KARTERING OCH KLASSIFICERING AV SURA SULFATJORDAR (SSJ) I FINLAND



Relevanta dokument
Minskning av de sura sulfatjordarnas miljörisker Metoder för anpassning till klimatförändringen

Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust. vatten och människan i landskapet. vesi ja ihminen maisemassa

Sulfidjordar och effekter av torrläggning

Sura sulfatjordar strategier och åtgärder för bättre vattenkvalitet i små kustmynnande vattendrag

Sulfidjordar och sura sulfatjordar vad gör SGU?

Sura sulfatjordar vad är det?

Gruvor i norra Finland Otto Bruun, Naturskyddsföreningen i Finland otto.bruun@sll.fi

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Ser du marken för skogen?

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S4

Steg 4. Lika arbeten. 10 Diskrimineringslagen

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland

Inom VELMU inventeras biodiversiteten i den marina undervattensnaturen

PM F Metaller i vattenmossa

Bostäder vid Vällkullevägen inom Kullbäckstorp 2:2 mfl. Bahatin Gündüz

EN ISO 1461:2009. Förändringar och nyheter!

Tyresåns vattenkvalitet

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi PE v02-00

Laulukarhakanoja Valkeajoki Kivivuopionoja Laurinoja dagbrott Kuervaara dagbrott

Recipientkontroll i vatten Gemensam strategi i Kalmar län

Mälarens vattenvårdsförbund och Mälaren en sjö för miljoner. Susanna Hansen, sekreterare Svealands kustvattenvårdsförbund 21 mars 2014

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen

Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten

METALLER I VATTENDRAG 2005.

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram

x Stockholms läns landsting i (s)

PEFC FI 1006:2008. Finlands PEFC-standard. Utarbetning av kriterierna för skogscertifieringen PEFC Finland

Kadmium i mark, gröda och mat i Sverige och Europa. Jan Eriksson, Inst. för mark och miljö

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet

Mellanbygdens vattenråd

Rapport till Västerhaninge Båtsällskap

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden.

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Sedimentkonsult HB. Projekt

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram

med fortsättning 2009

Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona

Rönne å vattenkontroll 2009

Riktlinjer för fordonstvätt

Metaller i vattendrag Miljöförvaltningen R 2012:11. ISBN nr: Foto: Medins Biologi AB

Minskning av sura sulfatjordars miljörisker

UPPDRAGSLEDARE. Fredrik Wettemark. Johanna Lindeskog

Meteorian en prisbelönt publikfavorit

Restaurering av Fiskvandringsleder i Malax

Åtgärdsarbete för renare vatten

Upplands-Bro kommun Örnäs 1:1, Kungsängen Golf och Rekreation

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Kommunalt ställningstagande

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat

Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover

Arbetsforums rapporter: Placering på arbetsmarknaden

Metaller i Vallgravsfisk Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9

Detaljplan för del av Mällby 1:16 m.fl. (Grandalen)

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne. Konsekvensanalys vattenskyddsområden i Skåne

Fördjupad klimatanalys en del av vattenförsörjningsplanen för Kalmar län Yvonne Andersson-Sköld COWI AB

Riskanalys och åtgärdsplanering på kommunal nivå

Vattnets betydelse i samhället

STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf )

Riktlinjer för tvätt av fordon. Beslutade av miljö och hälsoskyddsnämnden

Vem är genomsnittsskogsägaren?

% Totalt (kg) Fetma >

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Miljösituationen i Malmö

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Handlingsplan för plast som synliga föroreningar

Välkommen till samrådsmöte!

Sandningsförsök med Hyttsten

Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag

Vägledning för intern kemikaliekontroll

Kramfors, Sollefteå, Sundsvalls och Örnsköldsviks kommuner, Västernorrlands län

Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Ensamkommande flyktingbarn i Sverige

-Hans Oscarsson- Vattenmyndigheten Västerhavets för. vattendistrikt Västerhavets vattendistrikt

Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar

WÄSA STONE & MINING AB

Vindkraft Tematiskt tillägg till översiktsplan DEL 2: PLANFÖRSLAG

Gavleån. En ren kraftkälla för Gävle

Transplantering av lunglav Lobaria pulmonaria. i sex skogsbestånd i Göteborg Miljöförvaltningen R 2012:7. ISBN nr:

VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT

Förhöjda halter av uran, bly och nickel i dricksvatten från bergborrad brunn i Uddevalla kommun

Skogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström

Robust och klimatsäkrad dricksvattenförsörjning i Stockholms län

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten

L A N D S K A P S L A G om ändring av vattenlagen för landskapet Åland

Bedömningsgrunder, nutid och hantering

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande

FLÄNS & GÄNGTÄTNING 4000T

Maria Kallvi. Kvalitet & Miljö, SMT. Skäliga och rimliga åtgärder - 1 fallstudie

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21

Släketäkt gynnar gäddlek

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

Dricksvattenkvalitet Vålberg, Edsvalla och Norsbron

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Omholmens reningsverk

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten

Transkript:

Emmi Rankonen 2010 KARTERING OCH KLASSIFICERING AV SURA SULFATJORDAR (SSJ) I FINLAND Peter Edén, Annu Martinkauppi, Jaakko Auri och Emmi Rankonen Geologiska forskningscentralen (GTK) / Västra Finlands enhet, Karleby 4.11.2010 1

HUR UPPKOMMER SURA SULFATJORDAR? 1. Östersjöns utveckling efter istiden Litorinahavet (början 8 000 år sen) > > Sulfid(svavel)haltig lera /mo /mjäla /gyttja 2. Landhöjningen > > sulfidleran stigit / stiger upp ur havet Låglänta flacka marker, som täcks av torv 4.11.2010 2

3. Torkar/Torrläggs >> kontakt med syre > > sura sulfatjordar Nydikning i Nedervetil Människans verksamhet den huvudsakliga orsaken Torrläggning av jordbruksmark, skog och myrar, muddringar, byggnadsverksamhet ph 2.4 ph 6-7 ph 3-4 Peter Edén 2010 4.11.2010 3

SÖDERFJÄRDEN ca. 40 cm ca. 150 cm Peter Edén 2007 Aktiv sur sulfatjord Järnhydroxider, sulfater (bruna) + sulfidlera (mörk) = Aktiv + potentiell sur sulfatjord 4.11.2010 4

Sulfidsediment bildas ännu i dag! Vassorfjärden 2006 Peter Österholm 4.11.2010 5

Från sulfatjordar mera metaller ut i vattendragen än från Finlands hela industri 9000 6000 600 1500 Aluminium Mangan Zink 400 1000 3000 500 200 0 1982 1990 1998 60 0 1978 1986 1994 120 0 1978 1986 1994 2002 1,5 40 Kobolt 80 Nickel 1 Kadmium 20 40 0,5 0 1978 1986 1994 2002 0 1978 1986 1994 2002 0 1978 1986 1994 2002 Sundström, Åström & Österholm, 2002 Metaller + lågt ph (ph 3-4) > > - 10-100 gånger mera aluminium, zink, nickel, kobolt, kadmium än i finska bäckar i medeltal - tidvis fiskdöd i vattendrag och utlopp, en del åar helt livlösa - bottendjur, rom och nyckläckta yngel dör - bildas nytt problemsediment i mynningar och kustområde - rekreations- och turismvärdet minskar 4.11.2010 6

Problemen har varit kända i över 50 år Utbredd fiskdöd 2006-2007 EUs vattendirektiv GTKs förundersökning 2008 > > Nätverk arbetsgrupp för kartering av SSJ 2009 Två ministeriers arbetsgrupp >> betänkande 2009 >> nationell strategi 2010 Vattenvårdsplaner 2009 genomförandeprogram 2010 1. Vattendirektivets krav på gott tillstånd i ytvattnen till 2015 kan inte uppnås p.g.a. sulfatjordarna 2. Kartering behövs snabbt (utbredning, djup, kvalitet, klassificering) 3. Information, utbildning, utveckling och ibruktagande av metoder bör påbörjas genast Klimatförändringarna förvärrar problemen 4.11.2010 7

TIDIGARE KARTERINGAR OCH KLASSIFICERINGAR Purokoski 1950-talet (1259 markprover från misstänkta områden ) Erviö 1970-talet. Fiskdöd 220 åkrar / 3 djup i Kyro älv 26 390 ha SSJ Palko et al 1980-1990-talen. Flera stora dräneringsområden Flera lokala karteringar KUTI 1994 (Puustinen m.fl) - 1065 punkter á 2100 ha längs hela kusten (2 236 500 ha) - ph <5 / 40-60 cm 336 00 ha sura sulfatjordar Varierande metoder, varierande kriterier Motsvarar inte dagens internationella krav Yli-Halla m.fl. (1999) analyserade KUTI-materialet enligt Soil Taxonomy / WRB 50 000 130 000 ha 4.11.2010 8

