2010 höjdes det högsta möjliga ersättningsbeloppet från 40 000 kronor till 42 000 kronor.

1 INDIVIDUELL VISNINGSERSÄTTNING IV 2014 Redogörelse över medlens användning. I december 1996 beslöt riksdagen att en individuell visningsersättning, IV, skulle införas och anslog första gången 1997 10 000 000 kronor till BUS för fördelning. För 2014 var anslaget 36 205 000 kronor varav administrationskostnaden fick uppgå till högst 2 000 000 kronor. IV är ett individualiserat fördelningssystem som beräknas på grundval av, av konstnären utförda konstverk, som är i offentlig ägo. En sammanfattning av systemet är infogat som bilaga 1. Bilaga 2 är statistiskt utfall av fördelningen för 2013, ansökningshandlingar och blankett ligger som bilaga 3 4. Förändringar i systemet 2009 genomfördes en genomgripande utvärderingen av IV-systemet som resulterade i förändringar av regler och poängsystem vilket fått till följd att jämförelser bakåt i tiden till viss del försvårats. 2010 höjdes det högsta möjliga ersättningsbeloppet från 40 000 kronor till 42 000 kronor. 2011 har en genusundersökning i form av en intern förstudie genomförts, den har dock inte lett till förändringar av IV. Administration och information Varje år får varje upphovsman en ansökningsblankett, samt personlig utskrift av de uppgifter BUS har registrerade från tidigare års anmälningar. Den som sökt IV tidigare och som inte har några ändringar att rapportera behöver inte lämna ny ansökan för innevarande år. BUS har mottagit närmare 900 blanketter med ändringar/kompletteringar/nyanmälningar av verk avseende redan anmälda konstnärer för 2014, samt 75 nya ansökningar. Efter borttagande av 58 avlidna konstnärer samt 1 som avsagt sig ökar systemet "naturligt" med 16 konstnärer. Efter en genomgång av utlandsboende konstnärer har 14 konstnärer tagits ur fördelningen med anledning av att de inte visat att de varit stadigvarande boende i Sverige. Netto ökar antalet konstnärer i systemet med 2 personer. Till de 224 926 verk som är godkända, kodade och registrerade i IV-systemet, har 4 399 nya konstverk godkänts som ersättningsberättigade 2014. 3 026 verk har tagits bort ur systemet sedan 2013 på grund av att upphovsmannen avlidit eller att verken förstörts/inte längre existerar. Nettoinflödet av verk är därmed 1 373 stycken vilket motsvarar 0,61 % av det totala antalet verk. IV-systemet är integrerat med BUS administrativa system, vilket möjliggör en rationell hantering och samordning samt gör investeringar i programvara billigare eftersom dessa delas av fler nyttjandeområden. Det gör också uppgiftshanteringen rationell eftersom flera av upphovsmännen redan får andra ersättningar från BUS. Under 2013 har systemet genomgått en större förändring, tidigare Visual Basic baserade system har ersatts med ett system byggt i.net miljö. Moderniseringen har fortsatt 2014 då systemet internet anpassats och ansökan ska kunna ske genom en inloggning från ansökan 2015. Nedlagda investeringar skrivs av på 3 år. I det administrativa arbetet ingår omfattande kontaktarbete med sökande konstnärer, registrering och kontroll av inkomna ansökningar, sammanställning av uppgifter och

2 bearbetning i särskilt utformat program, beräkning och utbetalning av ersättning, meddelande och utbetalning till dem som erhåller ersättning, meddelande till dem som inte erhållit ersättning, bearbetning av returnerade beslut och/eller ersättningar, adressökning etc. Där ingår även att nå nya som tidigare inte sökt ersättningen men som kan vara berättigade. En handläggare arbetar heltid med IV men de flesta av BUS anställda är involverade i olika processer. Kostnader 2014 Extra personal med lönebikostnader Fast anställd med lönebikostnader Porto och trycksaker Del av lönekostnader annan personal, ej ledning Del av kostnader för styrelse och vd Del av kontorskostnader (hyra, tel., kontor etc.) Datorprogram utveckling, underhåll Underskott 2013 Totala kostnader 2014 20 367 kr 518 058 kr 48 143 kr 509 102 kr 435 273 kr 406 019 kr 594 184 kr 242 005 kr 2 773 151 kr