Planerade vindkraftverk vid Ruuthsbo, Ystad kommun En analys av effekterna på fladdermusfaunan Rapport 2009-05-28 Tågratorp 0416-151 20 070-6360917 karin.gerell@sjobo.nu 275 92 Sjöbo www.naturvardskonsult-gerell.se rune.gerell@sjobo.nu
Planerade vindkraftverk vid Ruuthsbo, Ystad kommun En analys av effekterna på fladdermusfaunan Sammanfattning Merparten av fladdermössen inom det aktuella området är knutna till parken kring Ruuthsbo gård och Skönabäcksdammen för sitt näringssök. Vid svaga vindar kan dock enstaka fladdermöss jaga i det öppna åkerlandskapet längs träd- och buskridåerna. Lokaliseringen av vindkraftverken i trädridåerna ökar därför riskerna för kollision i jämförelse med om de förläggs ute på den öppna åkermarken. Detta gäller särskilt vindkraftverk intill lokal nr 3 (fig. 3), där höga träd omger en liten damm. Detta verk bör flyttas ut på åkermarken. Om ovanstående önskemål beaktas bedömer vi sannolikheten för att fladdermössen skall kollidera med vindkraftverken inom planeringsområdet som små och att eventuell påverkan på de lokala populationerna är försumbara i relation till andra mortalitetsfaktorer. Inga markanta ledlinjer för migrerande fladdermöss har kunnat dokumenteras inom området. Bakgrund På uppdrag av Vattenfall Power Consultant AB (kontaktperson Lars Welander) har vi undersökt om de planerade 6 vindkraftverken vid Ruuthsbo, Ystad kommun, (fig. 1) skulle kunna utgöra en fara för fladdermöss. I samband med utbyggnaden av vindkraften i Europa och USA under de senaste decennierna har man kunnat notera ett ökande antal döda fladdermöss i anslutning till verken (Osborn et al. 1996, Anon. 2004, Dürr & Bach 2004, Arnett 2005). Största antalet döda fladdermöss, 2 095 st. påträffades vid en vindkraftpark på en bergsrygg i West Virginia. Med hänsyn till att man inte hittade alla fladdermössen eller att asätare åt upp dem uppskattades det faktiska antalet till 14 000. För svenskt vidkommande har problemet aktualiserats genom rapporten om att ett trettiotal döda fladdermöss påträffats under ett vindkraftverk på Gotland i september 1999. Ett pilotprojekt startades 2002 varvid man besökte 160 landbaserade vindkraftverk, 66 på Gotland, 39 på Öland, 4 i Blekinge samt 51 i Skåne. Resultatet av undersökningen blev 17 döda fladdermöss, tillhörande 6 olika arter samt 33 fåglar av 17 arter (Ahlén 2002). En sammanställning av fladdermuskollisioner med master och vindkraftverk antyder att de flesta kollisioner drabbar flyttande arter längs deras flyttningsvägar (Ahlén 2003, Johnson et al. 2004, Dürr & Bach 2004). Flera olika hypoteser har framlagts varför fladdermöss slås ihjäl av rotorbladen. De senaste forskningsrönen visar att fladdermössen attraheras av vindkraftverken (Horn m.fl. 2008), inte på grund av ljudet från dem utan troligen av ansamlingen av insekter runt verken. En hypotes till varför insekter koncentreras till höga föremål eller bergstoppar ( hill-topping ) är att parningen förläggs dit, där hannarna konkurrerar om honorna (Alcock 1987). 2
Metodik De aktuella områdena inventerades den 24 och 25 maj 2009 under bra väderleksförhållanden. Vid inventeringen av fladdermössen har vi använt oss av ultraljudsdetektorer, rer, D 240X (Pet- tersson Elektronik AB), utrustad med time expansion. Systemet med time expansion innebär att den inkommande ljudsignalen spelas upp med reducerad hastighet, i det här fallet 10 ggr. Inspelningarna kan analyseras i ljudprogram, i vårt fall BatSound (Pettersson Elektronik AB). Utnyttjandet av time expansion ger också längre räckvidder än med det ordinarie heterodynsystemet. Vi använde oss också av automatisk registrering, bestående av en ultraljudsdetektor (D 100, Pettersson Elektronik AB), kopplad till en VOR-bandspelare (Sony TCM-40DV). Figur 1. Preliminär lokalisering av 6 vindkraftverk vid Ruuthsbo, Ystad kommun. Röda markeringar anger vindkraftverkens alternativa positioner. Beskrivning av området för de planerade vindkraftverken Samtliga 6 vindkraftverk är planerade att uppföras i ett öppet jordbrukslandskap (fig. 1). Längs markvägarna inom plane- ringsområdet löper träd- och buskridåer, 4-5 m höga (fig. 2). Figur 2. Träd- och buskridå längs markväg. 3
