Utvärdering av projektet Flodagruppen



Relevanta dokument
Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Dagverksamhet för äldre

2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation?

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Sammanställning av enkätundersökning

Likabehandling och trygghet 2015

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

Vi vill veta vad tycker du om skolan

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Hur upplevde eleverna sin Prao?

GERBY SKOLAS EFTIS i Vasa. Text och foto: Hanna Klingenberg

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Lära och utvecklas tillsammans!

NKI - Särskilt boende 2012

40-årskris helt klart!

FG Frågor Utvärdering

Övning: Dilemmafrågor

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013

Roligaste Sommarjobbet 2014

FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.

Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande


Om mig Snabbrapport år 8

Vad gör man när. En förändrad syn på restid Förändrad syn på restiden. Hur människor använder sin restid i regional kollektivtrafik

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009

Så, med nytt (inget) hår satte jag mig på planet till Irland och Dublin!

Sammanställning av ungas åsikter. November 2009 Anna Lena Pogulis Carina Ingesson

Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6

Framtidstro bland unga i Linköping

Lektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare

För alla En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd :01:53

Elevenkät år

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

Sociala berättelser 1

RAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan

Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11

Kulturell vistelse i BERLIN Presentation och utvärdering

Ungdomssamtalarna beaktas i internbudget för 2015, samt att samarbete inom ramen för Ungdomssamtalarna fortsatt sker med grundskolenämnden

Barn- och utbildningskontoret Skolområde Väster/Söder

Karlsängskolan - Filminstitutet

TD ungdomsprojekt. Uppföljning september 2015

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut

Intervjusvar Bilaga 2

Skaparkraft ger resultat Kulturens Hus Luleå, 3 februari 2011

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman

Att överbrygga den digitala klyftan

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År Kristina Neskovic

HANDLINGSPLAN AMT Arbete mot mobbning och annan kränkande behandling vid Bodals skola F-9

Strömsholms skolas Lilla likabehandlingsplan

Ämnesplan i Engelska

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.

konfirmand 2010/2011 Nu är det din tur

Bo år slutar Fsk.Södra

Det blåste nästan storm ute. Trädens

Finansierad av: Tell-Us

Stina Inga. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN Intervju: Andreas B Nuottaniemi

Om mig Snabbrapport gymnasieskolan åk 2

Utvärdering 2015 deltagare Filmkollo

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

Fakta om Malala Yousafzai

13. Vad tycker du om samarbete och enskilt arbete på kurserna när det gäller laborationer?

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004

Utvärdering 2015 målsman

Föräldraenkät gällande verksamheten på fritidsklubben Vängåvan vt-14

Tryggt i trygghetsboende. Andelen äldre ökar i samhället boendet är en viktig livsmiljö. Bakgrund

Bonusmaterial Hej Kompis!

Innehållsförteckning

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS

Kvalitetsindex. Rapport Familjestödsgruppen AB Öppenvård. Öppenvård, handläggare

Kommunal - Åk 2 - Partille kommun

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm

Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index

Fråga, lyssna, var intresserad

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den

Ugglumskolan - Åk 2 - Partille kommun

Anne Harju 1

RF:s Elevenkät Bakgrundsinformation

Enkät till 5-åringar som går på förskola i Enskede-Årsta och ska börja förskoleklass hösten Anmälan av rapport

Utvärdering Filmkollo målsman

Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA

Valberedningen, representant för Y1

Vandrande skolbussar Uppföljning

Lusten att gå till skolan 2013

+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien.

ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG:

Pedagogiskt material till föreställningen

Många har fått lära sig att inte ta skit från någon. Annika R Malmberg säger precis tvärtom: Ta skit!

