Fortsatt anpassning av övervakning

Relevanta dokument
Vattendirektivet i Sverige

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken

Vattenmyndigheterna Vattendirektivet och Miljöövervakning

Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten

Svensk vattenförvaltning

Samverkan och samråd

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005

Perspektiv på nytta och möjligheter med insamlade data. Ragnar Lagergren, Vattenavdelningen

Vattenförvaltning. Ris och ros från kommissionen och aktuella ytvattenfrågor. Lennart Sorby

Grundvatten. Jenny McCarthy, avd för mark och grundvatten, SGU Nationellt vattendelegationsmöte 2014

Kvicksilver och cesium i matfisk

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Vad behöver vi särskilt jobba med inom vattenförvaltningen vad gäller övervakning och kartläggning?

Vattenförvaltning - påverkansanalys, statusklassificering, riskbedömning och åtgärdsprogram

Myndighetsmöte Friluftsliv 15 okt Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför?

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

Övervakning av miljögifter i marin och limnisk biota

Miljögifter i fisk. Sara Danielsson Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för Miljöforskning och Övervakning

Samrådssvar från Ej namngiven organisation gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Bottenvikens vattendistrikt

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Kvicksilver i gädda 2016

Samrådssvar från Länsstyrelsen i Gotlands län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt

Samrådssvar från Nyköpings kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt

Internutbildning EG:s ramdirektiv för vatten. Välkomna!

ERFARINGER RUNDT FORVALTNING AV SKARV I SVERIGE

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

Sveriges åtagande för övergödning inom vattendirektivet, Helcom och Ospar

Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet

Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd. Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet

Aktuellt från Havs- och vattenmyndigheten

REGERINGENS BESLUT I PRÖVNINGEN AV VATTENFÖRVALTNINGENS FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM

Miljökvalitetsnormer och undantag

Samrådssvar från Statkraft Sverige AB gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Miljögifter i biota. Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert. Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM

Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen. Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys

Generellt anser Länsstyrelsen att det saknas en prioritering mellan de väsentliga frågor som tas upp i arbetsprogrammet.

Anpassning av övervakning till ramdirektivet för vatten Vattenmyndigheternas förslag till strategi

Fyrkantens vattensrådsområde

VÄLKOMNA TILL WATERS ANVÄNDAR- FORUM

Mörrumsån. Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG

REGLER FÖR AVFALL SOM INNEHÅLLER LÅNGLIVADE ORGANISKA FÖRORENINGAR (POPS)

Piteälvens VRO- Sjöar och vattendrag

Samrådssvar från Mölndals stad gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Abborre i Runn Metaller i vävnader 2013

Samrådssvar från Örebro kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt

Varför renar vi vattnet?

Bakgrund - geografi. Torneälvens avrinningsområde

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren

Miljökvalitetsnormer och undantag. Mats Wallin, Norra Östersjöns vattendistrikt

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling

Kvicksilver utveckling i kalkade vatten, vid kalkavslut och i okalkade vatten. Marcus Sundbom, ACES Stockholms universitet

MILJÖÖVER- VAKNING & FRAMTIDEN

NATURA 2000 NÄTVERKET I SVERIGE

Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser

Välkomna! Samråd inom vattenförvaltningen 30 november till 30 april: en vägvisare inför beslut 2021

Regionala handlingsplaner för Grön infrastruktur i praktiken

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet

Vattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning?

Miljökvalitetsnormer i Sverige

Vattendelegationen för Södra Östersjöns vattendistrikt

Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes Uppsala Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet

Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och kalkavslutssjöar år 2008

SRK vilken roll kan den få i vattenförvaltningen och vem har tolkningsföreträde vid utformningen?

Naturvårdsverkets arbete med att ta fram nya föreskrifter för avloppsreningsverk

Dagordning hearing om riskklassificering av främmande arter

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram

Skydd och restaurering enligt miljömålet Levande sjöar och vattendrag

Principer för miljökvalitetsnormer och undantag

Principer och indelning operativt arbete med gränsvatten

Jordbruksverkets åtgärder i åtgärdsprogrammen

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Klimatscenarier i miljömålsarbetet

Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn Sofia Perä

7 Arbetet med Åtgärdsprogram 2015

MKN för vatten. seminarium och workshop. Välkomna! Umeå 14 september 2016

Rapportering till EUkommissionen

Biologiska undersökningar vad säger de egentligen?

MILJÖTILLSYNSUTREDNINGENS FÖRSLAG

Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre. Uppdaterad

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Kan vi lita på belastningssiffrorna för Östersjön?

