MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING GRUSPLANEN, STRANDÄNGENS IP, BROMÖLLA

MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING GRUSPLANEN, STRANDÄNGENS IP, BROMÖLLA SLUTRAPPORT 4 APRIL 2014

Uppdrag: 247031 Titel på rapport: Status: Miljöteknisk markundersökning, Grusplanen, Strandängens IP, Bromölla Slutrapport Datum: 2014-04-04 Medverkande Beställare: Kontaktperson: Svevia/Bromölla kommun Johnny Palmberg/Inge Ivarsson Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Magnus Johansson Sofia Kämpe, Hanna Lindvall Magnus Johansson Handlingen granskad av Magnus Johansson Datum: 2014-04-04 Tyréns AB 205 19 Malmö Isbergs gata 15 Tel: 010 452 20 00 Fax: 010-452 39 64 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.Nr: 556194-7986 2014-04-04

Sammanfattning Inom delar av Strandängens idrottsplats i Bromölla har Tyréns på uppdrag av Svevia/Bromölla kommun utfört en miljötekniks markundersökning av jord och grundvatten i området. Syftet är att bedöma föroreningsnivåer i området, vilka risker dessa innebär samt ge förslag på eventuella åtgärder. Uppdraget har omfattat kort historisk inventering, upprättande av borrprogram, fältarbete med borrbandvagn för jordprovtagning samt grundvattenprovtagning. Jordprover har analyserats med fältinstrument (PID och XRF) och valda prover har analyserats på laboratorium med avseende på de förorenande ämnen som påträffas och analyseras inom angränsande exploaterings/efterbehandlingsområde Ivöstrand/Vita Sand. Även klorid har analyserats. Undersökning av jord i området visar att området generellt är utfyllt med knappt 1,5 m fyllnadsmassor av sandig, grusig och lerig karaktär. Analyserade prover uppvisar varierande halter av förorenande ämnen. Dessa förekommer främst i fyllnadsmassorna men i begränsad utsträckning även i underlagrande naturligt material. Vid undersökning av grundvattnet i området har förhöjda kloridhalter påträffats samt förhöjda halter av vissa metaller. Halterna av organiska ämnen är generellt låga. Riskbedömning utifrån nuvarande markanvändning och en eventuell framtida markanvändning av känsligare typ (preliminärt förskola/dagis) har gjorts. Med nuvarande markanvändning utgörs den största risken av att människor kan exponeras av föroreningarna från vissa delar av området. En viss risk för spridning av förorenanade ämnen till recipienterna Ivösjön och Skräbeån som bedöms vara skyddsvärda vatten föreligger också. Begränsade åtgärder föreslås för nuvarande markanvändning med syfte att skydda människor som vistas i området. Vid en framtida känsligare markanvändning utgör barn som kommer att vistas i området det huvudsakliga skyddsobjektet varpå högre krav då ställs på jordkvalitet. Detta föranleder mer omfattande åtgärder för att avlägsna föroreningar från jord. Eventuellt kan även rening av grundvatten vara aktuellt. Eftersom förorenade massor har påträffats på fastigheterna skall denna rapport snarast delges tillsynsmyndigheten enligt Miljöbalkens regler om upplysningsplikt (10 kap 11 Miljöbalken). All hantering av förorenade massor är anmälningspliktig verksamhet. Enligt 28 i Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899) skall en anmälan om avhjälpande åtgärder lämnas in till och godkännas av tillsynsmyndigheten innan en eventuell sanering påbörjas. Uppdrag: 247031, Miljöteknisk markundersökning Grusplanen, Strandängens IP, Bromölla 2014-04-04 Beställare: Svevia/Bromölla kommun O:\KSD\247031\MG\=Arbetsarea=\PM, rapporter, kompletteringar\rapport grusplanen Strandängen\Rapport\Miljöteknisk markundersökning Strandängen.docx 3(20)

Innehållsförteckning 1 Inledning... 6 1.1 Bakgrund, uppdrag och syfte... 6 2 Befintliga förhållanden... 6 2.1 Områdesbeskrivning... 6 2.2 Detaljplan och ägarförhållanden... 6 2.3 Geologi och hydrogeologi... 6 3 Verksamhetshistorik... 7 4 Riktvärden... 7 4.1 Generella riktvärden jord... 7 4.2 Platsspecifika riktvärden jord... 8 4.3 Generella riktvärden grundvatten... 8 4.4 Platsspecifika riktvärden grundvatten... 8 5 Utförda undersökningar... 9 5.1 Provtagningsplan... 9 5.2 Provtagningsmetodik och provhantering... 9 5.3 Jordprov... 9 5.4 Fältanalyser med PID- och XRF-instrument... 9 5.5 Laboratorieanalyser jord... 9 5.6 Grundvatten - fält... 10 5.7 Laboratorieanalyser grundvatten... 10 5.8 Positionsbestämning och avvägning... 10 6 Resultat... 10 6.1 Resultat av fältanalyser... 10 6.2 Analysresultat jordprover... 10 6.3 Analysresultat grundvattenprover... 11 7 Bedömning av föroreningssituationen... 12 7.1 Föroreningsutbredning i jord... 12 7.1.1 Jämförelse mot PSR för Idrottsplan/skatepark... 13 7.1.2 Jämförelse mot PSR för Bostadsmark/förskola/handel... 13 7.2 Föroreningsutbredning i grundvatten... 13 8 Förenklad riskbedömning... 14 8.1 Riskdefinition... 14 8.2 Skyddsobjekt... 14 8.3 Känslighet och skyddsvärde... 14 8.4 Exponeringsvägar... 15 Uppdrag: 247031, Miljöteknisk markundersökning Grusplanen, Strandängens IP, Bromölla 2014-04-04 Beställare: Svevia/Bromölla kommun O:\KSD\247031\MG\=Arbetsarea=\PM, rapporter, kompletteringar\rapport grusplanen Strandängen\Rapport\Miljöteknisk markundersökning Strandängen.docx 4(20)

8.5 Bedömning av miljö- och hälsoeffekter i jord... 15 8.5.1 Befintlig markanvändning... 15 8.5.2 Förändrad markanvändning... 16 8.6 Bedömning av miljö- och hälsoeffekter i grundvatten och ytvatten... 17 8.6.1 Zink och nickel... 17 8.6.2 Klorid... 17 8.7 Sammanfattande riskbedömning... 18 9 Miljötekniska rekommendationer... 18 10 Referenser... 20 Bilagor Bilaga 1 Platsspecifika riktvärden för Ivöstrands efterbehandlingsområde Bilaga 2 Planritning Bilaga 3 Sammanställning av grundvattenrörinstallation och fältprovtagning av grundvatten Bilaga 4 Provtabell och resultat från XRF- och PID-mätningar Bilaga 5 Sektionsritningar Bilaga 6* Sammanställning av resultat från genomförda laboratorieanalyser på jord Bilaga 7 Sammanställning av föroreningshalter jämfört med framtida förändrad markyta till +8,50 Bilaga 8 Sammanställning av resultat från genomförda laboratorieanalyser på grundvatten Bilaga 9 Laboratorieanalysrapporter jord Bilaga 10 Laboratorieanalysrapporter grundvatten *endast digital redovisning, ej lämplig för utskrift Uppdrag: 247031, Miljöteknisk markundersökning Grusplanen, Strandängens IP, Bromölla 2014-04-04 Beställare: Svevia/Bromölla kommun O:\KSD\247031\MG\=Arbetsarea=\PM, rapporter, kompletteringar\rapport grusplanen Strandängen\Rapport\Miljöteknisk markundersökning Strandängen.docx 5(20)

