Promemoria 2010-11-30 Näringsdepartementet IT- och regionministern IT-rådets ledamöter Mötesnoteringar IT-rådets möte 30 november 2010 Deltagare Anna-Karin Hatt (ordförande) Ann-Marie Fransson Bo Dahlbom Bosse Svensson Caroline Andersson Helena Ervenius Jan Rosén Kristina Höök Lars Hultkrantz Patrik Fältström (Frånvarande: Anne-Marie Nilsson, Eva Lindquist, Ingrid Mogensen, Nicklas Lundblad, Pär Ström, Roger Wallis, Shori Zand) Näringsdepartementet Alexander Nilsson, Anders Hektor, Anna Gillholm, Helena Strömbäck, Lena Hägglöf, My Bergdahl, Sofia Holmgren Välkomna & Återkoppling från tidigare möte IT-ministern Anna Karin Hatt välkomnar deltagarna till mötet som hon presenterar som IT-rådets sista möte då förordnandet löper ut vid årsskiftet. Ministerns intention är att forma ett samverkansorgan som speglar behoven hos strategin Digital agenda för Sverige, som ska presenteras under 2011. Hon avser därför återkomma för att berätta om sina planer för en extern rådgivande grupp. För det ändamålet ser ministern fram mot att ta del av ledamöternas erfarenheter från IT-rådets arbete och synpunkter inför det kommande arbetet. Arbetet med telekompaketet fortsätter med en departementsskrivelse som har varit på remiss. 60 svar har kommit in och departementet bearbetar inkomna svar och har kontakter med Finland, Danmark och andra EU länder i frågan. Innhållsmässigt handlar det om 50-60 nya regler från smått till stort, dvs. halva LEK. Alla remissvar ligger på webben. 1 Det finns ingen remissammanställning ännu. Exempel på frågor som hanteras är: 1 http://www.regeringen.se/sb/d/2373/a/16378
2 konsumentskydd, personer med funktionsnedsättning, anslutning i fastighetens nät, tvistlösning, radiofrekvenser och cookies. Lagrådsremiss ska komma i januari och en proposition i februari. Agendan för IT för en Grönare Förvaltning bygger på förslag som Naturvårdsverket tagit fram och riktar sig till 180 myndigheter som ska följa miljöledningsförordningen. Syftet med agendan är att regeringen ska vara ett gott föredöme och bidra till att minska miljöbelastningen. Agendan omfattar tre områden, 1) anskaffning, avrop och uppköp av IT. 2) Drift och användning av IT. 3) Resfria möten. Miljöarbete och grön IT ska föras samman till ett gemensamt arbete. Naturvårdsverket tar fram indikatorer för det fortsatta arbetet. 2 Bland synpunkter från ledamöterna är att det händer att kammarkollegiets krav i offentliga upphandlingar är högre än vad branschen förmår leverera. Det förekommer till och med att det inte finns produkter som möter högt ställda krav. Det är därför viktigt att det finns standarder som kan refereras i sådana sammanhang. En annan synpunkt är att regeringen kan göra mer för att det utvecklas tjänster för återkoppling av energikonsumtionen för privatpersoner och kommersiella lokaler. Regeringens arbete med strategin Digital agenda för Sverige Anna Karin Hatt berättar att regeringen satt igång arbetet med att ta fram strategin Digital agenda för Sverige och att den ska vara klar 2011. I ITministerns roll ligger att lyfta samordning av frågor som rör IT-politiken inom alla departement, och strategin ska vara bred och täcka alla relevanta områden, Tex. grön IT, e-förvaltning, IT i skolan, IT i vården, IT och innovationer, frihet på nätet och globala frågor. En viktig uppgift för agendan är att göra tydligt vad som är statens ansvar och vad som vilar på andra delar av samhället. Anna Karin menar att hon funderat mycket på hur vi i Sverige kan behålla en hög nivå internationellt, och hur IT kan bidra för att hantera viktiga inhemska frågor. En sådan fråga är ungdomsarbetslöshet och den kreativitet och kunnighet som många ungdomar har på området, samtidigt som de har svårt att finna jobb. Regeringen upprättar en intern funktion för att ta fram agendan, som involverar alla departement. 