FALKENBERG NR 2 2013 en tidning från falkenbergs kommun Kontakten med medborgarna förbättras på flera sätt Kommunen satsar på K-Center Nya möjligheter för Södra Åstranden Äldre vill känna sig tryggare framtid falkenberg nr 2 2013 1
Innehåll & ledare s 3-5 s 6-7 s 8-9 Medborgardialog i fokus Nya Falkenberg.se Falkenberg utreder ett framtida K-center - Ängelholm företrädare s 10-13 Möjligheter för Södra Åstranden s 14 s 15 s 16 s 17 Politiken direkt på webben Sociala medier viktiga för medborgarkontakter Självservice: en dygnet runt-tjänst Smått och gott s 18-19 Äldre vill kunna känna sig tryggare s 20 Korsord Framtid, trygghet och medborgardialog Kommunfullmäktige har formulerat 17 mål för den kommunala verksamheten för perioden 2011-2015. Två av dessa mål har benämnts fokusområde för i år och nästa år: Formerna för medborgarkontakter, information och dialog ska vidareutvecklas i syfte att stärka den lokala demokratin. Falkenberg ska vara och ska uppfattas som en trygg plats att bo på och vistas i. Inom den så kallade medborgardialogen händer det väldigt mycket som ska förbättra kontakterna och servicen. En ny kommunal webbplats har lanserats, möjligheterna till självservice via internet har byggts ut och ett kundcenter för medborgarnas kontakter med kommunen ska byggas upp. Från och med den 1 januari 2013 har vi i samarbete med Varberg fått en ny gemensam organisation för räddningstjänsten. Inom ramen för deras uppdrag ligger bland annat att verka för ökad trygghet i samhället. Vår förhoppning är att invånarna i Falkenberg ska känna sig tryggare bland annat tack vare detta samarbete. Det är människors upplevelse av trygghet som vi fokuserar på, en upplevelse som inte alltid stämmer överens med verkliga risker. Kommunens utveckling är beroende av en rad faktorer: näringslivets utveckling, tillgången till bra infrastruktur, attraktivt boende, bra skola, vård och omsorg. För att stärka ett av dessa områden så visar nu kommunen, via sitt näringslivsbolag, ett intresse för att köpa markområdet vid Ätran som kallas Södra Åstranden. Kommunfullmäktige kommer att behandla frågan under hösten. Med en förhoppning av en skön och avkopplande sommar! Rolf Landholm Kommunchef Ansvarig utgivare: Rolf Landholm Redaktion: Barbro Odelberg Foto: Åsa Eriksson Layout: Rosanna Dalibor Beijer Tryck: Litorapid Media AB Framtid Falkenberg ges ut av: Falkenbergs kommun, 311 80 Falkenberg Kontakt: Tel 0346-88 60 00 info@falkenberg.se www.falkenberg.se Tipsa gärna om uppslag på framtidfalkenberg@falkenberg.se eller till Barbro Odelberg, Falkenbergs kommun, 311 80 Falkenberg. 2 framtid falkenberg nr 2 2013
Medborgardialog i fokus Kontakterna mellan Falkenbergs kommun och medborgarna, den så kallade medborgardialogen, är ett av kommunens fokusområden i år och nästa år. Dialogen med politikerna är en del av detta. Så hur tycker våra kommunråd att dialogen med medborgarna fungerar idag och varför är den så viktig? Ordet går först till kommunstyrelsens ordförande Mari-Louise Wernersson. Mari-Louise Wernersson (c) Vi vill lyssna på vad medborgarna tycker. Mari-Louise Wernersson Varför vill ni fokusera på kontakterna med medborgarna? Vi vill lyssna på vad medborgarna tycker. Det är ett ständigt jobb att utveckla demokratin och se till så att folk kan påverka kommunen. Vi har ett öppet samhälle som vi vill värna om, säger Mari-Louise Wernersson, centerpartist och kommunstyrelsens ordförande i Falkenberg. Det är viktigt för oss att följa med i tiden och se vad som händer i samhället. Där spelar webben en stor roll. Hur fungerar medborgarkontakterna idag då? Jag tycker att de fungerar bra. De sociala medierna utvecklas och betyder mycket. Jag har kontakt med många medborgare via Facebook. Och så har kommunen en egen sida där. Vi har också plats för politikerdialog på kommunens hemsida, det är ett viktigt forum. Jag tycker inte att det är acceptabelt om folk inte får svar på sina frågor från politiken. Det är varje parti som ansvarar för att besvara sina frågor. Medborgarförslag är en annan möjlighet för medborgarna att göra sina röster hörda i kommunen. Mari-Louise Wernersson påpekar att kommunen nyligen fått in ett medborgarförslag från en 12-åring, samtidigt som man måste vara 18 för att sitta med i politiska församlingar. Det är bra att unga engagerar sig, menar hon. Och just unga vill kommunen satsa på, genom att pröva att inrätta ett ungdomsråd. Ungdomar behöver andra kanaler. Vi har anställt en entusiastisk tjej som ungdomssekreterare. Hon ska ta fram förslag på hur kommunikationen med ungdomar ska organiseras. Och i arbep Kommunstyrelsens ordförande Mari-Louise Wernersson har sitt huvudkontor i stadshuset i Falkenberg, men tar även emot medborgare på kommunkontoret i Ullared. tet med kommunens nya översiktsplan har vi hållt särskilda samrådsmöten på gymnasieskolan, för att få höra hur ungdomar ser på kommunens utveckling. Möten av skilda slag, då kommunens företrädare möter allmänheten öga mot öga, tycker Mari-Louise Wernersson är en värdefull form av medborgardialog. Sådana möten ordnas till exempel kring planfrågor, men också i andra sammanhang. Det finns alltså många sätt att kommunicera sina åsikter till kommunen. Men lyssnar politikerna? Ja absolut, vi lyssnar. Men det behöver inte betyda att vi ändrar uppfattning. Man gör en utvärdering av den information och de åsikter man får in. Vi påverkas helt klart av synpunkter som folk för fram. Och det kan leda till förändringar. Mari-Louise Wernersson har mött opinionsstormar det senaste året, med krav på folkomröstningar. Det är inte alltid de som skriker högst som har rätt, konstaterar hon. Vi måste se till helheten och erbjuda en bra kvalitet över hela det kommunala fältet. Protester handlar ofta om att människor säger nej till förändringar. Folk är rädda för förändringar. Men alla vill få det bättre. Då måste man som politiker våga ta beslut ändå, trots protesterna, säger hon. framtid falkenberg nr 2 2013 3