1 Inledning 1.1 Bakgrund, uppdrag och syfte Strandängens IP är belägen i Bromöllas tätort, i närheten av Ivö-sjön (se figur 1). Delar av idrottsplatsen ingår i exploateringsområdet Ivöstrand/Vita Sand där efterbehandling av förorenad jord och grundvatten genomförs 2013-2014 för att senare exploateras för i huvudsak bostadsbebyggelse. I föreliggande rapport redovisas den miljötekniska undersökningen av den angränsande grusplanen som genomförts under januari-februari 2014. Undersökningen syftar till att få kännedom om föroreningssituationen i jord och grundvatten inom det aktuella området. Uppdraget syftar även till att översiktligt bedöma risken för människor och miljö med nuvarande markanvändning och vid en eventuell framtida markanvändning som förskola. Kortfattade förslag på åtgärder presenteras också. 2 Befintliga förhållanden 2.1 Områdesbeskrivning Undersökningsområdet utgörs av i huvudsak av en grusbelagd fotbollsplan samt i mindre omfattning kringliggande gräsytor. Grusplanen är en del av Strandängens IP i Bromölla belägen i sydvästra delen av Bromölla tätort. I norr gränsar grusplanen till exploateringsområdet med blivande bostadsbebyggelse, i väster mot fotbollsplaner (gräs), i söder mot servicebyggnader tillhörande idrottsplatsen och i öster mot ett smalt grönområde och därefter villaområden. Närmsta bostadshus från undersökningsområdet är ca 50 m. Närmsta avstånd från grusplanen till Ivösjön (belägen väster om undersökningsområdet) är ca 130 m och till Skräbeån (norr om området) ca 200 m. Undersökningsområdet är ett utfyllnadsområde som fyllts ut med massor från Iföverken. Markytan är relativt plan men i västra kanten av området finns en långsträckt jordvall som åskådarplats/avdelning mellan idrottsplanerna. 2.2 Detaljplan och ägarförhållanden Kännedom om befintlig detaljplan för området saknas. Kommunen har initierat processen mot framtagande av ny detaljplan för området. En eventuell framtida markanvändning av undersökningsområdet kan bli som förskola. 2.3 Geologi och hydrogeologi Grundvattenströmningen är sannolikt nordvästlig utifrån kännedom om exploateringsområdet Vita Sand. Ivösjön dräneras via Skräbeåns kanal ut till Valjeviken i Östersjön. På 200-400 m avstånd (västerut, söderut och österut) från undersökningsområdet finns enligt SGU s brunnsarkiv 3 st brunnar (för energianvändning, industriändamål och okänd användning). Enligt SGU s karttjänster är de naturliga jordarterna i området sand, men i mycket nära anslutning finns även grövre isälvsmaterial. På 10-20 m djup underlagrar sedimentär berggrund. Uppdrag: 247031, Miljöteknisk markundersökning Grusplanen, Strandängens IP, Bromölla 2014-04-04 Beställare: Svevia/Bromölla kommun O:\KSD\247031\MG\=Arbetsarea=\PM, rapporter, kompletteringar\rapport grusplanen Strandängen\Rapport\Miljöteknisk markundersökning Strandängen.docx 6(20)

Befintligt efterbehandlings- och exploateringsområde Vita Sand Aktuellt undersökningsområde, grusplanen Lantmäteriet Medgivande I 2012/0091. Figur 1. Översiktlig lokalisering av aktuellt undersökningsområde (samt befintligt exploateringsområde Vita Sand) Bilden är schematisk. Kartan är ett urklipp från www.eniro.se (2014-02-12). 3 Verksamhetshistorik När Skräbeån anlades 1874 sänktes Ivösjöns vattenstånd med ca 1,6 m vilket torrlade sjöbotten i strandkanten. Området har därefter fyllts ut, sannolikt i flera etapper och under längre tid. Erfarenhet från nu utförd undersökning tyder på att områdets fyllnadsmassor har likartad karaktär som de massor som påträffats inom befintligt exploateringsområde Ivöstrand och Vita Sand, d.v.s. mycket blandade grusiga, sandiga och leriga fyllnadsmassor med inslag av restprodukter såsom tegel, porslin och slagg. Massorna härstammar sannolikt huvudsakligen från Ifö-industriernas verksamhet. Påträffade föroreningar inom befintligt exploateringsområde består huvudsakligen av tungmetaller och organiska ämnen, främst PAH, men även alifater och aromater, BTEX samt fenol och kresoler. Det bedöms vara sannolikt att samma typer av ämnen förekommer inom det nu undersökta området. Utfyllnadsområdet har sedermera utgjorts av en grusad fotbollsplan. Snö- och isbekämpning med salt har utförts, varpå även klorid kan misstänkas förekomma i förhöjda halter i området. 4 Riktvärden 4.1 Generella riktvärden jord Riktvärden är hjälpmedel för utvärdering av förorenade områden och används för bedömning av föroreningsnivåer och risker för människor och miljö. För markföroreningar har Naturvårdsverket tagit fram generella riktvärden för två typer av markanvändning, Känslig Markanvändning (KM) och Mindre Känslig Markanvändning (MKM), Uppdrag: 247031, Miljöteknisk markundersökning Grusplanen, Strandängens IP, Bromölla 2014-04-04 Beställare: Svevia/Bromölla kommun O:\KSD\247031\MG\=Arbetsarea=\PM, rapporter, kompletteringar\rapport grusplanen Strandängen\Rapport\Miljöteknisk markundersökning Strandängen.docx 7(20)

(Naturvårdsverket, 2009). Beroende på hur vissa utvalda skyddsobjekt beaktas kan riktvärden för KM eller MKM användas, se tabell 1. Tabell 1. Kriterier för val av markanvändning för mark (Naturvårdsverket 2009). Skyddsobjekt KM MKM Människor som vistas på området Heltidsvistelse Deltidsvistelse Markmiljön i området Grundvatten Ytvatten Skydd av markens ekologiska funktion Grundvatten inom och intill området skyddas Skydd av ytvatten, skydd av vattenlevande organismer Begränsat skydd av markens ekologiska funktion Grundvatten 200 m nedströms området skyddas Skydd av ytvatten, skydd av vattenlevande organismer För återanvändning av jordmassor gäller generellt de kriterier som anges i Naturvårdsverkets handbok Återvinning av avfall i anläggningsarbeten (2010). Massor med föroreningshalter understigande Mindre än Ringa Risk (MRR) friklassas och får därigenom återanvändas fritt. För massor med högre halter än MRR gäller att de får återanvändas endast efter godkännande av tillsynsmyndighet (kommunens miljöförvaltning). För klorid i jord finns inga riktvärden motsvarande KM och MKM, men som jämförelse kan nämnas följande: Trafikverkets vintervägsaltning rör sig normalt om minst 0,5 kg NaCl per m 2 och år, ibland kanske upp till 1 kg. Omräknat till klorid motsvarar detta 0,3-0,6 kg/m 2, år. Enligt NFS 2004:10 (Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall) anges 15000 mg/kg TS som högsta tillåtna halt för icke-farligt avfall. Höga kloridhalter kan medföra att en aggressiv markmiljö uppkommer vilket kan skada t.ex. armerade betongkonstruktioner. 4.2 Platsspecifika riktvärden jord För efterbehandlingsområdet Ivöstrand har Myndighetskontoret i Bromölla kommun beräknat och antagit platsspecifika riktvärden (PSR) för 35 olika typer av föroreningar och fyra olika markanvändningstyper (se bilaga 1). Dessa PSR har använts som åtgärdsmål vid efterbehandlingen inom Ivöstrandsområdet. Då aktuellt undersökningsområde ligger direkt angränsande och i nuläget används som fotbollsplan så bedöms dessa riktvärden vara relevanta att använda för att bedöma föroreningsnivåer och risker. 4.3 Generella riktvärden grundvatten För grundvatten har halter av alifatiska och aromatiska kolväten jämförts mot SPBI:s branschspecifika riktvärden för grundvatten vid bensinstationer (SPBI, 2011). För metaller har SGU:s tillståndsindelning av grundvatten använts (SGU, 2013). De holländska riktvärdena target value och intervention value (Soil Remediation Circular, 2009) används också för metaller samt för fenol och kresoler där svenska riktvärden saknas. Dessutom används Livsmedelsverkets gränser för bedömning av dricksvatten (SLVSFS 2011:3). För vanadin finns inga allmänt vedertagna riktvärden. 4.4 Platsspecifika riktvärden grundvatten Inom pågående efterbehandling av Ivöstrand delområde 10 genomförs grundvattenrening av organiska ämnen och zink. För organiska ämnen har Myndighetskontoret i Bromölla kommun förelagt om vilka gränsvärden som ska gälla för när halterna av organiska ämnen i grundvatten Uppdrag: 247031, Miljöteknisk markundersökning Grusplanen, Strandängens IP, Bromölla 2014-04-04 Beställare: Svevia/Bromölla kommun O:\KSD\247031\MG\=Arbetsarea=\PM, rapporter, kompletteringar\rapport grusplanen Strandängen\Rapport\Miljöteknisk markundersökning Strandängen.docx 8(20)

