Sammanträde med Barn- och ungdomsnämnden

Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Barn- och ungdomsnämnden Tid: Tisdagen den 26 April 2016, kl 14:00-18:00 Plats: Sunnerö, barn- och ungdomskontoret Rödgröna- blocket och Alliansen kallar till gruppmöte innan Barn- och ungdomsnämnden sammanträder. - Rödgröna-blocket träffas i lokal Bokö kl. 13.00 14.00 - Alliansen träffas i lokal Risö kl. 13.00 14.00 Information och överläggningar Sekreterare Förvaltningschef Förvaltningens samverkansgrupp 2016-04-11 Övrigt Föredragning Kl. 14.10 14.40, Cecilia Kleväng, Teknikutvecklare (BoU), informerar om KomTek som är en kommunal teknik- och entreprenörsskola. Ajournering av mötet för gruppvisa överläggningar Ärendelista Val av justerare och tid för justering 1. Rapport om nuläge inom barnomsorg 2016 2. Budgetuppföljningar 2016 3. Lokalförsörjningsplan 2017-2019

Kallelse/Underrättelse 4. Beslut om verksamhetschef för elevhälsans psykologiska insats och ledningssystem för elevhälsans psykologiska insats 5. Kunskapsuppföljning 2016 6. Likabehandlingsplaner läsåret 2015/2016 7. Anmälningar om kränkande behandlingar läsåret 2015/2016 8. Anmälningar om kränkande behandlingar läsåret 2015/2016 9. Val av kontaktpolitiker 2015-2018 10. Delegationsbeslut 2016- central administration Leif Hansson (S) Ordförande Magdalena Tavakol Karlsson Sekreterare Tel: 0322-61 63 46 E-post: magdalena.tavakolkarlsson@alingsas.se

Ärende 1 Rapport om nuläge inom barnomsorg 2016

Ärende 2 Budgetuppföljningar 2016

Barn- och ungdomsnämnden Resultaträkning Belopp i mkr Budget 2016 Prognos mars 2016 Avvikelse prognos/budget 2016 Verksamhetens intäkter 119,9 119,9 0,0 Personalkostnader -480,2-480,2 0,0 Lokalhyror -126,9-126,9 0,0 Köp av tjänster -216,1-216,1 0,0 Övriga kostnader -37,1-37,1 0,0 Verksamhetens kostnader -860,3-860,3 0,0 Verksamhetens nettokostnader -740,4-740,4 0,0 Kommunbidrag 740,4 740,4 0,0 Årets resultat 0,0 0,0 0,0 Ekonomisk sammanfattning Drift Årsprognosen per mars 2016 för det ekonomiska resultatet är beräknad som budgeterat resultat, det vill säga ett nollresultat. Det finns en osäkerhet i prognosen i och med att teamen har underskott från år 2015. Dessa underskott ska betalas av under en treårsperiod, 2016-2018. Förvaltningen bedömer därför att det finns arbete kvar att anpassa organisationen, utifrån nuvarande ekonomiska förutsättningar och att skolenheterna har olika förutsättningar utifrån antal barnoch elever i verksamheterna. Arbete pågår med att planera organisation för läsåret 2016-2017. Nedan följer en översiktlig beskrivning av det prognosticerade ekonomiska resultatet per huvudverksamhet. Politisk verksamhet +/-0 mnkr Ingen förväntad avvikelse. Förskola +/-0 mnkr Omsorgspeng för förskola är ökad motsvarande förväntad löneökning. Under våren kan full behovstäckning ges och förskolor har kunnat ta emot de barn som har ansökt om plats under våren. Under hösten arbetar verksamheten med att anpassa organisationen efter det lägre barnantalet i förskolans verksamhet. I denna prognos råder det osäkerhet kring höstens organisation och hur verksamheten kan anpassas till lägre barnantal. 1

Statsbidrag har sökts för att minska barngrupper i förskolan för hösten 2016 och våren 2017. Beslut om tilldelning av statsbidrag sker i slutet av juni. Detta kan komma att påverka prognosen både vad gäller intäkter och kostnader. Fritidshem +/-0 mnkr Omsorgspeng för fritids är ökad motsvarande förväntad löneökning. Ingen förväntad avvikelse. Pedagogisk omsorg +/-0 mnkr Omsorgspeng för pedagogisk omsorg är ökad motsvarande förväntad löneökning. Ingen förväntad avvikelse. Förskoleklass +/-0 mnkr Elevpeng för förskoleklass är ökad motsvarande förväntad löneökning. Ingen förväntad avvikelse. Grundskola +/-0 mnkr Elevpeng för grundskola är ökad motsvarande förväntad löneökning. Ingen förväntad avvikelse. Kommunstyrelsen har fått i uppdrag att ansvara för hantering av tillfälligt statsbidrag med anledning av flyktingsituationen. I samband med vårbokslut ska barn- och ungdomsnämnden avisera de kostnader som inte täcks av Migrationsverkets riktade statsbidrag. Dessa kostnader ska redovisas och kan komma att kompenseras med kommunens tillfälliga statsbidrag för mottagande av flyktingar. Förvaltningen arbetar med att ta fram underlag på redan befintliga och utökade kostnader som rör bl a administration, modersmål, skolledarresurs, samt hur samordnat mottagande kan ske i kommunen. Grundsärskola +/-0 mnkr Ingen förväntad avvikelse. Kost +/-0 Ingen förväntad avvikelse. 2

Kostnader och intäkter per huvudverksamhet Belopp i mnkr Budget 2016 Prognos 2016 Avvikelse Kostnader Politisk verksamhet -0,8-0,8 0,0 Förskola -275,3-275,3 0,0 Fritidshem -70,7-70,7 0,0 Pedagogisk omsorg -6,1-6,1 0,0 Förskoleklass -24,2-24,2 0,0 Grundskola -430,7-430,7 0,0 Grundsärskola -18,5-18,5 0,0 Kost -79,7-79,7 0,0 Summa -906,0-906,0 0,0 Intäkter Politisk verksamhet 0,0 0,0 0,0 Förskola 28,3 28,3 0,0 Fritidshem 18,1 18,1 0,0 Pedagogisk omsorg 0,9 0,9 0,0 Förskoleklass 0,5 0,5 0,0 Grundskola 36,6 36,6 0,0 Grundsärskola 1,4 1,4 0,0 Kost 79,7 79,7 0,0 Kommunbidrag 740,6 740,6 Summa 906,0 906,0 0,0 Netto 0,0 0,0 0,0 3

Planeringsunderlag antal barn och elever i Alingsås kommun budget prognos avvikelse 2016 2016 2016 Förskola 2 190 2 190 0 Kommunal verksamhet 1 798 1 798 0 Fristående verksamhet 380 380 0 I annan kommun*) 22 22 0 Från annan kommun**) -10-10 0 Vårdnadsbidrag 53 53 0 Pedagogisk omsorg 36 36 0 Kommunal verksamhet 19 19 0 Fristående verksamhet 17 17 0 I annan kommun*) 0 0 0 Från annan kommun**) 0 0 0 Förskoleklass 522 522 0 Kommunal verksamhet 468 468 0 Fristående verksamhet 57 57 0 I annan kommun*) 3 3 0 Från annan kommun**) -6-6 0 Grundskola åk 1-9 4 302 4 302 0 Kommunal verksamhet 3 711 3 711 0 Fristående verksamhet 640 640 0 I annan kommun*) 45 45 0 Från annan kommun**) -94-94 0 Grundsärskola 41 41 0 Kommunal verksamhet 41 41 0 Fristående verksamhet 0 0 0 I annan kommun*) 2 2 0 Från annan kommun**) -2-2 0 Fritidshem 2 168 2 168 0 Kommunal verksamhet 1 921 1 921 0 Fristående verksamhet 250 250 0 I annan kommun*) 12 12 0 Från annan kommun**) -15-15 0 *) Barn och elever som bor i Alingsås kommun som går i annan kommunal verksamhet. Interkommunal ersättning betalas av Alingsås kommun. **) Barn och elever i Alingsås kommunala verksamhet från annan kommun. Interkommunal ersättning från andra kommuner utgår för dessa barn och elever. 4

Ärende 3 Lokalförsörjningsplan 2017-2019

Lokalförsörjningsplan 2017-2019 Barn- och ungdomsnämnden 2016-03-25 1 2016/04/19

Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Sammanfattning 3 3 Framtida lokalbehov och åtgärdsförslag... 4 3.1 Planerade lokalförändringar 2017-2019.. 4 4 Nulägesbeskrivning.. 5 4.1 Förvaltningskontoret 5 4.2 Förskolor 5 4.3 Pedagogisk omsorg. 5 4.4 Fritidshem.. 5 4.5 Grundskolor 5 4.6 Grundsärskola.. 6 4.7 Beskrivning per område.. 6 5 Prognos och kostnadsutveckling. 9 5.1 Prognos förskola. 10 5.2 Prognos grundskola... 11 5.3 Kostnadsutveckling. 11 6 Fördjupad beskrivning av framtida lokalbehov 12 6.1 Lokalbehov förskola. 13 6.2 Lokalbehov grundskola.. 13 2 2016/04/19

1. Inledning Barn- och ungdomsförvaltningens verksamhet består av 8 områden, samt ett förvaltningskontor. En enhet finns i kommunens norra del, Bjärke (Sollebrunn/St Mellby/Magra) och en finns i den södra delen, Hemsjö/Ingared/Ödenäs. De sex andra enheterna finns i centrala delar av kommunen och dess närhet (V:a Bodarna och Långareds enheter ingår i centrumteamen). Geografisk indelning Områden Antal Antal Antal Ped. Grund- Antal Fritids Särskola rekt/fchef fsk avd omsorg skolor skolor Centrum 7-9 team 5 0 0,0 `7-9 3 2 Östl/GA/Nolh/Klockare Bjärke (Sollebrunn, 3 5 11,5 F-9/F-6 3 3 St Mellby/Magra) V:a Bodarna/ 4,5 8 26,0 F-6 3 3 Kullingsberg/ Stadsskogen Ängabo 3 5 17,0 F-6 1 1 1 Lendahl 2 4 11,0 F-6 1 Nolby/Långared 3 4 14,0 1 F-6 2 2 Noltorp 3 4 13,0 4 F-6 1 1 1 Hemsjö/Ingared/ 3 4 15,5 F-6 3 3 Ödenäs SUMMA 26,5 34 108,0 5 0 17 13 4 Lokalförsörjningsplan för barn- och ungdomsförvaltningen tas fram varje år och för tre år framåt för att visa hur verksamheten bedrivs idag, belysa och visa på framtida behov och förändringar. Den ska också vara ett underlag för beslut. Verksamhetens behov av ändamålsenliga lokaler styr lokalarbetet. Det är viktigt att det finns bra och funktionella lokaler för att utveckla och främja barn och ungas behov av lärande och omsorg. Lokalerna är en resurs i arbetet men också en stor kostnadspost och det är viktigt att de är effektiva ur miljö- och energisynpunkt. Allt lokalarbete sker i samarbete med Fabs och Alingsåshem. Lokalresursbehovet grundar sig på kommunens trendprognos över antalet barn och elever. 2. Sammanfattning Prognos över barn och elevantal är hämtade från kommunens trendprognos fram till 2030. För barn 1-5 år beräknas ökningen vara ca 250 de närmaste 5 åren, varav ca 20 barn i Bjärke, resten i de centrala delarna. I södra delen av kommunen ligger antalet barn kvar på dagens nivå. Av det totala antalet barn 1-5 år har ca 70% en placering i kommunal regi. De närmaste fem åren ökar antalet barn i åldern 6-12 år med ca 150 barn och 13-15 år med ca 300. I stort sett är hela ökningen i centralorten. Av det totala antalet elever i kommunen väljer 14% friskolor eller skolor i andra kommuner. Det finns flera gamla lokaler som har stora behov av renoveringar beroende på nya ökade krav för tillgänglighet, miljökrav och nya arbetssätt inom verksamheten. Detta arbete sker i nära samarbete med Fabs som äger de flesta av lokalerna. Det är viktigt att alla barn och elever har tillgång till standardmässiga och likvärdiga lokaler i hela kommunen. 3 2016/04/19