Jan Dickens (s) För att människor ska tycka att det är någon mening att kontakta kommunen och lämna synpunkter eller ställa frågor måste de få snabba svar. Annars uppfattas det som om människors synpunkter inte är av intresse. Det anser oppositionsrådet Jan Dickens (s) som gärna skulle se att fler politiker deltog i dialogen med medborgarna via kommunens frågepanel. Den enskilde kommunmedborgaren väljer förstås själv om denne vill höra av sig till kommunen eller till någon partiföreträdare. En dialog som tycks fungera bra är, enligt Jan Dickens, de samråd som hålls i samband med att nya detaljplaner arbetas fram. Det är möten där berörda har möjlighet att föra fram sina synpunkter, som så långt möjligt arbetas in i förslagen. Så visst vill kommunen och de politiska partierna höra vad människor anser. En annan möjlighet till dialog är träffar med olika organisationer och föreningar. Jan Dickens menar att det är bra att ha många kontakter med enskilda personer. Däremot anser han egentligen inte att det finns några positiva erfarenheter av kommunala folkomröstningar. Det är t ex svårt att formulera konkreta och tydliga alternativ, röstdeltagandet är oftast lågt och det blir lätt en omröstning på låtsas. p Jan Dickens tycker att samråd i samband med att nya detaljplaner arbetas fram är en dialog som fungerar bra. Det är viktigt att folk känner att de kan få kontakt med oss politiker. Claës-L Ljung Claës-L Ljung (m) Som kommunråd och ordförande i bygglovsnämnden blir Claës-L Ljung ofta kontaktad av kommuninvånare som vill prata om sina ärenden. Han är i Falkenberg 3-4 dagar i veckan, men eftersom han är bosatt i Fegen har han öppnat upp för folk som bor närmre Fegen än Falkenberg att besöka honom i hemmet. Det fungerar bra. Jag kan till och med åka hem till folk som har svårt att ta sig till mig, säger Claës-L Ljung. Det är viktigt att folk känner att de kan få kontakt med oss politiker. Demokrati är mer än att gå och rösta vart fjärde år! Hans medborgarkontakter är ofta av det direkt personlig slaget, folk som ringer eller mailar. Och då försöker han lyssna och titta på de ärenden det gäller. I de större sammanhangen har krav på folkomröstningar dykt upp på senare tid i Falkenberg. I det sammanhanget har Claës-L Ljung en bestämd åsikt. När folk har lagt ner en hel massa engagemang och fått till stånd en folkomröstning så kan politikerna bara strunta i resultatet. Resultatet är inte tvingande och då är det förfelat, det tycker inte jag är bra. Att man numera kan följa kommunfullmäktiges sammanträden via webben är bra, tycker han. 4 framtid falkenberg nr 2 2013
t Ingemar Johansson, till vänster, har många och täta kontakter med allmänheten, både via Frågepanelen och vid personliga möten. Här är han i samspråk med Rolf Larsson. Frågepanelen: din direktkontakt med politiken Som medborgare kan du på ett enkelt sätt ställa dina frågor till de politiska partierna genom att använda Frågepanelen på kommunens hemsida. Funktionen har funnits länge men får en nystart tack vare nya falkenberg.se. Fler frågor och fler svar efterlyses. Varje parti som har platser i kommunfullmäktige har utsett en representant som svarar på allmänhetens frågor. Den som undrar något kan välja om man vill rikta sin fråga till alla politiker eller till någon särskild. Kanske vill du veta var socialdemokraterna står när det gäller kommunens eventuella köp av Södra Åstranden? Då kan du välja att bara fråga Jan Dickens. Allra flitigast att svara är förre kommunstyrelseordföranden Ingemar Johansson (c). Min målsättning är att svara inom 48 timmar. Jag brukar kolla mina mail två gånger om dagen. Oftast svarar jag direkt, säger Ingemar Johansson. Han uppskattar den här kontakten med allmänheten. Det är roligt att kunna svara eftersom det finns en anledning till att folk skriver, säger han. Med många år i politiken bakom sig har Ingemar Johansson många kontakter med allmänheten. Många hör av sig via telefonsamtal eller mail. De frågor som ställs handlar ofta om planfrågor, alltså hur bebyggelse planeras i kommunen, samt sociala frågor. De som skriver till Frågepanelen har möjlighet att vara anonyma. De kan också välja att få svar utan att det publiceras på hemsidan. Jag har svarat öppet i nästan samtliga fall. Jag tänker att det kan vara fler som är intresserade av frågan. För mig är det en regel, säger Ingemar Johansson. Nästa år är det allmänna val. Inför valet ökar intresset och behovet av att veta var politiken står. Då blir Frågepanelen ett viktigt forum. Dessa politiker svarar: Moderaterna: Claës-L Ljung Centerpartiet: Ingemar Johansson Folkpartiet: Lars Fagerström Kristdemokraterna: Daniel Bernhardt Socialdemokraterna: Jan Dickens Vänsterpartiet: Mikael Hallberg Miljöpartiet: Lena Berglund Sverigedemokraterna: Sara-Lena Bjälkö framtid falkenberg nr 2 2013 5