anses vara acceptabla. Dessa gränsvärden används även för jämförelse mot uppmätta halter inom det aktuella undersökningsområdet. 5 Utförda undersökningar 5.1 Provtagningsplan Då inga särskilda uppgifter om att någon del av området skulle vara mer eller mindre förorenat än andra delar har framkommit så har punkterna placerats ut systematiskt för att täcka ytan. Se planritning i bilaga 2 för provpunkternas placering. 5.2 Provtagningsmetodik och provhantering Fältundersökningen utfördes enligt Tyréns interna rutiner och i tillämpliga delar SGFs fälthandbok för miljötekniska markundersökningar, kvalitetsklass B ( Standard ) enligt Rapport 1:2004. Kvalitetsklassen innebär att krav ställs på dokumentation, rengöring, provtagning och provhantering. 5.3 Jordprov Provtagningen av jord (provpunkt 1601-1627) utfördes med jordskruv monterad på borrbandvagn (Geotech 605). I provtagningspunkterna uttogs jordprover i diffusionstät påse för fält- och laboratorieanalyser. Provtagningsnivåerna delades in efter materialsammansättning och färg- och luktindikationer. Jordlagerföljder och provtagningsdjup noterades tillsammans med eventuella andra iakttagelser beträffande färg, lukt och jordens sammansättning i övrigt. Innan transport till laboratoriet förvarades proverna mörkt och svalt. Provtagningen av punkt 1601-1627 utfördes under v. 4 2014 av Tyréns fältgeotekniker Christer Olovsson. Punkt 1528 från en tidigare undersökning utförd i december 2013 inkluderas också i resultatredovisning och utvärdering. 5.4 Fältanalyser med PID- och XRF-instrument Den relativa koncentrationen av lättflyktiga kolväten (VOC) analyserades i samtliga uttagna jordprov. Fältanalysen utfördes med hjälp av fotojoniseringsdetektor (PID) av fabrikat MiniRAE 2000 för punkt 1528 och Photovac 2020 för punkt 1601-1627. Mätaren kalibrerades före användning. Undersökningen utfördes genom att luft från provpåsar innehållande jordprov sögs in till detektorn och erhållen koncentration avlästes digitalt i ppm. Ovanstående fältmätningsmetod är användbar för att avläsa halter av lätt joniseringsbara gaser i luft under en för instrumentet given joniseringspotential. Instrumentet är mycket känsligt för föroreningar bestående av exempelvis bensin, dieselolja och aromatiska kolväten samt vissa klorerade kolväten. Instrumentet är däremot inte särskilt känsligt för registrering av tyngre oljeprodukter typ motor- eller smörjoljor. Vidare motsvarar erhållna mätvärden ej faktiska halter utan endast relativa halter av lättflyktiga ämnen i jordporluften. Halter <10 ppm betraktas som låga halter. Koncentrationen av tungmetaller fältanalyserades på samtliga uttagna jordprover med ett XRFinstrument (Niton XRF för punkt 1528 och Innov-X Delta System premium för punkt 1601-1627). XRF-instrumentet är framför allt användbart för att avläsa metallerna bly (P, koppar (Cu), arsenik (As) och zink (Zn). Samtliga fältmätningar utförs på rumstempererade prover direkt på prov i påse. XRF-mätningarna utförs en gång per prov i 90 sekunder. 5.5 Laboratorieanalyser jord Utifrån fältintryck, PID- och XRF- resultat utvaldes 35 jordprover som sändes till ALS Scandinavia för analys av samtliga ämnen som det finns PSR för efterbehandlingsområdet Uppdrag: 247031, Miljöteknisk markundersökning Grusplanen, Strandängens IP, Bromölla 2014-04-04 Beställare: Svevia/Bromölla kommun O:\KSD\247031\MG\=Arbetsarea=\PM, rapporter, kompletteringar\rapport grusplanen Strandängen\Rapport\Miljöteknisk markundersökning Strandängen.docx 9(20)

Ivöstrand, se bilaga 1. 6 av proverna analyserades även för klorid. 2 prover från punkt 1527 var sedan tidigare analyserade på laboratorium. 5.6 Grundvatten - fält Installation av grundvattenrör gjordes i 5 punkter med PEH-rör, 50 mm diameter med två meters filter i botten. Punkt 1528, där grundvattenröret var 63 mm PEH-rör installerat i december 2013, provtogs också. Grundvattenprov uttogs minst en vecka efter installationen av grundvattenrör så att grundvattenytan hunnit stabiliseras. Grundvattenprov uttogs med peristaltisk pump efter omsättning av vattnet i röret. Proverna förvarades mörkt och svalt under frakt till laboratoriet. Vid provtagningen mättes temperatur, ph, konduktivitet och redoxpotential i uppumpat vatten. Mätning gjordes med fältinstrument Hanna instruments modell HI-98120 respektive HI-98130. Provtagningen utfördes v. 6, 2014 av Tyréns miljögeotekniker Hanna Lindvall. Se bilaga 3 för detaljer kring rörinstallation och fältmätningar. 5.7 Laboratorieanalyser grundvatten Grundvattenprover uttogs i 6 punkter och analys av klorid, PAH, BTEX, alifater, aromater, fenol, kresoler och metaller genomfördes av Eurofins Environmental. Vatten för metallprover filtrerades i fält. 5.8 Positionsbestämning och avvägning Punkterna mättes in i X- Y- och Z-led av Svevias mättekniker Tobias Johansson i koordinatsystem 99 13 30 och höjdsystem RH 70. För de nyinstallerade grundvattenrören mättes även grundvattenrörets överkant in. 6 Resultat 6.1 Resultat av fältanalyser Jordlagerförhållanden samt resultat av utförda fältmätningar av lättflyktiga kolväten och metaller redovisas i tabellform i Bilaga 4 samt med sektionsritningar i Bilaga 5. 6.2 Analysresultat jordprover En sammanställning av resultat från laboratorieanalyserna med jämförelse mot riktvärden redovisas i bilaga 6. Då det inte finns några antagna PSR för klorid så är de inte inkluderade i bilaga 6. Uppmätta kloridhalter redovisas separat i nedanstående Tabell 2. Fullständiga laboratorieanalysrapporter för analyser i punkt 1601-1627 återfinns i bilaga 9. Tabell 2: Uppmätta kloridhalter i 6 st jordprover. Provnummer 1605 1605 1608 1608 1618 1618 (djup i m) (0,0-0,6) (0,6-1,4) (0,0-0,3) (0,3-1,1) (0,0-0,2) (1,2-3,0) Klorid (mg/kg TS) 1490 2060 460 1880 493 68 För nuvarande markanvändning bedöms de platsspecifika riktvärdena för Idrottsplan/Skatepark vara mest relevanta, alternativt de generella riktvärdena för MKM. För eventuellt framtida markanvändning som förskola bedöms PSR för Bostadsmark/förskola/handel vara relevant, alternativt de generella riktvärdena för KM. För PSR har olika halter beräknats för jordlager belägna över respektive under 1,5 m under markytan. Vid eventuellt anläggande av förskola inom området är det troligt att markytan kommer att höjas till plushöjd ca +8,50, motsvarande vad som nu görs inom det direkt angränsande exploateringsområdet norr om aktuellt undersökningsområde. Uppdrag: 247031, Miljöteknisk markundersökning Grusplanen, Strandängens IP, Bromölla 2014-04-04 Beställare: Svevia/Bromölla kommun O:\KSD\247031\MG\=Arbetsarea=\PM, rapporter, kompletteringar\rapport grusplanen Strandängen\Rapport\Miljöteknisk markundersökning Strandängen.docx 10(20)

