Internbudget för bildningsnämndens verksamhet 2011, driftbudgeten

Bildningsförvaltningen Peter Ottosson TJÄNSTESKRIVELSE 2011-01-05 Dnr 11/6001 Rev 2011-01-10 1(4) Bildningsnämnden Internbudget för bildningsnämndens verksamhet 2011, driftbudgeten Förslag till beslut Bildningsnämnden beslutar 1. Bildningsnämnden antar internbudget för 2011 fördelat på verksamhetsnivå enligt bilaga 1 i förvaltningens förslag rev 2011-01-10. 2. Bildningsnämnden fastställer pengbelopp för 2011 för pedagogisk omsorg (familjedaghem), förskola, förskoleklass, grundskola och skolbarnsomsorg enligt bilaga 2 i förvaltningens förslag rev 2011-01-10. 3. Bildningsnämnden antar internbudget för 2011 fördelat på ansvarsnivå enligt bilaga 3 i förvaltningens förslag rev 2011-01-05. 4. Vid förändringar i relationen mellan antalet elever i kommunens gymnasieskola och antalet elever hos andra huvudmän, får bildningschefen i uppdrag att göra omfördelning inom verksamhetsramen för gymnasieskola. Ev. omfördelning ska rapporteras till nämnden. 5. Bildningschefen får i uppdrag att inom bildningsnämndens ram omfördela medel till prisökningar för IT-kostnader för de anslagsfinansierade verksamheterna 6. Bildningsnämnden godkänner förvaltningens förslag till användning av projektmedel för 2011. 7. Ekonomen får i uppdrag att vidta tekniska justeringar. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige fastställde budgeten för 2011 vid sitt sammanträde 16 december 2010. Bildningsnämnden tilldelades en ram på netto 527 795 tkr, som nämnden själv får fördela på verksamhetsnivå. Till detta ska läggas budget för kapitaltjänstkostnader (räntor och avskrivningar) som kommer att läggas till genom den föreslagna tekniska justeringen. Förslaget till internbudget för bildningsnämnden 2011 är fördelat på verksamhetsnivå. Förskole- och grundskolenheter tilldelats genom peng per barn/elev. Övriga enheter tilldelas ett årsanslag. Fördelningsmässiga justeringar av Bildningsnämndens och Kultur- och fritidsnämndens budget \\Client\G$\Bildningsförvaltningen\Gemensamt\Alla nämndskrivelser\2011\bildningsnämnden\2011-01-18\01.01 Internbudget 2011 missiv rev 2011-01-10.doc

Sida 2 behöver göras under 2011 i samband med inrättandet av Kultur- och fritidsnämnden. Förvaltningsorganisationen delas av de båda nämnderna. Fördelning på verksamhetsnivå (bilaga 1) Förslaget till internbudget på verksamhetsnivå innebär att den totala ramen enligt kommunfullmäktiges beslut har delats upp på olika verksamhetsområden. Av bilagan framgår de övergripande mål och uppdrag samt i vissa fall verksamhetsvisa mål och uppdrag som kommunfullmäktige fastställt. Därutöver framgår ytterligare verksamhetsvisa mål och uppdrag som fastställs av bildningsnämnden. Fastställda förskole-/skolpengsbelopp (bilaga 2) Fastställda pengbelopp 2011 för pedagogisk omsorg, förskola, förskoleklass, grundskola och skolbarnsomsorg enligt förslag i bilaga 2. Gäller kommunala och enskilda utförare. Fördelning av ansvarsnivå (bilaga 3) I internbudgetförslaget ingår även en fördelning på ansvarsnivå. Det gäller de enheter som inte omfattas av peng och fördelningen avser hela året. Kommentarer till budgetförslaget Kompensation för kostnadsökningar mm Till bildningsnämnden har fördelats 3 530 tkr som kompensation för kostnadsökningar. Detta täcker i princip beräknade löneökningar enligt avtal och har i fördelningsförslagen påförts respektive verksamhet/ansvar. Övriga kostnadsökningar får täckas inom befintlig ram, ex vis lokalvård, skolskjutsar, läromedel, livsmedel, etablering av provisorier vid Härneviskolan m.m.. Pålägget för personalomkostnader har sänkts med 2,31% till 39,14%. Bildningsnämndens ram har minskats med 5 744 tkr, vilket motsvarar de lägre kostnader som blir en följd av de förändrade av personalomkostnaderna. Förändringen är alltså kostnadsneutral för verksamheterna. Kommunledningen har aviserat att kostnaderna för administrativa datorer och skoldatorer ökar. Konsekvensen blir att verksamheternas prislapp för befintliga datorarbetsplatser höjs från 2011. I pengbeloppen för barn och elever i förskola och grundskola har viss kompensation räknats in för ökade IT-kostnader. Bildningschefen föreslås få i uppdrag att inom bildningsnämndens ram omfördela så att även övriga verksamheter, som är anslagsfinansierade, får kompensation för prisökningarna. Hur mycket priserna höjs har ännu inte meddelats. I fullmäktiges budget ges täckning med 4 750 tkr för ökat antal barn/elever i förskola och grundskola. I övrigt finns följande satsningar vilka har inarbetats i förslaget till internbudget. Fler pedagoger i förskolan Fler pedagoger i grundskolan Strategi för ökad måluppfyllelse i grundskolan Modersmål (ansvarar Resursteamet för) får förstärkt anslag 500 tkr 500 tkr 500 tkr 500 tkr \\Client\G$\Bildningsförvaltningen\Gemensamt\Alla nämndskrivelser\2011\bildningsnämnden\2011-01-18\01.01 Internbudget 2011 missiv rev 2011-01-10.doc / 1999-05-11

Sida 3 Bildningsförvaltningen ha uppföljningsansvar för ungdomar 16-20 år. Förvaltningen föreslår att organisationen för uppföljning förstärks med 180 tkr genom omfördelning från projektet samordningsuppdrag förebyggande insatser för barn och unga, vilket avslutades under 2010. Gymnasieskolan Ramen för gymnasieverksamheten består dels av medel som tilldelas Upplands- Brogymnasiet för verksamheten där, dels medel för att täcka kostnader för Upplands- Broelever som får sin gymnasieutbildning hos andra huvudmän, både kommuner och fristående skolor, samt intäkter från andra kommuner. Bildningsnämndens har tidigare beslutat om att tillämpa den nya gemensamma prislistan för Stockholms län. Prislistan tillämpas för Upplands-Broelever som går i gymnasieskolor med annan huvudman och för utomkommunala elever som går på Upplands-Brogymnasiet. För verksamheten för Upplands-Brogymnasiet tillämpas anslagsbudget. Antalet elever i gymnasieåldrarna fortsätter minska de närmaste åren i hela landet. Detta faktum, det fria gymnasievalet samt den nya programstrukturen från höstterminen 2011, gör det mer svårbedömt än tidigare hur många elever som beräknas gå i kommunens gymnasieskola och hur många som får sin utbildning hos annan huvudman. Det kan därför finnas anledning att omfördela medel inom gymnasieskolans ram om utvecklingen blir en annan än de prognoser som gjorts i samband med att internbudgeten fastställs. En omfördelning är främst aktuell inför höstterminen, när det slutligt blir känt vid vilka skolor eleverna i årskurs 1 börjar. Bildningschefen förslås därför få i uppdrag att göra en omfördelning om det visar sig att relationen mellan antalet elever i kommunens gymnasieskola och antalet elever hos andra huvudmän förändras i sådan grad att en omfördelning är motiverad. Ev omfördelning ska rapporteras till nämnden. Budgetramen för Upplands-Brogymnasiet är beräknad på ett genomsnitt av 875 elever för 2010. Projektmedel Inom bildningsförvaltningen har de senaste åren funnits ett verksamhetsstöd inom angelägna områden genom riktade åtgärder. För 2011 föreslås detta stöd vara sammanlagt 230 tkr och användas inom följande områden: Verksamhetsförlagd lärarutbildning (VFU) Kvalitetsutveckling/uppföljning (enkätverktyg, samt kostnader i samband med LJUS på kvalitet.) \\Client\G$\Bildningsförvaltningen\Gemensamt\Alla nämndskrivelser\2011\bildningsnämnden\2011-01-18\01.01 Internbudget 2011 missiv rev 2011-01-10.doc / 1999-05-11