Trädgårdsdiakoni. -Ett rehabiliterings projekt i Allerums Pastorat

Skolundersökning 2009 Gymnasieskolan årskurs 2. Kunskapsgymnasiet, Globen. På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning

Transkript:

Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net Kulturverkstan Göteborg 020511

Innehållsförteckning Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 3 Frågeställningar 3 Metod 4 Resultat 4 Analys av intervjusvaren 12 Diskussion 12 Bilagor 12 Utvärdering Flodagruppen 2

Utvärdering Flodagruppen 3 Inledning Denna rapport är en utvärdering av en nystartad verksamhet inom Dergårdens gymnasium för att påvisa resultat och målöverensstämmelse i projektet Flodagruppen. Utvärderingen har tre användningsområden: 1. I samarbetet runt verksamheten mellan IVP på Dergårdens gymnasium och Lerum Socialförvaltning 2. I planeringen av den fortsatta verksamheten 3. För att för elever och personal i Floda gruppen synliggöra olika aspekter av det resultat som har uppnåtts. Bakgrund Flodagruppen är ett försöksprojekt som kom till stånd efter diskussioner mellan IVP på Dergårdens gymnasium och Lerum Socialförvaltning. Under våren 2001 tog gymnasiet kontakt med ABF som hade kursverksamhet i lokaler i f.d. Garveriet i Floda. Det beslutades att man till hösten 2001 skulle starta en försöksverksamhet för 7-8 elever med särskilda behov av stöd. Verksamheten skulle baseras på en blandning av kärnämnen och estetiska ämnen. Elevurvalet skedde genom intervjuer och testresultat som gjordes i början av höstterminen. Syfte Det grundläggande syftet in projektet är att återväcka lusten till lärande hos eleverna, stärka deras motivation och förbättra möjligheterna till fortsatt utbildning. Frågeställningar 1. Hur elevernas förmåga att kommunicera och samarbeta med andra människor samt deras förmåga till ansvarstagande för sitt eget liv har förändrats 2. Hur elevernas förmåga att hantera en studiesituation har förändrats 3. Vilka delar i verksamheten som är nödvändiga för det resultat som uppnåtts

Utvärdering Flodagruppen 4 Metod Materialet har tagits in genom intervjuer med främst elever och föräldrar för att det är de som bäst kan uttrycka och definiera resultatet. Intervjuerna är frivilliga och svaren har behandlats anonymt förutom när intervjupersonen själv avstått från anonymiteten. Alla elever samt deras föräldrar har intervjuats utom en som slutat och två som är nya. Urval av intervjuade och formulerande av frågor i intervjuer har gjorts av Johan Heintz. All personal vid Flodagruppen, ABF, Eva Lannö och Annika Hall har gett sina synpunkter på frågorna och har godkänt dem. Handledare i utvärderingsarbetet har varit Annika Hall. Till grund för arbetet med utvärderingen har använts en utvärderingsplan framställd av Johan Heintz Utvärderingsresultat 1 Hur elevernas förmåga att kommunicera och samarbeta med andra människor samt deras förmåga till ansvarstagande för sitt eget liv har förändrats Eleverna har blivit säkrare på sig själv. De tyckte själv inte att de fått bättre uppfattning om vad de kunde och vad de behövde arbeta på hos sig själv. Det tyckte däremot deras föräldrar. Ja, hon vet det att om hon skulle bli efter i något ämne, så sätter hon sig ner och tar sig själv i kragen och pluggar upp det då. Innan fanns inte den möjligheten, för det var inte roligt. Några av eleverna uppfattar sig bättre kunna säga nej till kompisar nu, denna uppfattning delas av deras föräldrar Drygt halva gruppen tyckte att de hade blivit klarare över sin roll i kamratgruppen, föräldrarna upplevde ingen förändring, tyckte inte att deras barn haft någon oklarhet om detta eller kände inte till hur barnen hade det. Endast en förälder upplevde en förändring: Ja, han har väldigt svårt att se följderna av det han gör. Väldigt svårt att se konsekvenser, fatta att det blir konsekvenser av det han gör. Han dras med jättelätt och är även lite drivande men kan aldrig ta ett eget beslut. Han är helt styrd av kamrater. Han kan inte ens besluta sig för att gå hem, måste ha total koll på de andra. Jag hoppas att det ska bli bättre nu.