I bilaga 6 har PSR för Bostadsmark/förskola/handel med nuvarande markyta utgjort förstaalternativet vid jämförelse av laboratorieanalysresultaten, men det går även att utläsa hur resultaten förhåller sig jämfört med övriga markanvändningstyper. I bilaga 7 redovisas en kortare sammanställning där justering gjorts för en framtida markyta om +8,50, där en tänkt uppfyllning med rena jordmassor utförts. I denna tabell jämförs endast mot riktvärdet för Bostadsmark/förskola/handel. Denna ligger även till grund för hur profilerna (bilaga Q) redovisar föroreningshalter i prover där laboratorieanalyser utförts. Av 37 prover som analyserats på laboratorium är 9 av proverna uttagna i naturligt material. 4 av dessa innehåller halter över MRR och i 3 av proverna överskrids även riktvärdet för KM. Övriga 28 prover är uttagna i fyllnadsmassor. I 16 av dessa prover är halterna <MKM, i 9 prover är föroreningsnivån MKM-FA och i 3 prover är halterna >FA. I jämförelse mot befintlig markanvändning, vilken bedöms kunna likställas med de kriterier som PSR för Idrottsplan/Skatepark beräknats utifrån, så överskrider 6 av de 37 proverna aktuellt PSR på det för respektive prov aktuella djupet. I jämförelse mot PSR för Bostadsmark/förskola/handel med nuvarande markyta så uppfyller 18 av de 37 proverna inte aktuellt PSR. Förutsatt att markytan höjs till +8,50 så innebär det att 12 av de 37 proverna överskrider PSR enligt de nya djupen. Prover som är tagna i ett jordlager som sträcker sig över gränsen +7,00, och som därmed ligger både över och under 1,5 m under en blivande markyta om +8,50, har bedömts utifrån det djup där större delen av provet befinner sig. Se tabell 3 för en sammanställning av antalet analyserade prover och fördelning proverna med avseende på uppmätta halter samt antal prover som överskrider PSR. Tabell 3. Sammanställning av antalet analyserade prover och uppmätta halter indelade enligt <KM, KM- MKM, MKM-FA, >FA samt >PSR för Idrottsplan/skatepark, >PSR för Bostadsmark/förskola/handel vid nuvarande markyta och >PSR för Bostadsmark/förskola/handel vid höjning av befintlig markyta. Fördelning av totalt 37 analyserade prover Analyser i fyllning, totalt 28 st Analyser i naturligt totalt 9 st <KM KM- MKM MKM- FA >FA >PSR för Idrottsplan/ skatepark >PSR för Bostadsmark/ förskola/handelnuvarande markyta >PSR för Bostadsmark/ förskola/handelhöjning av markyta 11 5 9 3 6 18 12 6 3 0 0 0 1 0 Styrande föroreningar är huvudsakligen av metaller men i viss mån även av organiska ämnen (PAH, alifater och aromater) samt i några fall PCB. Vid utvärdering av laboratorieanalysresultaten bör beaktas att intryck i fält och fältmätningar använts för utval av prover till laboratoriet och att framför allt vid val av prover från fyllnadsmassorna har utval av prover gjorts för prover som misstänkts innehålla högre föroreningshalter. Det är således inte prover med en för området genomsnittlig föroreningshalt som utvalts för laboratorieanalyser vilket bör tas i beaktande när man bedömer området som helhet. I annat fall framstår området som mer förorenat än vad det sannolikt är. 6.3 Analysresultat grundvattenprover En sammanställning av resultat från laboratorieanalyser med jämförelse mot relevanta riktvärden redovisas i bilaga 8. Fullständig laboratorieanalysrapport återfinns i bilaga 10 för punkt 1606, 1608, 1616, 1618 och 1620. Uppdrag: 247031, Miljöteknisk markundersökning Grusplanen, Strandängens IP, Bromölla 2014-04-04 Beställare: Svevia/Bromölla kommun O:\KSD\247031\MG\=Arbetsarea=\PM, rapporter, kompletteringar\rapport grusplanen Strandängen\Rapport\Miljöteknisk markundersökning Strandängen.docx 11(20)

Resultaten visar att för samtliga analyser av organiska ämnen uppvisas halter under laboratoriets rapporteringsgräns, undantaget en låg halt av kresoler i en punkt (1616) och fenol i en punkt (1608). Uppmätt halt kresol är med god marginal under det holländska riktvärdet för target value och uppställt åtgärdsmål för efterbehandlingen av Ivöstrand/Vita Sand delområde 10. Uppmätt halt fenol är ca 2 gånger över target value men med mycket god marginal under intervention value. Fenolhalten är även mycket, mycket lägre än antaget åtgärdsmål för grundvatten inom delområde 10. För metaller har varierande halter uppmätts. För de flesta metallerna är halterna under rapporteringsgränsen eller låga (klass 1-2, mycket låg halt resp. låg halt, enligt SGU:s bedömningsgrunder, eller under det holländska riktvärdet target value ). Dock förekommer måttligt till mycket höga halter (klass 3-5 enligt SGU:s bedömningsgrunder) av nickel i 2 punkter och av zink i 4 punkter. Zink överskrider det holländska riktvärdet intervention value ca 2 gånger i 2 av punkterna. Nickel överskrider target value i ett prov, men halten ligger strax under intervention value. För barium är halterna generellt i nivå med target value men i ett prov är halten ca 2* target value. Detta är ändå med mycket god marginal under intervention value. För vanadin saknas riktvärden att jämföra mot men enligt Gustafsson och Johnsson (2004) är halter mellan 0,1-3 µg/l typiskt förekommande i svenska vatten. I jämförelse med detta bedöms påvisade halter vanadin i analyserade prover inte vara märkbart förhöjda. Halterna av klorid varierar kraftigt men samtliga 6 punkter uppvisar måttlig till mycket hög halt av klorid (klass 3-5 enligt SGU:s bedömningsgrunder). 7 Bedömning av föroreningssituationen 7.1 Föroreningsutbredning i jord Baserat på resultaten av fält- och laboratorieanalyser kan följande generella slutsatser kring föroreningsutbredningen inom undersökningsområdet göras; Uppmätta halter varierar kraftigt inom området mellan olika punkter och mellan olika jordlager i samma punkt. Detta tyder på att området är mycket heterogent och det är därmed sannolikt att jordlager med både högre och lägre halter förekommer inom området. Se t.ex. prover från närbelägna punkterna 1528 och 1605 där halter som underskrider PSR för bostadsmark/förskola/handel och halter som överskrider gränsen för FA båda förekommer i fyllnadsmassorna. Föroreningarna förekommer i huvudsak i fyllnadsmassorna i området. I ett fåtal fall finns låga föroreningshalter även i naturligt lagrade jordmassor, men detta förekommer endast då kraftigt förorenade massor finns i ovanliggande lager i samma punkt. Jordmassor med halter >FA förekommer i 2 punkter i vallen längs den nordvästra delen av undersökningsområdet samt i 1 punkt i dess närhet i norra delen av området. Ingen tydlig koppling mellan påvisade halter i jord och grundvatten kan göras specifikt för respektive provtagningspunkt. Inom de centrala delarna av området förekommer varierande halter, från massor som uppfyller PSR för bostadsmark/förskola/handel till massor med halter MKM-FA. I de punkter som ingår i Sektion A (bilaga 5) har inga laboratorieanalyser med halter över PSR för bostadsmark/förskola/handel påträffats. I den sydöstra delen av området är föroreningshalterna eventuellt något lägre. Uppdrag: 247031, Miljöteknisk markundersökning Grusplanen, Strandängens IP, Bromölla 2014-04-04 Beställare: Svevia/Bromölla kommun O:\KSD\247031\MG\=Arbetsarea=\PM, rapporter, kompletteringar\rapport grusplanen Strandängen\Rapport\Miljöteknisk markundersökning Strandängen.docx 12(20)

