Verksamhetsberättelse Arbete och välfärdsförvaltningen

Verksamhetsberättelse Arbete och välfärdsförvaltningen 2011

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Arbete och välfärdsnämnden. 3 Förvaltningens uppdrag.. 5 Kvinnofridsamordnare. 6 Psykiatrikoordinator. 8 Utveckling och service 9 Försörjnings- och rehabiliteringsenheten 11 Jobb och praktik.. 13 Utbildning och vägledning.. 16 Barn- och ungdomsverksamheten 20 Vuxenvårdsenheten.... 24 Arbetsmiljöbokslut 28

3 Arbete och välfärdsnämnden Uppgifter Från och med den 1 januari 2011 har Arbete och välfärdsnämnden det politiska ansvaret för individ och familjeomsorgen i kommunen. Nämnden skall också med utgångspunkt från av kommunfullmäktiges fastställda integrationspolitiska mål arbeta för att förebygga och motverka utanförskap genom att bereda förutsättningar för alla medborgares fullvärdiga delaktighet i samhället, främst genom tillgång till arbete, sysselsättningsåtgärder och utbildningsinsatser. Nyckeltal 2011 Arbete och välfärdsnämnden Antal sammanträden 11 varav extrainsatta 0 Individutskott * Antal sammanträden 26 varav extrainsatta 14 Antal ärenden 392 * Arbete och välfärdsnämndens individutskott hanterar endast individärenden. Årets händelser Region Skåne uppmärksammade satsningen, Kompetensare och kommunen ingår nu i ett ESFprojekt där 10 kommuner kommer att arbeta med metoden Kompetensare utifrån Kristianstadsmodellen. ESF-rådet har beviljat Arbete och välfärdsförvaltningen projektet Lärlingsakademin med en total budget på 30 miljoner kr. Lärlingsutbildning förväntas bli den viktigaste delen av vuxenutbildningen framöver. Vi har fått BBiC-licens efter 4 års prövolicens. BBIC innebär bl.a. att stärka barnperspektivet och delaktigheten för barn, unga och deras familjer i utredningar och insatser. Systemet skapar en enhetlighet och förbättrar kvaliteten i den sociala barn- och ungdomsvården. MÅLUPPFYLLELSE Medborgare Utbudet av utbildningar inom Yrkesvux har varit brett eftersom samarbete skett såväl med kommunens gymnasieskolor, privata anordnare som andra kommuner. Nära kontakter med företag och arbetsförmedling har gjort att utbildningarna har kunnat riktas mot de delar av arbetsmarknaden där jobben funnits och att 85 % av dem som slutförde utbildningen fick arbete. Utbildningar har främst genomförts inom livsmedels-, industri- och vårdområdena. Behovet av externa placeringar har under 2011 varit stort. Första halvåret präglades av många place- ringar av familjer med skyddsbehov. Under sommaren ökade antalet placeringar på SiS, som mest fanns elva placeringar under året. Arbetet med att förstärka barnperspektivet uppvisade god måluppfyllelse. Syftet med insatserna har varit, bortsett det rent kvalitativa, att verka för att tidiga insatser skall kunna minska de dyra och ibland effektmässigt osäkra HVB-placeringarna. Arbetskonsulenterna har tagit emot deltagare i behov av arbetsmarknadsinsatser och 161 personer har avslutats under året varav 69 % i positivt avslut och där 40 % av dessa har gått till egen försörjning. Utöver dessa personer har 34 deltagare varit i tidig kartläggning. Utbetalningarna av bistånd har successivt fördubblats sedan 2007. Grupper som ökat mest är arbetslösa med låg eller utan ersättning, personer som är sjukskrivna med låg eller utan ersättning