Förvaltningen har en totalhyra på 112 346 tkr år 2016. En översyn av organisationen startade under 2013 (diarienummer 2012.335 BUN) och detta är en viktig strategisk fråga framöver. Det största pågående projektet är ny- och ombyggnationen av Hemsjö skola och förskola. Projektet startade under hösten 2014, etapp 1 var klar dec 2015 och etapp 2 beräknas klar hösten 2016. Arbete med olika ljudmiljöåtgärder pågår fortlöpande och många åtgärder har vidtagits där det varit dålig ljudmiljö. Några skolor (Magra, St Mellby och Långared) har fått en fullständig genomgång, planen är att detta ska göras på alla skolor. Under 2016 kommer högstadieskolorna att prioriteras. Hösten 2016 kommer kommunens första förskola med omsorg på obekväm arbetstid att starta upp i Östlyckans förskola. Här kommer också att finnas plats för barn i åldern 6-12 år. 3. Framtida lokalbehov och åtgärdsförslag 3.1 Planerade lokalförändringar 2016-2019 Verksamhet Antal Nya Ny- Omb. Tillf. avd platser bygg. Tillb. lokal 2016 2017 2018 2019 Hemsjö skola X X ht Långareds förskola 4 0 X febr Herrgårdens fsk Stockl 2 36 X vt Nolhaga förskola 8 18 X vt Noltorp ny fsk 6 0 X ht Prästeryd 4 72 X ht Brogårdens fsk 2 36 X ht Ekskogen fsk Stadsk 4 18 X ht Savannen/Nolby el dyl 4 18 X ht Noltorpsskolan X ht V:a Bodarna skola X ht Lendahlskolan, matsal X vt Uppställning- och avvecklingskostnader, tkr 2016 2017 2018 2019 Stocken (3 avd) Skogskullegatan (3 avd) 400 Nolhaga 2 avd 400 Parken (2 avd) 400 Långared (1 avd) 300 Hemsjö (3 klassrum) 500 V:a Bodarna skola 500 Summa 1 000 700 400 400 Under punkt 6 ges mer detaljer om de projekt som finns med i tabellen ovan. 4. Nulägesbeskrivning 4 2016/04/19

Tillgången på barnomsorgsplatser har stabiliteratas och efterfrågan ökar inte lika fort som tidigare. Alla barn kan erbjudas en förskoleplats inom fyra månader, oftast i det område som önskas. Detta minskar behovet av omplaceringar och ger bättre stabilitet i barngrupperna. Två enavdelningsförskolor används inte idag och är uppsagda (Hill och Savannen). Savannen avslutas 2016-06-30 och Hill avslutas 2016-12-31. 4.1 Förvaltningskontoret Förvaltningskontoret är placerat på Kungsgatan 9, i samma hus som vård- och äldreomsorgsförvaltningen, utbildningsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen. 4.2 Förskolor Det pågår ett fortlöpande arbete med Giftfria förskolor. Vid all nybyggnation tas hänsyn till de riktlinjer som finns och likaså när möbler och leksaker köps in till verksamheten. Den första förskolan i kommunen med omsorg på obekväm arbetstid kommer att starta i augusti 2016. Det blir på Östlyckans förskola som två avdelningar ställs i ordning för att kunna ta emot både förskole- och fritidsbarn. Det finns 34 förskolor (108 avdelningar), varav 12 avdelningar finns i paviljonger med tillfälliga bygglov. Fem förskolor hyrs av Alingsåshem Två förskolor hyrs av externa hyresvärdar (Savannen av Alingsås Pingstkyrka och Hill av HSB (båda är uppsagda). Resterande av förskolorna hyrs av Fabs Under hösten 2015 har 4-5 avdelningar varit vilande eftersom efterfrågan på förskoleplatser är lägre under höstterminen än vårterminen. De flesta öppnas under vårterminen igen. 4.3 Pedagogisk omsorg I dagsläget finns det fem familjedaghem, från höstterminen 2016 är det fyra kvar. Efterfrågan på denna verksamhetsform är inte stor. Det är 27 barn placerade i febr-16 varav 8 är skolbarn. Det finns också ett familjedaghem som tar emot 4 barn i nattomsorg.. Detta kommer att upphöra inför höstterminen då förskola med omsorg på obekväma arbetstider startar. 4.4 Fritidshem Det finns skolbarnsomsorg vid alla kommunens F-6 skolor. Totalt finns 1841 barn placerade i denna verksamhet (mars-16). Behovet av fritidsplatser ökar i takt med att elevantalet ökar i skolorna. Anpassning av lokaler för fritidsverksamhet sker fortlöpande utifrån behov. 4.5 Grundskolor Det finns 17 kommunala grundskolor i kommunen. Av dessa är 13 stycken F-6, tre stycken 7-9 och en skola är F-9 (Sollebrunn). Totalt finns det 4 183 elever (mars-16). Vid några skolor finns förberedelseklasser och särskilda undervisningsgrupper. 5 2016/04/19

4.6 Grundsärskola Det finns fyra grundsärskolor i kommunen. Vårterminen 2016 finns 45 barn inskrivna varav 6 st är individintegrerade i grundskolan. Grundsärskola Ålder Antal elever Ängabo 7-11 år 9 Noltorp 7-11 år 14 Östlyckan 12-17 år 6 Nolhaga 12-17 år 10 4.7 Beskrivning per område Prognoser per område visar hur många barn i skolåldern det finns i respektive upptagningsområde enligt kommunens trendprognos. Av dessa väljer några skola i ett annat område, några väljer friskolor och några väljer skola i en annan kommun. Alla prognossiffror är 6-12 år (åk F-6) eller 13-15 år (7-9) (siffror från dec 2015). Prognoserna per delområde är mer osäkra eftersom en del områden är små. I den högra tabellen är det faktiskta antal elever per skola i mars 2016. Ca 14% av eleverna i F-9 väljer fristående skola eller skola i annan kommun. Denna andel har minskat från föregående år. Antalet friskolor har inte blivit fler medan elevantalet i Alingsås har ökat. Procentsatsen (efter skolnamnet) anger hur stor procent av eleverna som väljer anvisad skola läsåret 15/16. Ingared/Hemsjö/Ödenäs 2016 2018 2020 2022 2024 2026 Antal elever F-6, mars-16 Hemsjö (90%) 176 149 146 142 141 140 155 Ingared (105%) 241 246 227 210 209 209 238 Ödenäs (94%) 35 33 37 38 44 44 35 Prognoser i denna del av kommunen är ofta lägre än vad utfallet blir eftersom närheten till Göteborg gör att inflyttning och omsättning är stor i området. I området bor många barnfamiljer. I Hemsjö har en stor ny- och ombyggnation startat under hösten 2014. Etapp 1 innehåller en förskola med fem avdelningar, klassrum för fem klasser, ett nytt kök och matsal för både skola och barnomsorg. Denna del var klar till dec 2015. Etapp 2 innebär ombyggnad av det gamla skolhuset och expedition samt nybyggnation av idrottshall och inleddes under hösten 2015. Denna etapp beräknas vara klar hösten 2016. I Ingared planeras för nybyggnation av fler villor med planerad byggstart våren 2016. Den ökade efterfrågan på förskoleplatser beräknas lösas med den överkapacitet som finns inom Ingareds förskolor. Ödenäs elevunderlag är stabilt men några elever från området väljer annan skola. Prognosen på små områden blir osäker eftersom varje elev utgör en stor procentenhet. 6 2016/04/19

V:a Bodarna/Kullingsberg/Stadsskogen 2016 2018 2020 2022 2024 2026 Antal elever F-6, mars-16 V:a Bodarna (98%) 141 144 127 121 110 104 128 Kullingsberg (83%) 330 316 305 300 297 323 281 Stadsskogen (86%) 342 396 412 445 441 442 205 I V:a Bodarna har elevprognosen skrivits ner sedan föregående år. Det planeras för en anpassning och upprustning av skolans lokaler för att få dem mer ändamålsenliga. Byggstart är planerad till mars 2016 och färdigställande i oktober 2016. Prognosen för Stadsskogen är osäker på grund av att inflyttningstakten i området är svår att prognostisera. Från ht-16 finns inga förskoleavdelningar kvar i skolan. Tre avdelningar finns i paviljonger (Skogens förskola). I januari 2016 har planering för en ny förskola startat. Den kommer att heta Ekskogen och ligga i anslutning till skolan, vid Björkhedsgatan. Den beräknas vara klar inför höstterminen 2017 och kommer då att ersätta Skogens förskola. Denna förskola är planerad för att enkelt kunna ställas om till skollokaler om behoven förändras. Kullingsbergsskolan visar på ett något minskat elevunderlag fram till 2025. För att klara åk 6 ht-15 ställdes paviljonger upp. Eftersom elevunderlaget ser ut att minska kommande år beräknas de kunna avyttras och organisationen anpassas till befintliga lokaler. Bjärke (Sollebrunn, St Mellby, Magra) 2016 2018 2020 2022 2024 2026 Antal elever F-6, mars-16 Sollebrunn F-6 (120%) 212 204 196 191 191 201 277 Sollebrunn 7-9 (97%) 149 157 147 157 147 124 160 St Mellby (88%) 98 93 91 87 86 83 92 Magra (87%) 59 56 55 47 42 43 52 Elevunderlaget har stabiliserats i området och minskningen av barn- och elevantalet ser inte lika stor ut som i tidigare prognos. I Sollebrunns skola har elevantalet ökat med ca 55 elever sedan läsåret 14/15. En del av detta beror på förberedelseklass med nyanlända elever men även att fler elever börjar än de som lämnar åk 9. St Mellbys elevprognos har skrivits ner något sedan förra året. I Magra minskar elevantalet men är stabilt mot föregående prognos. 7 2016/04/19