7.1.1 Jämförelse mot PSR för Idrottsplan/skatepark Vid befintlig markanvändning är PSR för Idrottsplan/skatepark relevanta jämförvärden. I jämförelse mot dem uppvisar 6 av 37 analyserade prover halter över aktuellt PSR. De ämnen som överskrider PSR är zink (3-9*PSR), barium (3*PSR), nickel (7*PSR), bly (upp till 4*PSR), PCB (upp till 9*PSR), aromat >C16-C35 (strax över PSR), PAH M (6*PSR) och PAH H (18*PSR). 3 av de 6 proverna överskrider halter för FA, varav 2 är prover från vallen; punkten 1601 (0,6-1 m u my) med halter av nickel och zink över FA samt punkten 1603 (0,2-1 m u my) med en zinkhalt över FA. Även i punkten 1528 (0,5-1 m u my) har halter över FA för zink uppmätts. Den uppmätta halten 89 mg/kg TS av PAH H i punkten 1627 (0-1 m u my) är i närheten av gränsen för FA som är 100 mg/kg TS för PAH H. Övriga prover som överskrider PSR för Idrottsplan/skatepark är punkterna 1601 (2-3,1 m u my) och 1618 (0,2-1,2 m u my) som båda uppvisar halter över PSR för bly. 7.1.2 Jämförelse mot PSR för Bostadsmark/förskola/handel Planerna på uppförande av en förskola på den aktuella grusplanen innebär en förändrad markanvändning. De riktvärden som skulle bli aktuella som åtgärdsmål är PSR för Bostadsmark/förskola/handel. Vid jämförelsen nedan har antagandet gjorts att marken kommer höjas till plushöjd +8,50 genom påförande av ca 1 m rena jordmassor. Vid detta antagande överskrider 12 av 37 analyserade prover aktuellt PSR. För 10 av de 12 proverna som överskrider PSR för Bostadsmark/förskola/handel återfinns zink och/eller barium i halter över aktuellt PSR och zink och barium är därmed de ämnen som förekommer i störst utsträckning i halter över PSR. För samma 3 prover som beskrivs i 7.1.1. ovan; 1601 (0,6-1 m u my), 1603 (0,2-1 m u my) och 1528 (0,5-1 m u my), överskrider uppmätta halter av zink gränsen för FA, vilket motsvarar halter upp till 86*PSR. Frånsett de 3 punkterna med uppmätta zinkhalter över FA ligger halterna generellt lägre, upp till 2*PSR. I punkten 1601 (0,6-1 m u my) överskrider även uppmätta halter av nickel gränsen för FA. Uppmätta halter av barium motsvarar i samma punkt halter 23*PSR och frånsett denna punkt uppvisar barium i övriga punkter halter upp till 5*PSR. I övrigt återfinns koppar (2-6*PSR), PCB (3-10*PSR), bly (upp till 2*PSR), aromater (>C10-C16) (3*PSR), aromater (>C16-C35) (4*PSR), PAH M (30*PSR) och PAH H (74*PSR) i halter över PSR för Bostadsmark/förskola/handel samt kobolt, kvicksilver och alifater (>C12-C16) i nivå med PSR. 7.2 Föroreningsutbredning i grundvatten Baserat på resultaten av utförda grundvattenanalyser för 6 punkter kan följande slutsatser dras; Inga betydande föroreningar av de analyserade organiska ämnena har påvisats i föreliggande undersökning. Metaller har generellt påvisats i låga halter, men förhöjda halter av zink och nickel förekommer inom norra och centrala delen av undersökningsområdet. Ingen tydlig koppling mellan föroreningshalt i grundvatten jämfört med i jorden i samma punkt kan utläsas. Måttligt till mycket höga halter av klorid förekommer inom området. Detta har sannolikt orsakats av snö- och isbekämpning med salt. Uppdrag: 247031, Miljöteknisk markundersökning Grusplanen, Strandängens IP, Bromölla 2014-04-04 Beställare: Svevia/Bromölla kommun O:\KSD\247031\MG\=Arbetsarea=\PM, rapporter, kompletteringar\rapport grusplanen Strandängen\Rapport\Miljöteknisk markundersökning Strandängen.docx 13(20)

8 Förenklad riskbedömning 8.1 Riskdefinition Negativ påverkan på hälsa och miljö av en förorening i mark och vatten kan enbart ske om det finns en förorening överstigande en viss halt, ett skyddsobjekt (t ex människor, recipient, vattentäkt) samt en exponerings-/spridningsväg mellan föroreningen och skyddsobjektet, se figur 2 nedan. Följaktligen innebär inte enbart förekomsten av en förorening automatiskt en risk för negativa effekter på hälsa och miljö. Figur 2. Illustrationsfigur som visar att negativ påverkan av en förorening föreligger då det finns spridningsvägar och skyddsobjekt. Saknas ett av de tre objekten föreligger ingen risk. 8.2 Skyddsobjekt Skyddsobjekt är människor och miljö som kan komma i kontakt med föroreningarna på eller från ett förorenat område. I nuläget utgör personer som nyttjar grusplanen för idrottsändamål det huvudsakliga skyddsobjektet. Närliggande Skräbeån och Ivösjön utgör också skyddsobjekt som bör beaktas. Det är dessutom av vikt att ingen återkontaminering av det efterbehandlade området Vita Sand sker från aktuellt undersökningsområde. Vidare bör grundvattnet i viss mån betraktas som skyddsvärt motsvarande bevattning, då det är möjligt att närliggande villor (öster om undersökningsområdet) kan ha egna brunnar för bevattning. Det finns ingen kännedom om att det skulle förekomma dricksvattenbrunnar i närheten av undersökningsområdet. Vid eventuellt anläggande av förskola/dagis i området utgör barn och personal som kommer att vistas på området de huvudsakliga skyddsobjekten. 8.3 Känslighet och skyddsvärde I närheten av undersökningsområdet finns enligt Länsstyrelsens och Naturvårdsverkets kartdatatjänster följande skyddsvärda natur- och kulturvärden: Tätorten räknas som särskilt värdefull kulturmiljö. I strandkanten av Ivösjön finns strandskydd. Ivösjön/Opmannasjön/Levrasjön/Skräbeån är nationellt särskilt värdefulla vatten och Ivösjön är även Natura 2000-område, samt sjö med skyddsvärda fågelarter. Närmsta vattenskyddsområde finns i norra delen av tätorten, ca 1,5 km från undersökningsområdet och på andra sidan Skräbeån. Området ligger i anslutning till ett befintligt bostadsområde och strandområdet används idag som fotbollsplan och för rekreation vilket gör att området är mycket tillgängligt för människor. Uppdrag: 247031, Miljöteknisk markundersökning Grusplanen, Strandängens IP, Bromölla 2014-04-04 Beställare: Svevia/Bromölla kommun O:\KSD\247031\MG\=Arbetsarea=\PM, rapporter, kompletteringar\rapport grusplanen Strandängen\Rapport\Miljöteknisk markundersökning Strandängen.docx 14(20)

