi (2:a uppl.). Stockholm: Liber. Edberg, A-K. (Red). (2011). Att möta personer med demenssjukdom (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur. Edvardsson, D. (Red.). (2010). Personcentrerad omvårdnad i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. Eriksson, S., Minthon, L. & Moksnes, K.M., Saarela, T., Sandman P-O, Snaedal, J. 6 Karlsson, I. (2000). BPSD from a Nordic Perspective. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia a state-of-the-art document (1.a uppl.). Sollentuna: Jansen-Cilag. Johansson, L. (2007). Anhörig Omsorg och Stöd. Lund: Studentlitteratur. Marcusson, J. (Red.). (2011). Alzheimers sjukdom och andra kognitiva sjukdomar. (3: dje uppl.). Stockholm: Liber. Socialstyrelsen (2009). Socialtjänstens stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående. Meddelandeblad. Stockholm: Socialstyrelsen. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.anhoriga.se/documents/meddelandeblad%20fran%20socialst.pdf Socialstyrelsen. (2010). Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom: Stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen. Elektroniskt tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/18012/2010-5-1.pdf Socialstyrelsen (2012). Sekretess- och tystnadspliktsgränser i socialtjänsten och i hälso- och sjukvården. Elektroniskt tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/18619/2012-2-28.pdf SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Riksdagen. SOSFS 2012:3 (S) Socialstyrelsens allmänna råd om värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre; Socialstyrelsens författningssamling. Stockholm: Socialstyrelsen. SOSFS 2012:12. (2012). Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. Elektroniskt tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/18792/2012-7-5.pdf