Nolby/Långared 2016 2018 2020 2022 2024 2026 Antal elever F-6, mars-16 Långared(97%) 129 120 116 104 110 108 133 Nolby (92%) 342 398 406 436 449 469 306 Behovet av förskoleplatser i Långared har stabiliserats. För att få ändamålsenliga lokaler för förskolan har förvaltningen tillsammans med Fabs projekterat för en ny förskola med fyra avdelningar. Byggstart är planerad april 2016 och beräknas vara klar februari 2017. På Nolbyskolan har paviljonger med två klassrum satts upp i anslutning till skolan för att få plats för åk 6. För att kunna avyttra dessa två paviljonger behöver de två förskoleavdelningarna flyttas från skolan. Det har även tillkommit ytterligare två klassrum i paviljonger under hösten 2015 på grund av en vattenläcka i skolan, då två klassrum måste flyttas. Arbetet med detta pågår och kommer troligen att vara klart senare under hösten 2016. Ängabo 2016 2018 2020 2022 2024 2026 Antal elever F-6, mars-16 Ängabo (74%) 499 502 507 489 473 487 360 Elevunderlaget är stabilt i Ängabo och är nerskrivet sedan förra årets prognos. Många elever i området väljer Vittraskolan. Den planerade utbyggnaden av området har skjutits på framtiden. Elevantalet ökar något och därför behöver ytterligare förskoleavdelningar flyttas från skolan. Idag finns det två avdelningar kvar i skollokaler. Planering pågår att bygga ut Herrgårdens förskola (Stockslycke) med två avdelningar. Projekteringen beräknas starta vt-16. Lendahl Lendahl (104%) 2016 2018 2020 2022 2024 2026 Antal elever F-6, mars-16 343 380 414 449 491 535 344 Antalet barn- och elever i Lendahls upptagningsområde ökar eftersom många nya bostäder har byggts i centrum. Planering för ombyggnation av matsalen på Lendahlsskolan pågår. Den är hårt ansträngd och Arbetsmiljöverket har gjort påpekanden om detta. Lokaler för textilslöjd och fritidsverksamhet hyrs utanför skolområdet. Dessa lokaler är provisoriska och uppfyller inte kraven på ändamålsenliga lokaler. För att få bättre lokaler för skolans verksamhet bör förskolans två avdelningar placeras någon annanstans. Fabs ansökan om permanent bygglov för Stockens förskola vid Savannen har fått avslag. En annan lösning måste till för att hitta en permanent lösning för de tre förskoleavdelningarna. Det finns inget förslag i dagsläget men frågan finns med i planeringen. Noltorp 8 2016/04/19

2016 2018 2020 2022 2024 2026 Antal elever F-6, mars-16 Noltorp(70%) 603 611 626 622 655 691 430 Barn- och elevantalet har ökat kraftigt i Noltorp de senaste åren och ser ut att ligga på en fortsatt hög nivå. Detta beror på generationsskiften i bostadsområdet. Skolan har nu fyra paralleller i F-klass, treparallellig upptill åk 3 och två paralleller i åk 4-6. För att ha plats till skoleleverna har paviljonger ställts upp i anslutning till skolan. En projektering för permanent utbyggnad av skolan beräknas starta under 2016. Nybyggnation av förskola för att ersätta både Lövhyddan och Nolängen samt att utöka antalet platser i området är fortfarande på diskussionsstadiet. Antagandet av projeket Stadsförnyelse Noltorp är fortfarande inte beslutat och detta gör att inga detaljplaneändringar genomförs i dagsläget. I väntan på nybyggnation kommer Lövhyddan att fräschas upp med nya ytskikt under våren 2016. Centrum 7-9 (Östlyckeskolan, Gustav Adolfsskolan, Nolhagaskolan) Antal elever 7-9 2016 2018 2020 2022 2024 2026 Mars -16 GA (160%) 176 230 246 248 224 210 294 Östlyckan(69%) 545 578 630 673 704 689 372 Nolhaga (72%) 427 469 502 534 554 528 321 Alla 7-9 skolor i centrum ingår i en gemensam resultatenhet (Gustav Adolfskolan, Nolhagskolan och Östlyckeskolan). Här finns en överkapacitet i lokaler när åk 6 inte är kvar. Dessa kommer att behövas för framtida behov och kan också användas vid akuta behov. Av eleverna i åk 7-9 är det ca 14% som väljer fristående skola. Trendprognosen har skrivits ner något för Gustav Adolfsskolan, som har sitt upptagningsområde i den södra kommundelen, medan den har ökat för högstadierna i centrum. 5. Prognos och kostnadsutveckling Alla delområdesprognoser över barn- och elevutveckling är hämtade från kommunens trendprognos ht-15. Åldersindelning för skolan är gjord utifrån Förskoleklass - åk 6 och åk 7-9. Detta för att lättare kunna göra jämförelser över tid. Tabellerna visar hur många elever som bor i området men sedan väljer flera en annan skola. Prognoser på delområden är mer osäkra eftersom en del områden är små. Säkerheten på materialet är störst för de närmsta tre åren. 9 2016/04/19

5.1 Prognos förskola Antal barn 1-5 år enligt kommunens trendprognos 1-5 år 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 Detta diagram visar alla barn i förskoleåldern som bor i Alingsås Kommun. Av dessa finns ca 12% i fristående förskolor och andra kommuner och ca 19% i åldersgruppen har ingen placering alls (främst 1- åringar). Trendprognosen har ökat från föregående år med ca 300-400 barn i åldersgruppen 1-5 år. Detta skulle medföra ca 70 barn per årskull. Denna ökning återfinns i centrum. I ytterområdena är antalet barn ungefär detsamma som idag. Detta medför en skillnad mot förra årets prognos, som indikerade en minskning av barnantalet utanför centrum. Behovet av barnomsorgsplatser 2016-2023 för åldern 1-5 år Vt 16 Ht 16 Vt 17 Ht 17 Vt 18 Ht 18 Vt 19 Ht 19 Vt 20 Ht 20 Vt 21 Ht 21 Vt 22 Ht 22 Vt 23 Antal platser1938 1915 1915 1933 1897 1964 1976 1976 2048 2048 2048 2048 2048 2048 1961 Behov 1840 1651 1835 1669 1865 1713 1912 1774 1973 1796 1996 1820 2020 1837 2039 Över/underskott 98 264 80 264 32 251 64 202 75 252 52 228 28 211-78 Tabellen inkluderar planerad utbyggnad som beskrivs under punkt 3. Behovet av platser utgår från kommunens trendprognos och en framräknad beläggningsprocent som grundar sig på 2015 års beläggning. Eftersom det nu finns full behovstäckning betyder det ett visst överskott av platser på höstterminen. Överskottet är en konsekvens av att ha full behovstäckning. Ett visst överskott varje höst måste finnas för att full behovstäckning ska kunna tillgodoses under vårterminen. Det högsta antalet inskrivna barn finns i mars-maj. Anpassning görs kontinuerligt för att anpassa antalet platser efter behovet. Vissa avdelningar kan läggas vilande för att anpassa antalet platser till behovet. Överskottet av platser som syns i tabellen ovan finns utanför centralorten. Nedan syns behovet i centrum specificerat. Vt 16 Ht 16 Vt 17 Ht 17 Vt 18 Ht 18 Vt 19 Ht 19 Vt 20 Ht 20 Vt 21 Ht 21 Vt 22 Ht 22 Antal platser 1300 1282 1282 1300 1282 1366 1366 1366 1438 1438 1438 1438 1438 1438 Behov 1307 1209 1311 1203 1327 1248 1364 1303 1421 1306 1418 1324 1439 1333 Över/underskott -7 73-29 97-45 118 2 63 17 132 20 114-1 105 5.2 Prognos grundskola 10 2016/04/19

Antal elever enligt kommunens trendprognos 6-12 år 13-15 år 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 Detta diagram visar alla barn i skolåldern som bor i Alingsås Kommun. Av dessa finns en del barn/elever i friskolor och i andra kommuner. I verksamheten tillkommer även inresande barn från närliggande kommuner. Det är fler barn som reser in till kommunen än som reser ut. 14% av eleverna i kommunen väljer fristående skola eller skola i annan kommun. Fram till 2030 beräknas befolkningsökningen för barnen i de lägre skolåldrarna att bli ca 520 och för de högre åldrarna ca 440. Ökningen finns i centralorten. Mer information finns under respektive område. Prognosen har ökat antal elever sedan förra årets prognos och liknar den prognosen som fanns för två år sedan. Prognosen för de närmaste fem åren, 2016-2021, som är mer säker visar att antalet elever 6-12 år ökar med ca 150 elever och för 13-15 år med ca 300 elever. I centralorten ökar antalet elever på alla låg- och mellanstadieskolor förutom Kullingsbergsskolan och Ängaboskolan. Kullingsberg visar på en viss nedgång i antalet elever och Ängabo ligger kvar på samma nivå som idag. För högstadieskolorna ökar alla förutom Sollebrunn som ser ut att ligga kvar på ungefär dagens nivå. För skolorna i centrum är det svårt att veta vilken skola som får den största ökningen eftersom flera av eleverna väljer skola utanför sitt eget upptagningsområde. 5.3 Kostnadsutveckling Ny hyresmodell gäller från 2016 därför är det svårt att jämföra kostnaderna mellan åren. Lokalytor och kostnader förskola 2016 Antal Antal Area Årshyra Hyra Antal Snitt kostnsnittyta fsk avdeln per kvm platser per plats per plats Permanenta förskolor 30 96 18492 27 989 000 1 514 1 728 16 197 10,7 Förskolor i paviljonger 4 12 2156 4 480 000 2 078 216 20 741 10,0 Försk som hyrs ext 0 0 0 406 000 Summa 2016 34 108 20648 32 875 000 1 944 16 911 10,6 Jämförelse 2015 36 109,5 18747 30 678 000 1 940 15 813 9,7 I arean ingår personalutrymmen och köksyta med 1103 kvm. I hyreskostnaden ingår personalutrymmen och hyra för köken med 5 844 tkr. Detta är budgetsiffror för 2016. Skillnaden på årshyran mellan 2015 och 2016 beror på att ny hyra för Hemsjö förskola är 11 2016/04/19

på helår. Det är bara en förskoleavdelning kvar under våren i Stadsskogenskolan, paviljongerna i Stadsskogen är dyrare än hyrorna för Savannen och Hill där vi inte har verksamhet idag. Lokalytor och kostnader för grundskolor inkl fritidhem och förskoleklass 2016 Alla hyreskostnader och prognoser grundar sig på ny hyresmodell med ramjusteringar mellan nämnder. Dessa justeringar är ännu inte gjorda men beräknas vara klara under år 2016. Grundskolor F-6/ Area Årshyra Hyra/ Fakt Kostnad Area 7-9 inkl fritids kvm kvm antal /elev /elev Skolor F-6 50 272 51 979 000 1034 3036 17 121 17 Skolor 7-9 22 309 18 644 000 836 1130 16 499 20 Summa 2016 72 581 70 623 000 973 4 166 16 952 17 Jämförelse 2015 69 330 65 753 000 948 3 978 16 529 17 Detta är bruttohyra som inkluderar de ytor som utanför skoltid disponeras av kultur och fritid. Ytan för kök som disponeras av ISS är avdragen i ytan och i hyreskostnad. Hyran för grundsärskolan är inte med i ovanstående uppställningar. Hyresökningen mellan 2015 och 2016 beror på ökad hyra i Hemsjö, helårskostnad för paviljonger till åk 6 samt minskning av antal förskoleavdelningar i skollokaler. Kostnad och yta per elev är beräknat på det faktiska antalet elever i mars 2016. Den nya hyresmodellen har medfört att hyrorna har ändrats mellan objekten. Hyran för Stadsskogshallen och Östlyckehallen delas mellan BoU och KuF. Hyresökningen mellan 2015 och 2016 beror på ökad hyra i Hemsjö, helårskostnad för paviljonger för åk 6, minskat antal förskoleavdelningar i skolan, planerad hyresökning för ombyggnad Lendahl och V:a Bodarna. Prognos över beräknad hyreskostnad uppdelad per verksamhet Budget Ram Ram Plan Hyreskostnad per verksamhet 2016 2017 2018 2019 Verks Lokalyta 0,5% 0,5% 1,0% Öppen förskola 40000 100 112 112 112 113 Förskola 40700 19 545 32 875 35 752 40 837 50 620 Fritidshem 42510 5 400 6 428 6 651 6 685 6 752 Pedagogisk omsorg 41200 14 0 0 0 Förskoleklass 43500 2 125 2 333 2 435 2 446 2 469 Grundskola 1-6 44010 42 999 46 562 49 352 49 592 52 193 Grundskola 7-9 44020 22 309 19 667 20 053 20 153 20 354 Grundsärskola 44300 3 415 3 217 3 233 3 249 3 281 Förvaltningskontor 93000 1 169 1 138 1 144 1 150 1 162 SUMMA 97 062 112 346 118 732 124 224 136 944 I ovanstående tabell är kökshyror, hyreshöjning för Hemsjö och planerade åtgärder, reserver och prognostiserad hyreshöjning inräknade. Ny hyresmodell från 2016. 6 Fördjupad beskrivning av framtida lokalbehov Idag hyr barn- och ungdom alla skolor av Fabs och kultur- och fritid hyr dem i andra hand för uthyrning kvällar och helger. I samband med att en ny hyresmodell införs under 2016 skrivs avtalen för Östlyckehallen och Stadsskogshallen om och delas upp mellan barnoch ungdom och kultur- och fritid. Varje förvaltning har sitt eget avtal för den tid som disponeras. Denna modell kommer att genomföras på fler hallar längre fram. För att få så stor personal- och lokaleffektivitet som möjligt kommer organisationen att ses 12 2016/04/19