3 Ledamöterna uppmanas lyfta frågor och områden som är viktiga för Sverige fram till 2020 eller tidigare. Ledamöternas diskussion 2 http://www.regeringen.se/gronit 3 Beslut och riktlinjer för interdepartemental arbetsgrupp och statssekreterargrupp finns på http://www.regeringen.se/digitalagenda
3 Bland de uppenbara problemen med att formulera strategier är att behålla deras relevans. Ser man fem år bakåt kan man konstatera att mycket har hänt som de dåvarande strategierna inte förutsäg, med explosionen av bloggar, appar, facebook, yuotube och Twitter. En relevant strategi måste kontinuerligt omprövas och utvecklas. Bland problem som kan förutses till 2020 är ökningen av äldre. Mellan 2020 och 2030 kommer andelen 85-åringar öka med två tredjedelar. Dessa kommer behöva omsorg, vård, mat och andra tjänster vilket ställer krav på effektiva system. IT är en del i det paket av lösningar sådana kända problem kommer behöva. Strukturomvandling. En generell synpunkt från ledamöterna är att fokus lätt hamnar på enskilda processer och att det ofta innebär att befintliga affärsmodeller och strukturer bevakas och försvaras. En betydande poäng med IT är kapaciteten att förnya processer och bidra till att skapa nya och mer effektiva strukturer. Institutionell tröghet gäller inte minst inom lagstiftning där det offentliga ansvaret är tydligt. Ledamöter menar att Sverige behöver vara mer aktivt med att driva på förändringar. Som ett exempel anges området för digitala tjänster och momsregler, vilket nyligen omskrivits i samband med att svenska företag som säljer appar via itunes dubbelbeskattas. Sverige har en välorganiserad offentlig sektor men vi har varit sena med implementeringen av PSI-direktivet. Där finns stora potentialer och vidareanvändning av offentlig information kan vara nästa stora projekt där Sverige kan utmärka sig. En ledamot beskriver behovet av en databaspolitik. Staten lägger stora resurser på att skapa databaser för egna verksamheter som sedan inte delas. På avreglerade områden hamnar dessa databaser delvis utanför det offentligas inflytande vilket presenterar egna problem. Bland exemplen finns postområdet och transporter, särskilt planering av järnvägar. Privata operatörer är motvilliga att dela med sig av trafikdata vilket gör det svårt för Trafikverket att göra analyser av underhållsbehov och annan samhällsplanering. Ett annat exempel är databaser som ägs av livsmedelskedjor där vi handlar vår mat. Vi lämnar där våra elektroniska fotavtryck men vet lite om vilka integritetsfrågor det för med sig eller hur företagen hanterar våra data. Med en databaspolitik kan vi möta risker, skydda och missbruk och skapa nytta för forskare. Frågan berör offentliga och privata områden. Lantmäteridata, skolhälsovård, patientdata, men också möjligheter som presenteras av privata initiativ. Ett exempel som nämns är en app där telefonen kan lyssna av hjärtljud. En databas med hjärtljud ger nya möjligheter till medicinsk analys. En fråga om öppenhet och frihet på nätet är relaterad till diskussionen om databaspolitik då frihet förutsätter tillgång till information. Integritetskrav ska ses i relation till andras berättigade kontroll till information. Långtgående integritetskrav reser hinder för tillgång och frihet. Rättsfrågor om sekretess och integritet är ett element i en Digital agenda för Sverige. I frihet ligger rätten att få vara ifred, men vem är storebror eller lillebror
