Handlingar till Kommunstyrelsens hållbarhetsutskott den 6 april 2016

Handlingar till Kommunstyrelsens hållbarhetsutskott den 6 april 2016

Ärende 1

Årsredovisning 2015 Upplands-Bro Tertial 3 2015

Innehållsförteckning 1.1 Omvärld och förutsättningar... 3 1.2 En grön kommun i utveckling... 3 1.3 Miljöplan med långsiktiga miljömål och delmål... 4 1.4 Miljöaktuellts kommunranking... 9 1.5 Framåtblick... 9 Upplands-Bro, Årsredovisning 2015 2(10)

Miljöbokslut 1.1 Omvärld och förutsättningar Upplands-Bro kommuns ambition är att bedriva ett långsiktigt miljö- och klimatarbete som utformas för att skona miljön från negativ påverkan av våra verksamheter. Detta arbete ska enligt politiskt beslut ske inom ramen för ett certifierat eller diplomerat miljöledningssystem. Upplands-Bro kommuns strategiska miljö- och klimatarbete utgår ifrån kommunens beslutade miljöplan. Planen innehåller tre målområden; Effektivare användning av energi och transporter, Giftfria och resurssnåla kretslopp samt Hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö. Under dessa områden finns 23 detaljerade miljömål. Inom alla dessa miljömålsområden sker en snabb utveckling, vilket kräver ständig anpassning utifrån både ett tekniskt och juridiskt perspektiv. Alla dessa miljömålsområden ger upphov till miljöpåverkan och även betydande ekonomiska kostnader för kommunen. Genom att hushålla med resurser som el, värme, kyla, bränsle, vatten m.m. kan kommunen både minimera miljöpåverkan och reducera sina kostnader. Ett ökat fokus i världen på arbetet med hållbar utveckling där de tre dimensionerna ekologisk-, social- och ekonomisk hållbarhet samspelar och stödjer varandra är en trend som utvecklats allt starkare under de senaste åren. Det blir därför viktigt för kommunen att möta denna utveckling genom ett mer tvärvetenskapligt förhållningssätt i sin verksamhet. Bedömningen av möjligheterna för Upplands-Bro kommun att uppnå sina miljö- och klimatmål samt att möta de trender och förändringar som anas i omvärlden är mindre goda inför den närmaste femårsperioden. Detta kan likväl förändras om en ökad prioritering av miljö- och klimatarbete får genomslag inom hela organisationen. 1.2 En grön kommun i utveckling I de övergripande målen för Upplands-Bro kommun under 2015 ingår att Upplands-Bro ska vara en grön kommun i utveckling. Under året har nämnderna genomfört ett antal aktiviteter för att uppnå det övergripande målet. Här följer ett antal exempel på aktiviteter som genomförts under året: I början av året inrättades hållbarhetsutskottet som är ett utskott under kommunstyrelsen och består av fem ledamöter och tre ersättare. Hållbarhetsutskottets uppgifter är att följa, Upplands-Bro, Årsredovisning 2015 3(10)

bereda och ta initiativ i övergripande och strategiska hållbarhetsfrågor, så som miljöoch klimatfrågor och folkhälsofrågor samt andra frågor som kan beaktas ur ett brett hållbarhetsperspektiv. Nära 400 personer besökte Kvistaberg den 28 mars när kommunen i samarbete med Uppsala universitet uppmärksammade den världsomspännande klimatmanifestationen Earth Hour genom att bland annat öppna det största observatoriet för visning. Kön ringlade lång hela kvällen för att komma in och titta på himlen genom det stora teleskopet. Under hösten antog kommunfullmäktige en vattenplan för kommunen. Vattenplanen redovisar vattenfrågorna i ett helhetsperspektiv med fokus på vattnets status i sjöar och vattendrag, miljöproblem smat påverkansfaktorer. Vattenplanen ger underlag för kommunal planering, prövning och tillsyn. Vid årets renovering av simhallen i Bro har ny vattenreningsteknik installerats vilket kommer minska mängden vatten, kemikalier och el som går åt till simhallens verksamhet. Det har även installerats bergvärme, vilket kommer minska energiförbrukningen för uppvärmning av bassängen och lokalerna. Under hösten har det påbörjats ett omfattande utbyte av armaturer för gatubelysningen. Kommunen kommer helt att övergå till LED belysning och under 2015 har ca 750 av kommunens ca 6400 belysningspunkter bytts ut. Arbetet kommer fortgå under 2016 och kommer att leda till energibesparingar och minskat behov av drift. I slutet av året presenterades en modell för att bedöma behovet av miljökonsekvensbedömningar (MKB) i planprocessen vilket är ett viktigt steg i samhällsplaneringen. Syftet med modellen är att tydligare väga samman ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv tidigt i planprocessen. Tillsammans med framtagna nämndmål för berörda nämnder och uppdrag för verksamheten finns även miljömål i miljöplanen. 1.3 Miljöplan med långsiktiga miljömål och delmål Upplands-Bro kommun har sedan 2010 en beslutad miljöplan som tillsammans med de övergripande målen styr kommunens utvecklingsarbete inom miljö- och klimatområdet. Miljöplanen med lokala miljömål för Upplands- Bro kommun visar viljan och ambitionen att arbeta med miljöfrågor. Genom ett aktivt miljöarbete med ständiga förbättringar kan kommunen på ett progressivt sätt hantera dagens miljöproblem och samtidigt arbeta för en hållbar utveckling. Miljöplanen visar riktningen som kommunen vill sträva mot för att uppnå en bättre miljö. Miljöplanen är uppdelad i tre miljömålsområden med mätbara delmål där man kan följa förändringen. De lokala miljömålsområdena är: Effektivare användning av energi och transporter Giftfria och resurssnåla kretslopp Hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö Teckenförklaring Målet är uppnått 2015. Utveckling har skett men målet nåddes inte 2015. Antal mål: 5 st. Antal mål: 12 st. Antal mål: 6 st. Ingen eller mycket svag utveckling. Upplands-Bro, Årsredovisning 2015 4(10)