över och att nya enheter att byggas med minst 4-6 avdelningar. Tillfälliga och små enheter ersätts. Flera låg- och mellanstadieskolor behöver större utrymme och förskoleavdelningar kommer därför att behöva flyttas ut från skolor. Viktigt att arbeta vidare med ett effektivt lokalutnyttjande mellan stadier och skolor. För att utveckla pedagogik och arbetssätt behövs tillgång till ändamålsenliga lokaler. 6.1 Lokalbehov förskolan Lokalbehovet ser olika ut i olika delar av kommunen, vilket tydliggörs under varje områdesbeskrivning. Det finns fortfarande några förskolor med tillfälliga bygglov som behöver ersättas med permanenta lösningar och några permanenta lokaler som är gamla och nedslitna och behöver ersättas eller byggas om för att få en bra miljö. I centrum behövs en fortsatt utbyggnad av förskoleplatser för att möta en ökande befolkning samt att ersätta de tillfälliga lokaler som inte har permanent bygglov. Förskoleavdelningar som finns i låg- och mellanstadieskolor behöver kommer också att behöva flyttas, eftersom elevantalet ökar på skolorna. Planerade åtgärder: Herrgårdens förskola (Stockslycke) består idag av två avdelningar och utbyggnad planeras med ytterligare två avdelningar. Detta för att möta ett ökat behov av barnomsorgsplatser i Ängaboområdet och Vimpeln, samt att ytterligare en avdelning flyttas från Ängaboskolan. Parkens förskola (Alingsåsparken) består idag av två avdelningar i tillfälliga paviljonger. En fristående förskola kommer att planeras vid Rubingatan. Denna förskola beräknas ha drygt 100 platser. Om den står klar hösten 2017 kan paviljongerna i Alingsåsparken avyttras. I Nolhaga (vid Nolhagaskolan) finns detaljplan klar för att bygga förskola vid gamla vaktmästarbostäderna. Genom att också ta en del av grusplanen bakom skolan i anspråk kan en förskola med 8 avdelningar byggas. Då kan förskoleavdelningar flyttas från Lendahlsskolan, Nolbyskolan och paviljongerna vid Nolhagaskolan avyttras. Planering för detta beräknas komma igång våren 2016. Lövhyddans förskola har gamla och slitna lokaler. Enligt Alingsåshem bör förskolan på sikt ersättas med en annan lokal. Förslag på olika placeringar har diskuterats men beslut på placering kan förhoppningsvis tas i samband med projektet Stadsförnyelse Noltorp. När det byggs en ny förskola behöver den byggas med 8 avdelningar för att ersätta Lövhyddan, Nolängen och tillgodose ett ökat behov av plaster i och med att Alingsåshem bygger nya bostäder i området. På Brogården planerar Alingsåshem att bygga över 200 nya lägenheter och i samband med det behöver förskolan där byggas ut med 2-4 avdelningar. 6.2 Lokalbehov grundskola Låg- och mellanstadieskolorna i centrum är trångbodda sedan åk 6 flyttades tillbaka. Den akuta bristen på lokaler har lösts genom uppställning av paviljonger vid vissa skolor. För att få en permanent lösning ser planeringen i dagsläget ut så här: 13 2016/04/19

Permanent utbyggnad av Noltorpsskolan för att anpassa skolan så att tre paralleller får plats. På Lendahlsskolan, Nolbyskolan och Ängaboskolan kan behovet av mer skollokaler lösas genom att förskoleavdelningar flyttas ut. På Kullingsbergsskolan ser elevantalet ut att minska något när alla elever som tillhör Stadsskogenskolan har slutat. Där får en bedömning göras om verksamheten kan organiseras så att det finns plats i nuvarande lokaler eller om förskoleavdelningarna behöver flyttas ut. De tre högstadieskolor som finns i centrum har en överkapacitet sedan åk 6 flyttas. Denna överkapacitet kommer att behövas i framtiden när elevantalet ökar. Om det uppstår akuta situationer under tiden, där tillfälliga lokaler behövs kan högstadieskolorna vara en sådan reserv. Cecilia Knutsson Förvaltningschef Margareta Arvidsson Lokalcontroller 14 2016/04/19

Ärende 4 Beslut om verksamhetschef för elevhälsans psykologiska insats och ledningssystem för elevhälsans psykologiska insats

Ledningssystem för elevhälsans psykologiska insats Ledning och styrning av elevhälsans psykologiska insats enligt (SOSFS 2011:9) 2016 03 10

Innehållsförteckning Bakgrund Ansvarsfördelning Processer och rutiner Årsplan Egenkontroll Utredning av avvikelser Samverkan Systematiskt förbättringsarbete Bilaga 1

Bakgrund Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Kravet på ledningssystem innebär att det ska finnas en organisatorisk struktur, ett uttalat och tydligt ansvar, dokumenterade rutiner, identifierade processer samt rutiner för uppföljning. Ett ledningssystem är ett system för att: Fastställa grundprinciper för ledning av verksamheten Sätta upp mål i enighet med kvalitetsområden och krav Följa upp och utvärdera dessa mål Skollagen styr att det ska finnas en elevhälsa på varje enskild skola. Skollagen styr också elevhälsans sammansättning av olika yrkesprofessioner, samt ger vägledning om elevhälsans övergripande innehåll och mål. I nya skollagen (2011:800) används begreppet den psykologiska insatsen i elevhälsan. I dokumentet kommer begreppet Elevhälsans psykologiska insats att förkortas EPI som är ett eget verksamhetsområde inom elevhälsan som utförs av skolpsykologer. EPI regleras i juridisk bemärkelse och med hänsyn till ansvarsfrågor av Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763). IVO, Inspektionen för vård och omsorg är tillsynsmyndighet och har tagit fram ett flertal allmänna råd och föreskrifter som beskriver ledningssystem och kvalitet för hälso- och sjukvården. EPI ska uppfylla de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och föreskrifter om hälso- och sjukvård i kommunens regi. Arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet ska dokumenteras. Ledningssystemet inom EPI säkerställer att uppföljningsbara mål fastställs och att kvalitets och utvecklingsarbetet anpassas till verksamhetens mål. Det systematiska kvalitetsarbetet inom EPI innebär att gemensamma arbetsmetoder följs upp och utvecklas. Ledningssystemet beskriver också förutsättningarna för verksamheten, samt beskriver de dokument, riktlinjer och verktyg som används för att säkerställa kvaliteten på EPI. Målet med ett ledningssystem är att verksamhet och kvalitet ska beskrivas systematiskt och den professionella kunskapen ska tillvaratas och utvecklas. Behovet av förbättringsarbete ska ständigt följas och genomföras för att säkra verksamhetens kvalitet. Verksamhetschefen för barn- och elevhälsa har budget och personalansvar för skolpsykolog som i sitt uppdrag är verksamhetschef för psykologernas medicinska insats enl. HSL. Verksamhetschef enligt Hälso- och sjukvårdlagen, HSL, ansvarar för psykologernas medicinska insats i Barn- och ungdomsförvaltningen. Psykologernas medicinska insats sker i huvudsak vid utredningar och journalföring. Verksamhetschef enl. HSL har också ett övergripande ansvar att stödja arbetet med verksamhetsutveckling, yrkesspecifik kompetensutveckling, kvalitetssäkring, uppföljning samt utvärdering. Resultaten redovisas i patientsäkerhetsberättelsen och i verksamhetsberättelsen för barn- och elevhälsan. Redovisningen används både i lokala kvalitetsuppföljningar/nulägesanalyser och i det förebyggande elevhälsoarbetet. Den som bedriver hälso- och sjukvård ska ha kunskap om de krav och mål i lagar och andra föreskrifter som gäller för verksamheten. Ledningssystemet skall byggas upp så att det kan användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten. Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) är tillsynsmyndighet för all hälso- och sjukvård. De lagar, allmänna råd/ föreskrifter/ handledningar som reglerar innehåll, ledning och kvalitet för EPI är samlade i bilaga 1.