Kostnaderna för 2012, 2013 och 2014 belastas med utvecklingen av datorprogram eftersom BUS är i en process av uppdatering av programvaran från Visual basic till ett modernt program. Under 2013 och 2014 har IV systemet stått i förgrunden och det är nu överfört i ny miljö vilket innebär att ansökan/anmälan av verk kommande år kommer att ske genom inloggning på BUS hemsida. Data kommer att därmed kunna hanteras mer rationellt, till ökad kvalitet och säkerhet. För kommande år återstår vissa delar som IV systemet adresserar i övrigt system, datakostnaderna kommer därför att vara relativt höga även fortsättningsvis men på en lägre nivå än 2013 och 2014. Det underskott som nu finns i systemet om knappt 750 000 kronor kan hänföras till uppdateringen av datasystemet. Det är bakgrunden till att BUS begär ett ökat anslag för administrativa kostnader 2015. Rutiner för uppföljning och kvalitetssäkring En reserv om 50 000 kronor har avsatts för att ersätta dem som blivit felaktigt behandlade. Eftersom databasen innehåller historiska uppgifter (ägare, pris, placering etc.) om 224 926 konstverk inköpta av offentliga institutioner under 60 år och eftersom de flesta uppgifterna är inhämtade från konstverkets upphovsman utgår BUS från att det fortfarande finns en del felaktigheter. Dessa uppgifter rättas efter hand genom kontakt med olika inköpare. Konstnärer kommer också själva in med korrigerade uppgifter. Felaktiga uppgifter har rensats ut från systemet, dessa har sammantaget haft mycket lågt ekonomiskt värde. Utfall av fördelningen Fördelning av medel ägde rum i december. De som nått poäng understigande en viss nivå (15 poäng) kom inte att få ersättning. De med poäng överstigande maximinivån (1 228 poäng) erhåller inte ersättning för dessa poäng. Poängskalan sträcker sig per individ från 1 poäng till 3 221 poäng. 121 konstnärer har poäng överstigande nivån för maximal ersättning (1 228 poäng). Tabell 1 Jämförelser av poänggränser samt poängvärde och anslagsutveckling i kronor:

3 1 poäng = Miniminivå Maximinivå Anslag kr 1997 13,20 kr 76 p/1 000 kr 1 515p/20 000 kr 10 000 000 1998 12,00 kr 84 p/1 000 kr 1 672p/20 000 kr 10 000 000 1999 13,37 kr 75 p/1 000 kr 1 496p/20 000 kr 11 800 000 2000 12,15 kr 42 p/500 kr 1 646p/20 000 kr 11 800 000 2001 14,00 kr 36 p/500 kr 1 789p/25 000 kr 14 400 000 2002 14,90 kr 34 p/500 kr 2 008p/30 000 kr 16 520 000 2003 16,17 kr 31p/500 kr 2 178p/35 000 kr 18 205 000 2004 18,80 kr 27p/500 kr 2 137p/40 000 kr 23 205 000 2005 18,22 kr 27p/500 kr 2 203p/40 000 kr 22 972 000 2006 20,09 kr 25p/500 kr 1 992p/40 000 kr 26 249 000 2007 20,03 kr 25p/500 kr 1 993p/40 000 kr 26 746 000 2008 19,89 kr 26p/500 kr 2 020p/40 000 kr 27 013 000 2009 33,81 kr 15p/500 kr 1 193p/40 000 kr 32 713 000 2010 34,72 kr 15p/500 kr 1 162p/42 000 kr 34 213 000 2011 34,66 kr 15p/500 kr 1 212p/42 000 kr 34 213 000 2012 34,48 kr 15p/500 kr 1228p/42 000 kr 35 063 000 2013 33,43 kr 15p/500 kr 1240p/42 000 kr 35 063 000 2014 34,41 kr 15p/500 kr 1228p/42 000 kr 36 205 000 2009 reformerades IV systemet vilket innebar att antalet totala poäng minskades med ca 40 %. Det måste beaktas när man jämför 2009 och senare med tidigare år. Av tabellen framgår att om anslaget minskar eller är oförändrat så minskar poängvärdet vilket får till effekt att det behövs ett ökat antal poäng för att nå samma ersättning som individen hade föregående år. Även en för låg anslagsökning, som år 2008, 2012 och 2013, ger samma effekt. Det omvända sker vid en ökning av anslaget, som är högre än tillväxten av antal konstnärer och verk i systemet. För 2014 ökar poängvärdet men det når inte upp till värdet 2010, tidigare urholkning av anslaget i förhållande till dess underliggande tillväxt kvarstår med andra ord även 2014. Den rensning som gjorts i systemet av utlandsboende (stadigvarande vistelse) har medfört en viss engångseffekt som medför ett ökat poängvärde. Statistik för fördelningen åren 1997 till 2014 ligger som bilaga 2 (tabell 2 6). Rubrikerna sökande respektive mottagare nedan refererar till bilagda