Sammanträde med Barn- och ungdomsnämnden

Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Barn- och ungdomsnämnden Tid: Tisdagen den 26 April 2016, kl 14:00-18:00 Plats: Sunnerö, barn- och ungdomskontoret Rödgröna- blocket och Alliansen kallar till gruppmöte innan Barn- och ungdomsnämnden sammanträder. - Rödgröna-blocket träffas i lokal Bokö kl. 13.00 14.00 - Alliansen träffas i lokal Risö kl. 13.00 14.00 Information och överläggningar Sekreterare Förvaltningschef Förvaltningens samverkansgrupp 2016-04-11 Övrigt Föredragning Kl. 14.10 14.40, Cecilia Kleväng, Teknikutvecklare (BoU), informerar om KomTek som är en kommunal teknik- och entreprenörsskola. Ajournering av mötet för gruppvisa överläggningar Ärendelista Val av justerare och tid för justering 1. Rapport om nuläge inom barnomsorg 2016 2. Budgetuppföljningar 2016 3. Lokalförsörjningsplan 2017-2019

Kallelse/Underrättelse 4. Beslut om verksamhetschef för elevhälsans psykologiska insats och ledningssystem för elevhälsans psykologiska insats 5. Kunskapsuppföljning 2016 6. Likabehandlingsplaner läsåret 2015/2016 7. Anmälningar om kränkande behandlingar läsåret 2015/2016 8. Anmälningar om kränkande behandlingar läsåret 2015/2016 9. Val av kontaktpolitiker 2015-2018 10. Delegationsbeslut 2016- central administration Leif Hansson (S) Ordförande Magdalena Tavakol Karlsson Sekreterare Tel: 0322-61 63 46 E-post: magdalena.tavakolkarlsson@alingsas.se

Ärende 1 Rapport om nuläge inom barnomsorg 2016

Ärende 2 Budgetuppföljningar 2016

Barn- och ungdomsnämnden Resultaträkning Belopp i mkr Budget 2016 Prognos mars 2016 Avvikelse prognos/budget 2016 Verksamhetens intäkter 119,9 119,9 0,0 Personalkostnader -480,2-480,2 0,0 Lokalhyror -126,9-126,9 0,0 Köp av tjänster -216,1-216,1 0,0 Övriga kostnader -37,1-37,1 0,0 Verksamhetens kostnader -860,3-860,3 0,0 Verksamhetens nettokostnader -740,4-740,4 0,0 Kommunbidrag 740,4 740,4 0,0 Årets resultat 0,0 0,0 0,0 Ekonomisk sammanfattning Drift Årsprognosen per mars 2016 för det ekonomiska resultatet är beräknad som budgeterat resultat, det vill säga ett nollresultat. Det finns en osäkerhet i prognosen i och med att teamen har underskott från år 2015. Dessa underskott ska betalas av under en treårsperiod, 2016-2018. Förvaltningen bedömer därför att det finns arbete kvar att anpassa organisationen, utifrån nuvarande ekonomiska förutsättningar och att skolenheterna har olika förutsättningar utifrån antal barnoch elever i verksamheterna. Arbete pågår med att planera organisation för läsåret 2016-2017. Nedan följer en översiktlig beskrivning av det prognosticerade ekonomiska resultatet per huvudverksamhet. Politisk verksamhet +/-0 mnkr Ingen förväntad avvikelse. Förskola +/-0 mnkr Omsorgspeng för förskola är ökad motsvarande förväntad löneökning. Under våren kan full behovstäckning ges och förskolor har kunnat ta emot de barn som har ansökt om plats under våren. Under hösten arbetar verksamheten med att anpassa organisationen efter det lägre barnantalet i förskolans verksamhet. I denna prognos råder det osäkerhet kring höstens organisation och hur verksamheten kan anpassas till lägre barnantal. 1

Statsbidrag har sökts för att minska barngrupper i förskolan för hösten 2016 och våren 2017. Beslut om tilldelning av statsbidrag sker i slutet av juni. Detta kan komma att påverka prognosen både vad gäller intäkter och kostnader. Fritidshem +/-0 mnkr Omsorgspeng för fritids är ökad motsvarande förväntad löneökning. Ingen förväntad avvikelse. Pedagogisk omsorg +/-0 mnkr Omsorgspeng för pedagogisk omsorg är ökad motsvarande förväntad löneökning. Ingen förväntad avvikelse. Förskoleklass +/-0 mnkr Elevpeng för förskoleklass är ökad motsvarande förväntad löneökning. Ingen förväntad avvikelse. Grundskola +/-0 mnkr Elevpeng för grundskola är ökad motsvarande förväntad löneökning. Ingen förväntad avvikelse. Kommunstyrelsen har fått i uppdrag att ansvara för hantering av tillfälligt statsbidrag med anledning av flyktingsituationen. I samband med vårbokslut ska barn- och ungdomsnämnden avisera de kostnader som inte täcks av Migrationsverkets riktade statsbidrag. Dessa kostnader ska redovisas och kan komma att kompenseras med kommunens tillfälliga statsbidrag för mottagande av flyktingar. Förvaltningen arbetar med att ta fram underlag på redan befintliga och utökade kostnader som rör bl a administration, modersmål, skolledarresurs, samt hur samordnat mottagande kan ske i kommunen. Grundsärskola +/-0 mnkr Ingen förväntad avvikelse. Kost +/-0 Ingen förväntad avvikelse. 2

Kostnader och intäkter per huvudverksamhet Belopp i mnkr Budget 2016 Prognos 2016 Avvikelse Kostnader Politisk verksamhet -0,8-0,8 0,0 Förskola -275,3-275,3 0,0 Fritidshem -70,7-70,7 0,0 Pedagogisk omsorg -6,1-6,1 0,0 Förskoleklass -24,2-24,2 0,0 Grundskola -430,7-430,7 0,0 Grundsärskola -18,5-18,5 0,0 Kost -79,7-79,7 0,0 Summa -906,0-906,0 0,0 Intäkter Politisk verksamhet 0,0 0,0 0,0 Förskola 28,3 28,3 0,0 Fritidshem 18,1 18,1 0,0 Pedagogisk omsorg 0,9 0,9 0,0 Förskoleklass 0,5 0,5 0,0 Grundskola 36,6 36,6 0,0 Grundsärskola 1,4 1,4 0,0 Kost 79,7 79,7 0,0 Kommunbidrag 740,6 740,6 Summa 906,0 906,0 0,0 Netto 0,0 0,0 0,0 3

Planeringsunderlag antal barn och elever i Alingsås kommun budget prognos avvikelse 2016 2016 2016 Förskola 2 190 2 190 0 Kommunal verksamhet 1 798 1 798 0 Fristående verksamhet 380 380 0 I annan kommun*) 22 22 0 Från annan kommun**) -10-10 0 Vårdnadsbidrag 53 53 0 Pedagogisk omsorg 36 36 0 Kommunal verksamhet 19 19 0 Fristående verksamhet 17 17 0 I annan kommun*) 0 0 0 Från annan kommun**) 0 0 0 Förskoleklass 522 522 0 Kommunal verksamhet 468 468 0 Fristående verksamhet 57 57 0 I annan kommun*) 3 3 0 Från annan kommun**) -6-6 0 Grundskola åk 1-9 4 302 4 302 0 Kommunal verksamhet 3 711 3 711 0 Fristående verksamhet 640 640 0 I annan kommun*) 45 45 0 Från annan kommun**) -94-94 0 Grundsärskola 41 41 0 Kommunal verksamhet 41 41 0 Fristående verksamhet 0 0 0 I annan kommun*) 2 2 0 Från annan kommun**) -2-2 0 Fritidshem 2 168 2 168 0 Kommunal verksamhet 1 921 1 921 0 Fristående verksamhet 250 250 0 I annan kommun*) 12 12 0 Från annan kommun**) -15-15 0 *) Barn och elever som bor i Alingsås kommun som går i annan kommunal verksamhet. Interkommunal ersättning betalas av Alingsås kommun. **) Barn och elever i Alingsås kommunala verksamhet från annan kommun. Interkommunal ersättning från andra kommuner utgår för dessa barn och elever. 4