Sida 4 Investeringsbudgeten Beslut enligt fullmäktige: Benämning 2011, tkr Inventarier ny förskola i Bro 1 000 Modernisering av köken i skolor och förskolor. Reinvestering av utrustning Upprustning av toaletter och omklädningsrum vid skolor Upprustning utemiljöer vid förskolor och F- 5 skolor Reinvestering och inventarier/utrustning vid grund- och förskolor samt kultur- och fritidsenheten Inventarier och förprojektering modernisering av Hagnässkolan Inventarier och förprojektering ny förskola i Kungsängen Förprojektering och utbyggnad av miljöstationer vid olika anläggningar 2 000 2 000 1 000 1 500 1 000 400 150 Summa 9 050 Förslag till investeringsbudget, som omfattar fördelningen inventarier/utrustning och upprustning, kommer att föreläggas nämnden vid sammanträdet den i februari 2011. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Henrik Hedqvist Bildningschef Ulla Ekestam Administrativ chef \\Client\G$\Bildningsförvaltningen\Gemensamt\Alla nämndskrivelser\2011\bildningsnämnden\2011-01-18\01.01 Internbudget 2011 missiv rev 2011-01-10.doc / 1999-05-11

Driftbudget 2011 Förslag 2011-01-10 rev bilaga 1 BILDNINGSNÄMNDEN Nämndversion De mål och uppdrag som fastställs av kommunfullmäktige har markerats med (kf) Innehållsförteckning FÖRORD till bildningsnämndens budget...2 VISION, UPPDRAG, ÖVERGRIPANDE MÅL OCH ÖVERSIKTSBUDGET (kf)...3 NÄMNDVERKSAMHET...5 PEDAGOGISK OMSORG(FAMILJEDAGHEM)/ÖPPEN FÖRSKOLA...5 FÖRSKOLA...6 GRUNDSKOLA, FÖRSKOLEKLASS, OBLIGATORISK SÄRSKOLA, FRITIDSHEM, ÖPPEN VERKSAMHET/FRITIDSGÅRDAR...7 GYMNASIESKOLA...8 VUXENUTBILDNING...10 RESURSTEAMET...11 GEMENSAM VERKSAMHET...11 KOSTENHETEN...12 PRESTATION/NYCKELTAL...14 1 (16)

FÖRORD Våra barn är framtidens vuxna. Framtiden för våra barn börjar i klassrummet. Skolan måste styras av det primära målet att förmedla kunskap. Ordning och reda, betyg och täta kunskapskontroller är till gagn för alla elever i skolan. I en skola som inte vågar ställa krav är alla förlorare. Alla elever kan behöva hjälp, utmaningar och motivation. Målet är att ingen ska behöva lämna skolan utan att nå upp till de nationella målen. Genomförande av den nya skollagen kommer att prägla skolans utveckling under mandatperioden. Vi är en ung kommun som växer och vi ska bygga fler förskolor och grundskolor vid behov. Delandet av syskonpar på olika förskolor är olyckligt och bör undvikas. Barns skolutveckling börjar i förskolan och i budgeten satsas det på fler pedagoger i förskolan. Alla elever skall bemötas som individer utifrån sina egna resurser och förutsättningar. I lågstadiet införs en läsa-skriva-räkna-garanti. Att börja fyran utan att kunna läsa, skriva och räkna är ingen bra grund för den fortsatta skolgången. De som inte uppnår målen i svenska och matematik ska ha rätt till extra hjälp, till exempel i form av speciallärare, läxhjälp, extralektioner och sommarkurser, om så behövs också ett extra år. Barn i behov av särskilt stöd skall få det stöd som behövs beroende på barnets behov och förutsättningar. Klassrummet är en av Sveriges viktigaste arbetsplatser. Vi vill förbättra lärarnas möjligheter att arbeta genom att uppvärdera läraryrket med bättre utvecklingsmöjligheter. Lärarna ska ha stor valfrihet gällande undervisningen men också ett stort ansvar för att alla ska nå målen. Elever har rätt till arbetsro i skolan. Mobbning, kränkande behandling eller diskriminerande språkbruk får inte tolereras. Alla elever förlorar när det är stökigt i klassrummet. Lärare och skolledare ska ha befogenhet att vidta de åtgärder som behövs för att säkra trygghet och studiero. Nolltolerans för mobbing är ett måste. En elev som skolkar, signalerar att något är fel. Förståelse från skola och socialtjänst och en aktiv dialog med föräldrar och elev om anledning till skolket är avgörande. Åtgärder ska vidtas så att eleven kan komma tillbaka till skolan. Nolltolerans för skolk är en viktig symbol. Skola och socialtjänst måste förtroendefullt samarbeta och bli bättre på att tidigt se signaler och agera. Skolan måste ha nolltolerans för droger. Skolan har en viktig roll i att tidigt se elever som är i riskzonen, såväl utåtagerande som tystlåtna. Det krävs bättre verktyg i arbetet med att stärka ungas självkänsla och öka deras förmåga att bemästra negativa känslor och destruktiva beteenden. Lärare behöver utbildning i att bättre hitta och hantera psykisk ohälsa. Samarbete mellan skola, socialtjänst och polis måste fördjupas så att barn och unga i riskzonen fångas upp och får hjälp. Poliskontoret i Bro är en viktig länk i denna kedja. Fler elever går ut skolan med slutbetyg och det genomsnittliga meritvärdet har ökat. En strategi för ökad måluppfyllelse i grundskolan är ett viktigt steg när det gäller att ytterligare förbättra våra elevers meritvärden. Strategin ska färdigställas under 2011. Den pågående försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning behöver utvärderas. Genom att anställa lektorer skulle man kunna höja kvaliteten på undervisningen i gymnasiet. Kvistabergs observatorium är en unik resurs som finns i vår kommun. Möjligheten att utnyttja observatoriet i skolundervisningen bör utredas. Samverkan mellan skola och näringsliv ska öka. Morgondagens entreprenörer finns i dagens skolor. Entreprenörskap ska vara en naturlig del av undervisning i skolan. En virtuell mötesplats för skola och näringsliv behövs. Moderniseringen av våra skolor fortgår. I budgeten avsätts pengar för detta. Utemiljöer liksom omklädningsrum och toaletter på våra skolor och förskolor ska upprustas. En ny modern Härneviskola kommer att byggas. 2 (16)