Att jobba med webben handlar om att ständigt utveckla och förbättra.och framför allt att vara lyhörd för vad användarna vill ha. Mattias Skoog, webbstrateg Falkenbergs kommun Vi har gjort det lättare att Krönika: Mattias Skoog Det var några år sedan sist. Mer än fem närmare bestämt. Och fem år är en ganska lång tid när man pratar om utveckling av webbplatser och hur vi människor använder dem i vår vardag. Sedan den 4 juni i år är falkenberg.se mer tidsenlig när det gäller utseende, funktion och innehåll. Webben anpassar sig efter besökaren När den förra versionen av kommunens hemsida var ny så var det inte många som surfade på webben med annat än sina stationära datorer. Idag använder vi i stor utsträckning även läsplattor och mobiltelefoner av olika sorter och storlekar, och förväntar oss att få samma tillgänglighet till information och tjänster som när vi sitter uppkopplade vid de större skärmarna. Eftersom internettrafiken med mindre mobila enheter bara ökar så föll det sig väldigt naturligt att låta bygga kommunens nya webbplats med så kallad responsiv design. Lite förenklat innebär det att webbplatsen anpassar sig automatiskt efter användarens enhet. Automatiskt på det sättet att vi har förutbestämt hur saker och ting ska visas, och i vilken ordning, på olika stora skärmar. På de minsta skärmarna (mobiltelefoner) vill man som användare helst inte zooma in och ut hela tiden. Heller inte att scrolla upp och ner alltför mycket för att mycket innehåll är med och slåss om utrymmet. Istället fäller man exempelvis själv ut menyn när man behöver den, via en liten knapp uppe i högra hörnet. Innehållet viktigare än något annat Det allra viktigaste på webbplatsen är dock innehållet. Att man som besökare hittar den information och får den hjälp och service man som invånare eller besökare är ute efter. Därför har orden Vi bygger en webbplats där besökaren är i fokus varit ett ständigt återkommande mantra bland oss som arbetat med att utveckla nya falkenberg.se. Med stöd av de drygt 500 enkätsvar vi fick in från våra besökare och andra kommuners lyckade webbsatsningar, bestämde vi oss för att göra om strukturen från början. Den gamla strukturen byggde mycket på hur kommunen organiserar sig och var inte alltid helt logisk för våra besökare. Något som bidrog till att relativt många i enkä- 6 framtid falkenberg nr 2 2013
q Inspelning av Välkommen till nya falkenberg.se som ligger på webbplatsen. hitta på nya falkenberg.se terna svarade att man helt eller delvis inte hittade den information man sökte efter. Därför har vi ägnat en hel del kraft åt att förbättra struktur och rubricering av sidor. Något som också är viktigt för sökfunktionen, både webbplatsens egen och andra sökmotorer på internet. Detta är också något vi kommer att arbeta med löpande framöver, för att göra upplevelsen så bra som möjligt. Den nya webbplatsen innehåller också fler bilder för att lätta upp sidorna och tydligare kontaktinformation, länkar och dokument för respektive ämne. Dessutom går startskottet för mer avancerade digitala tjänster (självservice) som beskrivs närmare längre fram i denna tidning. Snabbare och billigare Jämfört med många andra stora webbprojekt har falkenberg.se byggts både snabbare och billigare. Med det menar vi inte att vi varit slarviga eller tummat på kvalitén. Nej, snarare att vår strategi framöver är att målmedvetet utveckla och göra kommunens webbplats lite bättre varje dag. Därför har vi valt bort saker som omfattande och dyra förundersökningar eller att vänta med att publicera innan alla våra projekt och idéer förverkligats i systemet. Tekniken, trenderna och användandet av webben förändras snabbt och hela tiden. Att jobba med webben handlar om att ständigt utveckla och förbättra. Och framför allt att vara lyhörd för vad användarna vill ha. Vi välkomnar all form av återkoppling och kommentarer, för Falkenbergs kommun bygger sin webbplats för sina invånare, företagare och besökare. Fakta om nya falkenberg.se Projektgruppen Mattias Skoog (webbstrateg och projektledare), Bo Anderberg (IT-utvecklare), Barbro Odelberg (informatör), Åsa Eriksson (studentmedarbetare) samt förvaltningarnas webbredaktörer. Kostnad Ca 250 000 kronor för framtagning av övergripande kodning, funktion och design. Resten har kommunens medarbetare gjort själva. Statistik Falkenberg.se har drygt 30 000 unika besökare varje månad, som genererar en bit över 200 000 sidvisningar. framtid falkenberg nr 2 2013 7