Ansvarsfördelning Vårdgivare Alingsås kommun är ansvarig vårdgivare för EPI och har tillsammans med verksamhetschef enl. HSL, ansvar för att samordna kvalitets och uppföljningsarbetet. Vårdgivaren fastställer verksamhetens övergripande mål för patientsäkerhet och kvalitet och ska kontinuerligt följa upp och utvärdera målen samt utse en verksamhetschef enl. HSL för psykologernas medicinska insats. Barn- och ungdomsnämnden är vårdgivare och kan ta beslut som åvilar vårdgivaren. Ledningen skall vara så organiserad att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet i vården. Vårdgivaren: ansvarar för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten ska anpassa ledningssystemet till verksamhetens inriktning och omfattning ansvarar, enligt Hälso- och sjukvårdslagen för att verksamhetschef för de psykologiska insatserna i elevhälsan utses ansvarar för att det finns ändamålsenliga lokaler för de psykologiska insatserna i skolan, enl. HSL, se Metodmapp för EPI, Alingsås kommun. Verksamhetschef enligt HSL Enligt HSL skall det inom all hälso- och sjukvård finnas en verksamhetschef som svarar för verksamheten och har det samlade ledningsansvaret. Verksamhetschef enl. HSL måste inte ha hälsooch sjukvårdsutbildning men får inte bestämma över diagnostik eller vård och behandling om han eller hon inte har tillräcklig kompetens och erfarenhet för detta. I vissa fall måste verksamhetschef enl. HSL, mot bakgrund av sin kompetens uppdra åt annan att fullgöra enskilda ledningsuppgifter med stöd av 30 HSL. Verksamhetschef enl. HSL ansvarar för att medarbetarna har rätt kompetens, får fortbildning och ges ansvar och befogenheter att bedriva en vård av god kvalitet. Inom den kommunala grundskolan i Alingsås kommun är det verksamhetschef för barn- och elevhälsan som anställer skolpsykologer med rätt kompetens och har personalansvar. Verksamhetschef enl. HSL för EPI deltar vid rekryteringsprocessen och verkar för att skolpsykologerna deltar i kontinuerlig yrkesspecifik kompetensutbildning. Verksamhetschef enl. HSL är den person som såväl tillsynsmyndighet, föräldrar, elever och personal ska kunna vända sig till när det gäller frågor som rör verksamheten samt har anmälningsplikt till Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) om det finns skälig anledning att befara att skolpsykolog kan utgöra en fara för patientsäkerheten enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659) 7 Verksamhetschef enl. HSL ansvarar för att det finns rutiner för anmälan till socialstyrelsen enligt Lex Maria samt ansvarar på uppdrag av vårdgivaren för att det finns rutiner för utredning och anmälan till IVO. Rektor Rektor beslutar om skolans inre organisation och leder och samordnar elevhälsans insatser på skolan. Rektor har ett särskilt ansvar för elever i behov av särskilt stöd. För att säkerställa kravet på god vård och patientsäkerhet ska rektor verka för att det finns ändamålsenliga lokaler och adekvat utrustning enl. HSL för den psykologiska insatsen i elevhälsan. Skolpsykolog En skolpsykolog skall ha psykologlegitimation utfärdad av Socialstyrelsen och arbetar under eget yrkesansvar, enligt 6 kap. 2 patientsäkerhetslagen. Skolpsykologen bör följa Psykologförbundets

etiska principer. Skolpsykologen har anmälningsplikt vid misstanke om att ett barn far illa, enligt SoL 2001:453.14 kap. Processer och rutiner Barnets bästa enligt barnkonventionen skall alltid vara i fokus vid mötet med eleven. EPI:s arbete ska främst vara hälsofrämjande och förebyggande och utgå från ett salutogent synsätt. Elev och vårdnadshavare skall bemötas med respekt och omtanke, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, sexuell läggning, etnicitet, religiös tillhörighet etc. Elev och vårdnadshavare skall hållas informerade och göras delaktiga i vården. Eleven har rätt att uttrycka sin mening och elevens intresse ska komma i första hand. Skolpsykologen ska vara delaktig i patientsäkerhetsarbetet genom att följa fastställda rutiner och metoder för EPI. De ska också samverka med hälso- och sjukvård, socialtjänst, myndigheter och andra för elevernas bästa. Metodmapp för elevhälsans psykologiska insats Den nätbaserade metodmappen i Alingsås kommun beskriver metoder och rutiner för skolpsykologernas arbete, samt rutiner för samverkan inom skolan och med utomstående aktörer. Metodmappen innehåller aktuella blanketter och mallar. Metodmappen finns tillgänglig på intranätet/ kommunportalen på BOU/: G:/ Elevhälsa/Ledningssystem Rutiner när tillämpning av metoder i Alingsås Metodmapp för EPI behöver förändras. Verksamhetschef enl. HSL reviderar metodmappen regelbundet i samråd med övriga skolpsykologgruppen. Skolpsykologer rapporterar önskemål och felaktigheter till verksamhetschef enl. HSL. Skolpsykologen implementerar och följer upp nya metoder och rutiner lokalt. Verksamhetschef enl. HSL svarar för att kartlägga behov av och införskaffa aktuella material för testning och arkivering. Rutiner som tillgodoser att personalen har den kompetens som krävs för att upprätthålla kvalitet och hög patientsäkerhet Verksamhetschef enl. HSL är delaktig i rekryteringen vid nyanställning av skolpsykologer. Nyanställd skolpsykolog skall delta vid introduktion som ges av verksamhetschef enl. HSL och utsedd skolpsykolog för mentorskap Skolpsykolog bör delta i den yrkesspecifika fortbildning som erbjuds samt kan delta i professionella nätverk för skolpsykologer. Skolpsykolog ska närvara vid arbetsplatsträffar och kategorimöte. Ta del av protokoll och beslut i organisationen. Systemförvaltare/ verksamhetschef enl. HSL och systemadministratör ger kontinuerlig utbildning och uppföljning av det kommungemensamma IT-stödet för journalföring till skolpsykologerna. Journaldokumentationen i IT stödet för EPI I metodmappen finns riktlinjer för hur dokumentationen bör utföras och hur journalhanteringen ska skötas enligt (SOSFS 2008:14). Skolpsykologer har dokumentationsskyldighet för de insatser som lyder under Hälso- och sjukvårdslagen. Dokumentation i patientjournalen ligger till grund för uppföljning och utvärdering av verksamheten och beskriver kvalitet och patientsäkerhet för den enskilda eleven. Rutiner för skolpsykologer för säker dokumentation av patientsäkerhet och kvalitetsuppföljning. För hantering av det kommungemensamma IT-stödet för journalföring, finns särskild kvalitetssäkerhetsplan.

Det kommungemensamma IT- stödet (ProReNata) för EPI och övrig elevhälsa samt rektor är kvalitetssäkrat enligt Alingsås kommuns säkerhetspolicy och uppfyller krav på spårbarhet enligt Patientdatalagen. Se Kvalitetssäkerhetsplan för ProReNata. Behörighetstilldelning är beskrivet enligt Behov- och riskanalys för alla användare i ProReNata. Loggrutin för användare i ProReNata utförs enligt kvalitetskrav. Obehörig inloggning analyseras och rapporteras till ansvarig chef. Kompetensutveckling Yrkesspecifik fortbildning och handledning är viktigt för att upprätthålla kompetensen inom EPI. Enligt SOSFS 1997:8 ska verksamhetschef se till att personalens kompetens upprätthålls genom adekvata vidareutbildningsinsatser. Arbetsplatsträffar samt kategorimöten för skolpsykologerna hålls kontinuerligt för att utbyta information, planera och ta del av aktuell forskning. Vid behov bjuds andra yrkeskategorier in till mötena. Genom nätverk med kranskommunerna har verksamhetschef enl. HSL möjlighet att ta del av aktuella frågor och tillsammans med nätverket se över vilken kompetensutveckling som är aktuell för EPI. Årsplanering enligt rutin av verksamheten för elevhälsans psykologiska insats Löpande Genomgång av inkomna avvikelser Jan-Feb Sammanfattning av föregående läsår. Patientsäkerhetsberättelse skrivs. Maj-Juni Deltar i skolans Nulägesanalys. Verksamhetsberättelse för elevhälsans psykologiska insats. Genomgång och uppdatering av verksamhetsplanen inför kommande läsår. Augusti-Sept Planeringsdagar för EPI, läsårsplanering och information. Okt-Nov Egenkontroll av verksamheten EPI Dec Redovisning av egenkontroll Riskanalys Rutiner för att identifiera, analysera och bedöma riskerna i verksamheten Skolpsykologer identifierar och rapporterar till verksamhetschef enl. HSL vid väsentliga förändringar i verksamheten som kan innebära risk för negativa händelser eller tillbud Verksamhetschef enl. HSL gör tillsammans med psykologgruppen en bedömning och riskanalys samt utför åtgärder Verksamhetschef enl. HSL återför bedömningen till verksamheten Skolpsykologer aktualiserar till verksamhetschef enl. HSL om metoder eller rutiner behöver ändras i metodmapp Skolpsykologer rapporterar till verksamhetschef enl. HSL när skälig anledning finns att misstänka att skolpsykolog kan utgöra fara för patientsäkerheten

Egenkontroll Egenkontroll är verksamhetschef enl HSL:s verktyg för att granska den egna verksamheten och göra kvalitetsuppföljningar. Egenkontrollen kan ske i form av uppföljningar av aktiviteter i verksamhetsplanen, kollegiala granskningar och fokusgrupper. Rutiner för regelbunden och behovsanpassad granskning av metoder och vårdprocesser Verksamhetschef enl. HSL planerar och organiserar kvalitetsgranskningar Verksamhetschef enl. HSL ansvarar för att informera, genomföra, sammanställa och följa upp resultat av kvalitetsgranskningar lokalt och för att redovisa resultaten i den sammanhållande verksamhetsberättelsen och patientsäkerhetsberättelsen Områden som granskas regelbundet är: lokaler och utrustning, journaldokumentation och remisshantering, Rutiner för regelbunden uppföljning och redovisning av resultat Personalresurser, insatser samt utvärderingar sammanställs på skol- och kommun nivå av skolpsykologer och verksamhetschef för barn- och elevhälsan. Skolpsykologerna skriver varje år en del i verksamhetsberättelsen som lämnas och sammanställs av verksamhetschef för barn- och elevhälsan. Utredning av avvikelser Rutiner för att ta emot förslag och utreda klagomål samt synpunkter. Kontaktuppgifter till verksamhetschef enl. HSL ska finnas lätt tillgängliga för elever, vårdnadshavare, personal, samhällsorgan, organisationer och andra. Rutiner för att identifiera, dokumentera och rapportera negativa händelser och tillbud samt fastställa och åtgärda orsakerna och följa upp vidtagna åtgärders effekt. Skolpsykolog ska rapportera till verksamhetschef enl. HSL om vårdskada eller risk för vårdskada föreligger för elev i samband med vård och omhändertagande. För alla skolor tas blanketten ut från metodmapp Alingsås under blanketter/ Avvikelser. Skolpsykolog ansvarar för att elev med vårdnadshavare informeras om händelsen, att de får ge sin upplevelse av händelsen samt uppmärksammas på möjligheten att själv kontakta patientnämnden. Skolsköterska eller skolläkare dokumenterar i Elevhälsans psykologiska journal. Verksamhetschef enligt HSL ansvarar för händelseanalys och utser analysteam vid behov, samt ansvarar för åtgärder och tidsplan. Berörd skolpsykolog bör ingå i analysteamet Syftet med utredningen ska vara att så långt som möjligt klarlägga händelseförlopp och vilka faktorer som har påverkat det samt ge underlag för beslut om åtgärder som ska ha till ändamål att liknande händelser inte inträffar på nytt, eller att begränsa effekterna av sådana händelser om de inte helt går att förhindra. Verksamhetschef enl. HSL sammanställer och återför resultat från händelseanalys till vårdgivaren samt redovisar årligen i patientsäkerhetsberättelsen till den politiska nämnden. Om vårdskadan är allvarlig ska vårdgivaren snarast anmäla den till IVO enligt Lex Maria Rutiner för anmälan enligt Lex Maria när avvikelseutredning visat på händelser som har eller hade kunnat medföra allvarlig vårdskada Skolpsykolog skall utan dröjsmål rapportera till verksamhetschef enl. HSL händelser som har medfört vårdskada eller hade kunnat medföra vårdskada för elev i samband med vård och omhändertagande enligt (SOSFS 2005:28). För alla skolor tas avvikelseblanketten ut från metodmapp Alingsås under blanketter/ Avvikelser.