Utvärdering Flodagruppen 5 När det gällde kommunikationen med föräldrarna tyckte de flesta eleverna att den alltid fungerat, några tyckte att den blivit bättre. Föräldrarna tyckte att den inte fungerat tidigare, men att det nu blivit bättre En mindre del av eleverna kunde hantera aggressioner och konflikter bättre. De andra tyckte att det inte varit något problem eller försöker undvika det så mycket som möjligt. Jag är envis, jag vill alltid ha rätt. Det tar lång tid att säga att jag har fel om jag har fel. Tidigare kände jag att gick för långt ibland. Det har blivit bättre här. När jag gick i åttan vågade jag inte stå för vad jag hade sagt eller tyckte. När det gällde hantering av aggressioner och konflikter handlade de flesta svaren från föräldrarna mest om hur barnen alltid fungerat och inte om det skett någon förändring i beteendet. Svaren var: det har inte varit något problem, han reagerar väldigt snabbt, alldeles för snäll för att bli arg, ibland blir hon jättearg. Kanske hon håller inne. Två av föräldrarna tyckte dock att det skett en förändring. Jajamensan. Innan när hon kom i bråk så fortsatte hon hela tiden och bråkade och tjatade. Och nu är det så, sade Minna, att är det något bråk, tjat eller gnäll i skolan, så är det ofta hon som tar hand om det. Jag blir nästan chockad när jag får höra det. Det viktigaste eleverna lärt sig tyckte de var musik, matte och samarbete. Föräldrarnas svar rörde sig kring att fungera med andra människor och i skolan: lärt sig att lyssna bättre så att hon förstår, att man måste ta ansvar och har du problem så fråga någon av lärarna, hur man hanterar sina medmänniskor, att man får ta det lite lugnt ibland och lyssna till vad andra tycker. Det skiljer sig starkt från elevernas egna uppfattning om det viktigaste de lärt sig. Hon förstår att skolan går man i för sin framtid, man måste tänka på sin framtid i första hand. Innan fattande hon inte att man måste plugga, läsa läxor. Det viktigaste hon har lärt sig är att man måste ta ansvar och har du problem så fråga någon av lärarna. Hon var blyg innan, ville inte fråga lärarna om vissa grejor, då tycker han att jag är helt kass, den inställningen hade hon. Hon är mer framåt.

Utvärdering Flodagruppen 6 Slutsatser enligt svar från elever och föräldrar: 1. Förändringarna är enligt eleverna själv att de blivit säkrare på sig själv, men förändringarna är inte så stora i vad det gäller vad de behöver arbetat på hos sig själv, kunna säga nej till kompisar, klarhet över sin roll i kamratgruppen, kommunikation med föräldrar, hantering av aggressioner och konflikter, och att fungera med andra människor. 2. Förändringarna är enligt föräldrarna att eleverna blivit säkrare på sig själv, insikt i vad de behöver arbeta på hos sig själv, kommunikation med föräldrarna och att fungera med andra människor. 2. Hur elevernas förmåga att hantera en studiesituation har förändrats Eleverna hade alla en otillfredsställande situation i nian. De trivdes inte, skolkade, saknade grundskolekompetens, vantrivdes med stressen och lärarna, var skoltrötta, saknade motivation. Föräldrarna beskrev situationen på samma sätt. Han hade rätt så mycket frånvaro, han gick till skolan, men han gick inte in på lektionerna eller gick ofta ifrån. Och då fick han ju inte upp sina betyg så att han kom in på det ämnet som han hade sökt till. När det gäller skillnaden mellan FG och tidigare studier i grundskola/gymnasium tycker eleverna är att det är friare, mer personligt, de kan påverka mer, det är avstressat, inte så mycket störningar, de har bättre kontakt med kompisarna och lärarna, de kommer mer nära varandra. Lärarna är mycket bättre och de får mer hjälp. De trivs bättre. En elev svarade dock att han går i skolan för att han måste gå här för annars kom han inte med på något program. Han trivdes inte heller, kände sig utanför. Alla föräldrar upplevde också en stor skillnad, främst i deras barns motivation och attityd till skolan. De betonade den personliga, avslappnade stämningen och hur mycket stöd deras barn fått, men framförallt hur deras barn förändrats. Att barnen tyckte det var roligt, de var intresserade och närvarande, glada och positiva, stolta, lugnare. När hon började där blev det snabbt en vändning. Gjorde sina läxor, gick till skolan, var glad, tyckte det var roligt. Det är som hon sade, inte bara en skola utan där finns gemenskapen med lärarna.