4 från sjukförsäkringssystemet samt personer med psykosociala arbetshinder. Inom den sistnämnda gruppen finns ett ökat antal med språkhinder. Utveckling Den av fullmäktige antagna organisationen var genomförd 2011-12-31 enligt styrtalet. Målet har varit att sammanföra och utveckla de kompetenser som tidigare funnits uppdelat på två förvaltningar. Förvaltningen har arbetat hårt under året för att förstärka jämställdhetsperspektivet. Exempel på detta är arbetet med de två ESF-projekten: Kompetensare 2,0 och lärlingsakademin där det ingår arbete med jämställdhetsplaner och i Yrkesvux regi har en kurs i entreprenörskap för invandrarkvinnor genomförts. Medarbetare Målsättningen var att medarbetarna i Arbete och välfärdsförvaltningen skulle känna en stark samhörighet i den nya förvaltningen. I september genomfördes en medarbetarenkät av alla anställda. Resultatet visade på en god samhörighet i förvaltningen, där medelvärdet var 5,2. Ett annat mål inom medarbetarperspektivet under året var sänkt upplevd arbetsbelastning. Medarbetarundersökningen i september visade att den upplevda arbetsbelastningen har ökat sedan 2010. Förvaltningen har fortsatt att eftersträva arbetsledartäthet och regelbunden handledning bland medarbetarna. Extra resurser har satts in i grupper med mycket hög arbetsbelastning. Ekonomi Arbete och välfärdsnämnden har totalt sett inte bedrivit sin verksamhet inom ramen för tilldelade medel. Nämnden hade under 2011 två budgetar separerade mellan de två tidigare förvaltningarna. Driftanalys Avvikelserna består främst i ökade utbetalningar av ekonomiskt bistånd och en fördubbling av HVB-placeringar. Bruttoutbetalningen per månad av ekonomiskt bistånd var närmare 8 mkr vilket var ca 1 mkr mer per månad än för 2010. Kostnaderna för externa placeringar ökade med ca 8 mkr i jämförelse med år 2010. Bland annat har behovet av skyddsplaceringar ökat. Verksamheten för flyktingar har inte kunnat trappas av i samma takt som intäkterna minskat då en betydande del av deltagarna står långt från arbetsmarknaden och är i behov av våra insatser under längre tid. Denna verksamhet har kostnadstäckts av upparbetade intäkter från balanskontot vilket gör att resultatet för denna verksamhet inte påverkat utfallet för årets resultat 2011. Investeringsanalys Förvaltningen redovisade ett överskott om ca 0,4 mkr för investeringsbudgeten. Förbrukningen av investeringsbudgeten för förvaltningen gick inte enligt plan då renoveringar och upphandlingar blivit fördröjda. Framtiden Nämnden beslutade om en åtgärdsplan med anledning av resultatet för 2011 där det skall arbetas med att få ner kostnaderna för ekonomiskt bistånd och placeringar. Förvaltningen kommer att arbeta med att renodla olika roller, ex. det rena sociala arbetet och handläggandet av försörjningsstödet kontra arbetet med olika kommunala arbetsmarknadsinsatser. Syftet är klarare roller inom organisationen och resultatet blir ett snabbare flöde och därmed ekonomiska vinster. Inom verksamheten för Barn och ungdom utveckla samarbetet med olika externa och interna aktörer för att på så sätt kunna förbättra den egna verksamheten.

5 Prioriterade områden inom förvaltningen är att arbeta fram ledningssystem för våra verksamhetsområden, rutiner för avvikelsehantering samt riktlinjer när det gäller anhörigstöd. Arbete och välfärdsnämnden kommer också under året att arbeta fram en vision, en verksamhetsidé samt tydliggöra sitt uppdrag för nämndens verksamhetsområden. Ansvarig uppgiftslämnare: Anders Fransson Befattning: Förvaltningschef