Verksamhetschef ansvarar för anmälningar enligt Lex Maria (SOSFS 2005:28), särskild blankett finns på IVO:s hemsida. Elev och vårdnadshavare ska informeras om anmälan enligt Lex Maria. Skolpsykolog i samråd med verksamhetschef enligt HSL ger informationen samt dokumenterar i Elevhälsans psykologiska journal. Samverkan Samverkan andra vårdgivare Samverkan med Vg regionen sker i enlighet med Västbus riktlinjer och Närvårdssamverkan. Samverkan med elev/vårdnadshavare Elev och vårdnadshavaren ska alltid informeras och göras delaktig, vara med i planeringen och utredning av vården. Elevens bästa ska vara grundregeln vid planering utredning och uppföljning och elevens integritet ska respekteras. Samverkan inom organisationen Barn- och elevhälsoplan för barn-och ungdomsförvaltningen ger riktlinjer om samverkan inom organisationen och beskriver arbetet med att stödja alla barn och elever i deras lärande och utveckling. Samtycke till samverkan inom organisationen kan inhämtas från vårdnadshavare. Systematiskt förbättringsarbete Genom att systematiskt följa arbetsbeskrivningar, riktlinjer och styrdokument kan man stegvis kvalitetssäkra och följa upp verksamheten. Hur har man arbetat, vilka resultat har man uppnått och vad behöver man förbättra. En årlig sammanställning av verksamheten beskrivs i patientsäkerhetsberättelsen och i verksamhetsberättelsen. Dokumenten är den verksamhetsuppföljning som blir underlag för analys av verksamheten och grunden för hur kommande utvecklingsarbete av verksamheten ska fortlöpa. Verksamhetsberättelsen beskriver hur: Arbetet systematiskt har kvalitetsutvecklats under perioden. Vilka åtgärder som har vidtagits för att säkra verksamhetens kvalitet Vilka resultat som uppnåtts Patientsäkerhetsberättelse ska upprättas senast 1 mars varje år, den beskriver utöver vad som beskrivs i PDL: Ansvaret för verksamheten Egenkontroller som utförts och utvärderats Hur samverkan möjliggjorts för att förebygga vårdskador Hur risker för vårdskador hanteras Hur avvikelser hanteras Hur klagomål och synpunkter hanteras Det ska även framgå hur många avvikelser som rapporterats samt deras allvarlighetsgrad. Alingsås 160310 Malin Hedin Skolpsykolog verksamhetschef enl. HSL elevhälsans psykologiska insats

Bilaga1 Lagar, föreskrifter och allmänna råd De lagar, förordningar och allmänna råd som styr elevhälsans medicinska insatser (skolhälsovården) är följande. Skollagen kapitel 2 25 Hälso- och sjukvårdslagen HSL 1982:763 Patientsäkerhetslagen (2010:659) SOSFS 1997:8 Verksamhetschef inom hälso- och sjukvård SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete God vård, om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Artikel nummer 2006-101-2 SOSFS 2005:28 Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria Risk och händelseanalys handbok om patientsäkerhetsarbete Patientdatalagen (2008:355) SOSFS 2008:14 Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården Offentlighets och sekretesslagen (2009:400) Arkivlagen (1990:782) Personuppgiftslagen ( 1998:204), PUL Arbetsmiljölagen(1977:1160) Socialtjänstlagen (2001:453), SoL

Ärende 5 Kunskapsuppföljning 2016

Datum: 160322 Handläggare: Rachel Törnell Direktnr: 0322-61 70 67 Kunskapsuppföljning Barn- och ungdomsförvaltningen 2016 Barn och ungdomsförvaltningens kvalitetsystem Dialogen mellan skolledare och politiker är en av grundstenarna i Barn- och ungdomsförvaltningens kvalitetssystem. Fyra halvdagar per år träffas skolledare, ledningsgrupp och nämndledamöter med samtalet i fokus. Mars: Skolan Kunskapsmålen i fokus. April: Förskolan September: Barn i behov av särskilt stöd Särskola, nyanlända, SU-grupper, Barn- och elevhälsa, Åtgärdsprogram Oktober: Fritidshem Förutom dessa dialogtillfällen får nämnden information om verksamheten genom årligen återkommande nämndärenden: April: Kunskapsresultaten, Likabehandlingsplaner, Maj: SKL s öppna jämförelser, Juni: GR-enkät, November: Läroplanernas övergripande nationella mål, Uppföljning av stödprocesser (ogiltig frånvaro, insatser särskilt stöd) Resultaten i Alingsås I denna rapport följer ett urval av nyckeltal för att få en överblick av nuläget i kommunens skolor och över viss tid. Det finns betydligt mer statistik att tillgå och analyser behöver göras på djupare plan. De viktigaste och mest avgörande analyserna görs på varje skola och redovisas i varje skolas Nulägesanalys. Resultaten avser nationella prov och betyg läsåret 2014/2015, och är en sammanställning av SCB statistik som publiceras i slutet av 2015. Resultat av nationella prov i åk 3 Alingsås Riket -13-14 -15-13 -14-15 Klarat kravnivån Matematik 88,8 92,8 90,6 88,7 87,7 89,2 Klarat kravnivån Svenska 93,5 96,5 94,4 92,8 92,8 93,2 Alingsås kommun Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Telefon: 0322-61 63 50 Fax: 0322-10 239 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Webbplats: www.alingsas.se

Kommentarer Det nationella provet i matematik bestod förra året av de sju delarna: A. Muntlig kommunikation, B. Sannolikhet, huvudräkning, C. Uppdelning av tal, enkla problem, D. Geometriska begrepp, E. Räknesätt, enkla problem, F Räkning massa, skriftliga räknemetoder, G Enkla problem. Då proven behandlar olika delar ur kursplanernas centrala innehåll olika år, är provresultaten som helhet inte jämförbara över tid. I samtliga delar utom Muntlig kommunikation, presterar Alingsås elever över riket. Resultaten analyseras på varje enskild skola och analysen ligger till grund för kommande års matematikundervisning. I Matematikutvecklarnätverket belyser man resultaten på kommunnivå och uppmärksammar de delar där särskilda insatser behöver göras. Det nationella provet i svenska bestod förra året av de åtta delarna: A. Tala, muntlig uppgift, B. Läsa, berättande text, C. Läsa, faktatext, D. Läsa, enskild högläsning, E. Läsa, enskild textsamtal, F Skriva, berättande test, G. Skriva, Stavning och interpunktion, H. Skriva, faktatext I samtliga delprov, utom stavning och interpunktion, presterade Alingsåseleverna över riket. För tre år sedan låg delproven i skrivande under rikets resultat. Efter analys beslutade Språkutvecklargruppen att ge särskild fortbildning inom skrivprocessen. Året efter hade dessa resultat förbättrats och resultaten ligger sedan dess över riket. Det är glädjande att se att åtgärderna gett positiv effekt på relativt kort tid. På nämndens uppdrag har språkutvecklarna tagit fram ett kartläggningsmaterial för åk F-3. För varje årskurs finns avstämningar som genomförs med samtliga elever i kommunens skolor. Syftet är att säkerställa att ingen elev ska falla igenom, och ge eleven stöd där så behövs. Fr.o.m. 1 juli 2016 inför Skolverket obligatoriska diagnoser med samma syfte som Alingsås eget material haft. Alingsås kommer därmed att gå över till dessa diagnoser. Språkutvecklarna kommer att genomföra utbildningstillfällen för alla berörda lärare i augusti. En ny grupp som tillkommit genom särskild satsning är speciallärarna. Skolledare, lärare och speciallärare upplever det som en stor förbättring att fått denna kompetens och personalförstärkning till verksamheten. Speciallärarna träffas i ett nätverk för att ta tillvara på erfarenheter och kompetenser och planera insatser utifrån analyser som görs på skolorna i samverkan med specialpedagogerna. Nytt betygssystem Nytt betygssystem infördes i svensk skola fr.o.m.2013. Betygen har gått från att ges i form av G, VG och MVG, till betygsstegen A till F. I de nya kursplanerna anges kunskapskrav för stegen A, C och E. Alingsås kommun Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Telefon: 0322-61 63 50 Fax: 0322-10 239 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Webbplats: www.alingsas.se

Ett meritpoäng räknas fram utifrån till de olika stegen. Det gjordes även från den gamla betygsskalan, så här kan vi se Alingsås resultat i ett längre perspektiv. Meritpoängen är dock inte helt jämförbara mellan de olika systemen, men den jämförelsen kan ändå ge en uppfattning om utvecklingen i stort, inte minst i förhållande till riket. Resultat nationella prov och betyg åk 6 Alingsås Riket Genomsnittligt Nationella Betyg Nationella prov Betyg provbetygspoäng prov -13-14 -15-13 -14-15 -13-14 -15-13 -14-15 Matematik 14,0 12,4 12,0 13,9 12,7 12,6 14,1 12,8 12,2 13,7 13,0 12,8 Svenska 12,8 13,6 12,9 12,8 13,4 13,0 13,1 13,5 13,5 13,2 13,5 13,6 Engelska 14,9 14,4 13,7 14,7 14,0 13,5 14,9 14,4 14,4 14,0 13,8 14,2 Kommentar Alingsås ligger under riket i samtliga nationella prov. Förra året var ett marginellt bättre år, men den trenden har tyvärr inte fortsatt i år. Det är svårt att peka på enskilda orsaker till de låga resultaten. En omständighet som tidigare nämnts är att eleverna tidigare bytt skola i åk 6 istället för i åk 7. Många lärare uttrycker en frustration över att det är svårt att betygsätta elever efter kort tid. Fr.o.m. läsåret 15/16 byter eleverna skola först i åk 7. Beslutet om att låta sexorna gå kvar på F-6-skolorna tros vara gynnsamt för både lärare och elever då resultaten av de nationella proven behöver analyseras av de lärare som undervisat eleverna fram till proven. Förvaltningen kommer att följa upp effekterna av denna förändring. Under det innevarande läsår har fler orsaker lyfts i skolornas och nätverkens analyser och åtgärder vidtas och finns dokumenterade i skolornas utvecklingsplaner. Under läsåret 14/15 deltog alla skolor utom Bjärke i matematiklyftet, innevarande läsår deltar Bjärke och Östlyckeskolan deltar i läslyftet. Inför läsåret 16/17 har nästan alla skolor visat intresse för att gå in i läslyftet. Urvalet från Skolverket är i denna satsning dock mer begränsad. Båda dessa satsningar upplevs ha krävt stora arbetsinsatser, men även mycket givande. Innevarande läsår avsattes en kompetensdag för samtliga lärare åk 1-6 till ett mycket strukturerat utvecklingsarbete kring bedömning. Då förra årets analys av kunskapsmålen visade att det var de Praktisk- estetiska ämnena som bidrog till att dra ner betygssnittet för Alingsås, valdes att fokusera på dessa ämnen. Alingsås kommun Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Telefon: 0322-61 63 50 Fax: 0322-10 239 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Webbplats: www.alingsas.se