Uppföljning av delmål inom effektivare användning av energi och transporter DELMÅL BASÅRSBERÄKNING NULÄGE 2015-12-31 1. Utsläppen av fossil koldioxid ska minska med 50 % till år 2020 med 2008 som basår. (ton koldioxid). 2. All fossil eldningsolja inom kommunens verksamhet eller fastigheter ska vara ersatt med förnybart bränsle senast år 2015. (antal utbytta pannor) 3. År 2012 ska alla kommunägda personbilar som används i tjänsten vara miljöbilar.(%) 4. 95 % av alla personbilar inom den kommunala skolskjutsverksamheten ska vara miljöbilar senast 2015. 5. Alla tjänsteresor som sker med flyg ska vara klimatneutrala genom kompensationsåtgärder senast år 2012. Tjänsteresor bör ske med tåg när sträckan understiger 500 km. 6. Energianvändningen i befintliga byggnader med i huvudsak kommunal verksamhet ska effektiviseras genom att minska förbrukningen med 20 % till år 2015 med 2009 som basår. 7. Samtliga kommunala verksamheter i både egna och hyrda fastigheter använder enbart förnybar el senast 2011. (%) 8. Det ska upprättas en gång- och cykelplan senast 2011 som underlag för fortsatt utbyggnad av säkra gång- och cykelvägar. 9. Cyklar ska tillhandahållas för korta tjänsteresor inom tätorterna senast 2011. Det totala beräknade utsläppet för kommunal verksamhet var 2068 ton fossil koldioxid enligt koldioxidinventering 2008. År 2008 fanns inom verksamheterna fem pannor där fossil eldningsolja användes. 2 009 var 50 % miljöbilar. Uppgift om antalet personbilar saknas för 2008. Energianvändning i kommunens fastigheter var 179,5 kwh/m2 år 2009 Under år 2008 använde verksamheterna el som till 86 % kom från förnybara källor och 14 % från icke förnybara källor. En koldioxidinventering har inte genomförts och därför finns ingen beräkning för minskade koldioxidutsläpp. Under 2015 har kommunens alla oljepannor tagits ur drift. I stort sett alla lokaler använder förnybar el, vilket minskar koldioxidutsläppen. Däremot har kommunens resande med bil ökat sedan basåret och största delen av fordonsflottan drivs fortfarande med fossila bränslen. Alla oljepannor i kommunens fastigeter har tagits ur drift under 2014. Kommunens andel personbilar ägda och leasade som är miljöbilar är 61 % år 2015, enligt den nationella definitionen för år 2013 och 2007 för personbil. 100 % av personbilar inom skolskjutsen är miljöbilar. Kommunen anlitar Taxi 020 för tjänsten som uteslutande använder miljöbilar enligt den nationella definitionen från 2007. Det finns ett beslut från kommunstyrelse år 2013 om att alla tjänsteresor med flyg ska klimatkompenseras genom en betalning på 10 %. Kompensationen har inte genomförts under 2015 men förutsättningarna för att detta ska ske har skapats under hösten. Vid uppföljningen för 2014 som skedde i april var energianvändningen i kommunens byggnader ca 147 kwh/m2, vilket innebär en minskning på ca 18 %. Ca 98 % av kommunens verksamheter använder förnybar el som är miljömärkt. Elen som förbrukas i kulturhuset är dock inte förnybar. Från fastigheter som hyrs av privata hyresvärdar saknas uppgifter. Gång- och cykelplanen antogs 2012. Inom hemtjänsten används cyklar och elcyklar i tjänsten. Även i kommunhuset finns en cykelpool men som i dagsläget endast består av en cykel som inte är välkänd bland personalen. Energianvändning Kommunens verksamheter har en elförbrukning på 14,6 MWh år 2015 vilket är en relativt oförandrad förbrukning sedan fyra år tillbaka i tiden. I elförbrukningen ingår Upplands-Bro, Årsredovisning 2015 5(10)