6 Förvaltningens uppdrag Uppgifter Från och med den 1 januari 2011 bildades Arbete och välfärdsförvaltningen genom en sammanslagning av tidigare integrations och arbetsmarknadsförvaltningen samt socialförvaltningen. Förvaltningen ansvarar under Arbete och välfärdsnämnden för. - Individ och familjeomsorgen - Motivera till ansvar, delaktighet och självförsörjning utifrån individens förutsättningar. - Budgetrådgivning och skuldsanering - Introduktion av nyanlända - Erbjuda anvisade deltagare praktik och matchning mot arbete. - Arbeta med åtgärder som syftar till att minska främlingsfientlighet och rasism Verksamhestal 2010 2011 Kostnader för personalutveckl./årsarbetare 5981 5356 Personalomsättning i % (tillsvidareanställda) 5,6 3,6 Sjukfrånvaro i dagar / årsarbetare (tillsv.anst) Genomsnittlig sysselsättningsgrad (tillsv.anst) 8,31 14,8 98,1 98,8 Bruttokostnader i mkr 270 289 Intäkter i mkr 23 27 Nettokostnader i mkr 247 262 Bruttokostnad/invånare kr 3 416 3637 Nettokostnad/invånare kr 3 129 3298 Verksamheten skall också bedrivas med iakttagande av de policybeslut som kommunfullmäktige och kommunstyrelse tagit på olika områden. Förvaltningsledningen är verksamhetens centrala organ på tjänstemannanivå och samordnar och fattar beslut vad gäller verksamhets-, personal- och ekonomifrågor. Förvaltningsledningen har också en roll som professionell rådgivande part mot politiska företrädare på olika nivåer. Kvinnofridsfrågor och psykiatrisamordning verkar också direkt under förvaltningsledning Ansvarig uppgiftslämnare: Anders Fransson Befattning: Förvaltningschef

7 Kvinnofridsamordnare Uppgifter Kvinnofridsamordnaren ansvarar för: Kommunens samordning för kvinnofridsfrågor. Samverkan med kvinno- och mansjourer, Region Skåne samt polis och åklagarväsende Förvaltningens representant i kontakter med övriga samverkansparter Att få till stånd ett handlingsprogram för kvinnofrid samt uppdatering av detta Nyckeltal 2010 2011 Kostnad kvinnofridsärenden, tkr ekonomiskt bistånd boende 199 223 ekonomiskt bistånd övrigt 333 210 individuellt stöd, boende barn och 34 215 ungdom individuellt stöd, boende vuxna, 1 60 övrig strukturerad öppenvård 14 -- särskild familjehemsvård 643 612 vård på enskild institution (inkl medföljande förälder) 1232 1562 Totalt, tkr 2456 2882 Årets händelser Arbetet som kvinnofridsamordnare delas med tjänsten som enhetschef på Kriscentrum och under året har kvinnofridsfrågorna i stora delar handlat om metodutveckling och planering för vad Kriscentrum kan göra. Bland annat har behandlare på Kriscentrum utbildats i riskbedömning utifrån förfrågan om verksamheten kan göra dessa på beställning för övrig socialtjänst när det gäller våldsutsatta och de som utövar våld. Ansökan om externa medel har årsvis sökts utifrån Länsstyrelsens satsning Utvecklingsmedel till kommuner i syfte att förstärka och kvalitetsutveckla stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Medlen söks gemensamt med Kvinnojouren och för 2011 beviljades 970 000 kr för tjänst och lokalhyra när det gäller Kvinnojouren samt tjänst, utbildning och handledning för Kriscentrum. Samarbetet mellan kommunen och Kvinnojouren bedrivs dels genom samarbete kring våldsutsatta kvinnor och deras barn samt genom regelbundna möten halvårsvis i syfte att diskutera varandras olika roller och hitta lösningar på olika problem som kan uppstå. I gruppen ingår representanter från Kvinnojouren, kvinnofridsamordnare, chefer från de olika enheterna samt förvaltningschefen. Samarbete pågår vidare kontinuerligt framför allt med polis, Region Skåne, åklagarväsende, kriminalvård, Brottsofferjouren, socialtjänst i kommuner som ingår i samverkan med Kriscentrum samt med jämförelsekommunerna Halmstad, Växjö, Kalmar och Karlskrona. Polisen genom ibland daglig kontakt när det gäller våldsutsatta. Region Skåne genom gemensamma utbildningar och informationer. Under 2011 har två informationer från kvinnofridsamordnare utförts till läkare inom deras utbildning. Innehållet var våld, vad socialtjänst, Kriscentrum och Barnhus kan göra samt ett tydliggörande av anmälningsskyldigheter. När det gäller kriminalvården finns ett samarbete dels utifrån enskilda våldsutövare som erbjuds behandling på Kriscentrum samt kring deras behandling IDAP. Två behandlare från Kriscentrum har utbildats till partnerkontaktperson dvs. att erbjuda strukturerade samtal till våldsutsatt kvinna under den tid hennes partner/fd partern deltar i IDAPprogram. Samarbete med jämförelsekommunerna sker sedan 2008 två gånger per år. Personal från Kriscentrum träffar personal från de olika kommunerna för diskussion kring våld och våldsfrågor.