Ärende 3 Lokalförsörjningsplan 2017-2019

Lokalförsörjningsplan 2017-2019 Barn- och ungdomsnämnden 2016-03-25 1 2016/04/19

Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Sammanfattning 3 3 Framtida lokalbehov och åtgärdsförslag... 4 3.1 Planerade lokalförändringar 2017-2019.. 4 4 Nulägesbeskrivning.. 5 4.1 Förvaltningskontoret 5 4.2 Förskolor 5 4.3 Pedagogisk omsorg. 5 4.4 Fritidshem.. 5 4.5 Grundskolor 5 4.6 Grundsärskola.. 6 4.7 Beskrivning per område.. 6 5 Prognos och kostnadsutveckling. 9 5.1 Prognos förskola. 10 5.2 Prognos grundskola... 11 5.3 Kostnadsutveckling. 11 6 Fördjupad beskrivning av framtida lokalbehov 12 6.1 Lokalbehov förskola. 13 6.2 Lokalbehov grundskola.. 13 2 2016/04/19

1. Inledning Barn- och ungdomsförvaltningens verksamhet består av 8 områden, samt ett förvaltningskontor. En enhet finns i kommunens norra del, Bjärke (Sollebrunn/St Mellby/Magra) och en finns i den södra delen, Hemsjö/Ingared/Ödenäs. De sex andra enheterna finns i centrala delar av kommunen och dess närhet (V:a Bodarna och Långareds enheter ingår i centrumteamen). Geografisk indelning Områden Antal Antal Antal Ped. Grund- Antal Fritids Särskola rekt/fchef fsk avd omsorg skolor skolor Centrum 7-9 team 5 0 0,0 `7-9 3 2 Östl/GA/Nolh/Klockare Bjärke (Sollebrunn, 3 5 11,5 F-9/F-6 3 3 St Mellby/Magra) V:a Bodarna/ 4,5 8 26,0 F-6 3 3 Kullingsberg/ Stadsskogen Ängabo 3 5 17,0 F-6 1 1 1 Lendahl 2 4 11,0 F-6 1 Nolby/Långared 3 4 14,0 1 F-6 2 2 Noltorp 3 4 13,0 4 F-6 1 1 1 Hemsjö/Ingared/ 3 4 15,5 F-6 3 3 Ödenäs SUMMA 26,5 34 108,0 5 0 17 13 4 Lokalförsörjningsplan för barn- och ungdomsförvaltningen tas fram varje år och för tre år framåt för att visa hur verksamheten bedrivs idag, belysa och visa på framtida behov och förändringar. Den ska också vara ett underlag för beslut. Verksamhetens behov av ändamålsenliga lokaler styr lokalarbetet. Det är viktigt att det finns bra och funktionella lokaler för att utveckla och främja barn och ungas behov av lärande och omsorg. Lokalerna är en resurs i arbetet men också en stor kostnadspost och det är viktigt att de är effektiva ur miljö- och energisynpunkt. Allt lokalarbete sker i samarbete med Fabs och Alingsåshem. Lokalresursbehovet grundar sig på kommunens trendprognos över antalet barn och elever. 2. Sammanfattning Prognos över barn och elevantal är hämtade från kommunens trendprognos fram till 2030. För barn 1-5 år beräknas ökningen vara ca 250 de närmaste 5 åren, varav ca 20 barn i Bjärke, resten i de centrala delarna. I södra delen av kommunen ligger antalet barn kvar på dagens nivå. Av det totala antalet barn 1-5 år har ca 70% en placering i kommunal regi. De närmaste fem åren ökar antalet barn i åldern 6-12 år med ca 150 barn och 13-15 år med ca 300. I stort sett är hela ökningen i centralorten. Av det totala antalet elever i kommunen väljer 14% friskolor eller skolor i andra kommuner. Det finns flera gamla lokaler som har stora behov av renoveringar beroende på nya ökade krav för tillgänglighet, miljökrav och nya arbetssätt inom verksamheten. Detta arbete sker i nära samarbete med Fabs som äger de flesta av lokalerna. Det är viktigt att alla barn och elever har tillgång till standardmässiga och likvärdiga lokaler i hela kommunen. 3 2016/04/19

Förvaltningen har en totalhyra på 112 346 tkr år 2016. En översyn av organisationen startade under 2013 (diarienummer 2012.335 BUN) och detta är en viktig strategisk fråga framöver. Det största pågående projektet är ny- och ombyggnationen av Hemsjö skola och förskola. Projektet startade under hösten 2014, etapp 1 var klar dec 2015 och etapp 2 beräknas klar hösten 2016. Arbete med olika ljudmiljöåtgärder pågår fortlöpande och många åtgärder har vidtagits där det varit dålig ljudmiljö. Några skolor (Magra, St Mellby och Långared) har fått en fullständig genomgång, planen är att detta ska göras på alla skolor. Under 2016 kommer högstadieskolorna att prioriteras. Hösten 2016 kommer kommunens första förskola med omsorg på obekväm arbetstid att starta upp i Östlyckans förskola. Här kommer också att finnas plats för barn i åldern 6-12 år. 3. Framtida lokalbehov och åtgärdsförslag 3.1 Planerade lokalförändringar 2016-2019 Verksamhet Antal Nya Ny- Omb. Tillf. avd platser bygg. Tillb. lokal 2016 2017 2018 2019 Hemsjö skola X X ht Långareds förskola 4 0 X febr Herrgårdens fsk Stockl 2 36 X vt Nolhaga förskola 8 18 X vt Noltorp ny fsk 6 0 X ht Prästeryd 4 72 X ht Brogårdens fsk 2 36 X ht Ekskogen fsk Stadsk 4 18 X ht Savannen/Nolby el dyl 4 18 X ht Noltorpsskolan X ht V:a Bodarna skola X ht Lendahlskolan, matsal X vt Uppställning- och avvecklingskostnader, tkr 2016 2017 2018 2019 Stocken (3 avd) Skogskullegatan (3 avd) 400 Nolhaga 2 avd 400 Parken (2 avd) 400 Långared (1 avd) 300 Hemsjö (3 klassrum) 500 V:a Bodarna skola 500 Summa 1 000 700 400 400 Under punkt 6 ges mer detaljer om de projekt som finns med i tabellen ovan. 4. Nulägesbeskrivning 4 2016/04/19