3 (16) VISION, UPPDRAG, ÖVERGRIPANDE MÅL OCH ÖVERSIKTSBUDGET (kf) Vision Upplands-Bro ska vara ett tryggt samhälle med hög livskvalitet. Vi skall erbjuda bra bostäder, god offentlig och kommersiell service, ett expansivt näringsliv och stor valfrihet för medborgarna. Uppdrag Upplands-Bro ska ha förskolor, skolor, äldreomsorg och övrig kommunal service med hög kvalitet och stor valfrihet. Vår kommun ska utvecklas på ett långsiktigt ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt. Alla invånare ska ha lika rättigheter. Oavsett ålder, ursprung, kön, eller funktionshinder ska våra invånare ha rätt till delaktighet och inflytande. Övergripande mål för hela kommunen Upplands-Bro ska vara en framåtsträvande kommun som leder utvecklingen inom många områden. Vi ska vara positiva till förändring, utveckling och öppna för nya lösningar. Vi ska våga bryta gamla mönster. Vi ska i alla lägen verka för att tillgodose medborgarnas behov och önskemål så långt det är möjligt. bejaka utvecklingen och planera för en befolkningsökning. vara en tillväxtkommun. Utbyggnaden skall ske på ett socialt, miljömässigt och kommunalekonomiskt hållbart sätt. ha en ekonomi i balans och varje verksamhetsenhet skall hålla sin budget. föra en aktiv etableringspolitik vilket gör Upplands-Bro mer attraktivt för alla företag. Det skall bli enklare att starta egna företag genom mindre byråkrati. vara en kommun som uppmuntrar valfrihet och mångfald. föregå med gott exempel. Vi har en grön profil. ge ökad kvalitet för varje skattekrona. hålla hög kvalitet på utbildning och omsorg. Välfärden skall kännetecknas av bra service och valfrihet. Barnen är vår framtid och det är viktigt att de får en bra start i livet. Skolan skall styras av sitt primära mål att förmedla kunskap. Kunskap kräver trygghet. Trygga barn lär sig. Ordning och reda i skolan är en självklarhet. Täta kunskapskontroller och aktiv dialog med föräldrar och eleven krävs för att kunna följa varje elevs utveckling. Övergripande mål för bildningsnämndens verksamheter Nolltolerans mot mobbning, skolk och droger skall gälla i alla verksamheter. Personalen skall genom tydlighet, gränssättande och struktur, kombinerad med värme och omtanke skapa största möjliga trygghet för barn, elever, studerande samt, i förekommande fall, deras vårdnadshavare. Övergripande uppdrag för bildningsnämndens verksamheter Samtliga reformer implementeras. Evidensbaserade metoder ska användas i arbetet mot skolk, mobbing och droger.

4 (16) Ansvarsområde Bildningsnämnden svarar för kommunens verksamhet i; förskola, grundskola, skolbarnsomsorg, fritidsgårdar, gymnasieskola, särskola, särskild utbildning för vuxna, kommunal vuxenutbildning och undervisning i svenska för invandrare, samt för kostverksamheten i kommunen. Under året Översiktsbudget Verksamhet Budget Budget 2011 2010 Netto Kostnader Intäkter Netto Nämndverksamhet 707 707 0 707 Pedagogisk omsorg 9 639 11 463 1 882 9 581 / Öppen förskola Förskola 127 967 154 381 20 600 133 781 Grundskola m m 239 456 259 499 16 300 243 199 Gymnasieskola 101 795 143 983 47 000 96 983 Vuxenutbildning 11 041 24 964 14 000 10 964 Resursteamet 7 712 7 709 40 7 669 Gemensam verksamhet 8 716 8 676 0 8 676 Kostenhet 16 226 23 235 7 000 16 235 SUMMA 523 259 634 617 106 822 527 795 Fördelningsmässiga justeringar av Bildningsnämndens och Kultur- och fritidsnämndens budget behöver göras under 2011 i samband med inrättandet av Kultur- och fritidsnämnden. Förvaltningsorganisationen delas av de båda nämnderna.

5 (16) NÄMNDVERKSAMHET Ansvarsområde Bildningsnämnden Ekonomi (tkr) Budget Budget 2011 2010 Netto Kostnader Intäkter Netto 707 707 707 Års- och sammanträdesarvoden Mål/uppdrag Bildningsnämnden ska arbeta för att öka dialogen med verksamheten och dess brukare. PEDAGOGISK OMSORG(FAMILJEDAGHEM)/ÖPPEN FÖRSKOLA Ansvarsområde I kommunen finns 15 familjedaghem i kommunal regi och 3 i enskild regi. Familjedaghemmen riktar sig i första hand till barn i åldrarna 1-5 år. Öppna förskolorna i Bro och Kungsängen bedriver en uppsökande, stödjande och kontaktskapande verksamhet i samarbete med andra verksamheter t ex barnhälsovården och socialförvaltningen. Nationella styrdokument Familjedaghemmen och den öppna förskolan ska använda läroplanen för förskolan som vägledande för verksamheten. I de allmänna råden anges vilken värdegrund som verksamheten ska innehålla och vilken uppgift som familjedaghemmen har. Ekonomi (tkr) Budget 2010 Budget 2011 Netto Kostnader Intäkter Netto 9 639 11 463 1 882 9 581 Medel för kostnadsökningar ingår med 89 tkr Mål Uppdrag Barnens språkliga samt matematiska tänkande och förståelse ska utvecklas i verksamheten. Barnens lärande ska synliggöras för barn och föräldrar. Föräldrars erfarenheter kunskap och kraft ska tas tillvara i öppna förskolan för att utveckla verksamheten. Familjedaghemmen ska höja kompetensen att möta barn i behov av särskilt stöd. Prestation/nyckeltal 97 barn i kommunala och enskilda familjedaghem Ca 450 familjer väntas besöka öppna förskolan

6 (16) FÖRSKOLA Ansvarsområde Förskola erbjuds barn i åldern ett till fem år. För 3-5 åringar är verksamheten avgiftsfri 525 timmar per år (allmän förskola). Det finns sex förskoleområden med sammanlagt 17 förskolor, en förskola som tillhör Tjustaskolans rektorsområde och en förskoleavdelning i Tjustaskolan, samt en mindre provisorisk lokal i Bro. Ersättningar till andra förskoleanordnare och tillsynsansvar över enskilda förskoleanordnare. Nationella styrdokument För förskolan i kommunal regi gäller läroplan Lpfö 98. I läroplanen beskrivs verksamheternas värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för arbetet. Förskolans mål anger vad förskolan ska sträva efter när det gäller barns utveckling. Alla förskolor ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete och revidera förskolans likabehandlingsplan varje år. Ekonomi (tkr) Budget 2010 Budget 2011 Netto Kostnader Intäkter Netto 127 967 154 381 20 600 133 781 Antalet barn i förskolan beräknas öka med 56.För volymförändringen stärks budgeten med 5 400 tkr. För att kompensera för helårseffekten av intäktsbortfall i samband med att allmän förskola även omfattar 3-åringar from hösten 2010 stärks budgeten med 550 tkr. Budgeten stärks med 500 tkr för att tillföra fler pedagoger i förskolan. Medel för kostnadsökningar ingår med 1 016 tkr Mål Barnens språkliga samt matematiska tänkande och förståelse ska utvecklas i förskolan (kf). Barnens lärande ska synliggöras för barn och föräldrar.(kf) Barnens och föräldrarnas synpunkter ska beaktas i verksamheten. (kf) Uppdrag Förskolan ska höja kompetensen att möta barn i behov av särskilt stöd. Förskolorna ska implementera de skolreformer som beslutats på nationell nivå, såsom ny skollag och reviderad läroplan. Prestation/nyckeltal 1 524 barn i förskolor