Om området exploateras till förskola ökar sannolikt tillgängligheten ytterligare och områdets känslighet bedöms som stor. Omgivningens skyddsvärde bedöms även det som stort, med bakgrund av ovanstående punkter med skyddsvärda natur- och kulturvärden samt risk för spridning av föroreningar med grundvattnet till recipienten Ivösjön och Skräbeån. Skyddsvärdet för själva undersökningsområdet/exploateringsområdet bedöms som mindre skyddsvärt då det till stora delar utgörs av fyllnadsmaterial. 8.4 Exponeringsvägar I riskbedömningar tas generellt hänsyn till olika möjliga exponeringsvägar. Möjliga exponeringsvägar är t.ex: Exponering via intag av jord som är förorenad eller växter som odlas i förorenad jord och tar upp förorenande ämnen. Exponering via inandning av damm. Exponering via ångor: Föroreningar som är flyktiga och övergår till gasfas kan innebära risk för människors hälsa genom försämrad inomhusmiljö. Om byggnader placeras på förorenad jord kan detta vara en möjlig exponeringsväg. Exponering via grundvatten som används för dricksvatten eller för bevattning. I nuläget är risken för exponering av föroreningar generellt låga. Inom större delen av undersökningsområdet är ytan i princip hårdgjord med ett täckande lager stenmjöl e.dyl. som därmed bedöms skydda mot kontakt via huden, inandning av damm eller intag av jord. I den långsträckta vallen bedöms däremot exponeringsrisken vara större då ytan inte är hårdgjord på samma sätt och då vallen används på ett sätt som i större grad skulle kunna möjliggöra direktkontakt med förorenade fyllnadsmassor. Exponering via ångor eller grundvatten är med nuvarande markanvändning inte möjliga exponeringsvägar, bortsett från en viss liten risk om någon närliggande villa har egen brunn för bevattning. Då en sådan brunn sannolikt ligger uppströms undersökningsområdet bedöms detta inte vara en trolig exponeringsväg. Det går dock inte att helt bortse från detta. Vid framtida förändrad markanvändning mot känsligare markanvändning som t.ex. förskola bedöms exponering av föroreningarna genom hudkontakt, inandning av damm, exponering via ångor och intag av jord vara möjliga exponeringsvägar. Även intag av växter kan vara en möjlig exponeringsväg om odling förekommer inom området men även då barn i viss mån kan tänkas smaka på olika växter i området (om än i förhållandevis mycket små mängder). Om området och den planerade bebyggelsen ansluts till kommunalt VA-nät sker ingen exponering via intag av dricksvatten även om föroreningarna skulle finnas i grundvattnet. Under förutsättning att grundvattnet inte heller används för bevattning uppkommer inte risk för exponering av förorening i grundvatten.grundvattenflödet utgör även en potentiell spridningsväg för föroreningsspridning till recipienterna Ivösjön och Skräbeån, men då grundvattengradienten bedöms vara låg och de naturliga jordmassorna är ganska täta i området bedöms att en spridning mot ytvattenrecipienterna sker långsamt. I kombination med den stora utspädning som en förorening skulle utsättas för under transporttiden mot recipienterna och i recipienterna bedöms denna risk vara tydligt underordnad. 8.5 Bedömning av miljö- och hälsoeffekter i jord 8.5.1 Befintlig markanvändning Vid befintlig markanvändning (fotbollsplan) kan PSR för Idrottsplan/skatepark användas för att bedöma risker inom undersökningsområdet idag. Med bakgrund av vilka ämnen som förekommer mest och som har högst halter i förhållande till PSR, är zink, nickel, bly, PAH H samt PCB de ämnen som bedöms kunna innebära störst risker Uppdrag: 247031, Miljöteknisk markundersökning Grusplanen, Strandängens IP, Bromölla 2014-04-04 Beställare: Svevia/Bromölla kommun O:\KSD\247031\MG\=Arbetsarea=\PM, rapporter, kompletteringar\rapport grusplanen Strandängen\Rapport\Miljöteknisk markundersökning Strandängen.docx 15(20)

med befintlig markanvändning. och PSR för PAH H och PCB styrs av ett hälsoriskbaserat riktvärde. PSR för zink och nickel styrs av riktvärde för skydd för spridning till grundvatten. Uppmätta halter av zink underskrider det hälsoriskbaserade riktvärdet som använts vid framtagandet av PSR och därmed bedöms inga negativa hälsorisker finnas med avseende på zink vid befintlig markanvändning. För nickel överskrids det hälsoriskbaserade riktvärdet något men med tanke på att nickel endast påvisats i 1 av 37 prover bedöms inte nickel finnas i någon större utsträckning inom området och risk för negativa hälsoeffekter vid befintlig markanvändning bedöms som små. För bly, PAH H och PCB är hälsoriskbaserade riktvärden styrande för PSR. Vid befintlig markanvändning bedöms negativa hälsorisker generellt vara små trots de kraftigt förhöjda halterna, då exponering inte bedöms vara aktuell inom den grusade ytan (grusplanen). Däremot bedöms exponeringsrisk från jordvallen kunna förekomma då den är mer tillgänglig och används annorlunda jämfört med den plana ytan. De påvisade föroreningshalterna innebär en risk för negativa effekter på markmiljön, men markmiljön i området bedöms inte vara speciellt skyddsvärd. 8.5.2 Förändrad markanvändning Vid en förändrad markanvändning med planer på uppförande av en förskola gäller PSR för Bostadsmark/förskola/handel för att bedöma risker. Antagandet har gjorts att marken kommer höjas till plushöjd +8,50, vilket innebär pålagring av ca 1 m rena jordmassor. Med detta antagande innebär det att 12 av 37 analyserade prover inom området överskrider aktuellt PSR. Med bakgrund av vilka ämnen som har högst halter i förhållande till PSR och som är mest frekvent förekommande bedöms zink, barium, nickel, PAH M, PAH H samt PCB vara de ämnen som kan innebära störst risker vid en förändrad markanvändning. PSR för zink, barium och nickel styrs av riktvärden för skydd av markmiljön. Zink, nickel och barium har uppmätts i kraftigt förhöjda halter för några punkter. I punkterna 1601 och 1603 i vallen samt punkt 1528 överstiger uppmätta halter av zink även riktvärden, hälsorisker samt skydd för spridning till grundvatten och ytvatten. Uppmätta halter av zink i övriga punkter överskrider endast riktvärdet för skydd av markmiljön. Nickel har endast påträffats i en punkt i vallen (1601) och uppmätt halt överskrider förutom riktvärde för skydd av markmiljön även riktvärde för hälsorisker. Uppmätta halter av barium överskrider förutom riktvärde för skydd av markmiljön även riktvärde för hälsorisker för punkterna 1601 och 1603 i vallen. I övriga områden överskrids endast riktvärdet för skydd av markmiljön. Påvisade halter av nickel, zink och barium i punkt 1528, 1601 och 1603 kan innebära risker för negativa miljö- och hälsoeffekter vid en förändrad markanvändning. I resterande delen av området finns endast risker för negativ påverkan på markmiljön. PSR för PAH M, PAH H och PCB styrs av ett hälsoriskbaserat riktvärde. För PCB överskrids PSR i 3 punkter, 2 i vallen och ett i punkten 1528. PAH M och PAH H överstiger förutom riktvärdet för hälsorisker även riktvärden för skydd för markmiljön samt skydd för spridning till grundvattnet i punkten 1627. Uppmätta halter i dessa punkter bedöms innebära risker för negativa hälsoeffekter vid exponering av jorden, risker för markmiljön samt risker för spridning till grundvatten. Då markmiljön i undersökningsområdet bedöms som mindre skyddsvärt då det till stora delar utgörs av fyllnadsmaterial bedöms risker för markmiljön som mindre relevanta i förhållande till riskerna för negativa hälsoeffekter för blivande förskolebarn som kan uppkomma vid exponering, t.ex. genom hudkontakt, inandning av damm, intag av jord samt intag av växter (vilda växter samt ev. odlade). Risker för spridning till grundvatten förekommer. Uppdrag: 247031, Miljöteknisk markundersökning Grusplanen, Strandängens IP, Bromölla 2014-04-04 Beställare: Svevia/Bromölla kommun O:\KSD\247031\MG\=Arbetsarea=\PM, rapporter, kompletteringar\rapport grusplanen Strandängen\Rapport\Miljöteknisk markundersökning Strandängen.docx 16(20)