Tillgången på barnomsorgsplatser har stabiliteratas och efterfrågan ökar inte lika fort som tidigare. Alla barn kan erbjudas en förskoleplats inom fyra månader, oftast i det område som önskas. Detta minskar behovet av omplaceringar och ger bättre stabilitet i barngrupperna. Två enavdelningsförskolor används inte idag och är uppsagda (Hill och Savannen). Savannen avslutas 2016-06-30 och Hill avslutas 2016-12-31. 4.1 Förvaltningskontoret Förvaltningskontoret är placerat på Kungsgatan 9, i samma hus som vård- och äldreomsorgsförvaltningen, utbildningsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen. 4.2 Förskolor Det pågår ett fortlöpande arbete med Giftfria förskolor. Vid all nybyggnation tas hänsyn till de riktlinjer som finns och likaså när möbler och leksaker köps in till verksamheten. Den första förskolan i kommunen med omsorg på obekväm arbetstid kommer att starta i augusti 2016. Det blir på Östlyckans förskola som två avdelningar ställs i ordning för att kunna ta emot både förskole- och fritidsbarn. Det finns 34 förskolor (108 avdelningar), varav 12 avdelningar finns i paviljonger med tillfälliga bygglov. Fem förskolor hyrs av Alingsåshem Två förskolor hyrs av externa hyresvärdar (Savannen av Alingsås Pingstkyrka och Hill av HSB (båda är uppsagda). Resterande av förskolorna hyrs av Fabs Under hösten 2015 har 4-5 avdelningar varit vilande eftersom efterfrågan på förskoleplatser är lägre under höstterminen än vårterminen. De flesta öppnas under vårterminen igen. 4.3 Pedagogisk omsorg I dagsläget finns det fem familjedaghem, från höstterminen 2016 är det fyra kvar. Efterfrågan på denna verksamhetsform är inte stor. Det är 27 barn placerade i febr-16 varav 8 är skolbarn. Det finns också ett familjedaghem som tar emot 4 barn i nattomsorg.. Detta kommer att upphöra inför höstterminen då förskola med omsorg på obekväma arbetstider startar. 4.4 Fritidshem Det finns skolbarnsomsorg vid alla kommunens F-6 skolor. Totalt finns 1841 barn placerade i denna verksamhet (mars-16). Behovet av fritidsplatser ökar i takt med att elevantalet ökar i skolorna. Anpassning av lokaler för fritidsverksamhet sker fortlöpande utifrån behov. 4.5 Grundskolor Det finns 17 kommunala grundskolor i kommunen. Av dessa är 13 stycken F-6, tre stycken 7-9 och en skola är F-9 (Sollebrunn). Totalt finns det 4 183 elever (mars-16). Vid några skolor finns förberedelseklasser och särskilda undervisningsgrupper. 5 2016/04/19

4.6 Grundsärskola Det finns fyra grundsärskolor i kommunen. Vårterminen 2016 finns 45 barn inskrivna varav 6 st är individintegrerade i grundskolan. Grundsärskola Ålder Antal elever Ängabo 7-11 år 9 Noltorp 7-11 år 14 Östlyckan 12-17 år 6 Nolhaga 12-17 år 10 4.7 Beskrivning per område Prognoser per område visar hur många barn i skolåldern det finns i respektive upptagningsområde enligt kommunens trendprognos. Av dessa väljer några skola i ett annat område, några väljer friskolor och några väljer skola i en annan kommun. Alla prognossiffror är 6-12 år (åk F-6) eller 13-15 år (7-9) (siffror från dec 2015). Prognoserna per delområde är mer osäkra eftersom en del områden är små. I den högra tabellen är det faktiskta antal elever per skola i mars 2016. Ca 14% av eleverna i F-9 väljer fristående skola eller skola i annan kommun. Denna andel har minskat från föregående år. Antalet friskolor har inte blivit fler medan elevantalet i Alingsås har ökat. Procentsatsen (efter skolnamnet) anger hur stor procent av eleverna som väljer anvisad skola läsåret 15/16. Ingared/Hemsjö/Ödenäs 2016 2018 2020 2022 2024 2026 Antal elever F-6, mars-16 Hemsjö (90%) 176 149 146 142 141 140 155 Ingared (105%) 241 246 227 210 209 209 238 Ödenäs (94%) 35 33 37 38 44 44 35 Prognoser i denna del av kommunen är ofta lägre än vad utfallet blir eftersom närheten till Göteborg gör att inflyttning och omsättning är stor i området. I området bor många barnfamiljer. I Hemsjö har en stor ny- och ombyggnation startat under hösten 2014. Etapp 1 innehåller en förskola med fem avdelningar, klassrum för fem klasser, ett nytt kök och matsal för både skola och barnomsorg. Denna del var klar till dec 2015. Etapp 2 innebär ombyggnad av det gamla skolhuset och expedition samt nybyggnation av idrottshall och inleddes under hösten 2015. Denna etapp beräknas vara klar hösten 2016. I Ingared planeras för nybyggnation av fler villor med planerad byggstart våren 2016. Den ökade efterfrågan på förskoleplatser beräknas lösas med den överkapacitet som finns inom Ingareds förskolor. Ödenäs elevunderlag är stabilt men några elever från området väljer annan skola. Prognosen på små områden blir osäker eftersom varje elev utgör en stor procentenhet. 6 2016/04/19

V:a Bodarna/Kullingsberg/Stadsskogen 2016 2018 2020 2022 2024 2026 Antal elever F-6, mars-16 V:a Bodarna (98%) 141 144 127 121 110 104 128 Kullingsberg (83%) 330 316 305 300 297 323 281 Stadsskogen (86%) 342 396 412 445 441 442 205 I V:a Bodarna har elevprognosen skrivits ner sedan föregående år. Det planeras för en anpassning och upprustning av skolans lokaler för att få dem mer ändamålsenliga. Byggstart är planerad till mars 2016 och färdigställande i oktober 2016. Prognosen för Stadsskogen är osäker på grund av att inflyttningstakten i området är svår att prognostisera. Från ht-16 finns inga förskoleavdelningar kvar i skolan. Tre avdelningar finns i paviljonger (Skogens förskola). I januari 2016 har planering för en ny förskola startat. Den kommer att heta Ekskogen och ligga i anslutning till skolan, vid Björkhedsgatan. Den beräknas vara klar inför höstterminen 2017 och kommer då att ersätta Skogens förskola. Denna förskola är planerad för att enkelt kunna ställas om till skollokaler om behoven förändras. Kullingsbergsskolan visar på ett något minskat elevunderlag fram till 2025. För att klara åk 6 ht-15 ställdes paviljonger upp. Eftersom elevunderlaget ser ut att minska kommande år beräknas de kunna avyttras och organisationen anpassas till befintliga lokaler. Bjärke (Sollebrunn, St Mellby, Magra) 2016 2018 2020 2022 2024 2026 Antal elever F-6, mars-16 Sollebrunn F-6 (120%) 212 204 196 191 191 201 277 Sollebrunn 7-9 (97%) 149 157 147 157 147 124 160 St Mellby (88%) 98 93 91 87 86 83 92 Magra (87%) 59 56 55 47 42 43 52 Elevunderlaget har stabiliserats i området och minskningen av barn- och elevantalet ser inte lika stor ut som i tidigare prognos. I Sollebrunns skola har elevantalet ökat med ca 55 elever sedan läsåret 14/15. En del av detta beror på förberedelseklass med nyanlända elever men även att fler elever börjar än de som lämnar åk 9. St Mellbys elevprognos har skrivits ner något sedan förra året. I Magra minskar elevantalet men är stabilt mot föregående prognos. 7 2016/04/19