verksamhetsel så som till belysning, datorer med mera men även el till uppvärmning i form av exempelvis driftsel till bergvärmeanläggningar, värmeväxlare och direktverkande el för uppvärmning. Övrig uppvärmning i lokalerna kommer från fjärrvärme från kraftvärmeanläggningarna i Kungsängen och Bro. Av fjärrvärme förbrukade kommunens verksamheter i år ca 6,7 MWh, vilket är en blygsam minskning under en fyraårsperiod. Det finns i kommunen en stor potential att minska sin energiförbrukning både för värme och el och under slutet av 2014 genomfördes en utredning om möjliga energieffektiviseringsåtgärder i kommunens byggnader. Fordon och transporter Kommunens andel personbilar som är miljöbilar har ökat till 61 % från föregående års andel på 55,6 %, enligt de nationella miljöbilsdefinitionerna från 2013 och 2007. Totalt har kommunen inklusive de kommunala bolagen 36 personbilar varav 12 ägs och 24 är leasade samt 31 lätta lastbilar varav 30 ägs och 1 är leasad. Antalet fordon är i stort sett oförändrat sedan 2014, däremot har de personbilar som köpts in eller leasats under året alla varit miljöbilar enligt senaste definition vilket ger en ökande andel miljöbilar. Kommunen äger också ett antal tunga lastbilar, 2 traktorer och några mopeder. Diagrammet visar förändringen i andelen personbilar som är miljöbilar i Upplands-Bro kommuns verksamheter. Hur stor andel miljöbilar en kommun har är något som rapporteras i flera sammanhang bland annat jämförelsen av kommunerna: Kommunens Kvalitet I Korthet (KKIK) som genomförs varje år. I 2015 års jämförelser har Upplands-Bro kommun en miljöbilsandel på 34 %, vilket är strax över medel (33 %) bland kommunerna. I KKIKs mått anges resultatet för andelen miljöbilar för både personbilar och lätta lastbilar. Därför är Upplands-Bro kommuns miljöbilsandel lägre enligt detta sätt att jämföra eftersom att endast 2 av 31 av kommunens lätta lastbilar är miljöbilar. Uppföljning av delmål inom giftfria och resurssnåla kretslopp DELMÅL BASÅRSBERÄKNING NULÄGE 2015-12-31 10. Källsortering i samtliga fastigheter där kommunen bedriver egen verksamhet senast år 2015 (%). Viss källsortering sker. Flertalet verksamheter sorterar papper, glas och batterier däremot följs inte riktlinjer för källsortering fullt ut. Under 2015 har en inventering av kommunens verksamheter skett för att utreda möjligheter att införa källsortering. Det har också upphandlats hämtning av källsorterat avfall. 11. 50 % av kommunens År 2008 fanns ingen Under 2015 har 12 av kommunens 64 verksamheter Upplands-Bro, Årsredovisning 2015 6(10)

DELMÅL BASÅRSBERÄKNING NULÄGE 2015-12-31 verksamheter ska ha separat insamling av matavfall för biogasproduktion. (%) Målet ska vara uppnått 2015. 12. Miljöprogram ska upprättas vid all nybyggnation för kommunal verksamhet. (antal miljöprogram) 13. Reducering av föroreningar i dagvatten genom att anlägga dagvattendammar i Kungsängen och östra Bro senast 2011. 14. Uppdatering av tidigare inventeringar av enskilda avlopp som ligger i avrinningsområden till känsliga sjöar och vattendrag senast 2014. 15. Krav på åtgärder senast år 2014 enligt policy för enskilt avlopp för ovan nämnda avlopp. (%) 16. Ansluta omvandlingsområden med en permanent-boendegrad på minst 40 % och som påverkar vattnet i östra Mälarens vattenskyddsområde och Lejondalssjön till kommunalt vatten och avlopp senast 2020. 17. Skolor och förskolor ska arbeta med frågor kring miljö och hållbar utveckling. 100 % av dessa ska senast 2015 vara miljöcertifierade. 18. Andelen ekologiska livsmedel som köps in till kommunens verksamhet ska öka till 30 % år 2014 och 50 % år 2020. Livsmedel separat matavfallsinsamling för biogasproduktion. År 2008 fanns cirka 2500 fastigheter med enskilda avlopp, drygt 700 avlopp inventerades mellan 1996 2008. En stor andel var bristfälliga enligt gällande lagstiftning. År 2008 var 13 % av kommunens skolor och förskolor certifierade enligt Grön Flagg eller Skola för hållbar utveckling. Andelen ekologiska livsmedel som köptes in under år 2008 var 2,6 %. som har avfallshämtning börjat med insamling av matavfall, vilket motsvarar en ökning med ca 19 % mot föregående år då 0 % av verksamheterna samlade in matavfall. Under året har det byggts nya paviljonger till en särskola och där har inget miljöprogram upprättats. Det har inte heller upprättats något miljöprogram vid renovering och ombyggnation av förskolor och skolor. Strandvägsdammen i Kungsängen är i drift sedan 2013. Den planerade Ekbodadammen i Bro kommer inte att byggas. Däremot planeras det anläggas en dagvattendamm i samband med exploatering i områdena Norrboda och Brunna. Uppskattningsvis finns numera ca 1000 enskilda avlopp i kommunen. Ett arbete pågår med inventering och tillsyn av undermåliga avlopp. Byggoch miljöavdelningen för dialog med tekniska avdelningen om prioriteringar med anledning av dragningen av Sigtunaledningen och kommande VAplan. Under 2015 har det skett tillsyn på ca 20 enskilda avlopp. Det pågår förprojektering och anslutningar på Ådöhalvön, där planprogram antogs 2012. Planprogrammet föregicks av en förstudie där det konstaterades att permanentningsgraden för området Ådöskog var strax över 40 %. Ca 83 % av kommunala skolor och förskolor är certifierade enligt Håll Sverige Rents Grön Flagg. Det är 17 av 20 förskolor och 8 av 10 grundskolor. Under 2015 har också anordnats en dansföreställning med tema återvinning och efterföljande workshop för elever i årkurs åtta. Kommunen har ökat inköpen av ekologiska livsmedel med 10 % enheter till ca 26,5% (ekovärde i kronor). Denna ökning har uppnåtts genom ett fokus på fler ekologiska livsmedel vid den senaste livsmedelsupphandlingen samt en satsning på att säsongsanpassa menyerna. Under år 2015 har kommunen köpt in livsmedel för cirka 18,4 miljoner kronor och ökat inköpen av ekologiska livsmedel med 10 procentenheter till ca 26,5% (ekovärde i kronor). Denna ökning har uppnåtts genom ett fokus på fler ekologiska livsmedel vid den senaste livsmedelsupphandlingen samt en satsning på att säsongsanpassa menyerna för kostverksamheten. I miljöplanen är målet att kommunen ska öka andelen ekologiska livsmedel till 50 % år 2020 och skulle ha nått målet om 30 % till år 2014. Med den takt som finns nu och målet om en ökande andel ekologiska livsmedel på 5 % årligen kan målet om 50 % nås till 2020. I diagramet redovisas kommunens ökande andel ekologiska livsmedel som köps in av kommunens totala kostnad för livsmedel det så Upplands-Bro, Årsredovisning 2015 7(10)

