Information om fiskevårdsarbete enligt Jönköpingsmodellen i Gävleborgs län
Syfte Fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län har två huvudmålsättningar: Att så långt som det är möjligt åter länka samman de sjöar och vattendrag som haft naturliga förbindelser för att fisk och andra vattenorganismer skall ha möjlighet att vandra naturligt i samt att leva i dessa. Att utveckla och förbättra möjligheterna till sportfiske för både närboende och turister. Förhoppningen är att arbetet till slut både skall ha en positiv påverkan på vattendragens naturmiljö, samt att förutsättningar skall finnas för att underlätta för fisketurism-entreprenörer att etablera sig och skapa arbetstillfällen i regionen. Hur arbetet genomförs Det första som görs är att välja ut de vattendrag som kan tänkas ha värde för främst laxfiskar (öring, lax, harr etc.) och även andra vattendrag som anses ha värde ur något hänseende. Urvalet görs med hjälp kartstudier och redan befintliga data inhämtat bland annat från fiskevårdsområden, kommuner och andra fiskevårdsintresserade källor, som exempelvis fritidsfiskare i trakten. Vattendragen bör ha tillräcklig vattenföring och ha potential för att kunna hålla fiskbestånd. Dessa vattendrag inventeras sedan enligt en metodik som tagits fram av Länsstyrelsen i Jönköpings län. Denna går ut på att skapa en detaljerad bild av vattendragets biologiska förutsättningar för att hysa fiskbestånd. Arbetet utförs genom att gå längs vattendraget och notera data om bland annat bottenmaterial, vattenvegetation, strömförhållande och skuggning. Dessa data förs in i ett protokoll sträcka för sträcka (Bild 1). Sträckavgränsning görs där någon av de ovan nämnda förutsättningarna förändras. De vandringshinder som påträffas förs in i ett liknande protokoll. Även foton tas. Protokollen matas sedan in i en databas, där beräkningar kan göras på hela vattendragets förutsättningar för fisk och fiske (Bild 2). Vandringshinder inventeras och läggs in i databasen på samma sätt.
Bild 1. Inventeringsprotokoll för vattenbiotoper.
Bild 2. Inmatning av biotopdata i databas. Beräkningarna används sedan när man beskriver vattendraget i fiskeplanen, bland annat genom att utgöra bas för diagram över vattendragets biologiska faktorer. I beskrivningen ges också en översikt över vilka åtgärder som är önskvärda att göra i vattendraget för att förbättra levnadsvillkoren för fisk och förbättra möjligheterna till fiske. Åtgärderna kan exempelvis vara att lägga tillbaka utrensade block och stenar för att skapa ståndplatser för fisk eller att placera ut lekgrus, plantera kantzoner, anlägga stigar m.m. I vattendragsbeskrivningarna ges dock inte en detaljerad redogörelse över vilka åtgärder som bör göras sträcka för sträcka. Detta läggs istället in i databasen (Bild 3). Om åtgärder i ett senare skede skall utföras i vattendraget, kan dessa åtgärder skrivas ut i rapportform från databasen, sträcka för sträcka (Bild 4). Detta kan göras både i digital form, där man endast har allt inlagt på dator, eller på papper. De inventerade vattendragen läggs också in på ett så kallat GIS (Geografiskt Informations-System). Detta består i stort sett av en karta, där man kan se samtliga saker man lagt in i databasen det kan vara bottensubstrat, vattenhastighet eller någon av alla de andra faktorerna som finns med i protokollen. På bild 5 visas lekområden för öring och vandringshinder i Tickselbäcken, Gävle kommun.
Bild 3. Inmatning av åtgärder i databas. Det är även möjligt att på kartan visa vilka åtgärder som skall utföras på sträckorna. Kartorna, såväl som åtgärderna, kan ges ut i både digital form på CD-ROM och skrivna på papper. Program för att kunna titta på både åtgärdsrapport för varje sträcka och kartor medföljer på CD- ROM:en.
Bild 4. Åtgärdsrapport från databasen.
Bild 5. Exempel på karta i GIS-program. Bild 6. Sida från Jämtlands fiskesidor på Internet
När förutsättningar för fiske finns i vattendragen, är det meningen att de möjligheter till fiske som finns i länet skall publiceras på Internet på samma sätt som gjorts för bland annat Jämtlands län (Bild 6). Adressen till Jämtlands fiskesidor på Internet är: www.fiske.jamtland.se. Finansiering av projektet Projektet finansieras av bidrag från EU Mål 2, statliga fiskevårdsanslag via länsstyrelsen och av kommunerna. Det är projektets förhoppning och mening att arbetet till slut skall leda till både ökad turism och nya arbetstillfällen i länet. Det ingår emellertid ej i projektets arbete att aktivt medverka till fiske- och övrig naturturism på annat sätt än att skapa förutsättningar för sådan. Mera information Ytterligare information om fiskevård och fisketurism kan hittas på nätet. Sidor som föreslås är: www.fiskeriverket.se www.sportfiskarna.se www.tourist.se Det finns även ett stort antal skrifter och böcker som berör både fiske och fisketurism. Nedan följer en liten förteckning över ett antal sådana. Fisketurism - en naturlig näring, 1999 Turistdelegationens och Fiskeriverkets rapport om fisketurismens problem och utvecklingsmöjligheter ur ett produkt- och marknadsperspektiv. Broschyr i A4-format, 65 sidor. Pris: 70 kr Skogen och Turismen - en gren av naturturismen, 2001 En informations- och idéskrift för markägare och turistföretagare från Turistdelegationen och Skogsstyrelsen. Tryckt skrift, 34 sidor. Pris: 70 kr, finns även gratis att ladda hem på www.tourist.se. Fiskeriverkets serie f-fakta Små broschyrer med information om fisk och fiskevård i vattendrag, sjöar och kustvatten. Kan beställas från Fiskeriverket, adress www.fiskeriverket.se. Pris: 10 kr/st. Utsättning och spridning av fisk Skyddsridåer Längs Vattendrag (SILVA) Fiske 2000: En undersökning om svenskarnas sport- och husbehovsfiske Tre rapporter om fisk, fiskevård och fisketurism. Kan beställas från Fiskeriverket. Pris 50 kr/st. Kan också laddas hem gratis i.pdf- format, adress: www.fiskeriverket.se. Ekologisk fiskevård Mycket heltäckande och bra bok om fiskevård skriven av Erik Degerman med flera. Kan beställas från sportfiskarna, adress: www.sportfiskarna.se. Pris 395 kr för icke medlemmar, 295 kr för medlemmar. Jens Andersson 2002