Nolby/Långared 2016 2018 2020 2022 2024 2026 Antal elever F-6, mars-16 Långared(97%) 129 120 116 104 110 108 133 Nolby (92%) 342 398 406 436 449 469 306 Behovet av förskoleplatser i Långared har stabiliserats. För att få ändamålsenliga lokaler för förskolan har förvaltningen tillsammans med Fabs projekterat för en ny förskola med fyra avdelningar. Byggstart är planerad april 2016 och beräknas vara klar februari 2017. På Nolbyskolan har paviljonger med två klassrum satts upp i anslutning till skolan för att få plats för åk 6. För att kunna avyttra dessa två paviljonger behöver de två förskoleavdelningarna flyttas från skolan. Det har även tillkommit ytterligare två klassrum i paviljonger under hösten 2015 på grund av en vattenläcka i skolan, då två klassrum måste flyttas. Arbetet med detta pågår och kommer troligen att vara klart senare under hösten 2016. Ängabo 2016 2018 2020 2022 2024 2026 Antal elever F-6, mars-16 Ängabo (74%) 499 502 507 489 473 487 360 Elevunderlaget är stabilt i Ängabo och är nerskrivet sedan förra årets prognos. Många elever i området väljer Vittraskolan. Den planerade utbyggnaden av området har skjutits på framtiden. Elevantalet ökar något och därför behöver ytterligare förskoleavdelningar flyttas från skolan. Idag finns det två avdelningar kvar i skollokaler. Planering pågår att bygga ut Herrgårdens förskola (Stockslycke) med två avdelningar. Projekteringen beräknas starta vt-16. Lendahl Lendahl (104%) 2016 2018 2020 2022 2024 2026 Antal elever F-6, mars-16 343 380 414 449 491 535 344 Antalet barn- och elever i Lendahls upptagningsområde ökar eftersom många nya bostäder har byggts i centrum. Planering för ombyggnation av matsalen på Lendahlsskolan pågår. Den är hårt ansträngd och Arbetsmiljöverket har gjort påpekanden om detta. Lokaler för textilslöjd och fritidsverksamhet hyrs utanför skolområdet. Dessa lokaler är provisoriska och uppfyller inte kraven på ändamålsenliga lokaler. För att få bättre lokaler för skolans verksamhet bör förskolans två avdelningar placeras någon annanstans. Fabs ansökan om permanent bygglov för Stockens förskola vid Savannen har fått avslag. En annan lösning måste till för att hitta en permanent lösning för de tre förskoleavdelningarna. Det finns inget förslag i dagsläget men frågan finns med i planeringen. Noltorp 8 2016/04/19

2016 2018 2020 2022 2024 2026 Antal elever F-6, mars-16 Noltorp(70%) 603 611 626 622 655 691 430 Barn- och elevantalet har ökat kraftigt i Noltorp de senaste åren och ser ut att ligga på en fortsatt hög nivå. Detta beror på generationsskiften i bostadsområdet. Skolan har nu fyra paralleller i F-klass, treparallellig upptill åk 3 och två paralleller i åk 4-6. För att ha plats till skoleleverna har paviljonger ställts upp i anslutning till skolan. En projektering för permanent utbyggnad av skolan beräknas starta under 2016. Nybyggnation av förskola för att ersätta både Lövhyddan och Nolängen samt att utöka antalet platser i området är fortfarande på diskussionsstadiet. Antagandet av projeket Stadsförnyelse Noltorp är fortfarande inte beslutat och detta gör att inga detaljplaneändringar genomförs i dagsläget. I väntan på nybyggnation kommer Lövhyddan att fräschas upp med nya ytskikt under våren 2016. Centrum 7-9 (Östlyckeskolan, Gustav Adolfsskolan, Nolhagaskolan) Antal elever 7-9 2016 2018 2020 2022 2024 2026 Mars -16 GA (160%) 176 230 246 248 224 210 294 Östlyckan(69%) 545 578 630 673 704 689 372 Nolhaga (72%) 427 469 502 534 554 528 321 Alla 7-9 skolor i centrum ingår i en gemensam resultatenhet (Gustav Adolfskolan, Nolhagskolan och Östlyckeskolan). Här finns en överkapacitet i lokaler när åk 6 inte är kvar. Dessa kommer att behövas för framtida behov och kan också användas vid akuta behov. Av eleverna i åk 7-9 är det ca 14% som väljer fristående skola. Trendprognosen har skrivits ner något för Gustav Adolfsskolan, som har sitt upptagningsområde i den södra kommundelen, medan den har ökat för högstadierna i centrum. 5. Prognos och kostnadsutveckling Alla delområdesprognoser över barn- och elevutveckling är hämtade från kommunens trendprognos ht-15. Åldersindelning för skolan är gjord utifrån Förskoleklass - åk 6 och åk 7-9. Detta för att lättare kunna göra jämförelser över tid. Tabellerna visar hur många elever som bor i området men sedan väljer flera en annan skola. Prognoser på delområden är mer osäkra eftersom en del områden är små. Säkerheten på materialet är störst för de närmsta tre åren. 9 2016/04/19

5.1 Prognos förskola Antal barn 1-5 år enligt kommunens trendprognos 1-5 år 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 Detta diagram visar alla barn i förskoleåldern som bor i Alingsås Kommun. Av dessa finns ca 12% i fristående förskolor och andra kommuner och ca 19% i åldersgruppen har ingen placering alls (främst 1- åringar). Trendprognosen har ökat från föregående år med ca 300-400 barn i åldersgruppen 1-5 år. Detta skulle medföra ca 70 barn per årskull. Denna ökning återfinns i centrum. I ytterområdena är antalet barn ungefär detsamma som idag. Detta medför en skillnad mot förra årets prognos, som indikerade en minskning av barnantalet utanför centrum. Behovet av barnomsorgsplatser 2016-2023 för åldern 1-5 år Vt 16 Ht 16 Vt 17 Ht 17 Vt 18 Ht 18 Vt 19 Ht 19 Vt 20 Ht 20 Vt 21 Ht 21 Vt 22 Ht 22 Vt 23 Antal platser1938 1915 1915 1933 1897 1964 1976 1976 2048 2048 2048 2048 2048 2048 1961 Behov 1840 1651 1835 1669 1865 1713 1912 1774 1973 1796 1996 1820 2020 1837 2039 Över/underskott 98 264 80 264 32 251 64 202 75 252 52 228 28 211-78 Tabellen inkluderar planerad utbyggnad som beskrivs under punkt 3. Behovet av platser utgår från kommunens trendprognos och en framräknad beläggningsprocent som grundar sig på 2015 års beläggning. Eftersom det nu finns full behovstäckning betyder det ett visst överskott av platser på höstterminen. Överskottet är en konsekvens av att ha full behovstäckning. Ett visst överskott varje höst måste finnas för att full behovstäckning ska kunna tillgodoses under vårterminen. Det högsta antalet inskrivna barn finns i mars-maj. Anpassning görs kontinuerligt för att anpassa antalet platser efter behovet. Vissa avdelningar kan läggas vilande för att anpassa antalet platser till behovet. Överskottet av platser som syns i tabellen ovan finns utanför centralorten. Nedan syns behovet i centrum specificerat. Vt 16 Ht 16 Vt 17 Ht 17 Vt 18 Ht 18 Vt 19 Ht 19 Vt 20 Ht 20 Vt 21 Ht 21 Vt 22 Ht 22 Antal platser 1300 1282 1282 1300 1282 1366 1366 1366 1438 1438 1438 1438 1438 1438 Behov 1307 1209 1311 1203 1327 1248 1364 1303 1421 1306 1418 1324 1439 1333 Över/underskott -7 73-29 97-45 118 2 63 17 132 20 114-1 105 5.2 Prognos grundskola 10 2016/04/19