kallade ekovärdet. Tidigare år har kommunen rapporterat andelen ekologiska livsmedel sett till kvantitet det vill säga andelen ekologiska livsmedel baserat på vikt. Vid jämförelse med andra kommuner så är det generellt ekovärdet som redovisas varför målet fortsättningsvis kommer redovisas som ekovärde. Även andelen ekologiska livsmedel sett till kvantitet har ökat med 12 procentenheter till 33 % (ekokvantitet). Uppföljning av delmål inom hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö DELMÅL BASÅRSBERÄKNING NULÄGE 2014-12-31 19. Lillsjöns badplats ska uppfylla kriterierna för Blå Flagg för stränder senast år 2011. (uppfyllt/ ej uppfyllt) 20. Skapa en kulturmiljöstrategi som underlag och stöd i planoch exploateringsarbetet och bygglovsprövning senast 2014. (uppfyllt/ ej uppfyllt) 21. Utveckla kommunens skogsinnehav i närheten av tätorterna till rekreationsskogar med höga sociala värden. Målet ska vara uppnått senast år 2020. (%) 22. Kommunens skogsinnehav certifieras enligt FSC. Certifiering klar senast 2012. (uppfyllt/ej uppfyllt) 23. Öka andelen skyddad natur för ett rikt växt- och djurliv, År 2008 var 11 260 hektar skyddad natur. Omfattande upprustning har skett för att öka badplatsens attraktivitet. Det har bland annat vänts all sand på stranden, röjts sly samt att serveringen, minigolfbanan och frisbeegolfbanan rustats upp. Under hösten 2015 påbörjades en utredning av kommunens badplatser. En kulturmiljöstrategi är inte framtagen. Kultur- och fritidsnämnden har prioriterat att genomföra och slutföra en inventering av kulturhistoriska byggnader inom två år och där har en inventering påbörjats under 2015. Ett skogsområde vid Kvarnåbacken är nu planterat med ek och lind för att framtida generationer ska få uppleva en ädellövskog. Det här kommer också genererar en högre biologisk mångfald till platsen. Det har också gallrats i en skog vid Kvistaberg som på sikt kan bli en rekreationsskog. FSC-certifiering kommer att genomföras under 2016 i samband med ny upphandling av skogligrådgivning och förvaltning. År 2015 var 13591 hektar skyddad natur vilket är en ökning med ca 17 % från basåret 2008. Under året har arbetet fortsatt med att utreda naturreservat av Upplands-Bro, Årsredovisning 2015 8(10)

DELMÅL BASÅRSBERÄKNING NULÄGE 2014-12-31 rekreationsändamål och bevarande av kulturhistoriska miljöer. Områden med höga värden bör i första hand skyddas (%). området Lillsjön och Örnnässjön. Under året har även Rösaringsåsen blivit naturreservat efter beslut från länsstyrelsen. 1.4 Miljöaktuellts kommunranking Det miljöstrategiska arbetet följs upp även via Miljöaktuellts kommunranking och en analys av de faktorer som ligger till grund för rankingen. Rankningen mäter miljörelaterade aktiviteter och miljöprestanda i kommunernas verksamheter. Rankingen består av två delar där en del är en enkät med 28 frågor som kan ge max 30 poäng och en del är indikatorer som samlas in från myndigheter och organisationer som också kan ge max 30 poäng. Under 2015 har kommunen tappat 25 placeringar på rankingen och ligger nu på plats 130 med 28 poäng. I rankingen jämförs Sveriges alla 290 kommuner vilka alla har olika förutsättningar. Kommunerna jämförs även med de kommuner som har liknande förutsättningar och där tillhör Upplands-Bro kommun gruppen förortskommuner till storstäderna där den bästa kommunen är Lomma på 2:a plats i den totala rankingen och ett medel för gruppen är på plats 118. En trolig anledning till att Upplands-Bro kommun sjunkit i rankingen är troligtvis att andra kommuner börjat arbeta mer med dessa frågor än innan då Upplands-Bro har samma poäng (28) som året innan. Diagrammet visar Upplands-Bros placering i Miljöaktuellts kommunranking. 1.5 Framåtblick Upplands-Bro kommun har via beslut i kommunstyrelsen den 23/4 2014, paragraf 58, beslutades följande; Upplands-Bro kommun inför ett miljöledningssystem med Svensk Miljöbas kravstandard som bas. Beslutet att uppnå miljödiplomering bör föregås av en miljöutredning. Upplands-Bro, Årsredovisning 2015 9(10)