Utvärdering Flodagruppen 7 Det är sådan fruktansvärt stor skillnad, på henne alltså. Hon har fått längtan att komma till skolan, hon trivs med lärarna, med dom eleverna som går där. Hon får speciell hjälp och det har hjälpt henne väldigt mycket. Hon är glad varenda gång hon kommer hem. Hon har alltid något positivt att berätta. Så jag har sett en väldigt stor skillnad på henne. Ingen av eleverna hade skolkat mer än högst 1-2 dagar. Alla har skolkat väldigt mycket tidigare. Föräldrarna berättade att alla deras barn skolkade tidigare mycket, alla hade förbättrat sin närvaro. Det gjorde hon förr, periodvis. Hon var trött helt enkelt. Det var stökigt och det var tråkigt. Hon hade ofta ont i huvudet och var ledsen. Hon hann inte med och det var det som gjorde henne ledsen. Man blir ju det om man känner att man inte når det målet det gäller. Här får dom ju lite mer chanser även om dom ska ha vissa mål dom ska hinna färdigt med. Är det nåt snurr någonstans så får dom hjälp. Alla elever hade haft svårt att hålla tider och komma upp på morgonen tidigare och alla sade att de blivit bättre på det. Orsaken var främst att de nu tyckte det var roligt att vara i skolan men också tack vare tjat och hjälp. För att lära mig saker och få en utbildning och för att det är roligt att gå där. När det är helg så saknar jag att kunna gå dit. Det är mer än bara skola där. Föräldrar sade att ingen av deras barn var tidigare bra på att hålla tider, alla hade blivit bättre på det. Ja, inte hemma, men i skolan. Det beror på att de är därute, de kan ju inte ta vägen någonstans. På Dergårdens gymnasium kan de försvinna, det är bara att gå runt hörnet så är de borta. I Floda är det bara att gå in, finns inget alternativ. Vad som eleverna tyckte var roligt i skolan var musiken, människorna, sammanhållningen, stämningen, bild, foto, att lektionerna var uppbyggda på ett annat sätt, att man inte bara satt och pluggade hela tiden. Några av eleverna tyckte att allt är roligt nu i skolan.

Utvärdering Flodagruppen 8 Jag har tidigare aldrig tyckt det är roligt att gå i skolan, det är klart att det inte är wow nu heller, men jag har inget emot att komma till skolan. Det är positivt, är man på dåligt humör är det alltid någon som kommer och muntrar upp en. Avvikelse; En elev tyckte att absolut ingenting var roligt och motiverade detta med att det saknades något att göra på raster och att det alltid var något som störde musik- och bildverksamheten. Som svar på vad som var jobbigast nämnde en musiken, tre stycken tyckte det var svårt att komma upp på morgonen och tre av eleverna tyckte att det inte fanns någonting jobbigt. En elev tyckte att eleverna var jobbigast. På frågan om vad de gjort under året sade de flesta elever kärnämnen, musik, bild, keramik och video. Enstaka elever nämner foto och Arbetssätt och lärande På samma fråga svarade föräldrarna matematik, engelska, svenska, film, musik, keramik. En förälder berättade att hennes dotter återupptagit skrivande. Hon har jobbat väldigt mycket med matten, svenska och engelska. Gjort en skiva, spelat mycket musik. Mycket roligt som händer också, inte bara skola. Hon tycker det är jättekul. Hon vill gärna sjunga, hon har jättebra röst. Alla elever var nöjda med vad de gjort, några väldigt nöjda. Alla föräldrar var också nöjda, men en mor svarade att hon inte hade så mycket inblick i det. Andra intressen som eleverna utvecklat under året var musik, ljudmixningsteknik, matte. En hade inte utvecklat något speciellt intresse, men skulle vilja ha gjort mer med bild om undervisningen varit annorlunda, mer konkret. Föräldrarna nämnde musik i de flesta fallen och även film, skrivande, målande. Skrivande, ritande och målar en del. Det gjorde hon inte innan. Hon har börjat umgås med kompisar från tidigare i skolan igen. Hon har blivit mer aktiv igen. Alla elever sade att de fått mycket stöd och hjälp när de behövt det. Väldigt mycket. Aldrig fått så mycket stöd av några lärare. Både i mitt privatliv och i skolan. Det är det som varit det bästa, lärarna är inte bara där för att lära ut.