Antal elever enligt kommunens trendprognos 6-12 år 13-15 år 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 Detta diagram visar alla barn i skolåldern som bor i Alingsås Kommun. Av dessa finns en del barn/elever i friskolor och i andra kommuner. I verksamheten tillkommer även inresande barn från närliggande kommuner. Det är fler barn som reser in till kommunen än som reser ut. 14% av eleverna i kommunen väljer fristående skola eller skola i annan kommun. Fram till 2030 beräknas befolkningsökningen för barnen i de lägre skolåldrarna att bli ca 520 och för de högre åldrarna ca 440. Ökningen finns i centralorten. Mer information finns under respektive område. Prognosen har ökat antal elever sedan förra årets prognos och liknar den prognosen som fanns för två år sedan. Prognosen för de närmaste fem åren, 2016-2021, som är mer säker visar att antalet elever 6-12 år ökar med ca 150 elever och för 13-15 år med ca 300 elever. I centralorten ökar antalet elever på alla låg- och mellanstadieskolor förutom Kullingsbergsskolan och Ängaboskolan. Kullingsberg visar på en viss nedgång i antalet elever och Ängabo ligger kvar på samma nivå som idag. För högstadieskolorna ökar alla förutom Sollebrunn som ser ut att ligga kvar på ungefär dagens nivå. För skolorna i centrum är det svårt att veta vilken skola som får den största ökningen eftersom flera av eleverna väljer skola utanför sitt eget upptagningsområde. 5.3 Kostnadsutveckling Ny hyresmodell gäller från 2016 därför är det svårt att jämföra kostnaderna mellan åren. Lokalytor och kostnader förskola 2016 Antal Antal Area Årshyra Hyra Antal Snitt kostnsnittyta fsk avdeln per kvm platser per plats per plats Permanenta förskolor 30 96 18492 27 989 000 1 514 1 728 16 197 10,7 Förskolor i paviljonger 4 12 2156 4 480 000 2 078 216 20 741 10,0 Försk som hyrs ext 0 0 0 406 000 Summa 2016 34 108 20648 32 875 000 1 944 16 911 10,6 Jämförelse 2015 36 109,5 18747 30 678 000 1 940 15 813 9,7 I arean ingår personalutrymmen och köksyta med 1103 kvm. I hyreskostnaden ingår personalutrymmen och hyra för köken med 5 844 tkr. Detta är budgetsiffror för 2016. Skillnaden på årshyran mellan 2015 och 2016 beror på att ny hyra för Hemsjö förskola är 11 2016/04/19

på helår. Det är bara en förskoleavdelning kvar under våren i Stadsskogenskolan, paviljongerna i Stadsskogen är dyrare än hyrorna för Savannen och Hill där vi inte har verksamhet idag. Lokalytor och kostnader för grundskolor inkl fritidhem och förskoleklass 2016 Alla hyreskostnader och prognoser grundar sig på ny hyresmodell med ramjusteringar mellan nämnder. Dessa justeringar är ännu inte gjorda men beräknas vara klara under år 2016. Grundskolor F-6/ Area Årshyra Hyra/ Fakt Kostnad Area 7-9 inkl fritids kvm kvm antal /elev /elev Skolor F-6 50 272 51 979 000 1034 3036 17 121 17 Skolor 7-9 22 309 18 644 000 836 1130 16 499 20 Summa 2016 72 581 70 623 000 973 4 166 16 952 17 Jämförelse 2015 69 330 65 753 000 948 3 978 16 529 17 Detta är bruttohyra som inkluderar de ytor som utanför skoltid disponeras av kultur och fritid. Ytan för kök som disponeras av ISS är avdragen i ytan och i hyreskostnad. Hyran för grundsärskolan är inte med i ovanstående uppställningar. Hyresökningen mellan 2015 och 2016 beror på ökad hyra i Hemsjö, helårskostnad för paviljonger till åk 6 samt minskning av antal förskoleavdelningar i skollokaler. Kostnad och yta per elev är beräknat på det faktiska antalet elever i mars 2016. Den nya hyresmodellen har medfört att hyrorna har ändrats mellan objekten. Hyran för Stadsskogshallen och Östlyckehallen delas mellan BoU och KuF. Hyresökningen mellan 2015 och 2016 beror på ökad hyra i Hemsjö, helårskostnad för paviljonger för åk 6, minskat antal förskoleavdelningar i skolan, planerad hyresökning för ombyggnad Lendahl och V:a Bodarna. Prognos över beräknad hyreskostnad uppdelad per verksamhet Budget Ram Ram Plan Hyreskostnad per verksamhet 2016 2017 2018 2019 Verks Lokalyta 0,5% 0,5% 1,0% Öppen förskola 40000 100 112 112 112 113 Förskola 40700 19 545 32 875 35 752 40 837 50 620 Fritidshem 42510 5 400 6 428 6 651 6 685 6 752 Pedagogisk omsorg 41200 14 0 0 0 Förskoleklass 43500 2 125 2 333 2 435 2 446 2 469 Grundskola 1-6 44010 42 999 46 562 49 352 49 592 52 193 Grundskola 7-9 44020 22 309 19 667 20 053 20 153 20 354 Grundsärskola 44300 3 415 3 217 3 233 3 249 3 281 Förvaltningskontor 93000 1 169 1 138 1 144 1 150 1 162 SUMMA 97 062 112 346 118 732 124 224 136 944 I ovanstående tabell är kökshyror, hyreshöjning för Hemsjö och planerade åtgärder, reserver och prognostiserad hyreshöjning inräknade. Ny hyresmodell från 2016. 6 Fördjupad beskrivning av framtida lokalbehov Idag hyr barn- och ungdom alla skolor av Fabs och kultur- och fritid hyr dem i andra hand för uthyrning kvällar och helger. I samband med att en ny hyresmodell införs under 2016 skrivs avtalen för Östlyckehallen och Stadsskogshallen om och delas upp mellan barnoch ungdom och kultur- och fritid. Varje förvaltning har sitt eget avtal för den tid som disponeras. Denna modell kommer att genomföras på fler hallar längre fram. För att få så stor personal- och lokaleffektivitet som möjligt kommer organisationen att ses 12 2016/04/19