Falkenberg utreder ett framtida K-center I Falkenberg pågår just nu en utredning av hur kommunen ska kunna införa en gemensam kundtjänst. Än så länge går projektet under namnet K-center. Det handlar om att ersätta den traditionella telefonväxeln med en utökad servicefunktion som kan hjälpa människor med flertalet ärenden. Utredningen är omfattande och handlar om lokaler, bemanning, vilka tjänster som ska erbjudas, vilken teknik som ska användas och mycket annat. Projektledare för utredningen är Ann-Christin Nicolaisen. Till sin hjälp har hon haft arbetsgrupper bestående av olika kommunala tjänstemän samt en extern arkitektkonsult. I augusti ska utredningen redovisas för kommunstyrelsen och därefter skickas den på remiss till alla förvaltningar. Än så länge kallas enheten K- center, där K kan stå för kund, kontakt eller kommunikation. Utredningen handlar inte om om vi ska införa ett K-center utan hur det ska gå till, betonar Ann-Christin Nicolaisen. Pengar till ombyggnad av lokaler och olika uppstartskostnader har redan budgeterats i år och nästa år. Falkenberg har varit på stadshuset i Ängelholms kommun för att se hur deras nya kundtjänst ser ut och ta del av deras erfarenheter. Och liksom fallet är i Ängelholm handlar det om att skapa en serviceenhet med kvalificerad personal som är kommunens ansikte utåt. Vi behöver serviceinriktat folk, det är det allra viktigaste, säger Ann-Christin Nicolaisen. Stadshuset i Falkenberg är redan fyllt till sista plats, så det krävs en hel del förändringar om det ska gå att inrätta en kundtjänst i huset. Men eftersom det handlar om att serva allmänheten via alla tillgängliga kanaler behövs en central placering. Upprinnelsen till hela projektet var en satsning kallad Förenkla helt enkelt som kommunen deltog i för ett par år sedan. Av alla de förslag som fördes fram var tanken på en kundtjänst den som fick starkast stöd. Och nu är idén på väg att förverkligas allt för att ge bästa möjliga service till allmänhet och företag. Ängelholm föregångare med samlad kundtjänst I Ängelholm finns en kommunal kundtjänst etablerad sedan ett halvår tillbaka. Och trots att det handlar om en stor omställning som berör alla kommunens förvaltningar har förändringen i stora drag gått mycket bra. Maria Sjödin Nilsson är teamledare på kundtjänst i Ängelholm. När hon tillträdde sin tjänst för ett år sedan hade hon ingen erfarenhet av kommunalt arbete, men det var ingen nackdel. Tvärtom anställdes hon för att med friska ögon kunna se på den kommunala servicen. Alla andra som jobbar på kundtjänst har däremot rekryterats internt. Tillkomsten av kundtjänst skulle inte utöka den kommunala arbetsstyrkan, bara omfördela den till en samlad servicefunktion. Utöver att släppa ifrån sig personal fick alla förvaltningar i uppdrag att se över vilka typer av ärenden som de kunde lämna över till kundtjänst. Det blev cirka 200 stycken. Bara specialister Vi har inga generalister, bara specialister, förklarar Maria Sjödin Nilsson. Det betyder att personalen är indelad i fyra olika svarsgrupper som tar emot samtal och mail utifrån vad ärendena gäller. Den som ringer upp får fyra val. I bästa fall kan kundtjänst ge ett svar 8 framtid falkenberg nr 2 2013
direkt till kunden. I andra fall får de lov att återkomma med ett svar, alltid inom 2 3 dagar. Vi på kundtjänst har som mål att kunna hantera och ge svar på 70 procent av alla inkommande samtal, berättar Maria. Vi har inga generalister, bara specialister. Maria Sjödin Nilsson, teamleader kundtjänst Ängelholms kommun Naturligtvis finns det uppringare som vill prata med en specifik person och som då kopplas vidare. Men kundtjänst försöker alltid först ta reda på om ärendet är något som de direkt kan hjälpa till med. I och med att kundtjänst infördes 2 januari 2013 togs alla direktnummer bort från kommunens hemsida. Dessförinnan fick kommunens personal möjlighet att sprida sina nya direktnummer till sina anhöriga och kända kontakter. 15 kvinnor och en man 16 personer arbetar på kundtjänst i Ängelholm. En av dem är man. Han heter Lars Wikström och är före detta brandman. Han jobbar inom svarsgruppen bygga, bo, miljö, trafik och infrastruktur. Det var en total förändring från en mansdominerad arbetsplats till en nästan helt kvinnlig. Jag trivs bra här, säger Lars Wikström. Till honom kommer samtal om räddningstjänst, bygglov, miljöärenden och mycket annat. Han hanterar en del tillstånd men kan inte ge ett bygglov direkt över telefon. Men jag kan avlasta bygglovshandläggarna genom att samla in uppgifter, säger han. En annan av kundtjänsts handläggare är Sabine Ibsonius, före detta arbetsterapeut. Det har varit mycket att lära in kring vård och stöd. Och så alla q Lars Wikström lämnade jobbet som brandman för att svara på allmänhetens frågor i kundtjänst i Ängelholms kommun. t Sabine Ibsonius svarar på frågor kring omsorg och stöd. tekniska system med telefonsystem och ärendehantering. Vi fick utbildning före jul, berättar hon. Inger Jensen, som också jobbar på kundtjänst, har en annan bakgrund, som enhetschef inom äldreomsorgen. En omorganisation inom hennes verksamhet fick henne att söka sig till ett nytt jobb. Det är jättemycket att göra här, men ändå vilsamt på något vis, säger hon. Kundtjänst sitter tillsammans i ett stort kontorslandskap som med hjälp av skärmar och mjuk matta ändå erbjuder en ganska tyst arbetsmiljö. Dörren dit är stängd. Den besökande allmänheten tas emot i stadshusets reception som också är en del av kundtjänst. Där finns också två avskilda samtalsrum där besökare kan tas emot utan att andra kan höra. Positivt intryck I början på sommaren besökte en delegation från kommunledningen i Falkenberg Ängelholm och tog del av erfarenheterna där. Jag fick ett oerhört positivt intryck av deras kundtjänst. Man har jobbat intensivt och effektivt. Det finns ju många saker som liknar varandra i våra två kommuner. Vi kan lära av varandra, säger kanslichef Henrik Lundahl, som var med på studiebesöket i Ängelholm. framtid falkenberg nr 2 2013 9