7 (16) GRUNDSKOLA, FÖRSKOLEKLASS, OBLIGATORISK SÄRSKOLA, FRITIDSHEM, ÖPPEN VERKSAMHET/FRITIDSGÅRDAR Ansvarsområde 10 kommunala grundskolor, vilka inkluderar förskoleklasser, fritidshem samt öppen verksamhet. Fritidshem erbjuds eleverna från förskoleklass till och med starten i skolår 4. De elever som vid starten i skolår 4 ännu inte fyllt 10 år erbjuds fritidshem fram till de fyller 10 år. För 10-12- åringarna erbjuds öppen fritidsverksamhet med möjlighet att välja olika aktiviteter. Under sommarlovet bedrivs den öppna verksamheten vid dagkolonin i Hällkana. Vid tre av grundskolorna finns fritidsgårdar med målgruppen ungdomar i åldern 12-16 år. I kommunen finns även kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper i särskolan. Några elever går i grund-, sär-, eller specialskolor i andra kommuner. Ersättningar till andra skolhuvudmän. Nationella styrdokument (beskrivningen avser beslutade förändringar) Grundskolan styrs av ett antal styrdokument: läroplanen, skollagen, grundskoleförordningen, olika föreskrifter. Obligatoriska nationella prov anordnas i år 3, 5 och 9 Läroplanen innehåller övergripande mål och riktlinjer för utbildningen I de övergripande målen anges de normer och värden samt de generella kompetenser som alla elever bör ha utvecklat efter genomförd utbildning. De övergripande målen ska gälla i all undervisning. Kursplanerna ska ange kunskaper i ämnena som undervisningen ska inriktas mot. Till kursplanerna finns kunskapskrav. Alla skolor ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete och revidera skolans likabehandlingsplan varje år. Ekonomi (tkr) Budget 2010 Budget 2011 Netto Kostnader Intäkter Netto 239 456 259 499 16 300 243 199 Antalet elever i grundskolan beräknas öka med 58. Antalet elever i yngre åldrar ökar medan antalet elever i äldre åldrar minskar. Detta innebär också att antalet elever i fritidshem och öppen fritidsverksamhet ökar. För volymförändringen stärks budgeten med 3 300 tkr. Budgeten stärks med 500 tkr för att tillföra fler pedagoger i grundskolan. Budgeten stärks med 500 tkr för strategi för ökad måluppfyllelse. För modersmål stärks budgeten med 500 tkr. Medel för kostnadsökningar ingår med 1 016 tkr Mål Andelen elever som uppnår skolans kunskapsmål ska öka med minst 5 %-enheter till och med 2011. (jämfört med 2007 års resultat). (kf). Andelen elever som i skolår 9 uppnår behörighet till gymnasiestudier ska trots vidgade antagningskrav uppgå till minst samma nivå som 2010. Ungdomar som vistas på fritidsgårdarna ska erbjudas en attraktiv, hälsofrämjande och drogfri miljö (kf) Antalet besökare på fritidsgårdarna ska öka. Närvaron i grundskolan ska öka. (kf)

8 (16) Uppdrag Skolorna ska höja kompetensen för att möta barn i behov av särskilt stöd. Grundskolorna ska analysera elevernas frånvaro och strategi för ökad närvaro ska utarbetas. Färdigställa strategi för ökad måluppfyllelse, särskilt matematik.(kf) Individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram ska utvecklas vidare så att det klart framgår hur de ska leda till ökad måluppfyllelse (kf) Skolorna ska samarbeta och implementera de omfattande skolreformer som beslutats på nationell nivå, såsom ny skollag, läroplan samt nytt betygssystem. Redovisningen av antalet besökare på fritidsgårdarna ska utvecklas Prestation/nyckeltal 2 949 elever i grundskola 6-15 år 1 185 elever i fritidshem Andel elever i årskurs 5 som bedömdes uppnå målen i svenska 2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010 83% 85% 94% Andel elever i årskurs 5 som bedömdes uppnå målen i engelska 2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010 88% 86% 90% Andel elever i årskurs 5 som bedömdes uppnå målen i matematik 2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010 87% 89% 88% Andel elever i årskurs 9 som var behöriga till gymnasiestudier, riket inom parentes 2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010 89,8% (89,1%) 88,4% (88,9%) 91,4% (88,2%) GYMNASIESKOLA Ansvarsområde Upplands-Brogymnasiet (UBG) bedriver utbildning inom följande program from ht 2011: Bygg-och anläggningsprogrammet, Fordonsprogrammet, Handel och administrationsprogrammet, Restaurangoch livsmedelsprogrammet, Ekonomiprogrammet, Estetiska programmet, Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet, Teknikprogrammet och Introduktionsprogram. Studie- och yrkesvägledningsorgansiationen vid UBG ansvarar för studie och yrkesvägledning för elever vid UBG och i grundskolan, samt för uppföljning av ungdomar under 20 år som avslutat grundskolan men inte studerar eller arbetar. Ansvarsområdet omfattar också ersättningar för Upplands-Broelever som går i gymnasieskola hos andra skolhuvudmän. Gymnasieutbildning för särskoleelever anordnas av andra huvudmän. Nationella styrdokument

Gymnasieskolan styrs av skollag, läroplan, kursplaner och betygskriterier. Dessutom finns det programmål och gymnasieförordning. Gymnasieskolor ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete och revidera skolans likabehandlingsplan varje år. Ekonomi (tkr) Budget 2010 Budget 2011 Netto Kostnader Intäkter Netto 101 795 143 983 47 000 96 983 9 (16) Babyboomen från början av 1990-talet passerar nu förbi gymnasieåldrarna och antalet elever i gymnasieskolan kommer att minska undre de kommande åren. För 2011 väntas elevminskningen bli 50 och kostnaden beräknas minska med 4 500 tkr. Eleverna går antingen i kommunens egen skola eller i skolor med annan huvudman. Det som styr kostnaderna är, förutom antalet elever, val av program samt kostnadsutvecklingen i andra skolor. Förstärkning av ungdomsuppföljningen 16-20 år, 180 tkr Medel för kostnadsökningar ingår med 483 tkr Mål Andelen gymnasieelever som uppnår grundläggande högskolebehörighet ska öka med minst 5 %-enheter till och med 2011 (jämfört med 2007 års resultat). (kf) Eleverna på yrkesförberedande program ska uppnå en god grund för yrkeskompetens. (kf) Närvaron i Upplands-Brogymnasiet ska öka (kf) Uppdrag Upplands-Brogymnasiet ska skapa ett nära samarbete med näringslivet och andra utbildningsanordnare. (kf) Lärlingsutbildningen permanentas. (kf) Öka personalens och elevernas kunskap om elevernas ansvar, möjligheter och rättigheter under sin studietid. Upplands-Brogymnasiet ska implementera de omfattande skolreformer som beslutats på nationell nivå, såsom ny struktur för gymnasieskolan, ny skollag, läroplan och kursplaner samt nytt betygssystem. Studievägledarnas arbete ska anpassas till förändrade intagningskrav till gymnasiet. (kf) Upplands-Brogymnasiet ska arbeta aktivt för att öka närvaron. (kf) Prestation/nyckeltal 1 075 Upplands-Bro-elever i kommunens skola och i skolor med annan huvudman. 415 elever från andra kommuner i Upplands-Brogymnasiet Andel gymnasieelever som uppnått grundläggande högskolebehörighet: 2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010 80% 83%.