tabeller. Sökande Antalet nysökande har ökat med 75 konstnärer (1,9 %), 58 avlidna under år 2013, 1 som avsagt sig samt 14 som tagits ur såsom icke stadigvarande vistande Sverige har tagits ur systemet 2014. Netto innebär detta en ökning med 2 nytillkomna personer i systemet som har 4 025 sökande. Antalet sökande minskar i åldersklasserna födda före 1950 och ökar i födda efter 1950. Födda efter 1960 är 31 % av de sökande. Kvinnorna är cirka 59 % av sökande och männen cirka 41 %. Av de netto 2 nya i systemet är 10 kvinnor medan antalet män minskar med 8. Av de 314 födda på 1970-, 1980-, 1990-talen är 201 kvinnor och 113 män. Även för födda på 1930-, 1940-, 1950- och 1960- talen är kvinnorna flest, endast i den äldsta ålderklassen födda 1929 eller tidigare är männen fler. De kvinnliga sökande ökar i absoluta tal och för första gången i IV systemet kan det noteras att de manliga

minskar i absoluta tal. Det förklaras av att inströmningen i konstnärsyrket sker till större delen från den kvinnliga befolkningen vilket är motsatsen mot för 50 år sedan och de äldre manliga konstnärerna avlider. Om vi gör en prognos 10 år framåt kan vi troligen se att vi har en fördelning mot 65 % kvinnor och 35 % män i IV systemet. IV motsvarar till stor del ålders- och könssammansättningen inom konstnärskåren. Mottagare 352 konstnärer (350 sökande år 2013) motsvarande 8,8 % (8,7 % 2013) av de sökande hamnade under gränsen för att få 500 kr, vilken för 2014 var 15 poäng. Det innebär att 91,2 % av de sökande får ersättning, det är 3 673 konstnärer. Fler kvinnor än män söker och får IV. 1 663 män söker och 1 554 (93,5 %) får IV. 2 362 kvinnor söker IV och 2 119 (89,7 %) får IV. Från 1997 och framåt har relationen mellan sökande och sökande med ersättning förbättrats från 62 % till 89,7 % för kvinnor och 75 % till 93,5 % för män. Drygt 10 % av kvinnorna som söker når alltså inte miniminivån 500 kronor vilket motsvaras av 6,5 % av männen, trots förbättrade relativa tal kvarstår en märkbar skillnad mellan könen. Fördelad på kön och ålder dominerar kvinnorna i åldersgrupperna födda 1940 eller senare där kvinnorna är 1 759 medan männen är 1 184. Bland de äldre är det 370 män jämfört med 360 kvinnor. Trenden är att kvinnor ökar snabbare än männen även bland mottagarna, även om det går långsamt. Könsfördelningen är intressant när ersättningsnivåerna jämförs. Kvinnorna är fler i den lägsta ersättningsnivån och männen dominerar i de högre. Jämför man tabellerna (tabellen Kvinnor minus män bilaga 2 tabell 6) ser man att männen dominerar i de höga ersättningsgrupperna som sammanfaller med högre ålder, kvinnorna dominerar i de lägre ersättnings- och åldersgrupperna. Kvinnorna är fler i alla ersättningsnivåer upp till 25 000 kronor då männen blir fler. I åldersgruppen födda 1939 eller tidigare erhåller 730 av 756 sökande ersättning (97 %) vilket kan jämföras med födda 1960 eller senare som är 1 257 sökande och 787 mottagare där andelen var 63 %. Statistiken verifierar att det tar lång tid att etablera sig i konstnärsyrket, att försäljning av konstverk är en långsam spridningsform, att ålder därför är en positiv faktor när det offentliga innehavet av konst mäts, att konstnärskåren varit manligt dominerat fram till för 30 år sedan och att det därefter bryts och vi ser istället fler kvinnor än män i yrket. Tendensen slår också igenom i IV-fördelningen där kvinnornas andel av ersättningen är ökande, även om det sker långsamt. En påverkbar förklaring till den långsamma förändringstakten är den svaga anslagsökningen. Man kan också från åldersstatistiken se att det behövs (kompletterande och ökade) insatser för de yngre konstnärerna. Den regionala fördelningen är inget överraskande resultat, spridningen av IV är geografiskt neutral i den meningen att den följer kända mönster över hur konstnärskåren är spridd över landet. Genus 2011 genomfördes en förberedande genusstudie av IV som undersökte om ersättningen fungerar könsmässigt neutralt och, om så inte är fallet, finna förklaringar till detta, samt ge underlag till ett ställningstagande om hur frågan ska föras vidare. 4