Kommunen vill skapa nya möjligheter för Södra Åstranden 10 framtid falkenberg nr 2 2013
Kommunens näringslivsbolag Falkenbergs Näringsliv visar nu intresse för att köpa det markområde vid Ätran som kallas Södra Åstranden. Istället för industri-och lagerverksamhet vill kommunen satsa på boende och rekreationsområden. Om inte nu så i framtiden. uu Text: Monica Klingborg Foto: Jesper Molin p På ett av Falkenbergs mest attraktiva lägen längs med Ätran ligger f d Glasfibers fastighet från 1960-talet. Den hyrs idag ut för industri-och lagerverksamhet. framtid falkenberg nr 2 2013 11
uu Fortsättning Södra Åstranden Nya möjligheter De nuvarande markägarna Ekängen och Wäst-Bygg har tidigare haft en offensiv och ambitiös plan för att bebygga Södra Åstranden med attraktiva bostäder nära vattnet. Den tänkta planen visade sig dock omöjlig att genomföra eftersom de regler som styr byggnation i bullerintensiva miljöer idag är stränga. Nu vill inte ägarna vänta längre och har därmed valt att erbjuda Falkenbergs kommun att köpa marken. Det innebär nya möjligheter, både för Södra Åstranden och för Falkenberg. Vi i Falkenbergs kommun har visat intresse för marken under lång tid. Falkenberg är en stad med stor potential, men stråket längs med Ätran är idag helt outnyttjat. Södra Åstranden har ett av stans bästa lägen vid vattnet, men det är svårt att se nu när området ser ut som det gör. Just den här biten mark är den pusselbit som skulle göra det möjligt för oss att knyta ihop staden med havet på ett bra sätt, säger Mari-Louise Wernersson, ordförande i Falkenbergs Näringslivs styrelse och kommunstyrelsens ordförande (c). Hållbart åtagande Om inte markaffären går i lås tillåter rådande detaljplan nuvarande markägare att bygga ut den existerande logistik- och lagerverksamheten i området, och den utvecklingen vill inte kommunen se. Vi vill inte att den här marken ska gränsas av och användas till lager- och logistikverksamhet. Investerar vi i detta område får vi åter kontroll över vad Vi vill göra Södra Åstranden till en plats till förmån för alla som bor och besöker Falkenberg. Man ska kunna promenera längs med Ätran och ner till havet, ta en kaffe, se på båtarna och njuta av liv och rörelse. Mari-Louise Wernersson, kommunstyrelsens ordförande som händer på Södra Åstranden, säger Claës-L Ljung, kommunråd (m). Den framtida användningen av marken kommer att ha en direkt påverkan på Falkenbergs fortsatta utveckling, säger Jan Dickens, oppositionsråd (s). Just nu förs dialog på riksnivå som på sikt kan leda till lättade krav på bullernivåer i bebyggda områden. Det innebär att det i området på sikt kan komma att bli bostäder. Men inte nu. Vi vill se en mångfald av boendealternativ när det väl blir aktuellt. Om det blir verklighet om 10, 15 eller 25 år, det vet varken vi eller någon annan, men till skillnad från en privat exploatör kan vi som markägare garantera ett hållbart och långsiktigt åtagande. Det ger oss möjlighet att utveckla området i den takt som det behövs. Som vi tidigare fastställt arbetar vi efter fullmäktiges beslut att utveckla Södra Åstranden i samexistens med övrig verksamhet, säger Mari-Louise Wernersson. Falkenbergs Näringsliv om markområdet Falkenbergs Näringsliv vill förvärva bolaget Fiberettan i Falkenberg AB som idag äger fastigheten Falkenberg Fibern 1, dvs Södra Åstranden. Catharina Rydberg Lilja är VD för Falkenbergs Näringsliv AB och har styrelsens uppdrag att driva frågan. Hur stor är investeringen? Vi har efter förhandling enats om ett bud på runt 100 miljoner kronor för marken och fastigheten. Tomtens storlek är 86 771 kvm. Har ni gjort en värdering av marken? 2012 gjorde Falkenbergs kommun en oberoende värdering av fastigheten. I värderingen utgick man från två olika spår. Dels vad aktierna i nuvarande ägarbolag var värda i sin existerande form, och dels hur mycket marken skulle vara värd om den skulle användas till förmån för bostäder. Den fastighet som vi vill köpa är en idag väl fungerande industrifastighet med ett femtontal olika hyresgäster. Ett förvärv i dagsläget innebär därmed att dessa hyresgäster blir en intäktskälla till förmån för näringslivsbolaget. Hur kommer ni att gå vidare med affären? Vi arbetar just nu med en teknisk undersökning av fastigheten och en kompletterande miljöutredning för att säkerställa markens skick. Området har undersökts i omgångar; 1995, 2000, 2006 och 2009. Den nya miljöutredningen som utförs av Norconsult kommer att vara klar i september. Ärendet kommer därefter att tas upp till beslut i kommunfullmäktige. Det är självklart viktigt för oss att veta vad marken innehåller innan någon affär genomförs. För mer information och kartor se www. falkenberg.se under Samhälle & Trafik. 12 framtid falkenberg nr 2 2013