VUXENUTBILDNING Ansvarsområde Utbildning bedrivs i skolformerna kommunal vuxenutbildning på grundläggande respektive gymnasial nivå, samt utbildning i svenska för invandrare. Dessutom anordnas viss utbildning inom Yrkeshögskolan. Ersättningar till andra skolhuvudmän. Särskild utbildning för vuxna på grundläggande respektive gymnasial nivå anordnas av annan huvudman. 10 (16) Nationella styrdokument Den kommunala vuxenutbildningen styrs av skollag, läroplan, kursplaner och betygskriterier. Dessutom finns skolformsförordningar. Vuxenutbildningen ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete och revidera vuxenutbildningens likabehandlingsplan varje år. Ekonomi (tkr) Budget 2010 Budget 2011 Netto Kostnader Intäkter Netto 11 041 24 964 14 000 10 964 Det kommunalt finansierade antalet platser är oförändrat, men vissa möjligheter finns att söka statsbidrag för att kunna anordna ytterligare utbildningar. Medel för kostnadsökningar ingår med 119 tkr Mål Individens behov och önskemål ska tas tillvara i planeringen av verksamhetens organisation, innehåll och metoder. Andelen kursdeltagare i kommunal vuxenutbildning som har slutfört kurser med minst godkänt ska öka med minst 5 %-enheter till och med 2011. (Jämfört med 2007 års resultat). (kf) Vuxna i kommunen ska ges information som visar ingångar till och vägar för vuxnas lärande.(kf) Uppdrag Vuxenutbildningen ska erbjuda ett brett utbud av yrkesutbildningar. (kf) De studerande ska ha inflytande över hur deras utbildning utformas. (kf) Följa upp om yrkesutbildningarna leder till arbete inom yrkesområdet. Vuxenutbildningen ska implementera de beslutade skolreformer som gäller vuxenutbildningen. Prestation/nyckeltal Studerande från Upplands-Bro i vuxenutbildning omräknat till heltidsstuderande, ca 425 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (from 2011-07-01 särskild utbildning för vuxna) ca 15 elever. Andel kursdeltagare i kommunal vuxenutbildningen som slutförde kurser 2007 2008 2009 2010 Grundläggande 72% 88% vuxenutbildning Gymnasial 80,5% 86%

vuxenutbildning 11 (16) RESURSTEAMET Ansvarsområde Resursteamet är en övergripande enhet som svarar för skolhälsovård och stöd till förskola, skola, skolbarnsomsorg i arbetet med barn i behov av särskilt stöd i form av handledning, konsultation och fortbildning samt samordning av det förebyggande arbetet. I enhetens uppgifter ingår även att samordna modersmålsundervisningen. Lagar som styr verksamheten Skolhälsovården och rätten till modersmålsundervisning regleras i skollagen. Ekonomi (tkr) Budget 2010 Budget 2011 Netto Kostnader Intäkter Netto 7 712 7 709 40 7 669 Under detta program redovisas endast kostnaderna för administration, konsultativa stödinsatser och skolhälsovård. Kostnader för interkommunala ersättningar och modersmål redovisas under respektive verksamhet. För modersmål stärks budgeten med 500 tkr. Kostnaderna redovisas under grundskola. Medel för kostnadsökningar ingår med 67 tkr Mål Barn, elever och studerande med behov av omfattande stöd ska få en god utbildning och omsorg, i första hand inom kommunen. Skolhälsovården ska arbeta hälsofrämjande och bidra till att elevernas fysiska, psykiska och sociala hälsa och miljö blir så bra som möjligt. (kf) Uppdrag I samverkan med förskola/skola utveckla förebyggande insatser för barn/elever i behov av särskilt stöd. Uppföljning för att säkerställa god kvalitet för barn/elever/studerande som via resursteamets medverkan går i annan kommun. Resursteamet ska i samverkan med förskola och skola delta i implementeringen av de omfattande skolreformer som beslutats på nationell nivå, såsom ny skollag, läroplan och kursplaner samt nytt betygssystem. GEMENSAM VERKSAMHET Ansvarsområde Centrala bildningsförvaltningen svarar för upplysningar om verksamheten till allmänheten, ärendeberedning till bildningsnämnden, ekonomisk planering/uppföljning, resursfördelning, uppföljning och utveckling av verksamheterna, samordning av verksamhetsförlagd lärarutbildning i kommunen, fastighetsfrågor, skolskjutsar, ansökningar och avgifter kommunal barnomsorg, tillsyn av enskild barnsomsorg. Stöd till enhetschefer inom förvaltningens verksamheter.

Ekonomi (tkr) 12 (16) Budget 2010 Budget 2011 Netto Kostnader Intäkter Netto 8 716 8 676 0 8 676 E-tjänst barnomsorg utökas till att innefatta även skolbarnsomsorgen. 180 tkr. Medel för kostnadsökningar ingår med 62 tkr Projektet för samordningsuppdrag; förebyggande insatser för barn och unga, är avslutat 180 tkr. Mål Invånarna ska få skriftlig och muntlig information, som är lätt att förstå. Informationen ska vara målgruppsanpassad. Uppdrag Tillsammans med socialförvaltningen och arbetsförmedlingen fortsätta att utveckla verksamhet och organisation för ungdomar 16-24 år som står utanför gymnasieskolan och arbetsmarknaden. (kf) Utreda behovet av och möjligheten till praktiksamordning. (kf) Stödja verksamheternas kvalitetsutveckling samt samverka med andra kommuner kring kvalitetsutveckling. Samordna och följa förskolornas och skolornas implementering av de omfattande skolreformer som beslutats på nationell nivå, såsom ny struktur för gymnasieskolan, ny skollag, läroplaner och kursplaner samt nytt betygssystem. Lokalplanering för effektivisering och för att möta kommande volymförändringar. KOSTENHETEN Ansvarsområde Tillagning av mat i två produktionskök för distribution till förskola, grundskola, skolbarnsomsorg, gymnasiet och äldreomsorgen enligt livsmedelsverkets rekommendationer om näringsintag; specialkost erbjuds. I budget 2011 har kommunstyrelsen följande uppdrag: I samband med den fortsatta översynen av kostenheten och framtagandet av en matpolicy också utreda konsekvenserna av att konkurrensutsätta kostverksamheten. Ekonomi (tkr) Budget 2010 Budget 2011 Netto Kostnader Intäkter Netto 16 226 23 235 7 000 16 235 Medel för kostnadsökningar ingår med 110 tkr Till volymökningar har anslagits 80 tkr Mål All mat som serveras i verksamheterna ska vara näringsriktig, tilltalande, omväxlande samt ge valmöjlighet. (kf)