Utvärdering Flodagruppen 9 Föräldrarna hade samma uppfattning. Han var som en vägg, men den har börjat öppnas. Alla elever utom de två som är på Fagared hade planer på att studera vidare, några var osäkra på om de skulle komma in på de program de sökt. Flickorna hade sökt till Barn och Fritidprogrammet, en av dem dessutom på Personlig stil och på Omvårdnad, en funderade på estetiska programmet. Pojkarna hade sökt till Fordonsmekaniska programmet. Orsaken till deras val var för pojkarna intresse för bilar och för flickorna var det mer frågan om att Barn och Fritid kunde vara en del i en längre utbildning. Alla flickorna hade drömmar och förhoppningar om högre studier till psykolog, socionom och barnmorska. En av pojkarna hade också tankar på att eventuellt bli socionom. De hade en optimistisk inställning till vidare studier. De flesta hade intressen bredvid studierna som de eventuellt ville fortsätta med; musik, foto, video, ljudteknik. Föräldrarna hade samma uppfattning som sina barn om hur framtiden ser ut. De visste vilka linjer barnen sökt till. Tre av föräldrarna sade att de hoppas att barnen kommer in. En del föräldrar uttryckte oro för hur det skulle bli efter Flodagruppen, de högre kraven, stressen, större grupper. Jag hoppas att hon kommer in på den linjen hon vill komma in på: Omvårdnad. Men jag är lite rädd för hur hon ska klara det i och med att det blir ett högt tempo. Tufft det blir det ju, det är klart. Hoppas att hon ska tycka det är kul. Störningarna är mycket det här med stor klass. Hon märker också tydligt av hur kemin mellan lärarna är: Jag känner redan nu att jag är lite orolig för henne. Slutsatser enligt svar från elever och föräldrar: 1. Eleverna har sluta skolka, börjat hålla tider, tycker det är roligt i skolan blivit motiverade att sköta studier 2. Eleverna har planer för vidare studier, de har utvecklat andra intressen också som de vill fortsätta med 3. Vilka förutsättningar för och delar i verksamheten som är nödvändiga för det resultat som uppnåtts Alla tyckte att det var bra att verksamheten är på en annan plats än det övriga Lerums gymnasium med motivationen att alla håller på med samma sak, det är lättare när det inte är så mycket folk runtomkring Det minimerar risken för skolk, det finns ju inget att skolka till.

Utvärdering Flodagruppen 10 De trodde inte att det skulle fungera att ha verksamheten på Dergården; Det skulle bli mycket spring. Jag tror inte att vi hade fått så bra kontakt med kompisarna här om vi hade varit på gymnasiet. Då hade ju alla gått iväg och pratat med sina kompisar och så. Nu är vi så illa tvungna att lära känna varandra. Alla föräldrar sade att de tyckte det var bra, en förälder tyckte både och; att det var bra med en liten grupp men att hennes barn kanske skulle in i skolan. Anledningarna till att de tyckte det var bra var att det var lugnare, att det inte fanns kompisar som drar och andra störningar samt att de fick jobba för sig själv. Samtliga elever ansåg att det var en bra storlek på gruppen, de får mer kontakt med varandra och lärarna, alla känner alla, ingen blir utstött. Det är bra med en så liten grupp, för då behålls den här gemenskapen och det är den som är viktig. Få vara en i gruppen, vissa kanske alltid har haft svårt med det, i vanliga klasser. Men här, man kommer in pfui-direkt Alla föräldrar svarade att de tyckte det var bra med så få elever och motiverade det med att det underlättar koncentrationen, minskar störningarna. Eleverna har fått mycket stöd och hjälp när de behövt det. Alla föräldrar svarade att deras barn fått mycket stöd och hjälp. Alla lärare fick mycket beröm av eleverna med tre undantag. Dvs. två av eleverna hade kritik eller uttryckte att de inte stämde med en eller två av lärarna. De flesta eleverna betonade sådant som lärarnas förmåga att vara personliga och att göra lektioner roliga. Alla föräldrar var nöjda med lärarna, utom en som hade kritik mot en lärare, för att han kanske blandar in lite för mycket egna känslor. Egna åsikter. Jag har inte hört min son klaga på en enda person och det är helt otroligt jämfört med tidigare skolor, högstadiet, där han jämt klagade på lärarna. Där var det fel på alla och nu är det inte fel på någon. Och det gör att han är mer mottaglig på lektioner, av att lära sig.