p Småbåtshamnen vid Södra Åstranden. framtid falkenberg nr 2 2013 13
p Mattias Törngren, närmast, och Mattias Skoog ser till att politikerna både ses och hörs på webben. Politiken direkt på webben Vill du veta vad Falkenbergs politiker pratar och beslutar om? Att gå till stadshuset och lyssna är fritt fram för alla, men alla varken kan eller vill. Tack vare ny teknisk utrustning kan du numera både se och höra vad som händer på kommunfullmäktiges sammanträden via kommunens hemsida. Antingen direkt, eller i efterhand. Det är kommunfullmäktiges ledamöter som själva beslutat att satsa på direktsända möten genom så kallad webb-tv. Sedan tidigare sänds mötena i närradion. Men bilden ger onekligen upplevelsen en ny dimension. Mest praktiskt är det att se sändningen i efterhand. Då kan du välja vilka punkter du är särskilt intresserad av. Eftersom kommunfullmäktiges möten alltid är offentliga är det fritt fram för vem som vill att sätta sig på åhörarbänken längst bak i salen. Mötena hålls som regel den sista tisdagen i varje månad klockan 16. Det brukar inte vara någon trängsel. När mötena nu sänds på webben ökar möjligheterna för allmänheten, som ofta är väljarna, att följa de politiska debatterna. För att klara utsändningarna har kommunen investerat i kameror, datautrustning och ett specialbyggt podium. Utrustningen är placerad längs bak i salen och visar presidiet och de båda talarstolarna. Efter mötena delas filmen upp för att man lättare ska hitta det ärende man är intresserad av. En annan finess är att PowerPointpresentationer som visas i salen också visas samtidigt på dataskärmen. Dagordningen och tillhörande handlingar hittar man på falkenberg.se/ fullmaktige. 14 framtid falkenberg nr 2 2013
Sociala medier viktiga för medborgarkontakter En stor majoritet av svenska folket är aktiva på sociala medier, framför allt Facebook. Samma sak gäller företag och kommuner. Givetvis finns Falkenbergs kommun också med och håller sina invånare à jour. Nyligen genomfördes en utredning som syftade till att ta reda på hur Falkenbergs kommun kan använda sociala medier för att vidareutveckla formerna för medborgarkontakter, information och dialog för att öka tillgängligheten och stärka den lokala demokratin. Mannen bakom utredningen, och inte minst initiativet till den, är ITekonom Mattias Törngren som arbetar på kommunens strategienhet. Jag tyckte att vi använde sociala medier för dåligt. Det var därför jag föreslog en utredning, säger Mattias Törngren. Utredningens mål Utredningen utmynnade i sex mål. Ett av dem var att göra det enkelt att följa det politiska arbetet och ta del i den politiska debatten. Att starta webbsända fullmäktigemöten var ett av medlen, något som nu införts. Ett annat mål är att sociala medier ska vara en integrerad del i kommunens kriskommunikation. Erfarenheterna från den stora branden i Halmstads hamn för ett knappt år sedan visar hur effektivt Facebook är när det gäller att snabbt sprida information till många människor. Falkenbergs kommun är beredd att agera på samma sätt vid en allvarlig händelse. Det ska vara enkelt att kommunicera med kommunen och få svar på sina frågor. Det kommer att bli ännu bättre när kommunen startar sitt planerade K-center. Då kommer samma personer som svarar på frågor via telefon och mail också att svara på sociala medier, säger Mattias Törngren. Att få många människor att följa kommunens facebooksida är ett mål i sig. Med många gillare ökar möjligheterna att snabbt nå ut till många människor i en krissituation. Men metoden att nå många är inte nödvändigtvis att lägga ut en massa tunga nyheter. I stället är det ofta det mer lättviktiga materialet om blommande parker, marknader och andra trevligheter som lockar folk att gilla kommunens sida. På kommunens nya hemsida når du lätt olika sociala medier via de symboler som finns i sidfoten. t Falkenbergs kommun finns att hitta på Facebook, som används som ett kompliment till falkenberg.se. Det är ett bra verktyg för att snabbt få ut information. framtid falkenberg nr 2 2013 15
Självservice: en dygnet runt-tjänst Du ska kunna uträtta ärenden hos kommunen när du vill, dygnet runt. Det är målsättningen med den självservice som man hittar på Falkenbergs nya webbplats. Egentligen handlar självservice om två olika nivåer. I de flesta fall är det helt enkelt blanketter som du kan fylla i, skriva ut och skicka in. Den funktionen har funnits länge. Men nu finns också en djupare funktion, kallad e-tjänst. Med en e-tjänst slipper du skriva ut och underteckna en ansökan. I stället används e-legitimation. Det där låter kanske inte så märkvärdigt, men självservicen kan innebära stora förenklingar för allmänheten. Angela Gardelin är IT-utvecklare på Falkenbergs kommun och den som sett till att det nu finns självservice att tillgå på webbplatsen. Och att tjänsterna blir fler framöver. Angela Gardelin berättar att användningen av e-tjänster kan vara fördelaktigt t ex när ett barn ska börja i skolan och kommunen normalt skickar ut en hel bunt med olika formulär som föräldrarna ska fylla i och underteckna. När dessa olika papper förvandlats till en gemensam e-tjänst blir