Barn och ungdomar ska erbjudas bra kostvanor och matkultur. 13 (16) Uppdrag Tillsammans med skolorna medverka till att skolrestaurangerna är trevliga mötesplatser. Prestation/nyckeltal Antal producerade måltider (frukost, mellanmål, lunch etc.) ca 1 158 000

14 (16) PRESTATION/NYCKELTAL Budget 2011 Budget 2010 Familjedaghem/Öppen förskola Familjer som besöker besöka öppna förskolor 450 450 Barn i familjedaghem 97 97 Förskola Barn i förskolor 1 524 1 468* Grundskola Elever i grundskolor 6-15 år 2 949 2 891 Elever i fritidshem 1 185 1 110 Gymnasieskola Upplands-Bro-elever i gymnasieskolor 1 075 1 125 Elever på UBG från andra kommuner 415 415 Vuxenutbildning Studerande från Upplands-Bro i vuxenutbildning omräknat till heltidsstuderande, ca 425 425 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 15 15 Kostenheten Producerade måltider 1 158 000 1 140 000 * ökat i förh. till ursprungligt förslag

TJÄNSTESKRIVELSE Bildningsförvaltningen 2011-01-05 rev2011-01-10 Dnr 11/2001 Peter Ottosson 1 Bildningsnämnden Resursfördelningsprinciper för förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola och skolbarnsomsorg Förslag till beslut Bildningsnämnden beslutar 1. Bildningsnämnden fastställer fördelningsprinciperna för förskola, pedagogisk omsorg, förskolekalss, grundskola och skolbarnsomsorg enligt förvaltningens förslag, rev 2011-01-10. 2. Bildningschefen får i uppdrag att besluta om närmare anvisningar om vilket underlag som ska lämnas för bedömning av rätt till tilläggsbelopp. Ärendebeskrivning Justeringar i förhållande till tidigare principer Principerna för resursfördelning har setts över och förvaltningen föreslår ett par mindre justeringar; Ersättningen till förskolor/pedagogisk omsorg grundas på det antal barn som finns inskrivna i verksamheten den 15: e varje månad. För augusti föreslås detta datum ändrad till den 25:e p g a att verksamheten har inskolningar och relativt få barn den 15:e augusti. Tilläggsbelopp kan sökas för nyanlända i upp till 2 år från det att eleven kom till Sverige. Föreslås ändras till;.. i upp till två år från att eleven började skolan i Sverige. För pedagogisk omsorg (familjedaghem) finns det nu närmare anvisningar i skollagen om hur bidraget till enskilda huvudmän ska beräknas. Detta har föranlett korrigering av pengen till pedagogisk omsorg. Principer för resursfördelning för förskola och pedagogisk omsorg (familjedaghem) Bidraget till kommunens egna förskolor/familjedaghem och förskolor/familjedaghem med annan huvudman ska vara uppdelat i ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp. Ersättningen grundas på det antal barn som finns inskrivna i verksamheten den 15: e varje månad eller närmast efterföljande vardag. För augusti gäller den 25:e. eller närmast efterföljande vardag. Grundbeloppet ska avse ersättning omsorg och pedagogisk verksamhet inkl. förskolechef, pedagogiskt material och utrustning, lek- och lärprodukter, måltider. Det ingår även ersättning för IT-kostnader, förskolelyftet, servicevaktmästare, avskrivningar mm. Grundbeloppet är en något högre andel för barn i åldern 1-2 år jämfört med barn 3-5 år. Brytdatum för övergång från 2 år till 3 år är den 1 januari det år barnet fyller 3 år..

Sida 2 Administration utgör en schablon på 3% (för pedagogisk verksamhet 1%), och moms en schablon på 6% som endast utbetalas till enskilda utförare eftersom de kommunala verksamheterna är momsbefriade. Underlaget för lokalkostnaderna baseras på kommunens genomsnittskostnad. Kostnader för utrednings av barns eventuella behov av stöd liksom kostnader i form av insatser ska ingå i grundbeloppet. Tilläggsbeloppet ska utgå för enskilda barn i behov av mycket omfattande/extraordinära stödåtgärder. Efter ansökan från förskolan om tilläggsbelopp för barn i behov av särskilt stöd, beslutar Resursteamet i ärendet och betalar ut tilläggsbeloppet till berörd enhet; såväl kommunal som enskild, såväl i kommunen som utanför densamma. Stödet/tilläggsbeloppet följer barnet. Principer för resursfördelning för förskoleklass, grundskola, fritidshem och öppen verksamhet Bidraget till kommunens egna skolor och skolor med annan huvudman ska vara uppdelat i ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp. Ersättningen grundas på det antal elever som finns inskrivna i verksamheten den 15: e varje månad eller närmast efterföljande vardag. För juli och augusti utbetalas peng för de elever som finns vid skolan kommande läsår. Grundbeloppet ska avse ersättning för undervisning, inkl rektor (omsorg och pedagogisk verksamhet för fritidshem), läromedel och utrustning,(pedagogiskt material och utrustning, lek- och lärprodukter för fritidshem). Det ingår även ersättning för IT-kostnader, lärarlyftet, servicevaktmästare, SYV, skolbibliotek, avskrivningar elevvård, hälsovård, måltider mm. Grundbeloppet är något högre för 6-åringar än för övriga barn i fritidshem. I grundskolan är grundbeloppet differentierat med i huvudsak undervisningstid som grund; år 1-3, 4-6 och 7-9. Administration utgör en schablon på 3% och moms en schablon på 6% som endast utbetalas till enskilda utförare eftersom de kommunala verksamheterna är momsbefriade. Underlaget för lokalkostnaderna baseras på kommunens genomsnittskostnad. Kostnader för utredning av barns eventuella behov av extra stöd och upprättande av åtgärdsprogram i skolan liksom kostnader för stöd i form av extra undervisning eller undervisning i en särskild grupp som syftar till att hjälpa elever med svårigheter att nå målen ska ingå i undervisningskostnaderna. Tilläggsbeloppet ska utgå för enskilda elever i behov av mycket extraordinära/omfattande stödåtgärder, och för elever som har rätt till modersmålsundervisning, svenska som andraspråk eller är nyanlända. a) Tilläggsbelopp för särskilt stöd Efter ansökan från rektor om tilläggsbelopp för barn i behov av mycket extraordinära/omfattande stödåtgärder, beslutar Resursteamet i ärendet och betalar ut tilläggsbeloppet till berörd enhet; såväl kommunal som enskild, såväl i kommunen som utanför densamma. Stödet/tilläggsbeloppet följer eleven. b) Tilläggsbelopp för modersmålsundervisning