4 som ser dig, det kan vara en kommersiell aktör likväl som en offentlig. Många exponerar sig frivilligt för de ser nytta med det och betraktar kameraövervakning som en trygghet. Här råder delade meningar bland ITrådets ledamöter där några menar att en bred majoritet av befolkningen är positiva till förekommande former av övervakning och menar att det är en liten intellektuell grupp som är negativa till det. En ledamot menar att det är en ständigt pågående förhandling mellan vad man är beredd att ge och vad man vill ha. Lambertz:s grundlagsutredning förespråkar likhet och dynamik där samma rättskydd gäller oavsett kanal för informationen. Ett område som ofta diskuterats i IT-rådet är vilken roll staten bör ha för att erbjuda tjänster där medborgaren möter myndigheter. Stat och kommun tittar bara på sina egna system, menar en ledamot, medan de inte ser till vilka behov som finns hos den enskilde medborgaren. En vision kan vara ett ärendehanteringssystem för medborgaren som staten erbjuder där man finner all sin samlade data, sina ärenden och sin historia. Tjänsten borde vara sökbar 40 år bakåt i tiden, långsiktigt lagrad av Kungliga Biblioteket och möjlig att efterlämna till sina arvingar. Andra ledamöter menar att det inte är statens sak att erbjuda dessa tjänster. Delvis erbjuds liknande av företag som Google men det bygger på att staten tillhandahåller data och relevant reglering Det kvarstår betydande frågor som har med grundläggande tillgång att göra. Bredbandsaccess på landsbygden är både en fråga för regionalpolitik och för det offentliga ansvaret för privata accesserbjudanden. Har man inte någon uppkoppling på sin smartphone så spelar utvecklingen av privata och offentliga tjänster mindre roll. Andra perenna frågor inom IT-politiken är kompetensförsörjning, delaktighet och tillgänglighet. På vissa områden har kommunerna en mycket stor roll. Många av dessa relaterar till e-förvaltning men också till skola och bredbandsutbyggnad. Det blir lätt A- och B-lag av kommuner, menar en ledamot, och det vore bra om man kunde finna en modell där storstadskommunerna agerar draglok i större utsträckning. Många kommuner har inga möjligheter att driva utvecklingsarbete. IT i skolan är en viktig fråga, under kommunernas ansvar, men det är inte så enkelt som att bara dela ut datorer. Frågan berördes av flera ledamöter utan att den penetrerades djupare än så. En synpunkt som återkom från tidigare sammanträden är efterlysningen av dataslöjd i skolan. Vi överskattar ofta vad ungdomar kan och förmår göra med datorer och annan IT. Skolan skulle kunna erbjuda dataslöjd av samma skäl som man erbjuder syslöjd och träslöjd, för att lära ungdomar hur man kan skapa med datorer, t- ex genom att göra en tevesändning med hjälp av tre mobiltelefoner. Bredbandsforum beskrivs som en bra modell för att föra samman det offentliga och det privata ansvaret för utveckling. Ledamöter menar att det också kan vara tillämpligt som modell på transportområdet och inom vården.