Utvärdering Flodagruppen 11 Alla elever tyckte att lärarna jobbade bra tillsammans utom en som svarade vet ej. Ja, jag har inte känt av några motsättningar. Vi har fått väldigt bra kontakt med dem eftersom vi träffar dom så mycket. Det var kaotiskt under hösten, men det har blivit bättre. Det märks att vi har utvecklats. Bra att vi fick in kärnämnen. Tre av föräldrarna svarade att lärarna verkade jobba bra tillsammans, de andra visste inte, kunde inte bedöma det från den kontakt de haft. Inga elever tyckte att någon av personalen skulle ha arbetat på ett annat sätt än de gjorde, utom en som hänvisade till svaret på förra frågan. Nej, jag tycker att det varit bra. Vi har rätt mycket att säga till om, om något inte fungerar så lyssnar de. Vi har ju utvärdering och planering varje vecka och jag tycker de systemen har fungerat väldigt bra Två av föräldrarna tyckte inte heller att någon personal skulle ha arbetat annorlunda, de andra kunde inte bedöma det från den kontakt de haft. Elevernas förslag till förändringar var ett fikarum med stereo, lite mer avslappnat, soffor, sköna stolar, en diskmaskin, pingisbord, TV, lite spel på datorerna, fler fönster i lokalerna, gymnastik med de andra eleverna för att få godkänt i ämnet. En diskmaskin. Det blir kö för att diska och rasten är ändå så kort, ibland har man inte diskat klart när det blir lektion osv. Kanske en soffa, ett litet rum som är mysigt, någonstans att ta det lugnt, vila sig. Fem av föräldrarna sade att de inte hade några förslag till förändringar. Två av föräldrarna tyckte att det skulle varit bra att kunna erbjuda SO-ämnen till de elever som så önskade. Slutsatser enligt svar från elever och föräldrar: 1. Det är bra att verksamheten bedrivs i lokaler utanför Dergårdens gymnasium 2. Det är bra med en liten grupp elever, 7 10 st. 3. Det är bra med mycket stöd och hjälp till eleverna.

Utvärdering Flodagruppen 12 Analys av intervjusvaren Enligt syftet är värdefulla resultat främst att återväcka lusten till att lära hos eleverna, att öka deras sociala kompetens och att stärka deras självbild. Det är också viktigt att de får betyg och grundskolekompetens. Dessa resultat har i de flesta fall uppnåtts till en tillfredsställande nivå. Metoden för att mäta dessa resultat har varit att direkt fråga eleverna och deras föräldrar. Samtliga elever och föräldrar är eniga om att skolk minskat och motivationen ökat. Därmed är det centrala och viktigaste målet i projektet uppnått. Vad som nu är viktigt att uppmärksamma är hur detta uppnåtts, med vilka insatser och förutsättningar. Det är också viktigt att se på vad detta leder till, hur dessa ungdomars framtid ser ut. Villkoren i vanliga nationella program skiljer sig starkt från de villkor som gällt i Flodaprojektet. Hur kan denna nyväckta motivation bibehållas, hur kan man stadga upp deras vidare utveckling i en studiesituation? Projektet har gett ett gott och önskvärt resultat som motsvarar de mål man satt upp och de förväntningar man haft. I detta projekt är man främst intresserad av att återväcka lusten till att lära hos eleverna samt stärka andra egenskaper nödvändiga för att fungera i en studiesituation med andra elever och med ansvar för sitt eget resultat. Diskussion Frågor som väcks: Hur ska personalen kunna få stöd när det behövs? Hur går det för eleverna efter FG? Är ett år tillräckligt? Det är önskvärt att engagera familjen i verksamheten, hur ska detta kunna ske? Kanske eleverna ska till det vanliga IVP i ett år innan de går in på nationella program? Hur kan behov av handledning för personal tillgodoses?. Johan Heintz johan.heintz@kulturverkstan.net