Det är fler kvinnor än män som söker IV och får ersättning. 59 % av sökande och 58 % av de som får ersättning är kvinnor. I denna del framstår IV-systemet som jämställt. Men i fördelningen av ersättningar, mätt som genomsnittlig ersättning i varje statistikgrupp gånger antalet individer i gruppen, visas att männen får ca 17 211 000 kronor (50 %) medan kvinnorna får 16 994 000 kronor (50 %). I genomsnitt får männen därmed ca 11 075 kronor (10 950 för år 2013) medan kvinnorna får 8 020 (7 750 för år 2013) kronor. Vi ser en markerad skillnad avseende storleken på ersättningen till män och kvinnor, i genomsnitt 3 055 kronor. Samlat får kvinnorna 6 473 000 kronor mindre i ersättning totalt, det beloppet behöver tillföras för att skapa samma genomsnittliga ersättning. Tabell 6, i bilaga 2, Kvinnor minus män åskådliggör skillnaden i varje cell. Antalet personer har färgats rött och minustecken anger att männen är fler i en inkomstgrupp. I kronkolumnerna har det förutom minustecken angivits med gul färg när männen har mest pengar. Tabellen är framräknad genom att en genomsnittlig inkomst beräknats i de olika inkomstgrupperna, i den lägsta det verkliga genomsnittet medan det i de övriga är det mittersta beloppet (t ex i gruppen 30 000 34 999 är mitten 32 500), det beloppet har multiplicerats med antal män respektive kvinnor och sedan anges kvarvarande belopp (det kan lätt kontrolleras genom att i gruppen 30 34 999 ser man att två män födda 1929 eller tidigare ggr 32 500 ger 65 000). Tabellen visar tydligt snedfördelningen i inkomster mellan män och kvinnor i systemet. Orsakerna till den sneda fördelningen i IV-systemet har ingen enkel och direkt förklaring utan följer de bakomliggande faktorerna som styr inköpspolitik och konstnärskarriärer i samhället. Graden och arten av yrkesverksamheten och vilka kunder man primärt har som konstnär bestämmer till stor del hur ersättningen beräknas eftersom det är dessa faktorer som ger utslag vad gäller den konst som köps in till allmänna och offentliga platser. Konstnärens ålder, som ofta betyder lång tid i yrket och flera verk i offentlig ägo, är inte ensamt förklaringen och en fördjupad undersökning behöver bättre beskriva effekterna av åldersfaktorn. En modell för detta behöver utvecklas och därmed skulle faktorn kunna följas varje år. IV-systemet är komplext och det är därför svårt att genom en förändring nå en önskvärd effekt utan att förändringen påverkar även andra faktorer vilket ger effekter som inte är önskvärda eller förenliga med systemets förutsättningar. IV systemet speglar ganska väl en komplex verklighet. Frågan är om man ska nöja sig med det eller om IV istället borde justera för orättvis könsfördelning i samhället i övrigt. Det är den fråga, som efter en genusundersökning, kan och bör diskuteras utifrån olika aspekter. En genusundersökning kan också peka på andra angelägna förändringar av konstnärspolitiken. Efter förstudien 2011 konstaterades att ett bredare perspektiv behövs. Ett vetenskapligt projekt borde ta ett större grepp och även infoga andra aktörer, såsom Statens konstråd, större offentliga uppdrag samt bidragen från Bildkonstnärsfonden och Konstnärsnämnden. Dessutom bör regionala och kommunala aktörers verksamheter tas med i bilden Unik databas Genom den databas som byggts upp av BUS förfogas nu över en unik förteckning över samhällets offentliga konstinnehav. BUS ser det som angeläget att med Kulturdepartementet diskutera fram utvecklingsplaner för databasen och ett vidgat användningsområde. 5