Upplands-Bro kommun har via sin miljöstrategiska funktion under 2015 genomfört en omfattande nulägesanalys i form av en miljöutredning. Detta som ett led i att införa ett certifierat/diplomerat miljöledningssystem. Miljöutredningen visar på och sammanfattar de övergripande miljöaspekterna som ska ligga till grund för att utvärdera kommunens betydande miljöpåverkan. Den visar också på vad som krävs vid ett införande av ett miljöledningssystem och därmed vad som krävs för att uppnå de miljömål och den gröna profil kommunen har en ambition om. Det vidare arbetet kommer därför fokusera på att skapa en hållbar struktur för ett effektivt miljö- och klimatarbete. De tre viktigaste områdena blir under det kommande året att ta fram betydande miljöaspekter nya miljömål miljöpolicy En förutsättning för att lyckas med det beslutade målet att inför ett miljöledningssystem med Svensk Miljöbas kravstandard som bas är en ökad resursmässig prioritering. Om en sådan ej kommer till stånd kan målet inte uppnås. Upplands-Bro, Årsredovisning 2015 10(10)

Ändringsmeddelande: Dokumentets namn Miljömål och planering för att uppnå dem Miljörutin MR X.X Miljömål och planering för att uppnå dem 1. Målsättning Syftet med att upprätthålla övergripande miljömål är att säkerställa att Upplands-Bro kommuns verksamhet gemensamt strävar efter att uppfylla verksamhetens miljöpolicy. De övergripande miljömålen ligger även som grund till aktuell miljöplan. Vidare är syftet att säkerställa att det tas fram effektiva aktiviteter/åtgärder för att nå målen. 2. Ansvar Kommunstyrelsen/kommunfullmäktige att besluta miljöplan (övergripande miljömål). att besluta aktiviteter/åtgärder för att nå miljömålen. Hållbarhetsutskottet att bereda underlag till miljöplan för beslut i kommunstyrelsen/kommunfullmäktige. att följa upp vad nämnderna har gjort, eller avser att göra, inom utskottets verksamhetsområde. Kommunledningsgruppen att besluta miljöplan (övergripande miljömål). att besluta aktiviteter/åtgärder för att nå miljömålen. rapportering samt information till kommunsstyrelsen. Kontorschef/VD att detaljerade miljömål beslutas i den egna kontorsspecifika/bolagsspecifika budgeten. att verkningsfulla aktiviteter/åtgärder beslutas och genomförs inom ramen för den egna kontorsspecifika/bolagsspecifika budgeten. att medarbetare inom det egna kontoret/bolaget förstår innebörden av de övergripande miljömålen samt detaljerade miljömål. Miljöledningen bedömning och utvärdering av förslag till övergripande miljömål. bedömning av aktiviteter/åtgärder kopplade till miljömålen. rapportering samt information till kommunledningsgruppen.

Ändringsmeddelande: Dokumentets namn Miljömål och planering för att uppnå dem Miljörutin MR X.X framtagande av förslag till övergripande miljömål. bistå kontor och bolag avseende effektfulla aktiviteter/åtgärder. rapportering till miljöledningen. Miljösamordnare framtagande av underlagsmaterial för övergripande miljömål från respektive verksamhetsområde. bistå respektive miljöombud från respektive kontor/bolag i framtagandet av detaljerade miljömål och aktiviteter/åtgärder. samordna arbetet med att följa upp kontoren och bolagens aktiviteter för att nå miljömålen samt uppföljning av verksamheternas miljöprestanda. Miljöombud framtagande av underlagsmaterial för övergripande miljömål från respektive kontor/bolag. framtagande av detaljerade miljömål för respektive kontor/bolag. framtagande av aktiviteter/åtgärder. 3. Underlag Miljöpolicy, * * Miljöaspektsregister, * * Miljöutredning, * * Förteckning över lagar, * * Delegationsordning, * * Miljöplan, * * Miljöbokslut, * * 4. Arbetssätt 4.1 Miljömål 4.1.1 Framtagande Underlag för att ta fram övergripande miljömål är Upplands-Bro kommuns miljöpolicy, miljöaspektsregistret, miljöbokslut, lagar och förordningar samt andra krav. Hänsyn bör även tas till miljöutredningen. en går tillsammans med miljösamordnaren och miljöombud, minst en gång per år, igenom underlagsmaterialet för att granska de övergripande och detaljerade miljömålen.