Sida 3 Modersmålsundervisning är ett frivilligt ämne för eleverna. Som modersmålsundervisning räknas språk som regelbundet talas i elevens hem. Elev ska förstå och tala språket. Modersmålsansvarige kommer att handlägga ansökningar om modersmål. Enskilda utförare, interkommunala utförare eller andra utförare som inte kan nyttja den modersmålsundervisning som organiseras av modersmålsansvarig i kommunen har rätt att ansöka om tilläggsbelopp för modersmålsundervisning. För modersmålsundervisning utgår ersättning om undervisningen pågår minst 60 min/vecka. Till skolor som har ett annat språk än svenska som särskild profil utgår ersättningen för modersmålsundervisning endast för annat språk än profilspråket c) Tilläggsbelopp för nyanlända En individinriktad resurs kan sökas för nyanlända i upp till 2 år från det att eleven började skolan i Sverige. Resursen avser även att täcka studiehandledning på modersmålet, vilket är obligatorisk stödundervisning som syftar till att eleven ska nå målen i de obligatoriska ämnena. Eventuellt erhållna statsbidrag för asylsökande elever ska avräknas från tilläggsbeloppet. d) Tilläggsbelopp för svenska som andraspråk Syftet med utbildningen i ämnet svenska som andraspråk är att eleverna skall uppnå en funktionell behärskning av det svenska språket som är i nivå med den som elever med svenska som modersmål har. För elever som deltar i sådan undervisning kan en individinriktad resurs sökas. Denna är uppdelad i två nivåer; 1. inga kunskaper i svenska 2. kunskaper på nybörjarnivå. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Henrik Hedqvist Bildningschef Ulla Ekestam Administrativ chef

Bildningsförvaltningen Förslag 2011-01-04 Delegationsordning för bildningsnämndens verksamhetsområde Anvisningar för anmälning av delegationsbeslut till nämnden: De delegationsärenden som markerats med A i kolumnen anmäles skall anmälas till bildningsnämnden. Resp delegat ansvarar för att förteckning över fattade delegationsbeslut i dessa ärendetyper skickas in till bildningsförvaltningen till nästkommande bildningsnämndssammanträde enligt av förvaltningen upprättad tidsplan. I kallelsen till nämnden anges vilka delegationsförteckningar som är aktuella för anmälan till det sammanträdet. Vid sammanträdet hålls delegationsförteckningarna tillgängliga. Kommunallagens bestämmelser om delegation: Delegering av ärenden inom en nämnd 33 En nämnd får uppdra åt ett utskott, åt en ledamot eller ersättare eller åt en anställd hos kommunen eller landstinget att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden, dock inte i de fall som avses i 34 En gemensam nämnd får även under samma förutsättningar uppdra åt en anställd i någon av de samverkande kommunerna eller landstingen att besluta på nämndens vägnar. 34 I följande slag av ärenden får beslutanderätten inte delegeras: 1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, 2. framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats, 3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, och 4. vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter. 35 Beslut som har fattats med stöd av uppdrag enligt 33 skall anmälas till nämnderna, som bestämmer i vilken ordning detta skall ske. 36 En nämnd får uppdra åt ordföranden eller en annan ledamot som nämnden har utsett att besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande, att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut skall anmälas vid nämndens nästa sammanträde. 37 Om en nämnd med stöd av 33 uppdrar åt en förvaltningschef inom nämndens verksamhetsområde att fatta beslut, får nämnden överlåta åt förvaltningschefen att i sin tur uppdra åt en annan anställd inom kommunen eller landstinget att besluta i stället. Sådana beslut skall anmälas till chefen. 38 Om en nämnd med stöd av 33 uppdrar åt en anställd att besluta på nämndens vägnar, får nämnden uppställa villkor som innebär att de som utnyttjar nämndens tjänster skall ges tillfälle att lägga fram förslag eller att yttra sig, innan beslutet fattas. Nämnden får också föreskriva att en anställd får fatta beslut endast om företrädare för dem som utnyttjar nämndens tjänster har tillstyrkt beslutet. Förkortningar: Lagrum Delegater AB Allmänna bestämmelser (kommunalt löneavtal) Adm ch Administrativ chef Grf Grundskoleförordningen Au Bildningsnämndens arbetsutskott Gyf Gymnasieförordningen Bch Bildningschef KL Kommunallagen Chef rt Chefen för resursteamet Kvuxf Förordning om kommunal vuxenutbildning Ech Enhetschef Sfif Förordning om svenskundervisning för Utr Utredningssekreterare invandrare SL Skollagen Ordf Bildningsnämndens ordförande Särf Särskoleförordningen Proj.samordn Projektsamordnare G:\Bildningsförvaltningen\Gemensamt\Alla nämndskrivelser\2011\bildningsnämnden\2011-01-18\delegationsordning bin förslag 2011-01- 04.doc.doc

Delegationsordning Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Anmäles 1. Besluta i brådskande nämndärenden KL 6:36 Ordf A 1.a Vägran att lämna ut allmän handling eller utlämnande av sekretessbelagd handling samt utlämnande av handling med visst förbehåll 2. Förtroendevaldas deltagande i kurser/konferenser 3. Arkivansvarig med rätt att fastställa dokumenthanteringsplaner för nämndens verksamhetsområden Bch Au Bch A A 3.a Fastställande av förteckning över Bch beslutsattestanter och ersättare inom bildningsförvaltningen 4. Organisation inom enheten Ech 4 a Beslut om organisatorisk förvaltningsstruktur Bch 5. Beslut att anställa personal vid - Administrativa avd - Övriga enheter Beslut att anställa enhetschefer AB 2:2-4 Adm ch Ech Bch 6. Beslut om entledigande på egen begäran Se nr 5 A Bildningsche fen har rätt att under begränsad tid inskränka delegatens beslutanderätt enl nämndens regler och rutiner för budget- och verksamhets uppföljning 7. Besked om att tidsbegränsad anställning upphör Se nr 5 8. Uppsägning pga arbetsbrist Bch A 9. Uppsägning eller omplacering pga personliga skäl Bch A 10. Tjänstgöringsintyg/betyg Se nr 5 11. Beslut om schema/ förläggning av arbetstider Se nr 5 G:\Bildningsförvaltningen\Gemensamt\Alla nämndskrivelser\2011\bildningsnämnden\2011-01-18\delegationsordning bin förslag 2011-01- 04.doc.doc

Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Anmäles 12. Ansvara för arbetsmiljö och internkontroll - övergripande förvaltningsnivå Bch - inom en enhet Ech 13. Beslut om ledighet (exkl ledighet för fackliga uppdrag) 14. Omreglering av sysselsättningsgrad Se nr 5 15. Beslut om att begära tjänstbarhetsintyg Se nr 5 AB 4:26-33 Se nr 5 Beslut om facklig ledighet fattas av personalsekreteraren efter yttrande från resp chef 16. Beslut om avstängning p g a smittorisk AB 2:9, mom 5 Bch A 17. Beslut om skriftlig varning, avstängning och löneavdrag AB 2:9,13 Se nr 5 A 18. Deltagande i kurser och konferenser Se nr 5 Anm. För utlandsresor gäller särskilda regler. 19. Upphandling av materiel, inventarier och tjänster utan särskild beloppsbegränsning för varje tillfälle, men inom ramen för till verksamheten fördelade anslag 20. Beslut att ansöka om intern leasing upp till 500 000 kronor per objekt 21. Avyttring eller annan utrangering av materiel och inventarier Se nr 5 Se nr 5 Se nr 5 Se även anm om inskränkning, p 5 Hantering enligt kommunens upphandlingspolicy Se även anm om inskränkning, p 5 Ansökan görs till ekonomichefen Enl kommunens avyttringspolicy 22. Utdelning ur Upplands-Bro Skolstiftelse/Ester Holms Stiftelse/Karl Fagerströms Stiftelse Bch Efter samråd med rektorerna A 23. Beslut om försäkringsfrågor, ersättning vid stöld eller skada Ech 24. Extern representation Intern representation: Avser förtäring vid konferenser, möten, studiebesök mm vilket ingår i ord budgetansvar Ordf Bch Resp budgetansvarig Enligt kommunens policy för representation, antagen av kommunfullmäktige 2001-12-17. 25. Teckna avtal och överenskommelser inom ramen för tilldelade medel - förvaltningsövergripande - enhetsspecifika Bch Ech G:\Bildningsförvaltningen\Gemensamt\Alla nämndskrivelser\2011\bildningsnämnden\2011-01-18\delegationsordning bin förslag 2011-01- 04.doc.doc

Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Anmäles VERKSAMHETSFRÅGOR BARNOMSORG 26. Beslut om anvisning av plats inom barnomsorgen då barnet behöver särskilt stöd SL 2 a:9 Chef rt A 27. Dispens från gällande regler att fritidshemsplats får behållas t o m skolår 3 Chef rt A VERKSAMHETSFRÅGOR, SÄRSKOLA 28. Mottagande i särskola SL 3:4 Chef rt Besvärshänvisning 29. Ev övergång från särskola/specialskola till grundskola SL 3:4 Chef rt 30. Försöksperiod för särskoleelev i annan skolform SL 3:6 Chef rt Barnets vårdnadshavares medgivande erfordras 31. Särskoleelevs placering SL 6:6 Chef rt 32. Beslut om typ av program för särskoleelever SL 6:9 Chef rt 33. Ansökan till särvux SL 12:11 Chef rt SKOLSKJUTS 34. Beslut om rätt till förskoleskjuts/skolskjuts pga särskilda omständigheter Proj. samordn Utredning mm enl riktlinjer för skolskjuts fastställda av bildningsnämnden. A VERKSAMHETSFRÅGOR, GRUNDSKOLAN INKL FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM 35. Mottagande av barn i förskoleklass Ech 36. Beslut, på begäran av vårdnadshavaren, om att ett barn skall börja fullgöra sin skolplikt först höstterminen det kalenderår barnet fyller åtta år 37. Beslut om modersmålsträning för barn i förskoleklass SL 3:7, 2 st Besvärshänvisning Chef rt G:\Bildningsförvaltningen\Gemensamt\Alla nämndskrivelser\2011\bildningsnämnden\2011-01-18\delegationsordning bin förslag 2011-01- 04.doc.doc

Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Anmäles 38. Fastställande av skoldagens längd och förläggning av den dagliga undervisningstiden Grf 4:1, 2 st 39. Beslut ang läsårsdata Bch Gäller även gymnasieskolan 40. Mottagande av elever vid resp grundskola SL 4:6, 3 st Chefen för resursteamet har möjlighet att påverka 41. Anpassad studiegång inom skolan Grf 5:10 A 42. Anpassad studiegång delvis utanför skolan Grf 5:10 Au A 43. Andra elevvårdsärenden som annars ska behandlas i bildningsnämnden 44. Undervisning i särskild undervisningsgrupp a) kommunövergripande grupp b) ej kommunövergripande grupp 45. Ansökan om att viss elev ska få undervisning i kommunövergripande särskild undervisningsgrupp Grf 5:5, 3 st Au Chef rt Om Au ej är enigt ska ärendet föras vidare till BIN för beslut Särskilda samrådsföreskrifter gäller. Besvärshänvisning. Besvärshänvisning. A A 46. Beviljande av ledighet för elev för längre tid än 10 dagar 46a Beslut att elev får fullgöra skolplikten utomlands 46b Beslut om urval av ämnen som elevens val Grf 6:8, 3 st Grf 2:20 A A VERKSAMHETSFRÅGOR, GYMNASIESKOLAN 47. Beslut om vilka principiella frågor och riktlinjer som skall beslutas på skolkonferensen Gyf 4:8 48. Intagningsfrågor beslut om platsgaranti vid viss inriktning inom nationellt program fördelning av elever som inte omfattas av ovanstående platsgaranti ansvar för intagning till de olika utbildningarna inom gymnasieskolan 49. Prövning om en elev som ej är hemmahörande i kommunen /samverkans-området och som har personliga skäl, skall jämställas med övriga sökande som tas emot i första hand 50. Beslut att inte ta emot sökande till gymnasieskolan då denne inte är behörig SL 5:6a, Gyf 6:8, 1 st Gyf 6:8, 2 st SL 5:15 SL 5:8, 3 st:1 Utr Utr Utr Utr SL 5:11 Utr Besvärshänvisning G:\Bildningsförvaltningen\Gemensamt\Alla nämndskrivelser\2011\bildningsnämnden\2011-01-18\delegationsordning bin förslag 2011-01- 04.doc.doc

Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Anmäles 51. Beslut att ta emot elev som inte är hemmahörande i kommunen till gymnasieutbildning SL 5:11 Utr Besvärshänvisning 52. Ansvara för att ansökan som avser ett nationellt program anordnat av annan kommun eller ett landsting, översänds till styrelsen för utbildningen i denna kommun 53. Beslut att ta emot elev från annan kommun på en sådan inriktning som inte erbjuds i hemkommunen 54. Intagning av elev senare under terminen och beslut, om så bedöms, om att den sökande skall genomgå ett inträdesprov 55. Beslut om att elev på ett program skall få byta till ett annat program som erbjuds av kommunen eller om en elev skall få byta inriktning inom ett program 56. Beslut om poäng som skall tillgodoräknas för intresse resp arbetslivserfarenhet eller annan erfarenhet SL 5:12 SL 5:18 Gyf 6:13 Gyf 6:12 Gyf 6:6 Utr Utr Au 57. Beslut om antal undervisningstimmar för varje kurs och om fördelning av undervisningstiden över läsåret samt redovisningsskyldighet gällande erbjuden garanterad undervisningstid på elevnivå. Gyf 1:11 58. Beslut om inrättande av lokala kurser som ger kunskaper i ett eller flera ämnen inom ett bestämt kunskapsområde och som svarar mot sådana behov som inte tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan 59. Fastställa antalet gymnasiepoäng en lokal kurs skall omfatta Gyf 2:14 Gyf 2:15 60. Fastställa dagar för läsårets början och slut Gyf 3:2 Bch Gäller även grundskolan 61. Fastställa antalet dagar för idrotts- och friluftsverksamhet utöver kärnämnet idrott och hälsa Gyf 3:3 G:\Bildningsförvaltningen\Gemensamt\Alla nämndskrivelser\2011\bildningsnämnden\2011-01-18\delegationsordning bin förslag 2011-01- 04.doc.doc