8.6 Bedömning av miljö- och hälsoeffekter i grundvatten och ytvatten Sannolikheten är relativt låg att nickel och zink sprids via grundvattnet till recipienterna Ivösjön och Skräbeån så att negativa miljöeffekter uppstår. Se resonemang i avsnitt 8.6.1 nedan. Det finns även en risk att nickel och zink sprids med grundvattnet till det intilliggande efterbehandlade området Vita Sand (återkontaminering). Uttag av grundvatten inom området inte är aktuellt och således bedöms det inte finnas någon risk för negativa hälsoeffekter vad gäller exponering av föroreningar i grundvattnet. Se även nedan i avsnitt 8.6.1. 8.6.1 Zink och nickel Analyserna av grundvattnet inom området visar att zink och nickel uppvisar kraftigt förhöjda halter. Zink överskrider det holländska intervention value ca 2 gånger, vilket är ett gränsvärde som anger när risk finns för negativa miljö- och hälsoeffekter. Uppmätt halt för nickel är under men i närheten av intervention value. De förhöjda halterna av zink och nickel visar att grundvattnet är kraftigt påverkat, högst sannolikt av fyllnadsmassorna i området. Uttag av grundvatten inom området är sannolikt inte aktuellt då det varken används som dricksvatten eller antas användas för bevattning. Enligt SGU:s brunnsarkiv finns 3 st brunnar (för energianvändning, industriändamål och okänd användning) inom närområdet. Om den okända brunnen, eller någon annan brunn som saknas i brunnsarkivet, skulle vara en dricksvattenbrunn ligger den sannolikt uppströms undersökningsområdet och påverkas således inte av de förhöjda zink- och nickelhalterna. Då liten eller ingen exponering av grundvattnet bedöms finnas, bedöms de förhöja metallhalterna i grundvattnet inte innebära några negativa hälsoeffekter oavsett markanvändning. Då zink och nickel i finns löst i grundvattnet föreligger en mindre risk för spridning av föroreningarna via grundvattnet till Ivösjön och Skräbeån. För akvatiska organismer kan negativa effekter av zink och nickel uppkomma vid låga halter. Då områdets skyddsvärde är stort (se 8.3 ovan), bedöms att förhöjda zink- och nickelhalter i recipienten skulle kunna innebära risker för negativa miljöeffekter, oavsett markanvändning. Sammantaget bedöms risken för att förorenat grundvatten skulle innebär oacceptabla risker för miljön vara liten, då flödeshastigheten i grundvattnet bedöms vara låg (låg gradient, lågt genomflöde) och utspädningen är stor. Risken bedöms därför vara liten att förorenat grundvatten skulle innebära en oacceptabel belastning för ytvattenrecipienterna. Återkontaminering av angränsande efterbehandlat område Vita Sand via grundvatten skulle kunna ske, men då flödesriktningen troligen är nordvästlig är detta sannolikt en mycket liten risk. 8.6.2 Klorid Analyser av klorid i grundvattnet visar på kraftigt förhöjda halter inom området, 66-1300 mg/l, som sannolikt beror på saltning av området vintertid. Som jämförelse anger Livsmedelsverket (2011) att kloridhalter över 100 mg/l innebär att vattnet är tjänligt med anmärkning. Enligt resonemanget i 8.6.1 ovan är uttag av grundvatten inom området inte aktuellt och ingen exponering av grundvatten bedöms finnas. De förhöja kloridhalterna i grundvattnet bedöms därför inte innebära några negativa hälsoeffekter, oavsett markanvändning. Kloridjoner kan påverka markorganismers nedbrytningsförmåga negativt då de har en försurande effekt och kan sänka ph till nivåer som missgynnar markorganismer. Detta kan också leda till förhöjda metallhalter i marken då ett lågt ph ökar frigörelsen av metaller i grundvattnet. Då kloridjoner är lättrörliga i mark och grundvatten är risken för utlakning från jord till grundvatten stor. Risk för vidare spridning till recipienten Ivösjön och Skräbeån föreligger men enligt tidigare resonemang angående grundvattenflödet bedöms det även i detta fall vara en begränsad spridning från grundvatten till ytvatten. Ett sådant utläckage bör dessutom ställas i proportion till de sannolikt stora mängder klorid som halkbekämpning på det allmänna vägnätet bidrar med till recipienten. Uppdrag: 247031, Miljöteknisk markundersökning Grusplanen, Strandängens IP, Bromölla 2014-04-04 Beställare: Svevia/Bromölla kommun O:\KSD\247031\MG\=Arbetsarea=\PM, rapporter, kompletteringar\rapport grusplanen Strandängen\Rapport\Miljöteknisk markundersökning Strandängen.docx 17(20)