över och att nya enheter att byggas med minst 4-6 avdelningar. Tillfälliga och små enheter ersätts. Flera låg- och mellanstadieskolor behöver större utrymme och förskoleavdelningar kommer därför att behöva flyttas ut från skolor. Viktigt att arbeta vidare med ett effektivt lokalutnyttjande mellan stadier och skolor. För att utveckla pedagogik och arbetssätt behövs tillgång till ändamålsenliga lokaler. 6.1 Lokalbehov förskolan Lokalbehovet ser olika ut i olika delar av kommunen, vilket tydliggörs under varje områdesbeskrivning. Det finns fortfarande några förskolor med tillfälliga bygglov som behöver ersättas med permanenta lösningar och några permanenta lokaler som är gamla och nedslitna och behöver ersättas eller byggas om för att få en bra miljö. I centrum behövs en fortsatt utbyggnad av förskoleplatser för att möta en ökande befolkning samt att ersätta de tillfälliga lokaler som inte har permanent bygglov. Förskoleavdelningar som finns i låg- och mellanstadieskolor behöver kommer också att behöva flyttas, eftersom elevantalet ökar på skolorna. Planerade åtgärder: Herrgårdens förskola (Stockslycke) består idag av två avdelningar och utbyggnad planeras med ytterligare två avdelningar. Detta för att möta ett ökat behov av barnomsorgsplatser i Ängaboområdet och Vimpeln, samt att ytterligare en avdelning flyttas från Ängaboskolan. Parkens förskola (Alingsåsparken) består idag av två avdelningar i tillfälliga paviljonger. En fristående förskola kommer att planeras vid Rubingatan. Denna förskola beräknas ha drygt 100 platser. Om den står klar hösten 2017 kan paviljongerna i Alingsåsparken avyttras. I Nolhaga (vid Nolhagaskolan) finns detaljplan klar för att bygga förskola vid gamla vaktmästarbostäderna. Genom att också ta en del av grusplanen bakom skolan i anspråk kan en förskola med 8 avdelningar byggas. Då kan förskoleavdelningar flyttas från Lendahlsskolan, Nolbyskolan och paviljongerna vid Nolhagaskolan avyttras. Planering för detta beräknas komma igång våren 2016. Lövhyddans förskola har gamla och slitna lokaler. Enligt Alingsåshem bör förskolan på sikt ersättas med en annan lokal. Förslag på olika placeringar har diskuterats men beslut på placering kan förhoppningsvis tas i samband med projektet Stadsförnyelse Noltorp. När det byggs en ny förskola behöver den byggas med 8 avdelningar för att ersätta Lövhyddan, Nolängen och tillgodose ett ökat behov av plaster i och med att Alingsåshem bygger nya bostäder i området. På Brogården planerar Alingsåshem att bygga över 200 nya lägenheter och i samband med det behöver förskolan där byggas ut med 2-4 avdelningar. 6.2 Lokalbehov grundskola Låg- och mellanstadieskolorna i centrum är trångbodda sedan åk 6 flyttades tillbaka. Den akuta bristen på lokaler har lösts genom uppställning av paviljonger vid vissa skolor. För att få en permanent lösning ser planeringen i dagsläget ut så här: 13 2016/04/19

Permanent utbyggnad av Noltorpsskolan för att anpassa skolan så att tre paralleller får plats. På Lendahlsskolan, Nolbyskolan och Ängaboskolan kan behovet av mer skollokaler lösas genom att förskoleavdelningar flyttas ut. På Kullingsbergsskolan ser elevantalet ut att minska något när alla elever som tillhör Stadsskogenskolan har slutat. Där får en bedömning göras om verksamheten kan organiseras så att det finns plats i nuvarande lokaler eller om förskoleavdelningarna behöver flyttas ut. De tre högstadieskolor som finns i centrum har en överkapacitet sedan åk 6 flyttas. Denna överkapacitet kommer att behövas i framtiden när elevantalet ökar. Om det uppstår akuta situationer under tiden, där tillfälliga lokaler behövs kan högstadieskolorna vara en sådan reserv. Cecilia Knutsson Förvaltningschef Margareta Arvidsson Lokalcontroller 14 2016/04/19

Ärende 4 Beslut om verksamhetschef för elevhälsans psykologiska insats och ledningssystem för elevhälsans psykologiska insats

Ledningssystem för elevhälsans psykologiska insats Ledning och styrning av elevhälsans psykologiska insats enligt (SOSFS 2011:9) 2016 03 10

Innehållsförteckning Bakgrund Ansvarsfördelning Processer och rutiner Årsplan Egenkontroll Utredning av avvikelser Samverkan Systematiskt förbättringsarbete Bilaga 1

Bakgrund Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Kravet på ledningssystem innebär att det ska finnas en organisatorisk struktur, ett uttalat och tydligt ansvar, dokumenterade rutiner, identifierade processer samt rutiner för uppföljning. Ett ledningssystem är ett system för att: Fastställa grundprinciper för ledning av verksamheten Sätta upp mål i enighet med kvalitetsområden och krav Följa upp och utvärdera dessa mål Skollagen styr att det ska finnas en elevhälsa på varje enskild skola. Skollagen styr också elevhälsans sammansättning av olika yrkesprofessioner, samt ger vägledning om elevhälsans övergripande innehåll och mål. I nya skollagen (2011:800) används begreppet den psykologiska insatsen i elevhälsan. I dokumentet kommer begreppet Elevhälsans psykologiska insats att förkortas EPI som är ett eget verksamhetsområde inom elevhälsan som utförs av skolpsykologer. EPI regleras i juridisk bemärkelse och med hänsyn till ansvarsfrågor av Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763). IVO, Inspektionen för vård och omsorg är tillsynsmyndighet och har tagit fram ett flertal allmänna råd och föreskrifter som beskriver ledningssystem och kvalitet för hälso- och sjukvården. EPI ska uppfylla de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och föreskrifter om hälso- och sjukvård i kommunens regi. Arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet ska dokumenteras. Ledningssystemet inom EPI säkerställer att uppföljningsbara mål fastställs och att kvalitets och utvecklingsarbetet anpassas till verksamhetens mål. Det systematiska kvalitetsarbetet inom EPI innebär att gemensamma arbetsmetoder följs upp och utvecklas. Ledningssystemet beskriver också förutsättningarna för verksamheten, samt beskriver de dokument, riktlinjer och verktyg som används för att säkerställa kvaliteten på EPI. Målet med ett ledningssystem är att verksamhet och kvalitet ska beskrivas systematiskt och den professionella kunskapen ska tillvaratas och utvecklas. Behovet av förbättringsarbete ska ständigt följas och genomföras för att säkra verksamhetens kvalitet. Verksamhetschefen för barn- och elevhälsa har budget och personalansvar för skolpsykolog som i sitt uppdrag är verksamhetschef för psykologernas medicinska insats enl. HSL. Verksamhetschef enligt Hälso- och sjukvårdlagen, HSL, ansvarar för psykologernas medicinska insats i Barn- och ungdomsförvaltningen. Psykologernas medicinska insats sker i huvudsak vid utredningar och journalföring. Verksamhetschef enl. HSL har också ett övergripande ansvar att stödja arbetet med verksamhetsutveckling, yrkesspecifik kompetensutveckling, kvalitetssäkring, uppföljning samt utvärdering. Resultaten redovisas i patientsäkerhetsberättelsen och i verksamhetsberättelsen för barn- och elevhälsan. Redovisningen används både i lokala kvalitetsuppföljningar/nulägesanalyser och i det förebyggande elevhälsoarbetet. Den som bedriver hälso- och sjukvård ska ha kunskap om de krav och mål i lagar och andra föreskrifter som gäller för verksamheten. Ledningssystemet skall byggas upp så att det kan användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten. Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) är tillsynsmyndighet för all hälso- och sjukvård. De lagar, allmänna råd/ föreskrifter/ handledningar som reglerar innehåll, ledning och kvalitet för EPI är samlade i bilaga 1.