Landskapselement av betydelse för fladdermössen inom området är främst parken i anslutning till huvudbyggnaden, dammområdet norr om planeringsområdet vid Mossgård samt Sköbäcksdammen (fig. 1). 1 2 3 4 5 7 6 Figur 3. Platser för inventeringar av fladdermöss den 24-25 maj 2009 inom planeringsområdet för 6 vindkraftverk vid Ruuthsbo, Ystad kommun. Blåa ifyllda cirklar anger plats för manuell registrering av fladdermöss, blåa ringar automatisk registrering. Resultat Registreringarna av fladdermössen gjordes dels i anslutning till de planerade vindkraftverken, dels på lokaler i omgivningen som bedömdes ha goda förutsättningar att hysa fladdermöss. I sistnämnda fallet valde vi parken kring huvudbyggnaden och Skönabäcksdammen (fig. 3). Resultatet av inventeringarna visar att förekomsten av fladdermöss inom planeringsområdet för vindkraftverken var relativt individ- och artfattig (tab. 1). Däremot fanns det relativt många fladdermöss vid de utvalda lokalerna utanför planeringsområdet, parken och Skönabäcksdammen (tab. 1), representerade av nordisk fladdermus (Eptesicus nilssonii), vattenfladdermus (Myotis daubentonii) och dvärgfladdermus (Pipistrellus pygmaeus). Tabell 1. Resultat av inventeringen av fladdermöss den 24 och 25 maj 2009 inom planeringsområdet för vindkraft intill Ruuthsbo, Ystad kommun. Lokaler, se fig. 3. Förklaringar: M/A = manuell/automatisk registrering. Datum Lokal M/A Vattenfladdermus Nordisk fladdermus Dvärgfladdermus 090524 1 M < 10 < 20 < 10 2 A 1* 3 M - - - 4 A - - - 090525 5 A - - - 6 A - - - 7 M < 50 < 10 < 10 * Antal registreringar 4
Analys av effekterna på fladdermöss till följd av uppförande av vindkraftverk Merparten av fladdermössen inom det aktuella området är knutna till parken kring Ruuthsbo gård och Skönabäcksdammen för sitt näringssök. Vid svaga vindar kan dock enstaka fladdermöss jaga i det öppna åkerlandskapet längs träd- och buskridåerna. Lokaliseringen av vindkraftverken i trädridåerna ökar därför riskerna för kollision i jämförelse med om de förläggs ute på den öppna åkermarken. Detta gäller särskilt vindkraftverk intill lokal nr 3 (fig. 3), där höga träd omger en liten damm. Detta verk bör flyttas ut på åkermarken. Om ovanstående önskemål beaktas bedömer vi sannolikheten för att fladdermössen skall kollidera med vindkraftverken inom planeringsområdet som små och att eventuell påverkan på de lokala populationerna är försumbara i relation till andra mortalitetsfaktorer. Inga markanta ledlinjer för migrerande fladdermöss har kunnat dokumenteras inom området. Referenser Alcock, J. 1987. Leks and hilltopping in insects. J. Nat. Hist.21:319-328. Ahlén, I. 2002. Fladdermöss och fåglar dödade av vindkraftverk. Fauna och Flora 97 (3): 14-21. Ahlén, I. 2003. Vindkraftverk och fladdermöss en pilotundersökning. Slutrapport 2003-12- 11. Anon. 2004. Wind turbine interactions with birds and bats: a summary of research, results, and remaining questions. National Wind Coordinating Committee. Arnett, E.B. 2005. Relationships between bats and wind turbines in Pennsylvania and West Virginia: an assessment of bat fatality search, protocols, patterns of fatality, and behavioural interactions with wind turbines. A final report submitted to the Bats and Wind Energy Cooperative. Bat Consevation International. Austin, Texas, USA. Dürr, T. & L. Bach. 2004. Bat death and wind turbines a review of current knowledge, and of the information available in the database for Germany. Bremer Beiträge für Naturkunde und Naturschutz 7: 253-264. Horn, J.W., E.B. Arnett & T.H. Kunz. 2008. Behavioral Responses of Bats to operating Wind Turbines. - J. Wildl. Mgmt 72 (1): 122-132. Johnson, G.D., Perlik, M.K., Ericson, W.P. & Strickland, J.D. 2004. Bat activity, composition, and collision mortality at a large wind plant in Minnesota. - Wildlife Soc. Bull. 32(4): 1278-1288. Osborn, R.G., Higgins, K.F., Dieter, C.D. & Usgaard, R.E. 1996. Bat Collisions with Wind Turbines in Southwestern Minnesota. - Bat Research News 37(4): 105-109. 5