De förhöjda kloridhalterna kan även innebära att en aggressiv miljö uppstår som avsevärt förkortar livslängden på undermarksinstallationer t ex betongfundament eller pålar. Vid en förändrad markanvändning vid uppförandet av en förskola, antas omfattningen av saltning av snö- och isbetäckta ytor att minska då grusplanen försvinner. Risker för negativa miljöeffekter vad gäller klorid minskar då sannolikt med minskad saltning av området. 8.7 Sammanfattande riskbedömning Då fyllnadsmassornas karaktär inom området är kraftigt varierande bedöms förhöjda halter förekomma ställvis och oregelbundet inom området. Ställvis förekommer sannolikt områden med både högre och lägre föroreningshalter än vad som påvisats i undersökningen. Området är därför relativt svårbedömt och en riskbedömning blir osäker med tanke på att proverna kan ses som stickprover och bedöms inte representativa för området i sin helhet. Det är sannolikt att det i punkter med kraftigt förhöjda metallhalter förekommer jord med färgpigment i, vilket påträffats inom befintligt exploateringsområde. Inom befintligt efterbehandlingsområde Vita Sand är påträffade enheter med färgpigment som regel små, generellt <1m 3, men innehåller mycket höga halter av någon eller ett fåtal metaller. Vid befintlig markanvändning bedöms en liten risk finnas att nickel, zink och klorid sprids med grundvattnet till recipienten vilket kan orsaka negativa miljöeffekter för vattenlevande organismer. En liten risk finns även för spridning av föroreningar till det efterbehandlade exploateringsområdet Vita Sand då det är direkt angränsande till undersökningsområdet. Risker för negativa hälsoeffekter vid befintlig markanvändning (grusad fotbollsplan) bedöms som små inom större delen av området då stenmjölet agerar som ett skyddande lager. I jordvallen har dock höga föroreningshalter påträffats i några punkter och i kombination med den högre tillgängligheten och att vallen sannolikt används att sitta på, leka o.s.v. så föreligger viss exponeringsrisk här. Påträffade föroreningshalter innebär en tydlig risk för markmiljön inom området, men markmiljön i de aktuella fyllnadsmassorna bedöms inte vara speciellt skyddsvärd. Vid befintlig markanvändning görs bedömningen att åtgärder för att minska exponeringsrisken vid jordvallen bör vidtas. Risker för markmiljö och grundvatten förekommer men bedöms inte vara ekonomiskt motiverade att åtgärda med nuvarande markanvändning. Vid en förändrad markanvändning av grusplanen (uppförande av förskol ökar miljö- och hälsoriskerna avsevärt. Områdets känslighet ökar eftersom tillgängligheten inom området blir större. Det huvudsakliga skyddsobjektet blir små barn vilka kan påverkas mer av föroreningar än vuxna. Exponering av föroreningar genom hudkontakt, inandning av damm och intag av jord bedöms vara möjliga exponeringsvägar samt även intag av växter. Vid en förändrad markanvändning finns miljö- och hälsorisker med avseende på föroreningarna i vallen (punkterna 1601 och 1603) samt i punkterna 1528 och 1627. Vid eventuella efterbehandlingsåtgärder kring dessa punkter, skulle med bakgrund av föreliggande undersökning huvudsakligen risker för negativ påverkan för markmiljön kvarstå. För skydd av markmiljön i området krävs mer omfattande åtgärder i form av kompletterande undersökningar/provtagningar. Då området är ett utfyllnadsområde är det tveksamt om det är ekonomiskt motiverat att låta riktvärden för markmiljön styra åtgärdskraven. Som vid befintlig markanvändning kvarstår risken för spridning till ytvattenrecipienterna via grundvattnet, vilken dock har bedömts som liten. 9 Miljötekniska rekommendationer Med beaktande av resultaten av den nu undersökta föroreningen konstateras att förorenad jord och grundvatten förekommer inom undersökningsområdet. Med nuvarande markanvändning utgör föroreningarna inom delar av området en risk för att människor ska exponeras för föroreningarna, samt en risk för markmiljön i området och i viss mån risk för spridning via Uppdrag: 247031, Miljöteknisk markundersökning Grusplanen, Strandängens IP, Bromölla 2014-04-04 Beställare: Svevia/Bromölla kommun O:\KSD\247031\MG\=Arbetsarea=\PM, rapporter, kompletteringar\rapport grusplanen Strandängen\Rapport\Miljöteknisk markundersökning Strandängen.docx 18(20)

grundvattnet till skyddsvärda recipienter. Markmiljön i fyllnadsmassor under en fotbollsplan bedöms i sig själv inte vara skyddsvärd och motiverar inte enkom någon form av åtgärd. För att skydda människors hälsa rekommenderas efterbehandling av jord inom de delar där direktexponering av förorenad jord kan tänkas förekomma. Åtgärder för skydd av ytvattenrecipienterna skulle kunna genomföras, t.ex. i form av vattenrening eller efterbehandling av jord för att avlägsna källan. Nyttan av att göra det endast i ett begränsat område när det redan finns kännedom om att angränsande områden västerut och söderut samt längre norrut (norr om Skräbeån) också är förorenade och bidrar med föroreningar till recipienten bedöms dock vara högst marginell och inte ekonomiskt försvarbar. Vid en eventuell exploatering av området ställs högre krav på skydd för människors hälsa än med nuvarande markanvändning, och mer omfattande åtgärder behöver då vidtas. Därmed krävs mer omfattande åtgärder i form av efterbehandling av jord och eventuellt även rening av grundvatten. Vid förändring av markanvändningen mot annan markanvändning eller under andra premisser än de antaganden som gjorts i föreliggande rapport så bör en ny riskbedömning och eventuellt kompletterande undersökningar och eventuellt saneringsåtgärder utföras. Då utförda undersökningar bygger på stickprovstagning kan det inte uteslutas att föroreningshalter kan förekomma lokalt, utöver det som har identifierats i denna undersökning. Eftersom förorenade massor har påträffats på fastigheten skall denna rapport snarast delges tillsynsmyndigheten enligt Miljöbalkens regler om upplysningsplikt (10 kap 11 Miljöbalken). All hantering av förorenade massor är anmälningspliktig verksamhet. Enligt 28 i Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899) skall en anmälan om avhjälpande åtgärder lämnas in till och godkännas av tillsynsmyndigheten innan en eventuell sanering påbörjas. Uppdrag: 247031, Miljöteknisk markundersökning Grusplanen, Strandängens IP, Bromölla 2014-04-04 Beställare: Svevia/Bromölla kommun O:\KSD\247031\MG\=Arbetsarea=\PM, rapporter, kompletteringar\rapport grusplanen Strandängen\Rapport\Miljöteknisk markundersökning Strandängen.docx 19(20)

10 Referenser Esdat, 2009 Soil remediation circular 2009. Esdat, 2009. Livsmedelsverket, 2011 Länsstyrelsen i Skåne län Naturvårdsverket, 2009 Föreskrifter om ändring i livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten. LIVSFS 2001:30, 2001. http://www.lansstyrelsen.se/skane/sv/samhallsplanering-ochkulturmiljo/planfragor/kartor-ochplaneringsunderlag/karttjanster/pages/index.aspx Riktvärden för förorenad mark -Modellbeskrivning och vägledning, Rapport 5976, 2009. Naturvårdsverket, 2010 Återvinning av avfall i anläggningsarbeten, Handbok 2010:1, 2010. SGF, 1996 SGF, 2004 SGU SGU, 2013 SPBI, 2011 Geoteknisk fälthandbok, Allmänna råd och metodbeskrivningar, Svenska Geotekniska Föreningen, SGF Rapport 1:96, 1996. Fälthandbok, Miljötekniska markundersökningar, Svenska Geotekniska Föreningen, SGF Rapport 1:2004, 2004. http://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-brunnar-sv.html Bedömningsgrunder för grundvatten, SGU, SGU-rapport 2013:01, 2013. SPI Rekommendation - Efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar, Publ. 2011, rev. 2012. Uppdrag: 247031, Miljöteknisk markundersökning Grusplanen, Strandängens IP, Bromölla 2014-04-04 Beställare: Svevia/Bromölla kommun O:\KSD\247031\MG\=Arbetsarea=\PM, rapporter, kompletteringar\rapport grusplanen Strandängen\Rapport\Miljöteknisk markundersökning Strandängen.docx 20(20)