PROGNOS 2012: Arbetsmarknad Kalmar län Sysselsättningen minskar på försvagad arbetsmarknad DÄMPADE FÖRVÄNTNINGAR På mycket kort tid vände en stark optimism om en fortsatt ökning av efterfrågan på varor och tjänster till lågt ställda förväntningar på utvecklingen under 2012. Bakgrunden är de finansiella problem som flera stora ekonomier nu brottas med. I spåren av detta ger många företag uttryck för en betydande osäkerhet om marknadsutvecklingen framöver och det kommer att påverka rekryteringsbehoven som sjunker. I enkätundersökningen hösten 2011 anger tre av fyra tillfrågade företag inom det privata näringslivet att efterfrågan på deras varor och tjänster kommer att vara oförändrad eller minska under det kommande halvåret. SYSSELSÄTTNINGEN FALLER OCH ARBETSLÖSHETEN ÖKAR 2012 Antalet sysselsatta i länet har beräknats till 103 400 personer för år 2011. Under 2012 bedöms sysselsättningen minska med 500 personer. Nedgången berör industrin och till viss del offentliga tjänster. Inom privata tjänster väntas sysselsättningen stiga svagt under 2012. Vid fyra tillfällen under 2000-talet har sysselsättningen minskat i länet. De största tappen var 2003 och 2009 då sysselsättningen föll med 1 500 respektive 3 600 personer. Från år 1999-2011 beräknas antalet sysselsatta ha stigit med 4 600 personer i länet. Antalet totalt inskrivna arbetslösa (öppet arbetslösa inklusive programdeltagare) har beräknats till 9 200 personer som ett genomsnitt för sista kvartalet 2011. Som en följd av konjunkturavmattningen stiger arbetslösheten under 2012 till beräknade 9 700 personer under det sista kvartalet 2012. En redan hög arbetslöshet bland ungdomar befaras stiga ytterligare under konjunkturnedgången 2012. I slutet av november 2011 var det totala antalet inskrivna ungdomar i länet 2 700 personer, vilket
motsvarar 21,2 procent av den registerbaserade arbetskraften i åldrarna 18-24 år. PÅ SIKT MINSKAR ARBETSKRAFTEN I KALMAR LÄN Den regionala kartan över arbetskraftstillgången har förändrats påtagligt under de senaste åren. Generationsväxlingen slår igenom mer och mer i län utanför de tre storstadsregionerna och särskilt i kommuner och regioner med en hög sysselsättning inom jord-skogsbruk samt tillverkningsindustri. Det betyder att de demografiska förändringarna, med en samtidigt pågående befolkningsminskning, krymper tillgången på arbetskraft inom allt fler yrken. För stora delar av Kalmar län har detta pågått under en längre tid och varit särskilt tydligt i de norra och västra delarna av länet. I Kalmar kommun och delar av Öland har utvecklingen i stället varit positiv med en tillväxt av jobb inom tjänsteproducerande näringar och befolkningsökning. Under åren 2010-2025 beräknas arbetskraften i Kalmar län minska med 10 000 personer eller nästan 10 procent. UTMANINGAR FÖR LÄNET Ökad arbetskraftsinvandring och flyktingmottagning kan bromsa minskningen av antalet personer i arbetskraften framöver. Dels för att finna nyckelpersoner och arbetskraft till svårbesatta jobb och samtidigt hålla tillbaka en befolkningsminskning som på sikt kan urholka de kommunala skatteintäkterna och kommunal service. Drygt hälften av de inskrivna arbetslösa under oktober 2011 tillhörde en utsatt grupp som oftare än andra behöver ett särskilt stöd både från samhället och näringslivet för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. I dessa ingår personer med högst förgymnasial utbildning, personer äldre än 55 år, utomeuropeiskt födda samt personer med funktionsnedsättning. Trots en betydande arbetslöshet är den upplevda bristen på arbetskraft relativt hög i länet. Fyra av tio tillfrågade arbetsgivare angav i undersökningen hösten 2011 en upplevd brist. Men behovet är snarare kompetensbrist än arbetskraftsbrist och visar på stora behov av utbildnings- och kompetenshöjande insatser. Inte minst bland utsatta grupper för att öka deras konkurrenskraft. Branschutveckling JORD OCH SKOG