Samordnaren ingår i den kommun- och myndighetsövergripande Samverkan för Kvinnofrid i Nordöstra Skåne där representanter från polis, kriminalvården, CSK, Kvinnojouren i Kristianstad och Hässleholm samt kommunerna Kristianstad, Hässleholm, Perstorp och Osby ingår. Vidare är samordnaren medlem i SKL:s (Sveriges Kommuner och Landsting) kvinnofridsnätverk. Nätverket är öppet för kontaktpersoner som arbetar med kvinnofridsfrågor. En viktig del för SKL är att skapa mötesplatser och nätverk för medlemmar och därigenom möjliggöra erfarenhets- och kunskapsutbyte kring hur man organiserar kvinnofridsarbetet på olika platser. I syfte att samlas kring kvinnofridsfrågor startade under 2011 också en förvaltningsövergripande diskussionsgrupp. Deltagarna är från förvaltningens olika delar och både chefer och handläggare. Särskilt angeläget är frågor och rutiner kring hur vi möter våldsutsatta, våldsutövare och barn som bevittnat våld och vilka resurser vi har eller behöver. Ytterligare en angelägen fråga att diskutera är hur vi ska föra statistik över kvinnofridsärenden, dvs. ärenden som handlar om våld i nära relationer vilket därmed omfattar alla kvinnor, barn och män. Statistik när det gäller kvinnofrid inom förvaltningen kan sedan 2007 till viss del ses i kostnaden genom möjlighet att kontera kvinnofrid. Men detta visar långt ifrån alla ärenden genom att vissa kanske inte konteras kvinnofrid och vissa ärenden blir inte aktuella för kontering. Under 2011 har kostnaden för kvinnofridsärenden, i jämförelse med 2010, ökat med drygt 400 000 kr. Ökningen avser insatser som ekonomiskt bistånd boende, individuellt stöd boende barn och ungdom och vuxna samt vård på enskild institution. Vård på enskild institution var framför allt det som också hade ökat föregående år. Kostnad för boende totalt har alltså ökat vilket är något man kan titta närmare på. Framtidsutsikter Behovet av kvinnofridsamordning och arbete med våld i nära relationer är fortsatt stort. Det måste vidare inte bara finnas en samlad kompetens att hantera ärenden med våld utan också en grundläggande kunskap om våld för de som kommer i kontakt med dessa ärenden. Samverkan mellan kommun, andra myndigheter framför allt polisen och övriga relevanta aktörer är ett annat fortsatt utvecklingsbart behov. Likaså, om man ser till ökade kostnader, det ständiga behovet av kommunalt skyddat boende. Ansvarig uppgiftslämnare: Nina Johnsson Befattning: Kvinnofridsamordnare/Enhetschef Kriscentrum 8