Ansvarsfördelning Vårdgivare Alingsås kommun är ansvarig vårdgivare för EPI och har tillsammans med verksamhetschef enl. HSL, ansvar för att samordna kvalitets och uppföljningsarbetet. Vårdgivaren fastställer verksamhetens övergripande mål för patientsäkerhet och kvalitet och ska kontinuerligt följa upp och utvärdera målen samt utse en verksamhetschef enl. HSL för psykologernas medicinska insats. Barn- och ungdomsnämnden är vårdgivare och kan ta beslut som åvilar vårdgivaren. Ledningen skall vara så organiserad att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet i vården. Vårdgivaren: ansvarar för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten ska anpassa ledningssystemet till verksamhetens inriktning och omfattning ansvarar, enligt Hälso- och sjukvårdslagen för att verksamhetschef för de psykologiska insatserna i elevhälsan utses ansvarar för att det finns ändamålsenliga lokaler för de psykologiska insatserna i skolan, enl. HSL, se Metodmapp för EPI, Alingsås kommun. Verksamhetschef enligt HSL Enligt HSL skall det inom all hälso- och sjukvård finnas en verksamhetschef som svarar för verksamheten och har det samlade ledningsansvaret. Verksamhetschef enl. HSL måste inte ha hälsooch sjukvårdsutbildning men får inte bestämma över diagnostik eller vård och behandling om han eller hon inte har tillräcklig kompetens och erfarenhet för detta. I vissa fall måste verksamhetschef enl. HSL, mot bakgrund av sin kompetens uppdra åt annan att fullgöra enskilda ledningsuppgifter med stöd av 30 HSL. Verksamhetschef enl. HSL ansvarar för att medarbetarna har rätt kompetens, får fortbildning och ges ansvar och befogenheter att bedriva en vård av god kvalitet. Inom den kommunala grundskolan i Alingsås kommun är det verksamhetschef för barn- och elevhälsan som anställer skolpsykologer med rätt kompetens och har personalansvar. Verksamhetschef enl. HSL för EPI deltar vid rekryteringsprocessen och verkar för att skolpsykologerna deltar i kontinuerlig yrkesspecifik kompetensutbildning. Verksamhetschef enl. HSL är den person som såväl tillsynsmyndighet, föräldrar, elever och personal ska kunna vända sig till när det gäller frågor som rör verksamheten samt har anmälningsplikt till Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) om det finns skälig anledning att befara att skolpsykolog kan utgöra en fara för patientsäkerheten enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659) 7 Verksamhetschef enl. HSL ansvarar för att det finns rutiner för anmälan till socialstyrelsen enligt Lex Maria samt ansvarar på uppdrag av vårdgivaren för att det finns rutiner för utredning och anmälan till IVO. Rektor Rektor beslutar om skolans inre organisation och leder och samordnar elevhälsans insatser på skolan. Rektor har ett särskilt ansvar för elever i behov av särskilt stöd. För att säkerställa kravet på god vård och patientsäkerhet ska rektor verka för att det finns ändamålsenliga lokaler och adekvat utrustning enl. HSL för den psykologiska insatsen i elevhälsan. Skolpsykolog En skolpsykolog skall ha psykologlegitimation utfärdad av Socialstyrelsen och arbetar under eget yrkesansvar, enligt 6 kap. 2 patientsäkerhetslagen. Skolpsykologen bör följa Psykologförbundets

etiska principer. Skolpsykologen har anmälningsplikt vid misstanke om att ett barn far illa, enligt SoL 2001:453.14 kap. Processer och rutiner Barnets bästa enligt barnkonventionen skall alltid vara i fokus vid mötet med eleven. EPI:s arbete ska främst vara hälsofrämjande och förebyggande och utgå från ett salutogent synsätt. Elev och vårdnadshavare skall bemötas med respekt och omtanke, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, sexuell läggning, etnicitet, religiös tillhörighet etc. Elev och vårdnadshavare skall hållas informerade och göras delaktiga i vården. Eleven har rätt att uttrycka sin mening och elevens intresse ska komma i första hand. Skolpsykologen ska vara delaktig i patientsäkerhetsarbetet genom att följa fastställda rutiner och metoder för EPI. De ska också samverka med hälso- och sjukvård, socialtjänst, myndigheter och andra för elevernas bästa. Metodmapp för elevhälsans psykologiska insats Den nätbaserade metodmappen i Alingsås kommun beskriver metoder och rutiner för skolpsykologernas arbete, samt rutiner för samverkan inom skolan och med utomstående aktörer. Metodmappen innehåller aktuella blanketter och mallar. Metodmappen finns tillgänglig på intranätet/ kommunportalen på BOU/: G:/ Elevhälsa/Ledningssystem Rutiner när tillämpning av metoder i Alingsås Metodmapp för EPI behöver förändras. Verksamhetschef enl. HSL reviderar metodmappen regelbundet i samråd med övriga skolpsykologgruppen. Skolpsykologer rapporterar önskemål och felaktigheter till verksamhetschef enl. HSL. Skolpsykologen implementerar och följer upp nya metoder och rutiner lokalt. Verksamhetschef enl. HSL svarar för att kartlägga behov av och införskaffa aktuella material för testning och arkivering. Rutiner som tillgodoser att personalen har den kompetens som krävs för att upprätthålla kvalitet och hög patientsäkerhet Verksamhetschef enl. HSL är delaktig i rekryteringen vid nyanställning av skolpsykologer. Nyanställd skolpsykolog skall delta vid introduktion som ges av verksamhetschef enl. HSL och utsedd skolpsykolog för mentorskap Skolpsykolog bör delta i den yrkesspecifika fortbildning som erbjuds samt kan delta i professionella nätverk för skolpsykologer. Skolpsykolog ska närvara vid arbetsplatsträffar och kategorimöte. Ta del av protokoll och beslut i organisationen. Systemförvaltare/ verksamhetschef enl. HSL och systemadministratör ger kontinuerlig utbildning och uppföljning av det kommungemensamma IT-stödet för journalföring till skolpsykologerna. Journaldokumentationen i IT stödet för EPI I metodmappen finns riktlinjer för hur dokumentationen bör utföras och hur journalhanteringen ska skötas enligt (SOSFS 2008:14). Skolpsykologer har dokumentationsskyldighet för de insatser som lyder under Hälso- och sjukvårdslagen. Dokumentation i patientjournalen ligger till grund för uppföljning och utvärdering av verksamheten och beskriver kvalitet och patientsäkerhet för den enskilda eleven. Rutiner för skolpsykologer för säker dokumentation av patientsäkerhet och kvalitetsuppföljning. För hantering av det kommungemensamma IT-stödet för journalföring, finns särskild kvalitetssäkerhetsplan.