det avsevärt enklare för föräldrarna och för förvaltningen som ska hantera alla uppgifterna. Ett annat exempel på en efterfrågad e-tjänst är ansökningar om serveringstillstånd. Idag måste krögarna fylla i nya papper varje gång de byter personal. Med en e-tjänst finns uppgifterna lagrade och man kan enkelt gå in via datorn och göra nödvändiga ändringar utan att behöva göra om allt från början. Fem klara e-tjänster När den nya hemsidan startade den 4 juni fanns fem färdiga e-tjänster att tillgå: ansökan om tillstånd för värmepump, ansökan om enskilt avlopp, ansökan om skolskjuts, ansökan om resekort/inackorderingstillägg samt felanmälan. Använder man en sådan här tjänst får man också tillgång till funktionen Mina ärenden och kan följa via datorn hur ärendet avancerar i kommunens hantering. Kommunens nya felanmälan finns också som en app att ladda ner i mobiltelefonen. För att använda den behövs ingen e-legitimation. Via appen kan man anmäla fel och brister till exempel på stränderna, i parkerna och på vatten- och avlopp. Appen hittar man i App Store och på Google Play om man söker på Falkenberg. Det är mycket jobb bakom tjänsterna, konstaterar Angela Gardelin. Det är egentligen en verksamhetsutveckling på hög nivå, en grundlig genomgång av kommunens processer som kräver vissa förändringar. Det är inte säkert att det innebär att det interna arbetet blir effektivare till en början. Men vi jobbar utifrån och in. Servicen till allmänheten kommer först. Mitt första mål var att få fram fem tjänster till starten av nya webbplatsen. Nu är målet att ta fram nya tjänster i lagom takt. Halländskt samarbete Hela arbetet med att introducera e- tjänster startade i ett halländskt samarbete. Länets kommunchefer beslöt att köpa in en gemensam plattform, alltså teknisk lösning, för e-tjänster. Sedan dess rullar samarbetet på och man skapar gemensamt nya tjänster. Målet för framtiden är att skapa en gemensam regionportal där medborgaren kan nyttja samma tjänster oavsett vilken kommun man bor i. På så sätt skulle drifts- och underhållskostnaderna sänkas avsevärt för alla kommuner. u Numera kan du göra en felanmälan via en app på din mobiltelefon. 16 framtid falkenberg nr 2 2013
Slingorna fina för sommarens motionärer Hur går det med motionen i sommar? Detta är årstiden då många lopp står på schemat och motivationen är på topp. Dagarna är ljusa länge och det är varmt ute. Så varför inte snöra på gympaskorna och utnyttja de motionsspår som finns i kommunen? Faktum är att Falkenberg har en hel drös med fina slingor att motionera på året runt. Parkförvaltningen ser regelbundet till att de 11 motionsspåren de ansvarar för, som alla är upplysta under de mörka timmarna, blir klippta och omhändertagna så att framkomligheten och sikten är bra. De är runt 2 km långa, så vill man springa längre är det bara att ta något eller några varv till. Slingorna finns i Långås, Ljungby, Slöinge, Skogstorp, Vessigebro, Vinberg, Ullared, Älvsered, Ätran (som underhålls av Ätrans Turist) och på Slätten och Vallarna i Falkenberg. Vid motionsspåret på Vallarna finns även en träningspark med olika redskap. Smått och gott p Varför inte gå ut och jogga längs våra fina motionsspår i sommar? Mer information finns på kommunens webbplats falkenberg.se under Uppleva & Göra, Friluftsliv och motion. Till sommaren hör förstås även bad. Visst har vi en fantastisk kust, men glöm inte bort våra fina insjöbad. De kollas regelbundet och vattenproverna visar på jättefint badvatten. Ha nu en fortsatt skön och säker sommar! q Här ska beredas väg för en amfiteater med skulptur. Snart påbörjas den sista delen av stortorget Nu är det inte långt kvar tills parkeringsplatserna runt Pressbyrån på stortorget är ett minne blott. I mitten av augusti påbörjas sista delen av ombyggnationen av torget. Ja, det är kanske lugnt på Stortorget i Falkenberg för tillfället. Byggmässigt alltså. Ombyggnationen av parkeringsdelen närmast Holgersgatan stod nämligen klar lagom till semesterruschen. Men nu återstår, förutom lite grus, den kanske mest intressanta uppfräschningen, nämligen av torgdelen närmast Nygatan. Den delen ska bli fotgängarnas med bland annat planteringar, en amfiteater som ska fungera som sittplats, samt en stor och en liten skulptur. Området ska bli en mötesplats för gamla som unga. Även gångstråket utanför Gallerian kommer att fräschas upp och övergångsstället vid arbetsförmedlingen över Holgersgatan byggas om till en mer säker överfart. Planen är att allt ska stå helt klart innan vintern och julruschen. framtid falkenberg nr 2 2013 17