Information Under året har 1000-tals konstnärer engagerat sig för att få till stånd ett ökat anslag och särskilt pekat på de positiva effekterna av detta när det gäller jämställdhet och som kompensation för ett svagt socialt skydd. Kunskapen om IV hos konstnärerna är god och deras stöd för systemet visar sig i praktisk handling. Den valkompass som gemensamt utformades av bildorganisationerna i Sverige visade att det politiskt finns en bred insikt om att IV är ett starkt funktionellt verktyg för att stärka konstnärens position i samhället. Slutsatser av IV Den individuella visningsersättningen speglar de existerande strukturerna i konstnärskåren, de villkor under vilka konstnärerna utvecklar sin yrkeskarriär och hur konsten sprids i samhället. IV:n är därför mycket effektiv som generellt stöd till bildkonstnärerna. Den ger ersättning för det som konstnären typiskt sett gör. IV fungerar i mindre grad styrande mot ett specifikt mål t e x jämställdhet mellan män och kvinnor, vilket framgår av förstudien på området, men IV ökar inkomsterna för både män och kvinnor vilket är bra i sig på bildkonstområdet där låga inkomster är ett generellt och stort problem. IV:n går till de yrkesverksamma konstnärerna, de som varit verksamma under en lång tid och spridit verk till offentliga institutioner. Bakom en sådan spridning ligger en allsidig yrkesverksamhet med utställningar, deltagande i tävlingar, lämnande av förslag etc. Kvalitetskrav ställs av den som köper in konsten, av beställaren, men inte i IV-systemet. Systemet ställer däremot krav på att nå ett visst antal poäng för att få ersättning från IV och enstaka inköp ger inget genomslag i IV-ersättning. IV:n verkar inte styrande på det beteende som utvecklas på marknaden utan förhåller sig neutral även i detta avseende. Det samlade IV-resultatet beror på en mängd olika personers beslut och kan inte styras av en enskild person, nämnd eller inköpare. Kriterier som ställts upp för att ett bra konstnärsstöd ska uppfyllas. - IV-ersättningen minskar beroendet av icke konstnärliga inkomster och låga samt ojämna inkomster kompenseras. - IV-ersättningen utgår årligen och kan därför kalkyleras som en förstärkning av den totala årliga inkomsten av konstnärlig verksamhet. - IV-ersättningen stimulerar till att konstnärligt skapande sker, och kanske särskilt riktad mot offentliga miljöer. - IV-ersättningen har objektiva krav som när de uppfylls ger rätt till ersättning. Det går att avläsa effekten av IV-ersättningen. Konstnären ges ett ekonomiskt tillskott som grundas på yrkesverksamhet. Konstnärerna och konstverken är spridda över landet. Systemet är generellt eftersom man inte efterfrågar inkomstsituation och liknande. Det är en ersättning som den som uppfyller kraven har rätt att få ut. Konstnärerna stödjer den utveckling av IV som påbörjades 1997 eftersom man vill ha ersättning för den nytta som man genom sitt arbete tillför samhället. IV är ett system som synliggör nyttan av konsten, ett av få sådana system. IV bör ses i samband med andra konstnärspolitiska insatser, särskilt utställningsersättning och användning av MU avtal, förstärkt upphovsrätt samt åtgärder från Konstnärsnämnden, Statens konstråd, konstmuseerna, landsting och kommuner. IV kan inte ersätta andra kulturpolitiskt motiverade insatser, som till exempel stöd till unga 6

7 konstnärer. IV utgör tillsammans med andra insatser grundvalen för en god konstnärspolitik som tar fasta på att ersätta konstnären för den insats konstnären gör i samhället. Stockholm 2015-02-02 Mats Lindberg, VD Bilagor: 1 Sammanfattning av IV-systemet 2 Statistiskt utfall av fördelningen 2013 3 Ansökningshandlingar 4 Ansöknings blankett

8 Bilaga 1 Fördelningssystemets utformning i sammanfattning Ersättningen utgår som kompensation för att offentliga institutioner har möjlighet att offentligt visa de konstverk de förvärvat från konstnärerna. Visningsersättningen grundas inte på upphovsrättslagen, men det finns principiella likheter med upphovsrättsliga ersättningar, en ersättning för visningsrätten till den offentliga konsten. Det är en kompensation för att visningsrätten av överlåtna verk är inskränkt i upphovsrättslagen. Se Lag 1960:729 om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk). 