Resultat nationella prov och betyg åk 9 Alingsås Riket Genomsnittligt Nationella provbetygspoäng prov Betyg Nationella prov Betyg -13-14 -15-13 -14-15 -13-14 -15-13 -14-15 Matematik 12,2 10,9 10,3 12,9 12,6 11,4 12,2 11,4 10,5 12,7 12,3 12,2 Svenska 13,4 13,7 13,6 14,3 14,2 13,9 13,3 13,6 13,3 13,7 13,9 14,0 Svenska som andraspråk 10,6 10,2 10,9 10,5 8,6 6,9 9,2 9,4 9,2 9,2 8,8 8,2 Engelska 14,9 15,2 15,2 14,6 14,9 14,1 14,9 15,0 14,8 14,3 14,4 14,5 FK följande information ligger i Statistikdatabasen; Resultaten för ämnesprovet i svenska/svenska som andraspråk bör tolkas med försiktighet. I årets insamling av resultaten för ämnesproven 2015 saknas uppgift för 4 275 elever om de följt kursplanen för svenska eller svenska som andraspråk. Resultaten på ämnesprovet kan därmed inte redovisas för dessa drygt 4 000 elever, eftersom vi inte vet om provresultaten bedömts enligt kursplanen för svenska eller för svenska som andraspråk. Kommentar Alingsås ligger över riket i de nationella proven i svenska och engelska, men något under i matematik. Vad gäller betygsresultaten ligger däremot resultaten under riket, vilket föranleder att ställa oss frågan om vi sätter för låga betyg. Meritpoäng Även om meritpoängen numera beräknas på en annan betygsskala än tidigare, och jämförelse med tidigare år inte är helt tillfredsställande, kommer ändå här skolverkets graf över Alingsås meritpoäng. Den visar dock tydligt förhållandet mellan kommunen och övriga riket över år. Alingsås kommun Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Telefon: 0322-61 63 50 Fax: 0322-10 239 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Webbplats: www.alingsas.se

Från och med betygen avseende vårterminen 2015 avses 17 ämnen, dessförinnan grundas resultaten på 16 ämnen. (Därför det är en brytning) Den blåa färgen slutar där den nya betygsskalan tar vid Förhållandet nationella prov - betyg För att kunna göra ytterligare analyser av skolornas betygssättning i paritet till nationella prov och elevgruppens sammansättning med avseende på bakgrundsfaktorer, följer här ytterligare statistik: SALSA-statistik 2013-2015 2013 2014 2015 Faktiskt meritvärde Modell beräknat värde * Avvikelse Faktiskt meritvärde Modellberäknat värde * Avvikelse Faktiskt meritvärde Modellberäknat värde * Avvikelse Riket 214 214 0 216 216 0 GA 226 229-3 225 229-4 226 236-10 Nolhagaskolan 220 218 2 235 222 13 234 227 7 Sollebrunns skola 229 212 17 213 211 2 236 225 11 Alingsås kommun Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Telefon: 0322-61 63 50 Fax: 0322-10 239 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Webbplats: www.alingsas.se

Östlyckeskolan 210 202 8 203 208-5 204 221-17 Vittra vid Gerdsken Globen montessori 230 231-1 232 221 11 249 229 20 251 244 6 251 233 18 264 259 5 *med hänsyn tagen till andel pojkar, andel med elever med utländsk bakgrund och föräldrars sammanvägda utbildningsnivå. Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (E=10, D=12.5, C=15, B=17.5 och A=20 samt tidigare G=10, VG=15 och MVG=20). Det möjliga maxvärdet för varje enskild elev är 320 poäng. Kommentar Avvikelsen visar om skolan presterat ett bättre respektive sämre än förväntat resultat i förhållande till sin elevgrupps bakgrundsfaktorer. T.ex. har GA och Östlyckeskolan presterat sämre än förväntat, medan Sollebrunn har och Nolhagaskolan presterat bättre än förväntat enligt det beräknade SALSAvärdet. Att en skola presterar t.ex. bättre än förväntat kan ha två orsaker: antingen sätter man för snälla betyg, eller så lyckas lärarna på skolan att få eleverna att nå bättre resultat. Relationen mellan nationella prov och betyg, jämfört med hur den relationen ser ut i riket, kan ge ett visst svar på den frågan. Alingsås kommun Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Telefon: 0322-61 63 50 Fax: 0322-10 239 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Webbplats: www.alingsas.se

Svenska* 2013 2014 2015 Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre Riket Kommunal 10,4 66,5 23,1 11 66 23 9 63,5 27,5 Riket fristående 10,6 66,3 23,1 12,3 65 22,7 9,5 64 26,5 Gustav Adolf 8,8 62,5 28,8 16,9 46,5 36,6 20,7 51,2 28 Nolhaga 1,4 62,2 36,5 6,5 68,8 24,7 9,5 58,7 31,7 Sollebrunn 2,3 67,4 30,2 2,4 73,2 24,4 7,9 55,3 36,8 Östlyckan 11,6 56,3 32,1 5,5 74,7 19,8 7,8 72,8 19,4 Globen 16,3 71,4 12,2 18,8 43,8 37,5 2,2 67,4 30,4 Vittra 14 60,5 25,6-65,7 34,3. 79,1 20,9 * Andel elever med lägre, lika respektive högre slutbetyg jämfört med provbetyget Matematik* 2013 2014 2015 Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre Riket Kommunal 5,1 74,2 20,7 2,1 67 30,9 1,6 59,5 38,9 Riket fristående 5,9 73,6 20,4 2,6 67,3 30,1 1,9 62,7 35,4 Gustav Adolf - 82,3 17,7 1,6 41,9 56,5 1,2 63,9 34,9 Nolhaga 4,1 80,8 15,1-55,4 44,6. 54,9 45,1 Sollebrunn - 81,1 18,9-60 40 2,7 40,5 56,8 Östlyckan 4 80,8 15,2 2 75,2 22,8. 63,1 36,9 Globen 2 60,8 37,3 2,1 63,8 34. 60,9 39,1 Vittra 7 86 7-68,6 31,4 2,2 86,7 11,1 * Andel elever med lägre, lika respektive högre slutbetyg jämfört med provbetyget Engelska* 2013 2014 2015 Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre Riket Kommunal 18,4 74 7,6 17,6 73,6 8,8 15,1 74,1 10,8 Riket fristående 18,3 73 8,7 17,6 72,7 9,7 14,1 75,2 10,7 Gustav Adolf 19,1 78 2,9 43,8 56,3-27,7 68,7 3,6 Nolhaga 3,9 88 7,9 4,9 67,1 28,0 5,7 90,0 4,3 Sollebrunn 13,0 78 8,7 15,0 67,5 17,5 38,9 58,3 2,8 Östlyckan 9,7 79 11,3 5,9 89,1 5,0 8,3 83,5 8,3 Globen 9,8 88 2,0 29,2 62,5 8,3 2,0 91,8 6,1 Vittra 20,0 68 12,5 30,6 52,8 16,7-91,1 8,9 * Andel elever med lägre, lika respektive högre slutbetyg jämfört med provbetyget Kommentar Utifrån ovanstående tabeller förefaller det inte osannolikt att Nolhagaskolan och Sollebrunns skola kan ha satt något för höga betyg, i Svenska och Matematik. GA, som föregående år blev uppmärksammade att de satt något höga betyg, har till detta läsår gjort bedömningar i större paritet med de nationella proven. Alingsås kommun Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Telefon: 0322-61 63 50 Fax: 0322-10 239 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Webbplats: www.alingsas.se

Det bör påpekas att skolan, då de konstaterat att eleverna har brister enligt nationella prov, gör insatser som kan leda till att eleverna lyckats nå högre resultat till dess att betygen ska sättas. Resultat utifrån huvudman, skola, kön Slutbetyg i åk 9. Antal elever 2013 2014 2015 Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Alingsås, Totalt 210 237 447 200 211 411 217 234 451 Alingsås, Kommunal 152 197 349 161 162 323 164 189 353 Alingsås, Fristående 58 40 98 39 49 88 53 45 98 Gustav Adolf 40 43 83 36 40 76 40 52 92 Nolhagaskolan 36 44 80 47 39 86 36 40 76 Sollebrunn 19 28 47 26 21 47 24 18 42 Östlyckan 57 82 139 52 61 113 61 68 129 Vittra 26 18 44 15 22 37 20 25 45 Globen 31 20 51 22 26 48 30 19 49 Slutbetyg i åk 9. Andel som uppnått målen i alla ämnen 2013 2014 2015 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Alingsås, Totalt 85 81 87 80 88 74 Alingsås, kommunal 84 80 86 76 84 70 Alingsås, Fristående 88 90 90 92 100 93 Gustav Adolf 90 88 94 88 83 88 Nolhagaskolan 81 84 87 82 92 83 Sollebrunn 89 93 85 62 96 83 Östlyckan 79 68 79 69 80 56 Vittra 77 89 93 86 100 92 Globen 100 90 95 96 100 95 Alingsås kommun Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Telefon: 0322-61 63 50 Fax: 0322-10 239 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Webbplats: www.alingsas.se

Slutbetyg i åk 9. Genomsnittligt meritvärde 2013 2014 2015 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Riket 224,0 202,0 226,8 203,5 238,0 212,1 Alingsås, Totalt 240,5 207,9 235,1 211,6 242,4 207,0 Alingsås, Kommunal 238,6 203,0 232,0 204,8 234,2 197,5 Alingsås, Fristående 245,4 231,6 247,4 233,4 267,7 246,6 Gustav Adolf 240,7 212,7 238,8 212,8 232,4 222,0 Nolhagaskolan 250,4 196,1 243,8 224,1 250,3 220,1 Sollebrunn 235,5 223,9 235,2 186,0 245,0 224,3 Östlyckan 231,0 193,8 215,2 193,2 229,6 180,5 Vittra 224,4 239,4 233,3 230,7 252,5 246,1 Globen 264,9 228,3 268,6 235,4 275,0 245,7 Kommentar Flickor har ett bättre resultat än pojkar, både vad gäller andel som uppnått målen i alla ämnen och genomsnittligt meritvärde. Det gäller samtliga skolor, även om skillnaderna varierar. Skillnaden mellan pojkar och flickor är stor även i riket. Östlyckeskolan har en mycket stor diskrepans, men man bör betänka att de flesta ensamkommande flyktingbarnen är pojkar, vilket påverkar detta resultat. De stora skillnaderna mellan flickors och pojkars resultat gör ett utvidgat fokus på könsfrågan, nödvändig. Djupare analyser behöver göras för att förstå varför pojkarnas resultat är sämre och vilka åtgärder som behövs för att lyckas vända denna trend och skapa en mer likvärdig utbildning. För första året har Alingsås hamnat under riket i genomsnittligt meritvärdet. Pojkarna i Alingsås presterar mycket under riket. En avvikelse som inte är lika stor i de fristående skolorna. Beskrivning av uppföljningsarbetet i kommunen Det stora arbetet vad gäller analys av kunskapsresultaten görs på den egna skolan. Detta arbete beskrivs i skolornas Arbetsplaner. Alla skolor gör kontinuerliga uppföljningar på flera olika sätt. Dels sker uppföljning på individnivå i dialog med respektive lärare och dels följs elevernas kunskapsutveckling digitalt i UNIKUM. I dagsläget ser användandet av UNIKUM olika ut på de olika skolorna. Analyserna som görs på den enskilda skolan ligger till grund för planering av fortbildning, kompetensutveckling, insatser till enskilda barn, tjänsteplanering, resurstilldelning m.m. Specialpedagogerna är en viktig aktör i detta arbete. Det är ofta de, som tillsammans med undervisande lärare, planerar för de insatser en elev eller elevgrupp behöver. Det kan röra sig om ökad personalresurs, övningar, digitala hjälpmedel m.m. Alingsås kommun Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Telefon: 0322-61 63 50 Fax: 0322-10 239 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Webbplats: www.alingsas.se