Äldre falkenbergsbor vill kunna känna sig tryggare Falkenberg ska vara och uppfattas som en trygg plats att bo och vistas i, det är ett av kommunens fokusområden som man kommer att satsa särskilt på i år och nästa år. Men äldre människor känner sig inte helt trygga, det visar en enkät som nyligen genomförts bland 561 äldre falkenbergsbor. Av dem känner sig två tredjedelar otrygga ute på stan på kvällarna. En gift kvinna under 75 år som bor i villa svarar så här under övriga synpunkter: Jag går inte ut på staden på kvällarna. Jag vill ha bättre stadsplanering för att undvika mörka passager och ensliga gångvägar. Kvinnan i fråga vill ha kameraövervakning, bättre gatubelysning och grannskapssamverkan mot brott. Trafiken, inte minst cyklisters framfart, oroar många äldre. De tycker att cyklister kör på gångbanor och riskerar de gåendes säkerhet. Bland förslagen till åtgärder kan man läsa om information till cyklister och andra trafikanter. Upplevd trygghet När kommunen funderar på trygghetsfrågor så är det människors upplevelse av trygghet som man siktar in sig på, något som inte alltid stämmer överens med verkliga risker. Men undersökningen ger också svar på frågor om hur många som faktiskt råkat ut för brott. Åtta procent svarar att de någon gång Det är många brott som riktar sig mot äldre, konstaterar Goldy Farland, aktiv i Bråseniorerna som genomfört trygghetsundersökningen. På entrédörren till hennes trappuppgång sitter en lapp där hyresvärden FaBo varnar för några kvinnor som försökt lura sig in hos gamla, genom att låtsas komma från kommunen. Det är bra att FaBo varnar, men de borde lägga lappar i allas brevlådor tycker hon. Jag vet inget som är så räligt som blivit överfallna; hotade, slagna eller rånade. Sex procent utsattes för stöld eller skadegörelse under år 2011. I hemmet känner sig dock de flesta i undersökningen trygga. 66 procent oroar sig inte för inbrott i bostaden och lika många är inte oroliga för att få oönskade besök hemma. 76 procent är inte oroliga för att utsättas för överfall i bostaden. Men det finns alltså en inte oväsentlig andel som faktiskt oroar sig för att råka illa ut även i det egna hemmet. De tillfrågade får också ange vad de vill ska göras från samhällets sida för att öka tryggheten. Nästan hälften vill ha fler poliser. Meningsfulla ungdomsaktiviteter och utbyggd grannsamverkan stöds av 40 procent. Stödinsatser för ett mångkulturellt samhälle får betydligt färre markeringar. Den här undersökningen är den tredje på samma tema som genomförts bland äldre i Falkenberg. Den första gjordes 2000. Årets undersökning har fått betydligt fler svar än tidigare. Fokus på förbättring Vi har valt tryggheten som fokusområde därför att den upplevda tryggheten i Falkenberg ligger lågt. Och det gör den trots att vi bor i en förhållandevis trygg kommun, säger kommunstyrelsens ordförande Mari-Louise Wernersson. Vad kan då kommunen göra för ökad trygghet? Det handlar bland annat om hur man planerar bostäder. I ett samhälle där folk är ute och rör på sig och deltar i föreningsliv, evenemang med mera ökar tryggheten. Ensamhet innebär otrygghet och man hamnar i en negativ cirkel om man inte vågar gå ut bland andra. Mari-Louise Wernersson menar att kontakter mellan människor i olika åldrar är viktigt för en ökad trygghet. Kommunen jobbar med att få in unga på arbetsmarknaden, till exempel genom att erbjuda somarjobb. Färre sysslolösa ungdomar har också betydelse för hur trygg kommunen blir. Goldy Farland jobbar för ökad trygghet för gamla när man lurar sig på gamla människor. Goldy Farland är inte själv orolig för att gå ut ensam på stan. Men hon vet att det är många äldre som väljer bort att gå ut på kvällarna för att de är rädda. Som medlem i Bråseniorerna har hon hjälpt till att sprida enkäten om trygghetsfrågor (se artikel ovan). Vi delade ut enkäten på alla pensionärsträffar. Det är alla pensionärsorganisationerna som varit med. Det är viktigt att det kommer fram hur gamla ser på tryggheten. Resultaten av enkäten kommer att delas ut på möten med pensionärer. Utifrån det kan vi agera, både i föreningarna och genom kommunen och Kommunala pensionärsrådet. Ett storforum med pensionärer och politiker är planerat till i höst, berättar Goldy Farland. Ett sätt att agera som hon talar sig varm för är att upplysa pensionärer om att vara försiktiga och aldrig släppa in några främmande människor. Det får man tjata om på alla möten, för pensionärer är ofta godtrogna. 18 framtid falkenberg nr 2 2013
Det är viktigt att det kommer fram hur gamla ser på tryggheten. Goldy Farland framtid falkenberg nr 2 2013 19
Falkenbergskrysset TALLINN- BO FORDRA BESTÄM- MELSERNA LJUD FR- ÅN JYCKE RÄKNAS LÖS AV- LAGRING SOM T EX LERAN SOM EN AV FLER RIKTNING KAN BLI LÖVBIFF LANDA KAP OMINTET- GÖRA BLAD OCH FARKOST KÖAR VI I HAGBARDS FORN- LÄMNING NORS I VÄRM- LAND ARKTISK PERSON GRENAR BURKEN FÖR GLAS STRUTS- FÅG- LARNA UNGDOMS- FÖRBUND SÄNDER I ETERN HÖLJ- ENA SES GOJA OFTA I OXUDDE 46-13 PICKUP RELIG- IÖS UPP- LEVELSE KRIST- NANDE STRETAR OORDNAD ARGEN- TISKA PESO SAND- BANK ÖVÄR- LDEN GAMMAT ELD- SJÄLEN ALPINIST- TRAN- SPORTEN SKICKAR FRÅN FOLK TILL FOLK TVÅ L FÖLL MITT I LJUDLÖS MER NITISK ETT OCH KORT FÖR FJORTON I KLOCKA VISS LEK IHOP S Y R E MODERS- MJÖLK KAKADUA- BOSTAD DJUR I NORRA ISHAVET FROMAST BE- DROGS LED- STJÄRNAN LÄNGS MED BLÅS- NING RE- KL- AM SOLID SOL- GUD PASCAL D R A G GRUND- ADE SPISADE BULLE OCH HÄST DROPPAR FASTIG- HET LODA OM- KRING OOLONG- GRUPP TONART HALVT GRUV- BOLAG JYCKE ÄR VÄNNER FÖR DET MESTA HABSBURGS- PRINSENS GORE CYNISK VILL FRI-LUFTS- MÄNNISKA LUST- GÅRD PRIS TILL TREAN Skicka din lösning till Falkenbergskrysset, Falkenbergs kommun, 311 80 Falkenberg, senast 1 september. Namn:... Adress:... Telefonnummer:... Vinnaren får ett presentkort på Falkenbergs Turistbyrå värt 500 kr.