1 BUS har byggt upp ett fördelningssystem som är objektivt och ger alla samma möjligheter att söka om att få ersättning och kontrollera att man blivit korrekt behandlad. Ett poängsystem ger underlag för fördelning av ersättningen. Varje verk som är ersättningsgrundande tilldelas poäng. Poängmodellen värderar den prestation som ligger bakom varje verk, samt verkets exponering för allmänheten (jämför boklån, offentligt framförande av musik). Mindre verk får utifrån dessa utgångspunkter lägre poäng än stora gestaltningar som är centralt placerade. En diskussion har förts om de flöden av betraktare som passerar och tar del av vissa konstverk i förhållande till andra. Vissa offentliga miljöer värderas därför högre än andra till exempel torg, allmänna parker, centralstationer etc. Konstverkets försäljningspris läggs till grund för poängsystemet. Tidigare försäljningspriser räknas upp till dagspris, varvid KPI, rensat från skatter och avgifter, har använts. Konstverk utformade efter beställning och uppdrag (till exempel tävling) placeras normalt på mycket publika platser i jämförelse med så kallad lös konst (inköpt på galleri eller direkt hos konstnären). Dessa beställda konstverk ges därför en extra uppräkning (multiplikator). Endast konstverk som används offentligt ger rätt till ersättning. Förordningen anger i 1 Ersättning enligt denna förordning kan betalas till bild- och formkonstnärer för att deras verk i offentliga institutioners ägo visas för allmänheten eller används på något annat allmännyttigt sätt (individuell visningsersättning). Upphovsmannen anmäler sina konstverk till BUS, som genom poängsystemet beräknar ersättningens storlek. Obligatoriska uppgifter, för lös konst, har varit pris, inköpt år, ägare samt för beställd konst även plats och placering. Alla konstverk ges poäng beroende på deras inköpspris. Det bakomliggande antagandet har varit att dyra konstverk normalt finns på mer publika platser än de billigare konstverken. Vidare har extra poäng via uppräkningsfaktorer tilldelats till beställda verken, som ofta har varit ämnade för en bestämt byggnad eller plats där miljön är publik. Systemet utgår alltså från att konstverk som många tar del av ska tilldelas fler poäng än de konstverk som inte är publika.

9 Poängsystemet följande poäng ges: ALL KONST BESTÄLLD KONST VÄRDEPOÄNG Pris kr Poäng Kategori Multiplikator 0 2 000 1 I 2 2 001 5 000 2 II 4 5 001 20 000 3 III 7 20 001 150 000 5 IV 10 150 001 300 000 8 300 000 12 1 Lag om upphovsrätt 20 När ett verk har utgivits får de exemplar som omfattas av utgivningen visas offentligt. Motsvarande gäller när upphovsmannen har överlåtit ett exemplar av ett konstverk. Kategorisering av beställd konst har skett enligt två huvudgrupper med två undergrupper. Slutna platser med: Öppna platser med: små flöden av människor, kategori I stora flöden av människor, kategori II små flöden av människor, kategori III stora flöden av människor, kategori IV IV-nämnden har kategoriserat ett antal offentliga miljöer enligt dessa kriterier. Ortens storlek eller befolkningsantal bortses från, konstverkets placering är enda kriteriet. Det innebär att miljöer behandlas lika, oavsett var i Sverige de finns. Det är en nödvändig generalisering. Exempel på offentliga miljöer där IV-nämnden angivit kategori: Kategori I: Polishus, kliniker, regementen, stadshus inne, klassrum, tingshus, psykiatrisk mottagning, servicebostad, sjukhem, väntrum sjukhus, daghem, sessionssal hos myndighet. Kategori II: Arbetsförmedling, ambassader, skolor, sjukhuskorridor, vårdcentral, högskola, hisshall sjukhus. Kategori III: Konsertsal, sjukhus innegård, sportanläggningar, gångtunnel, dagis ute, stadshus entré, vårdcentral foajé, biblioteket, museum, aula, offentlig matsal sjukhus. Kategori IV: Tågstation, skolgård, gågata, T-banestation, huvudentréhall sjukhus, torg. BUS räknar ihop poängen för varje sökande och fördelar med denna som bas tillgängliga medel. Det finns en lägsta beloppsgräns om 500 kronor och en högsta om 42 000 kronor. Det innebär att man inte får ersättning under visst poängantal, samt att man inte kan erhålla mer än ett högsta belopp oavsett poängantalet. Ersättningen kan sökas av alla med konstverk i offentliga miljöer, ersättning tilldelas enligt de regler som antagits.