Sura sulfatjordar i Finland > 100 000 ha (300 000 ha) 80 (100) m över havet Mesta och värsta mellan Vasa och Uleåborg > 20 milj ha i hela världen I Europa endast i Finland och Sverige (50 000 ha) Annu Martinkauppi, GTK 4.11.2010 9

SYSTEMATISK KARTERING PÅBÖRJATS 2009 ENLIGT INTERNATIONELLT ANPASSAD KLASSIFICERING GTK / Västra Finlands enhet ansvarar för karteringen Samarbete med Åbo Akademi och Helsingfors universitet 1. GTK med egna budgetmedel 2. Förhindra uppkomsten av surt flöde i Siikajoki- Pyhäjoki 2009-2012 (HaKu) (MTT) EUs regionala utvecklingsfond 1. Kartering av sura sulfatjordar (GTK) utbredning, djup och egenskaper 3. CATERMASS LIFE+ 2010-2012 (SYKE) AKTION 1: Kartering och riskklassificering av sura sulfatjordar (GTK, HY, ÅA) I projekten dessutom: vattendragen, utveckling av åtgärder, socio-ekonomiska aspekter, information och rådgivning 4.11.2010 10

KARTERINGSSKEDEN / METODUTVECKLING 1. Multielementanalys sannolikhetskarta provtagningsplan Jordartskarta Flyggeofysik Sannolikhetskarta Förbättras med några training points 4.11.2010 11

UTMANING: Lokalisera och klassificera Lokalt uppträder sulfatjordarna / sulfidlerorna fläckvis (bilden) Lestijokis nedre lopp 55% av åkrarna sura sulfatjordar (ph < 5.0!) (1% av hela avrinningsområdet) Lägsta ph 2.68 (Weppling et al. (1999): LIFE Lestijoki) Hur planera dräneringen? Hur och var vidta hurudana åtgärder? Andra problem: Torv- och sandtäckta områden. Torvtäkter! Hur inverkar sulfatjordens / sulfidsedimentens djup, tjocklek och svavelhalt på de geofysikaliska anomalierna 4.11.2010 12

Provtagning 2010 Sondering med spets Borrning med Cobra, 3 m:s jordprofil Sulfidjord provtagen Foton: Emmi Rankonen 4.11.2010 13

ph mäts direkt från provet Emmi Rankonen 2010 Direkt inmatning av data. Provtagning för kemisk analys. Olli Breilin 2009 4.11.2010 14

0 0,5 ph 2 3 4 5 6 7 8 0 0,5 ph 3 4 5 6 7 syvyys [m] 1 1,5 2 AMMA-2009-24. Stot syvyys [m] 1 1,5 2 AMMA-2009-25. Stot 2,5 2,5 3 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4 1,6 3 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4 1,6 Stot [%] Stot [%] AMMA-2009-17. Stot [%] syvyys [m] 0 0,5 1 1,5 2 ph 2 3 4 5 6 7 8 S y v y y s [m ] 0 0,5 1 1,5 2 2,5 ph 2 3 4 5 6 7 8 Mm Hs Sa Sulfidi 2,5 3 3 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4 1,6 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4 1,6 S [%] Stot [%] 4.11.2010 15

S högt också i torv! Svartskiffrar ursprungskälla? Varifrån S i SSJ? 4.11.2010 16

KLASSIFICERING (icke slutlig) Klass 0: I: mycket problematisk II: problematisk III: måttliga problem IV: ingen risk Egenskaper Sulfid 0 1 m Sulfid 1-1,5 m djup och/eller minimi ph<3.5 på 0-1,5 m djup Sulfid 1,5-2,5 m djup och/eller minimi ph<4.0 på 0-2,5 m djup Sulfid 1,5-2,5 m djup och minimi ph<4.5 på 0-2,5 m djup Ingen sulfid 0-2,5 m djup, minimi-ph >4,5 4.11.2010 17

RESULTAT 31.12. 2012 Fritt tillgänglig databas över SSJs utbredning och egenskaper Kartor över SSJs utbredning och riskklassificering på nätet Guide hur identifiera och karakterisera SSJ RESULTAT HITTILLS Problemet erkänt även på nationell nivå Nätverk skapade Arbetet kommit igång PROBLEM Nu korta projekt, lite pengar endast översiktskartor / sannolikheter Hur få fast finansiering för 10(?) år Få nyckelaktörer att förbinda sig att nå en lösning på problemen med SSJ Om / när åtgärder krävs av markägare, bör stödsystem vara klara 4.11.2010 18

4.11.2010 19

TACK KIITOS THANK YOU Emmi Rankonen 2010 4.11.2010 20