Stationsregister Nuläge och pågående utveckling del 2. Talare: Mats Dunkars

Fitness check - EUs funktionsgranskning av fågeloch habitatdirektivet

Information från Länsstyrelsen. Miljögifter Övergödning Nya VISS Marina direktivet Miljömål och åtgärder

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2010 Utveckling

Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen

Transkript:

Fortsatt anpassning av övervakning - som följd av tillämpning av EU-gemensam lagstiftning Ann-Karin Thorén Havs- och vattenmiljöenheten

Granskning av MS förvaltningsplaner och (åtgärdsprogram) EU-kom ber om förtydliganden 2011 EU kom ger Sverige möjlighet att ge respons på granskning 2012 Sverige ska lämna skriftliga svar på EU kom frågor aug 2013 Bilateralt samtal 6/11 då vi får muntligt förklara hur vi tolkat och valt att tillämpa EU-direktivet 2014-01-23 Konferens Vattenförvaltningen i skogen, Umeå 22-23/1 2014 Ann-Karin Thorén, Havs- och vattenmiljöenheten 2

Resultat av bilaterala samtal Den svenska övervakningen måste förändras för att statusklassning, analys av betydande påverkan, utformning av åtgärder, uppföljning av åtgärder ska kunna utföras med tillfredsställande säkerhet Alla vattenförekomster kan inte övervakas, men alla ska statusbedömas (artikel 4, 8 och bilaga V) Övervakningen ska vara representativ för de (grupper av) olika typer av vatten som finns i vattendistrikten (artikel 5, 8 och bilaga II) Övervakningen ska följa den betydande påverkan som konstaterats i påverkansanalys (artikel 5 och bilaga II) Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig 2014-01-23 Konferens Vattenförvaltningen i skogen, Umeå 22-23/1 2014 Ann-Karin Thorén, Havs- och vattenmiljöenheten 3

Resultat av bilaterala samtal Sverige (Miljödepartementet) ska återkomma med svar på (inom 3 mån): Med vad, hur och när kommer den svenska övervakningen anpassas efter WFD? Redovisa vem som har bemyndigande att förändra utformningen av övervakningen, nationell, regional, kommunal (råvatten) och UP/PP (SRK) 2014-01-23 Konferens Vattenförvaltningen i skogen, Umeå 22-23/1 2014 Ann-Karin Thorén, Havs- och vattenmiljöenheten 4

Vad gör HaV? Påbörjat arbete med: Beskriva vad kommer att ändras inom nuvarande revision av övervakning 2014-2015 Vad kan ändras mer långsiktigt, behov av förändringar i lagstiftning eller finansiering 2014-01-23 Konferens Vattenförvaltningen i skogen, Umeå 22-23/1 2014 Ann-Karin Thorén, Havs- och vattenmiljöenheten 5

Vad gör HaV? Översyn av de handböcker som styr utformning av övervakning Samordnar VM5 Initierar och följer projekt, t ex översyn av vattentypsindelning, utvärdering av pågående övervakning Planerar projekt för statistiska beräkningar för att optimera övervakning 2014-01-23 Konferens Vattenförvaltningen i skogen, Umeå 22-23/1 2014 Ann-Karin Thorén, Havs- och vattenmiljöenheten 6

Indelning i vattentyper ger möjlighet att optimera övervakning 2014-01-23 Konferens Vattenförvaltningen i skogen, Umeå 22-23/1 2014 Ann-Karin Thorén, Havs- och vattenmiljöenheten 7

Betydelse av indelning i vattentyper By size Perch Hg, reference lakes, all data length < 26 cm, weigth < 250 g N Min Md Large lakes 260 0,04 0,19 Other lakes 448 0,03 0,31 By humus content Low humic (Pt<30) 238 0,04 0,17 Humic (Pt 30-90) 155 0,03 0,23 Dystrophic (Pt >90) 233 0,05 0,37 Total 638 0,03 0,26 Lappland 44 0,03 0,20

Kvicksilver NMÖ Abborre, gädda, röding Årliga mätningar 2014-01-24 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 9

Spatial variation Högsta koncentrationer: Lilla Öresjön (419 ng/g vv) Brännträsket (417 ng/g vv) Lägst koncentration: Krageholmssjön (42 ng/g vv) 2014-01-24 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 10

Slutsatser övervakning Hg inom NMÖ Stor variation i konc. mellan art & plats Signifikant minskande halter: Röding Abiskojaure (sedan 70-t) Abborre Skärgölen & Hjärtsjön (senaste 10 år) Nedåtgående trend i majoritet av tidsserierna för abborre indikerar en nedåtgående trend? 2014-01-24 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 11

Large predatory fish exceed limit for consumption Fish Hg in Scandinavia mg/kg Predatory Non predatory

The new EU proposed-limit for mercury concentration in fish for human consumption of 20 ng/g wet weight within the EU 2014-01-24 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 13

God vattenförvaltning ger levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla 14