Ändringsmeddelande: Dokumentets namn Miljömål och planering för att uppnå dem Miljörutin MR X.X Miljösamordnaren samt miljöombud skall vid dessa genomgångar ha tagit fram kompletterande underlagsmaterial från deras respektive verksamhetsområde. Genomgången dokumenteras i *Mapp Miljöprotokoll*. Vid behov av revidering skriver miljöstrategen ett sådant förslag. 4.1.2 Beslutande en presenterar ett förslag till, om så är aktuellt, reviderade övergripande miljömål till miljöledningen. Dock minst en gång per år skall en genomgång genomföras avseende miljömålen. Beslutet dokumenteras i *Mapp Miljöprotokoll*. Miljöledningen lägger fram förslaget till kommunledningsgruppen som utgör verksamhetens högsta ledning. De övergripande miljömålen beslutas av högsta ledningen vid ledningens genomgång, *Ledningens genomgång*. Miljöplanen i sin helhet beslutas ytterst av kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Miljöplanen skall ha beretts av hållbarhetsutskottet innan beslut. Kontorscheferna/VD skall efter beslut av de övergripande miljömålen utforma detaljerade miljömål för sin respektive verksamhet. Vidare uppdra till linjeorganisationen att gå igenom miljömålens innebörd med sina anställda. Genomgången redovisas till miljöledningen och dokumenteras i *Mapp Miljöprotokoll*. 4.1.3 Uppföljning Att de övergripande och detaljerade miljömålen har uppfyllts följs löpande upp inom Upplands-Bro kommuns miljöledningsorganisation genom rutinen *MR 5.1Övervakning och mätning*. Ytterst följs målen upp vid ledningens genomgång *MR 6.0 Ledningens genomgång*. 4.2 Planering av åtgärder för att uppnå miljömål 4.2.1 Styrprocessen I Upplands-Bro kommun hanteras de beslutade miljömålen inom ramen för den beslutade styrprocessen i kommun. Kortfattat kan styrprocessen beskrivas så här; Politiska mål och ett resursutrymme ska tas fram och brytas mot varandra, först i en dialog mellan Kommunstyrelsen och nämnden, sedan i nämnden, därefter mellan nämnd och organisation och slutligen i organisationen. Verksamhetsplanen utgör hur de politiska målen kan förverkligas med de resurser som står till buds. Uppföljning syftar till att kontrollera att resurser förbrukas i nivå med den budget som lagts. Utvärdering handlar om att ta reda på om man åstadkom det man bestämde med insatta resurser.

Ändringsmeddelande: Dokumentets namn Miljömål och planering för att uppnå dem Miljörutin MR X.X Det är dessa fem delar som innefattas i begreppet styrprocessen: Politisk målformulering Budget Verksamhetsplanering (nämndbudget) Uppföljning Utvärdering Detta beskrivs i sin helhet i dokumentet Styrprocessen som finns på Portalen *xx*. Vidare hanteras ansvarsfrågan i Styrprocessen i kommunens delegationsordning *xx*. 5. Resultat Uppfyllda krav i Upplands-Bro kommuns miljöpolicy Säkerställda övergripande miljömål Åtgärder för att uppnå miljömål

Dokumentets namn Miljömål Miljörutin MI X.X Ändringsmeddelande: Miljömål Direkt miljöpåverkan Energianvändning Avfall Transporter - Minska förbrukningen med x% kopplat till verksamhetsyta alternativt omsättning. - Minska den totala volymen med x% kopplat till verksamhetsyta alternativt omsättning. - Ökad källsorteringsgrad med x%. - Minska koldioxidutsläppen med x % kopplat till omsättning alternativt antal bilar/fordon. - Fossilfri personbilspark. Indirekt miljöpåverkan Upphandling - Köptrohet mot ramavtal skall vara x %. Utbildning Planering och exploatering Myndighetsutövning - x % av alla elever skall ha fått miljö- och hållbarhetsundervisning. - x % av alla planer skall ha föregåtts av en behovsbedömning avseende miljökonsekvensbeskrivning. - x % av all verksamhet som är tillståndspliktig alternativt anmälningspliktig samt verksamhet som i övrigt kan betecknas som miljöstörande ska ha fått tillsyn. Långsiktiga miljömål (2030) Kvalitativa mål som sträcker sig över tiden. Bör helst vara korrelerade med de miljömål som lyfts fram ovan. - Upplands-Bro kommuns direkta miljöpåverkan så som exempelvis energianvändning, avfall, transporter m.m. ska påtagligt ha minskat. - Upplands-Bro kommuns indirekta miljöpåverkan så som exempelvis upphandling, utbildning, planering och exploatering, myndighetsutövning m.m. ska påtagligt ha minskat.

Ändringsmeddelande: Dokumentets namn Åtgärder för att hantera risker och möjligheter Miljörutin MR X.X Åtgärder för att hantera risker och möjligheter 1. Målsättning Syftet är att hålla verksamhetens miljöaspekter aktuella och att fastställa betydande miljöaspekter. 2. Ansvar Kommunstyrelsen/kommunfullmäktige att besluta betydande miljöaspekter. Hållbarhetsutskottet att bereda betydande miljöaspekter för beslut. Kommunledningsgruppen besluta betydande miljöaspekter. rapportering samt information till kommunstyrelsen. Miljöledningen bedömning och utvärdering av miljöaspekter. rapportering samt information till kommunledningsgruppen. bedömning och utvärdering av miljöaspekter. rapportering till miljöledningen. Miljösamordnare/miljöombud att medverka vid bedömning samt utvärdering av miljöaspekter. samordna verksamheternas årliga genomgång av miljöarbetet, se *MI 3.1.5 Checklista Miljö/Egenkontroll*. Chef i verksamheten att rapportering av förändring i verksamheten, som kan ge nya miljöaspekter, sker till iska funktionen i samråd med miljösamordnare/miljöombud. Miljöaspekterna bedöms enligt instruktion *MI 3.1.2 Utvärderingsmodell*.