Det kommungemensamma IT- stödet (ProReNata) för EPI och övrig elevhälsa samt rektor är kvalitetssäkrat enligt Alingsås kommuns säkerhetspolicy och uppfyller krav på spårbarhet enligt Patientdatalagen. Se Kvalitetssäkerhetsplan för ProReNata. Behörighetstilldelning är beskrivet enligt Behov- och riskanalys för alla användare i ProReNata. Loggrutin för användare i ProReNata utförs enligt kvalitetskrav. Obehörig inloggning analyseras och rapporteras till ansvarig chef. Kompetensutveckling Yrkesspecifik fortbildning och handledning är viktigt för att upprätthålla kompetensen inom EPI. Enligt SOSFS 1997:8 ska verksamhetschef se till att personalens kompetens upprätthålls genom adekvata vidareutbildningsinsatser. Arbetsplatsträffar samt kategorimöten för skolpsykologerna hålls kontinuerligt för att utbyta information, planera och ta del av aktuell forskning. Vid behov bjuds andra yrkeskategorier in till mötena. Genom nätverk med kranskommunerna har verksamhetschef enl. HSL möjlighet att ta del av aktuella frågor och tillsammans med nätverket se över vilken kompetensutveckling som är aktuell för EPI. Årsplanering enligt rutin av verksamheten för elevhälsans psykologiska insats Löpande Genomgång av inkomna avvikelser Jan-Feb Sammanfattning av föregående läsår. Patientsäkerhetsberättelse skrivs. Maj-Juni Deltar i skolans Nulägesanalys. Verksamhetsberättelse för elevhälsans psykologiska insats. Genomgång och uppdatering av verksamhetsplanen inför kommande läsår. Augusti-Sept Planeringsdagar för EPI, läsårsplanering och information. Okt-Nov Egenkontroll av verksamheten EPI Dec Redovisning av egenkontroll Riskanalys Rutiner för att identifiera, analysera och bedöma riskerna i verksamheten Skolpsykologer identifierar och rapporterar till verksamhetschef enl. HSL vid väsentliga förändringar i verksamheten som kan innebära risk för negativa händelser eller tillbud Verksamhetschef enl. HSL gör tillsammans med psykologgruppen en bedömning och riskanalys samt utför åtgärder Verksamhetschef enl. HSL återför bedömningen till verksamheten Skolpsykologer aktualiserar till verksamhetschef enl. HSL om metoder eller rutiner behöver ändras i metodmapp Skolpsykologer rapporterar till verksamhetschef enl. HSL när skälig anledning finns att misstänka att skolpsykolog kan utgöra fara för patientsäkerheten

Egenkontroll Egenkontroll är verksamhetschef enl HSL:s verktyg för att granska den egna verksamheten och göra kvalitetsuppföljningar. Egenkontrollen kan ske i form av uppföljningar av aktiviteter i verksamhetsplanen, kollegiala granskningar och fokusgrupper. Rutiner för regelbunden och behovsanpassad granskning av metoder och vårdprocesser Verksamhetschef enl. HSL planerar och organiserar kvalitetsgranskningar Verksamhetschef enl. HSL ansvarar för att informera, genomföra, sammanställa och följa upp resultat av kvalitetsgranskningar lokalt och för att redovisa resultaten i den sammanhållande verksamhetsberättelsen och patientsäkerhetsberättelsen Områden som granskas regelbundet är: lokaler och utrustning, journaldokumentation och remisshantering, Rutiner för regelbunden uppföljning och redovisning av resultat Personalresurser, insatser samt utvärderingar sammanställs på skol- och kommun nivå av skolpsykologer och verksamhetschef för barn- och elevhälsan. Skolpsykologerna skriver varje år en del i verksamhetsberättelsen som lämnas och sammanställs av verksamhetschef för barn- och elevhälsan. Utredning av avvikelser Rutiner för att ta emot förslag och utreda klagomål samt synpunkter. Kontaktuppgifter till verksamhetschef enl. HSL ska finnas lätt tillgängliga för elever, vårdnadshavare, personal, samhällsorgan, organisationer och andra. Rutiner för att identifiera, dokumentera och rapportera negativa händelser och tillbud samt fastställa och åtgärda orsakerna och följa upp vidtagna åtgärders effekt. Skolpsykolog ska rapportera till verksamhetschef enl. HSL om vårdskada eller risk för vårdskada föreligger för elev i samband med vård och omhändertagande. För alla skolor tas blanketten ut från metodmapp Alingsås under blanketter/ Avvikelser. Skolpsykolog ansvarar för att elev med vårdnadshavare informeras om händelsen, att de får ge sin upplevelse av händelsen samt uppmärksammas på möjligheten att själv kontakta patientnämnden. Skolsköterska eller skolläkare dokumenterar i Elevhälsans psykologiska journal. Verksamhetschef enligt HSL ansvarar för händelseanalys och utser analysteam vid behov, samt ansvarar för åtgärder och tidsplan. Berörd skolpsykolog bör ingå i analysteamet Syftet med utredningen ska vara att så långt som möjligt klarlägga händelseförlopp och vilka faktorer som har påverkat det samt ge underlag för beslut om åtgärder som ska ha till ändamål att liknande händelser inte inträffar på nytt, eller att begränsa effekterna av sådana händelser om de inte helt går att förhindra. Verksamhetschef enl. HSL sammanställer och återför resultat från händelseanalys till vårdgivaren samt redovisar årligen i patientsäkerhetsberättelsen till den politiska nämnden. Om vårdskadan är allvarlig ska vårdgivaren snarast anmäla den till IVO enligt Lex Maria Rutiner för anmälan enligt Lex Maria när avvikelseutredning visat på händelser som har eller hade kunnat medföra allvarlig vårdskada Skolpsykolog skall utan dröjsmål rapportera till verksamhetschef enl. HSL händelser som har medfört vårdskada eller hade kunnat medföra vårdskada för elev i samband med vård och omhändertagande enligt (SOSFS 2005:28). För alla skolor tas avvikelseblanketten ut från metodmapp Alingsås under blanketter/ Avvikelser.

Verksamhetschef ansvarar för anmälningar enligt Lex Maria (SOSFS 2005:28), särskild blankett finns på IVO:s hemsida. Elev och vårdnadshavare ska informeras om anmälan enligt Lex Maria. Skolpsykolog i samråd med verksamhetschef enligt HSL ger informationen samt dokumenterar i Elevhälsans psykologiska journal. Samverkan Samverkan andra vårdgivare Samverkan med Vg regionen sker i enlighet med Västbus riktlinjer och Närvårdssamverkan. Samverkan med elev/vårdnadshavare Elev och vårdnadshavaren ska alltid informeras och göras delaktig, vara med i planeringen och utredning av vården. Elevens bästa ska vara grundregeln vid planering utredning och uppföljning och elevens integritet ska respekteras. Samverkan inom organisationen Barn- och elevhälsoplan för barn-och ungdomsförvaltningen ger riktlinjer om samverkan inom organisationen och beskriver arbetet med att stödja alla barn och elever i deras lärande och utveckling. Samtycke till samverkan inom organisationen kan inhämtas från vårdnadshavare. Systematiskt förbättringsarbete Genom att systematiskt följa arbetsbeskrivningar, riktlinjer och styrdokument kan man stegvis kvalitetssäkra och följa upp verksamheten. Hur har man arbetat, vilka resultat har man uppnått och vad behöver man förbättra. En årlig sammanställning av verksamheten beskrivs i patientsäkerhetsberättelsen och i verksamhetsberättelsen. Dokumenten är den verksamhetsuppföljning som blir underlag för analys av verksamheten och grunden för hur kommande utvecklingsarbete av verksamheten ska fortlöpa. Verksamhetsberättelsen beskriver hur: Arbetet systematiskt har kvalitetsutvecklats under perioden. Vilka åtgärder som har vidtagits för att säkra verksamhetens kvalitet Vilka resultat som uppnåtts Patientsäkerhetsberättelse ska upprättas senast 1 mars varje år, den beskriver utöver vad som beskrivs i PDL: Ansvaret för verksamheten Egenkontroller som utförts och utvärderats Hur samverkan möjliggjorts för att förebygga vårdskador Hur risker för vårdskador hanteras Hur avvikelser hanteras Hur klagomål och synpunkter hanteras Det ska även framgå hur många avvikelser som rapporterats samt deras allvarlighetsgrad. Alingsås 160310 Malin Hedin Skolpsykolog verksamhetschef enl. HSL elevhälsans psykologiska insats