Resultaten i matematik respektive svenska, både vad gäller nationella prov och betyg, är föremål för uppföljning och analys i de två nätverken av matematikutvecklare och språkutvecklare. Här finns representanter från de olika skolorna. Denna analys har för avsikt att ligga till grund för vilka olika satsningar som behöver göras centralt för att stödja skolorna i sin strävan att nå högre måluppfyllelse. Det rör sig i första hand om kompetensutveckling av olika slag. Analys Efter många år med goda resultat för Alingsås elever i förhållande till riket, kan det konstateras att resultaten inte längre har samma positiva marginal. Tydligt är dock att flickor lyckas bättre än pojkar, på samma sätt som i övriga riket. Vid förra årets djupare analys upptäcktes att det till viss del var de paktiskestetiska ämnena som drog ner snittet för Alingsås kommunala skolor. Så är det inte längre och de låga resultaten behöver tas på största allvar för samtliga ämnen och skolor. En faktor som har stor betydelse för hur väl eleverna lyckas i sin kunskapsutveckling är skolans möjlighet att möta varje elev på ett individuellt sätt. Både elever i behov av särskilt stöd och barn som behöver utmanas mer för att kunna utveckla sin fulla potential, behöver särskilda insatser. Då besparingar behöver göras år efter år får det stor påverkan på skolornas möjlighet till individuella anpassningar. Mindre undervisningsgrupper läggs ner, personligt stöd till enskilda elever dras in och kvar blir en anorektisk verksamhet som inte upplever sig ha de verktyg de behöver för att klara sitt uppdrag. Denna upplevelse i sig sliter på all personal som då inte heller upplever sig kunna leverera på topp. Vissa väljer att avsluta sin lärargärning eller söker sig till andra kommuner i hopp om bättre arbetsvillkor. Att kunna skapa förutsättningar för att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare kommer att bli varje skolkommuns största utmaning, nu när hela landet står inför en lärarbrist. Svårigheterna med att få vikarier i den utsträckning skolorna behöver är ytterligare en faktor som påverkar vardagen starkt i skolan och som får inverkan på elevernas möjligheter att nå kunskapsmålen. Nyanlända elever behöver särskilda resurser. Dessa elevers förmåga att nå kunskapsmålen ser mycket olika ut. Ålder, levnadsvillkor och livserfarenheter varierar och här är utmaningen än större att möta var och en utifrån dessa parametrar. Från att ha varit en kommun med hög tillgång till digitala verktyg har de senaste fyra åren inneburit en ökad brist på verktyg. Detta skapar begränsningar i lärarnas utformning av undervisningen. Alingsås kommun Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Telefon: 0322-61 63 50 Fax: 0322-10 239 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Webbplats: www.alingsas.se

När tillgången nu börjar bli bättre ses en brist på kompetens att utveckla undervisningen digitalt. Forskningen pekar tydligt på korrelationen mellan en framgångsrik skola och skolledarens betydelse. Under flera år har skolledarna i Alingsås upplevt sig hårt pressade i sin arbetsbelastning och påtalat svårigheterna att lyckas med det pedagogiska ledarskapet i den utsträckning som man önskar och ser behov utav. Den omorganisation som initierats för att renodla skolledarnas uppdrag och därmed skapa förutsättningar att fokusera på en verksamhet, kan ge bättre förutsättningar att arbeta aktivt med högre måluppfyllelse. Det kommer dock behövas en fortsatt satsning för att få ner antalet medarbetare för varje chef för att skolledarna ska kunna utöva sitt ledarskap på ett kvalitativt sätt. Förslag till åtgärder Minska arbetsbelastningen för skolledarna Bl.a. genom renodling av uppdragen mot en verksamhetsform, då långt det är möjligt. Ökat fokus i skolornas nulägesanalyser vad gäller de lägre åldrarnas kartläggning i och med skolverkets numer obligatoriska diagnosmaterial. Ökat fokus på analys av kunskapsmålen från nätverken i matematik, språk, speciallärare, specialpedagoger, förstelärare, teknik och Praktisk-/estetiska ämnen. Ge specialpedagogerna i uppdrag att tillsammans med skolans personal särskilt belysa skolans snedfördelning av flickors och pojkars resultat. Analysera vilka ämnen som är specifikt utmärkande och föreslå och genomföra åtgärder. Införande av årligen återkommande fortbildningsdag för samtliga lärare i bedömningsarbete, i syfte att öka bedömningskompetensen och likvärdigheten Uppdrag till förstelärare att ytterligare analysera kunskapsresultaten och initiera utvecklingsområden för att höja måluppfyllelsen. Ställa krav på att samtliga lärare fr.o.m. höstterminen att aktivt arbeta med UNIKUM och lägga fokus på det formativa arbetet. Fortsatt stöd till pedagoger genom aktuella nätverk Lägga ett större ansvar på lärarna för elevers åtgärdsprogram, så att kopplingen mellan undervisning och anpassningsbehov blir tydligare. Alingsås kommun Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Telefon: 0322-61 63 50 Fax: 0322-10 239 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Webbplats: www.alingsas.se

Deltagande i läslyftet för så många enheter som vi beviljas utrymme för. Fortsätta utvecklingsarbetet kring nyanlända. Fler digitala verktyg till eleverna i åk 4-6 och stöd till pedagoger att utveckla undervisningsformerna. Fortbildningssatsning till lärarna i åk 4-6 för att utveckla den digitala undervisningen. Införande av GAFE vilket möjliggör för lärarna att arbeta mer formativt och interaktivt med eleverna. Bilaga 1 Här följer en tabell som åskådliggör utvecklingen per ämne i kommunen över tid, Tyvärr har vi inte kunnat få fram statistik uppdelad på kommunal respektive fristående verksamhet: Genomsnittligt betygspoäng samtliga ämnen 2013 2014 2015 Alingsås kommun Riket totalt* Alingsås kommun Riket totalt* Alingsås kommun Riket totalt* Bild 14,0 14,1 14,4 14,3 14,8 14,5 Engelska 15,0 14,2 15,0 14,4 14,7 14,5 Hem och konsumentkunskap 14,3 14,2 14,6 14,3 14,6 14,5 Idrott och hälsa 15,0 14,2 15,2 14,4 15,0 14,4 Matematik 13,1 12,7 12,8 12,3 11,9 12,2 Moderna språk, språkval 14,6 13,8 14,8 13,8 14,3 14,1 Modersmål 16,9 16,3 16,4 16,3 17,0 16,5 Musik 14,2 14,0 14,6 14,3 14,9 14,4 Biologi 13,4 12,8 13,8 13,1 13,4 13,2 Fysik 13,0 12,6 13,5 12,7 13,1 12,9 Kemi 12,9 12,4 12,9 12,6 12,5 13,0 Geografi 13,8 13,2 13,8 13,4 14,3 13,4 Historia 14,3 13,2 14,3 13,5 14,1 13,5 Religionskunskap 13,8 13,1 14,0 13,5 14,0 13,6 Samhällskunskap 14,1 13,2 14,0 13,4 14,1 13,5 Slöjd 14,6 14,2 14,8 14,5 14,9 14,6 Svenska 14,7 13,7 14,6 13,9 14,3 13,9 Svenska som andraspråk 10,6 9,3 8,9 8,8 7,3 8,2 Teknik 13,5 13,3 13,5 13,5 13,1 13,6 Alingsås kommun Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Telefon: 0322-61 63 50 Fax: 0322-10 239 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Webbplats: www.alingsas.se

Ärende 6 Likabehandlingsplaner läsåret 2015/2016

Ärende 7 Anmälningar om kränkande behandlingar läsåret 2015/2016

Datum: 2016-04-18 Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Magdalena Tavakol Karlsson Direktnr: 6346 Beteckning: 2015.289 BUN Anmälningar om kränkande behandlingar läsåret 2015/2016 Ärendebeskrivning Enligt skollagen 2010:800, 6 kap 10, ska varje enskilt fall av kränkande behandling av barn eller elev anmälas av rektor respektive förskolechef till huvudmannen (Barnoch ungdomsnämnden). Förvaltningens yttrande En anmälan om kränkande behandling har inkommit från en rektor på en skola i Alingsås kommun. Händelsen utspelar sig mellan två elever. Dnr: 2016.118 BUN Händelse där två elever kränkt varandra verbalt och fysiskt. Händelsen baseras på en tids oroligheter mellan dessa två elever där en tidigare konflikt ligger till grund, båda eleverna har varit delaktiga. Rektor har upprättat en anmälan och gjort en utredning samt träffat/samtalat med alla vårdnadshavare tillsammans med kurator och mentorer. Rektor har bedömt att en handlingsplan är nödvändig och har därmed upprättat en sådan som ska ligga till grund för arbetet mot kränkande behandling. Det är första gången en anmälan görs kring dessa elever. Huvudmannen bedömer att kraven för en allsidig utredning uppnåtts. Förvaltningens förslag till beslut i Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden lägger informationen till handlingarna. Barn- och ungdomsförvaltningen Cecilia Knutsson Förvaltningschef Magdalena Tavakol Karlsson Förvaltningssekreterare Godkänd av: Cecilia Knutsson Titel: Datum: 2016-04-18

Ärende 8 Val av kontaktpolitiker 2015-2018

Ärende 9 Delegationsbeslut 2016- central administration

Datum: 2016-04-18 Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Magdalena Tavakol Karlsson Direktnr: 6346 Beteckning: 2016.001 BUN Delegationsbeslut 2016- central administration Ärendebeskrivning Barn- och ungdomsnämnden har överlåtit viss beslutanderätt till utskott, ordförande och tjänstemän enligt en av nämnden antagen delegationsordning. Besluten skall redovisas till Barn- och ungdomsnämnden. Redovisningen innebär inte att Barn- och ungdomsnämnden får ompröva eller fastställa delegationsbesluten. Däremot står det nämnden fritt att återkalla lämnad delegering. Listor och underlag på besluten finns diarieförda på barn- och ungdomskontoret. Förvaltningens yttrande Central administration 2016, dnr 2016.001 BUN Förvaltningschef, C. Knutsson Beslut om beslutattestanter i fakturahanteringssystemet, 3 st Administrativ chef, L Lager Hult Uppsägning av plats fritidshem, 3 st Beslut om avbetalningsplan, 2 st Planeringssekreterare, M. Persson Beslut att medge skolskjuts (mars), 31 st Beslut att avslå skolskjuts (mars), 2 st Verksamhetschef grundskolan, R. Törnell Beslut om beslutattestanter i fakturahanteringssystemet, 5 st Rektorer/förskolechefer 2016, dnr 2016.002 BUN Rektor/förskolechef, R. Lindström, Ängabo enhet Beslut om placering i förskolan, 1 st Lpn: 2016-138 Förskolechef, U. Andersson, Sollebrunns enhet Beslut om placering i förskolan, 3 st Lpn: 2016-146, 2016-143, 2016-147

Förskolechef, A. Cronstam, Lendahls enhet Beslut om placering i förskolan, 1 st Lpn: 2016-227 Anställningsbeslut 2015-2016, dnr 2016.003 BUN Sammanlagt 56 stycken beslut fattade under perioden 151215-160321. Förslag till beslut i Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden lägger informationen till handlingarna. Cecilia Knutsson Förvaltningschef Magdalena Tavakol Karlsson Förvaltningssekreterare Godkänd av: Cecilia Knutsson Titel: Datum: 2016-04-18