IT-politik är i någon mening också mediepolitik. Traditionella medier ses som en del i demokratins infrastruktur men det saknas en mediepolitik som svarar mot den utveckling som sker. Exempelvis är presstödet konstruerat efter pappersupplagor och utgivningsort medan det passar sämre i dagens medielandskap. Politiken ska ansvara för grundinfrastrukturen och den bör värna pluralism och ett öppet samhälle. Det är en utmaning att möta dubbelheten i de signaler allmänheten sänder med sina beteenden kring öppenhet. Å ena sidan vill man inte vara strömlinjeformad som individ, man kämpar mot FRA och är negativ till att ICA har koll på vad man handlar, å andra sidan vill man ha individualiserad information och tjänster och lägger frivilligt ut generande bilder och personlig information på nätet. IT-politiken har en viktig roll på området inte minst genom att främja utvecklingen och användningen av öppna standarder och fungerande marknader. Tendenser som att Apple iphone inte släpper igenom artiklar om det konkurrerande operativsystemet Android är ett utslag av marknadsegoism som motverkar öppenhet. Internet of things förs fram som ett lovande framtidsområde. Utvecklingen kan beskrivas ha genomgått tre steg med PC och Internet Mobiltelefon och mobila tjänster Internet of Things (IoT). Det är viktigt, menar en ledamot, att agendan inte kommer att handla om Internet så mycket som om mobilitet. ipod togs fram för att sälja musik, iphone för att sälja appar, och ipad för att sälja media. IoT kommer sälja underbara upplevelser där verkligheten flyttar in i det digitala och där underhållning är det stora värdet. Sverige behöver en humanistisk och mänsklig vision för den kommande utvecklingen där man ställer frågan hur människor ska leva med det som är digitalt. En Digital agenda för Sverige löper risken att bli en politisk agenda som inte är tillgänglig eller uppfattas som relevant i ett medborgarperspektiv. 5 Digital agenda Assembly. Anna Karin Hatt berättar att Kommissionen för sitt arbete med den europeiska strategin Digital Agenda for Europe, kommer kalla intresserade parter till en Digital Agenda Assembly varje sommar. Syftet är att säkerställa den Europeiska agendans fortsatta relevans för alla intressenter på området. Eftersom alla svenska intresserade parter knappast kommer kunna delta vid detta tillfälle, kan det finnas anledning att inför dessa träffar ha en svensk motsvarande intressentträff. En kort diskussion gav uttryck föra att det finns behov och intresse för en återkommande svensk IT-konferens, där konferensen Visby Agenda som genomfördes under det svenska ordförandeskapet nämndes som ett positivt exempel.
6 Erfarenheter av IT-rådet Mandatet för IT-rådet som varit verksamt sedan 2006 löper ut årsskiftet 2010. Inför ett nytt beslut om en extern rådgivande grupp vill Anna Karin Hatt komma en bit på väg med strategin Digital Agenda för Sverige. Hon berättar att hon av sin företrädare, Åsa Torstensson, förstått att IT-rådet har varit betydelsefullt för IT-politiken. Ledamöternas diskussion Ledamöterna uppfattade att IT-rådet fungerat som en think-tank för ministern medan föregångaren, IT-politiska strategigruppen, var mer operativ och djupare involverad i olika departements arbeten. Den allra första gruppen, IT-kommissionen, utgör en tredje modell av rådgivande grupp där det gavs tid för reflektion i sk observatorier för olika områden. Ledamöterna menar att det är bra med alla former av rådgivning och noterar att det idag finns flera operativt inriktade rådgivande funktioner som Bredbandsforum, e-delegationen och CeHis (Centrum för e-hälsa i samverkan). En ny rådgivande grupp bör enligt flera ledamöter följa strukturen för Digital agenda för Sverige, och innefatta fokuserade arbetsområden med uppgifter och krav på resultat. Också utbytet inom den rådgivande gruppen, eller mellan olika rådgivande grupper, har betydelse. IT-rådet har i den meningen inte haft något uppdrag. Frågor har tagits upp ad hoc och gruppen upplever att de egentligen inte vet så mycket om hur deras råd tagits om hand. I den andan har mycket kunnat sägas och det har inte funnits anledning för ledamöterna att leverera något särskilt. Det har ett värde men frågan är om det varit tillräckligt. I ledamöternas diskussion framkom också uppfattningen att det funnits en tendens till att ledamöter för fram sina egna intressen. För Digital agenda för Sverige, menar en ledamot, är det viktigt att rådgivarskapet samlas kring agendan och inte utifrån intressen hos den verksamhet eller organisation som ledamöterna representerar. Anna Karin Hatt tackar ledamöterna för deras insatser under den tid de deltagit i IT-rådet och avslutar mötet.