Inom bägge näringarna har den teknisk-mekaniska utvecklingen varit påtaglig under en lång tid och med det följer ökade krav på specifika bransch- och maskinkunskaper för att arbeta inom näringarna. Många av dem som jobbar inom dessa branscher är egenföretagare och för enkelhetens skull hyr man gärna in arbetskraft med F-skattsedel. Det kan exempelvis gälla djurskötare, avbytare, maskinförare samt skogsmaskinförare. Oron i världsekonomin har gjort människor mer prismedvetna och efterfrågan på varor med mervärde, som ekologiska eller närproducerade produkter, har minskat till förmån för lågprisprodukter. Om konjunkturen försvagas ytterligare kan det bli svårt för mindre varumärken, små förädlingsföretag och gårdsbutiker att klara lönsamheten. Under de senaste åren har många sågverk runt om i landet haft stora problem med lönsamheten och grundproblemet har varit svag efterfrågan bland annat inom EU och andra delar av världen. Trots lönsamhetsproblemen har priserna på skogsråvara varit goda men det finns en uppenbar risk för fallande priser som kommer att påverka både skogsbruket och transporter. Kapacitetsutnyttjandet är högt både inom jordbruket och skogsbruket med ständig priskonkurrens och små marginaler. Kompetenskraven inom näringarna har ökat. Djurskötare, maskinförare samt skogsmaskinförare framstår som bristyrken. BYGGNADSVERKSAMHET Byggbranschen sysselsätter 7 000 personer eller 7 procent av samtliga sysselsatta i länet. Antalet sysselsatta har ökat med 1 700 personer sedan år 1999 vilket tyder på en stark utveckling under 2000-talet. Bostadsbristen är påtaglig i de flesta stora städer i Sverige och så även i Kalmar. Bristen på bostäder där har medfört ett uppsving i bostadsbyggandet även på södra Öland, där pendlingsmöjligheten till Kalmar är goda. I Kalmar finns flera stora bostadsprojekt som kommer att påbörjas inom de två närmaste åren. I sju av länets tolv kommuner är det också en brist på centralt belägna lägenheter. Men bristen på bostäder innebär inte per automatik att byggandet ökar. När tiderna är osäkra blir det svårare att sälja och projekten kan bli skjutna på framtiden. Det är inte bara bostäder som byggs i länet utan även industri- och affärslokaler, vindkrafts parker, äldreboenden, bibliotek, skolor,
hälsovårdscentraler samt infrastrukturprojekt både inom väg och järnväg. ROT-avdragen väntas ge bra med jobb även under nästa år. Arbetsgivarna söker i första hand personer med yrkeserfarenhet och yrkesbevis. Detta försvårar läget för många lärlingar och unga arbetslösa inom relaterade yrkesgrupper. Det har skett en viss snedfördelning av antalet utbildade lärlingar. Det är ett överskott på snickare och elektriker samtidigt som det är brist på lärlingar inom VVS och plåtslageri. INDUSTRI År 2009 uppgick den direkta sysselsättningen till 20 600 personer inom tillverkningsföretagen. Det motsvarade 20 procent av den totala sysselsättningen i länet. Det är den fjärde högsta andelen i landet där Jönköpings- och Kronobergs län ligger högst. Andelen har dock minskat. År 1999 sysselsatte branschen 27 100 personer. Industriföretagen köper mycket tjänster från andra branscher. Därför är branschens betydelse för den totala sysselsättningen betydligt högre. De största delbranscherna inom industrin är trävaruindustri, transportmedelsindustri, metallvaru- och maskinindustri. Som helhet har branschen en hög känslighet för konjunktursvängningar. Stora delar av industrin har under åren 2010-2011 befunnit sig i en återhämtningsfas som under hösten 2011 är utplanande och svagt sjunkande. Under 2012 mattas konjunkturen och sysselsättningen bedöms minska med 600 personer inom industrin. Under de kommande sex månaderna bedömer företagen som ingår i vår undersökning att man behöver rekrytera 210 personer. De största rekryteringarna gäller verktygsmasinoperatörer, civilingenjörer maskin, maskinoperatörer inom livsmedelsindustrin, gjuterioperatörer, styckare samt montörer inom industrin. PRIVATA TJÄNSTER Den privata