Ändringsmeddelande: Dokumentets namn Åtgärder för att hantera risker och möjligheter Miljörutin MR X.X 3. Underlag Förstudie, * * Miljöutredning, * * Miljöplan, * * Miljöbokslut, * * 4. Arbetssätt 4.1 Beslut Vid större beslut inom Upplands-Bro kommun bör en miljöbedömning ingå som underlag vid utredningar, förundersökningar etc. Frågor enligt *MI 3.1.4 Checklista Miljöbedömning vid större beslut i Upplands-Bro kommun* bör ställas innan beslut fattas. 4.2 Utvärdering vid förändring av verksamheten Vid förändring av verksamheten avseende miljöpåverkan från tjänster, processer, material och produkter skall detta utvärderas enlig nedan beskriven modell; Utvärderingsmodell Utvärdering av miljöaspekterna sker genom identifiering samt värdering i två steg. Det första steget innebär uteslutande en bedömning av aktivitetens miljöpåverkan. Det andra steget innebär en bedömning av drivkrafter som exempelvis innebär ekonomiska eller legala problem för verksamheten. Upplägget beskrivs nedan; Steg 1. Aktivitet: Den aktivitet som verksamheten utför som kan ha miljöpåverkan. Miljöpåverkan: Den skada på miljön som kan uppkomma på grund av verksamhetens aktivitet. Se *MI 3.1.5 Checklista Miljö/Egenkontroll* Steg 2. Värdering: Vid samtliga värderingar används en skala 1-3 för miljöpåverkan och 1-3 för kvantitet, där summan 5-6 innebär att aktiviteten ger upphov till en betydande miljöaspekt. Värderingskriterierna redovisas i *MI 3.1.2 utvärderingsmodell för miljöaspekter*. Drivkraft: De myndigheter, organisationer eller intressenter i omvärlden som kan ha direkt eller indirekt påverkan på verksamhetens konkurrenskraft när det gäller miljöfrågor. Utvärderingen, Steg 1, genomförs av ansvarig för förändringen i samråd med respektive kontors/bolags miljöombud. Resultatet vidarebefordras till iska funktionen.

Ändringsmeddelande: Dokumentets namn Åtgärder för att hantera risker och möjligheter Miljörutin MR X.X en bedömer den inkomna utvärderingen. Om så är aktuellt inför miljöstrategen den inkomna aspekten/aktiviteten i det befintliga registret vid den årliga uppdateringen. Genomgången dokumenteras i *Mapp Miljöprotokoll*. I samband med uppdateringen av miljömål *MR 3.3 Övergripande mål* värderas eventuella drivkrafter enligt steg 2. 4.3 Årlig uppdatering en går en gång per år, tillsammans med miljösamordnaren och kontorens/bolagens miljöombud, igenom det aktuella miljöaspektsregistret. Vid genomgången läggs förslag på eventuella omvärderingar av miljöaspekter, borttagande av miljöaspekter som åtgärdats och miljöaspekter som bör tillkomma. Genomgången dokumenteras i *Mapp Miljöprotokoll*. Förslaget till uppdaterat miljöaspektsregister redovisas av miljöstrategen för utvärdering av Miljöledningen en gång per år. Beslutet dokumenteras i *Mapp Miljöprotokoll*. Miljöledningen lägger fram förslaget till kommunledningsgruppen som utgör verksamhetens högsta ledning. Miljöaspekterna beslutas av högsta ledningen vid ledningens genomgång, *MR 6.0 Ledningens genomgång*. De betydande miljöaspekterna bereds av hållbarhetsutskottet samt beslutas ytterst av kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. 5. Resultat Beslutade betydande miljöaspekter Aktuellt miljöaspektsregister

Ändringsmeddelande: Dokumentets namn Utvärderingsmodell för miljöaspekter Miljöinstruktion MI X.X Utvärderingsmodell för miljöaspekter Bedömning av de för Upplands-Bro kommuns verksamhet betydande miljöaspekterna utgår från nuläget, vilket innebär att miljöaspekter som idag värderas lågt kan komma att framträda som betydande aspekter i framtiden och vice versa. Vid utvärderingarna används två steg. Vid det första steget bedöms aktivitetens miljöpåverkan, denna del är obligatorisk och ger de betydande miljöaspekterna. Vid det andra steget vägs omvärldsfaktorer in, denna del är inte obligatorisk. STEG 1 Kriterier/Bedömning 3 poäng 2 poäng 1 poäng Miljömässiga Miljöaspekten innebär en stor miljöpåverkan Miljöaspekten innebär en medelstor/begränsad miljöpåverkan Miljöaspekten innebär en liten eller ingen miljöpåverkan Kvantitet Stor Medelstor Liten STEG 2 Kriterier/Bedömning 3 poäng 2 poäng 1 poäng Prioritering Stor Medelstor Liten Prioritering innehåller drivkrafter som exempelvis, Stor ekonomisk betydelse för organisationen. Dålig publicitet. Avvikelse gentemot miljölagstiftning som kan medföra rättslig prövning. Avvikelse som indikerar att konflikt med kommande miljölagstiftning kan uppstå i framtiden.