tjänstesektorn omfattar många olika branscher som till exempel handel, transport, hotell och restaurang samt finansiell verksamhet och företagstjänster. Den sysselsätter nästan lika många som den offentliga sektorn i Kalmar län. 32 500 personer eller 31 procent av samtliga sysselsatta i länet arbetar inom den privata tjänstesektorn. Denna sektor har expanderat mest och under 2000-talet har sysselsättningen stigit med 5 400 personer. Tillväxten av jobb inom sektorn har varit starkast i Kalmar kommun där 40 procent av den totala sysselsättningen inom sektorn återfinns. Den positiva utvecklingen inom sektorn har drivits fram genom ökad privat konsumtion, ökad försäljning
av specialisttjänster och inte minst är turismen och besöksnäringen viktig för sektorn. Arbetsförmedlingens enkätundersökning under hösten 2011 visar att antalet anställda inom de privata tjänsterna ökat under det senaste året. Men på grund av den finansiella oro som påverkar Europa ger företagen uttryck för en betydande osäkerhet om marknadsutvecklingen under det kommande året. Trots detta anger man i undersökningen ett rekryteringsbehov på fler än 200 personer under det närmaste halvåret. Behoven gäller exempelvis; saneringsarbetare, telefonförsäljare, receptionister, försäljare inom fackoch dagligvaruhandel, bussförare, restaurangbiträden, systemerare, väktare samt kockar. OFFENTLIG SEKTOR Offentliga tjänster omfattar utbildning och forskning, vård och omsorg samt offentlig förvaltning. Utbildningssektorn är styrd av demografiska förändringar och barnomsorgen kan komma att utökas medan vuxenutbildningen och gymnasieskolan kan komma att minska sina verksamheter. Jobben inom vård och omsorg finns till största delen inom kommuner och landsting. Sektorn kännetecknas av pågående organisationsförändringar och övergångar till privat huvudman. Det fria vårdvalet innebär etablering av privata vårdcentraler. Den upplevda bristen på arbetskraft är hög inom offentliga tjänster, där numera vart tredje tillfrågat arbetsställe upplevt brist. Många av de tillfrågade arbetsställena har brist på samma yrkeskategorier, vilket delvis förklarar det stora underskottet. Som bristyrken nämns exempelvis förskollärare, grundskollärare, gymnasielärare i allmänna ämnen, läkare, psykologer samt specialistsjuksköterskor. Det är till dessa yrken som arbetsställena planerar att rekrytera framöver.
Sysselsättningsutveckling i Kalmar län (Jämfört med 4:e kvartalet året innan) Bransch/näring Utveckling till kvartal 4 2011 Utveckling till Kvartal 4 2012 Offentliga tjänster Privata tjänster Industri Byggnadsverksamhet Jord- och skogsbruk Summa Kalmar län + 300-500
Yrkeskompassen Yrkeskompassen baseras på intervjuer med länets arbetsgivare och Arbetsförmedlingens bedömning av efterfrågan och tillgång på lämpliga sökande. Den speglar hur arbetsmarknaden förväntas se ut på kort sikt under 2012. Den bör inte användas i samband med långsiktiga studie- eller yrkesval. Bedömning av arbetsmarknadsläget ett år framåt för ett urval yrken, Kalmar län. Brist Psykolog Byggnadsplåtslagare Byggnadsingenjör Lastbilsmekaniker Förskollärare CNC-operatör (programmering) Svetsare (licensierade) Sjuksköterska psykiatri Sjuksköterska akutsjukvård Civilingenjör elkraft Faktarutan visar ett urval yrkeskategorier som rapporterat störst brist på arbetskraft Överskott Lagerarbetare Barnskötare Truckförare Försäljare dagligvaru- och fackhandel Köks- och restaurangbiträde Lokalvårdare Montör metallvaruindustri Vaktmästare Vårdbiträde Trädgårdsarbetare Faktarutan visar ett urval yrkeskategorier som rapporterat störst överskott på arbetskraft Brist Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst två anställda. I Kalmar län har 488 arbetsställen intervjuats. Resultatet av den genomförda undersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. Nästa prognos presenteras 12 juni 2012. MER OM FRAMTIDSUTSIKTER I OLIKA YRKEN: www.arbetsformedlingen.se/yrkeskompassen