Dokumentets namn Miljöaspekstregister Miljöinstruktion MI X.X Ändringsmeddelande: Miljöaspektsregister De miljöaspekter som efter värdering får en sammanlagd poäng av 5-6 är betydande. Kommunens betydande miljöaspekter är; X Följande aktiviteter har också ansetts ha betydande påverkan på miljön; X Miljöaspekterna omfattar bl.a. följande områden; utsläpp till luft utsläpp till vatten utsläpp till mark resursförbrukning buller lokal miljöfråga Miljöaspekterna är i registret indelade i direkt miljöpåverkan och indirekt miljöpåverkan.

Dokumentets namn Miljöaspekstregister Miljöinstruktion MI X.X Ändringsmeddelande: Miljöaspektsregister Direkt miljöpåverkan 1. Energianvändning Uppvärmning (fjärrvärme, 2 3 5 el, bergvärme m.m.) av lokaler Kylning av lokaler 2 1 3 Elanvändning/förbrukning 2 3 5 Användning av reservkraft (diesel) 2. Transporter 3 1 4 Godstransporter till största delen utförs transporterna av andra entreprenörer 3 2 5 Avfallstransporter Till största delen utförs transporterna av andra entreprenörer Personalens resor till och från arbetet Användande av egen bil i tjänsten Användande av verksamhetens ägda eller leasade personbilar och lätta lastbilar (diesel el. bensin) Utsläpp till mark 3 3 6 3 3 6 3 2 5 3 3 6

Dokumentets namn Miljöaspekstregister Miljöinstruktion MI X.X Ändringsmeddelande: Transporter, forts. Aktivitet Miljöpåverkan Värdering Användning av hyrbil i tjänsten Tjänsteresor med Flyg Användande av verksamhetens ägda eller leasade personbilar och lätta lastbilar (el, biogas, etanol m.m.) Användandet av arbetsfordon och arbetsmaskiner (lastbilar, traktorer, gräsklippare m.m.) Tjänsteresor med Buss Tjänsteresor med Tåg Tjänsteresor med taxi Värdering S:A 3 1 4 3 2 5 1 1 2 3 2 5 1 2 3 1 2 3 3 1 4

Dokumentets namn Miljöaspekstregister Miljöinstruktion MI X.X Ändringsmeddelande: 3. Användning av kemikalier och produkter Användning av material/produkter innehållande miljöpåverkande ämnen. 2 2 4 Användning av material/produkter som har stor miljöpåverkan vid sin produktion Hantering av kemiska produkter 4. Avfall 3 3 6 3 1 4 Hantering av restavfall (hushållsliknande) 2 3 5 Hantering av farligt avfall (inklusive elektronik) Hantering av byggavfall Hantering av verksamhetsavfall Hantering av källsorterat avfall (exklusive elektronik) Hantering av matavfall 3 1 4 3 2 5 2 3 5 2 3 5 2 3 5

Dokumentets namn Miljöaspekstregister Miljöinstruktion MI X.X Ändringsmeddelande: 5. Byggnation och ombyggnad Byggnation och ombyggnad 3 2 5 6. Vattenanvändning Förbrukning av vatten 2 2 4 7. Livsmedelanvändning Planering och inköp 3 3 6 Tillagning Transporter 10. 1 3 4 3 2 5 Entreprenader 1 2 3 Ny- och ombyggnation 1 2 3 Transporter 1 2 3 Drift av kommunteknisk infrastruktur (ex. VA, gata, park) 1 2 3

Dokumentets namn Miljöaspekstregister Miljöinstruktion MI X.X Ändringsmeddelande: 11., mark och vatten Från egen verksamhet som ex.; drift av kommunteknisk infrastruktur (ex. VA, gata, park) ar 3 1 4 Indirekt miljöpåverkan 1. Planering och exploatering Översiktsplanering 3 3 6 Detaljplanering 3 3 6 Exploateringsverksamhet 3 3 6 2. Myndighetsutövning och tillsyn Miljötillsyn 3 2 5 Livsmedelstillsyn 2 2 4 Bygglov 1 3 4 3. Upphandling och inköp Upphandling 3 3 6 Inköp 3 3 6

Dokumentets namn Miljöaspekstregister Miljöinstruktion MI X.X Ändringsmeddelande: 4. Utbildning av elever Utbildning i förskola, grundskola, gymnasium, särskola samt vuxenutbildning 2 3 5 5. Socialtjänster Utförare av omsorg 2 3 5 Beställare av omsorg 1 3 4 Myndighetsutövning 1 2 3 6. Kultur- och fritidsaktiviteter Kulturverksamhet 1 3 4 Fritidsverksamhet 1 3 4 Kulturskola 1 2 3 7. Näringsliv och kundcenter Kommunikation, hemsida m.m. 2 2 4 Kundcenter 1 2 3 Näringslivsinriktade 2 2 4 aktiviteter Arbetsmarknadsenheten 2 2 4

Dokumentets namn Miljöaspekstregister Miljöinstruktion MI X.X Ändringsmeddelande: 8. Nödlägesberedskap Krisberedskap 3 1 4 Brand- och räddningstjänst 3 2 5 Risk- och sårbarhetsarbete 9. Finansiella tjänster 3 1 4 Finansiella tjänster 2 3 5