9 Psykiatrikoordinator En stor del av psykiatrikoordinatorns arbete under året har ägnats åt kompetensutvecklingsprojektet SIRIUS, ett samverkansprojekt mellan de sex kommunerna i nordöstra Skåne. Den enskilt största satsningen i projektet består av utbildning i Case Management. Socialstyrelsen, som beviljat medel till projektet, har nu också ställt medel till förfogande för genomförande av en utvärdering av denna satsning. Denna kan genomföras först under 2012. Genom utvecklat samarbete med Högskolan Kristianstad har vi nu kunnat skräddarsy en utbildning i Case Management som tillgodoser verksamheternas behov. Vi har också genomfört en handledarutbildning så att den kontinuerliga, viktiga, handledningen kan bestå. En annan viktig utveckling gäller brukarinflytande. Kommunen har under 2011 anställt en inflytandesamordnare som utvecklat en mycket god samverkan med brukar/anhörigorganisationerna och psykiatrin. En lokal på Österäng har ställts till organisationernas förfogande och inflytandesamordnaren samordnar här aktiviteterna. Ett veckobrev utkommer regelbundet kring vad som händer i föreningarna och kommunen kommande vecka. Kommunen har genom samordnaren samverkat med regionen kring aktiviteterna under Skåneveckan för psykisk hälsa. Inför 2012 ser vi med spänning fram mot den utvärdering kring Case Management som ska genomföras. Vi kommer också, liksom föregående år, att genomföra kompetensutveckling inom ramen för SIRIUS-projektet. Vad gäller brukarinflytande så är förhoppningen stor att kunna fortsätta ha en inflytandesamordnare anställd. Ansvarig uppgiftslämnare: Christel Norrud Befattning: Psykiatrikoordinator

10 Utveckling och service Uppgifter Att ge stöd och service till förvaltningens olika verksamheter avseende frågor inom ekonomi, it, personal och vaktmästeri samt tillhandahålla övergripande administration för förvaltningen och nämnden. Förvaltningsövergripande utvecklingsarbete, samt viss samverkan och koordination av externa uppdrag samt huvudansvaret för den övergripande kvalitets- och verksamhetsutvecklingen inklusive IT-frågor Utveckling och service har ett övergripande ansvar för att den lagstiftning som reglerar förvaltningens verksamheter följs. Detta gäller också de policybeslut och riktlinjer kommunfullmäktige / kommunstyrelse tagit.. Målgrupper Förvaltningens verksamheter och politiker Förändringar inom verksamheten (obs t o m 31/12 2011) Utveckling och service var den första verksamheten som trädde i kraft enligt den nya organisationsplanen. För att forma den har vi arbetat i grupper utifrån våra yrkesroller för att kartlägga vilka arbetsuppgifter vi har och vilka som förväntas hanteras av vår verksamhet. Nya eller pågående projekt Vi är med i ett Interreg projekt Social inklusion ungdomar i utsatta bostadsområden som främst är ett kompetensutvecklingsprojekt för personalen Metodutveckling Utvecklarna har ägnat stor del av sitt arbete åt implementering och utveckling av den nya organisationen. Hur den social jouren ska organiseras framöver har vi ägnat mycket tid åt och det finns inget beslut kring det så den frågan har vi med oss in i 2012. Medarbetare Funktionen ekonomi arbetade under året med att föra samman de två budgetarna för de gamla förvaltningarna och med detta så byggdes en ny kodstruktur i dialog med KLK ekonomi & finans. Den nya kodstrukturen skulle vara färdig och i bruk den 1/1 2012. Utöver det löpande arbetet har fokus under året varit att få ihop policys och rutiner inom personal och arbetsmiljöområdet för den nya förvaltningen. Personalspecialist har tillsammans med ekonomiansvarig arbetat med att lägga personalbudget och organisationsträd för den nya förvaltningen, som sattes i skarpt läge 1 januari 2012. Som tredje största förvaltning i kommunen har personalspecialist suttit med som arbetsgivarrepresentant i kommunövergripande samverkansgrupp samt kommunövergripande arbetsmiljögrupp.

11 Ekonomi Hög kostnadseffektivitet Minska den övergripande administrationskostnaden med 15 % Minskningen nådde vid årets slut 6% beroende på vissa sena budgetjusteringar som hade sin grund i omorganisationen. Framtidsutsikter Förvaltningens sjuktal har ökat något under året, och en medarbetarenkät som genomfördes under hösten visade att den upplevda arbetsbelastningen ökat jämfört med föregående år. Åtgärder och handlingsplan är upprättade och arbetet med att sänka sjuktal och upplevd arbetsbelastning kommer att fortsätta under 2012. Från och med 1 februari kommer förvaltningen ha två personalspecialister och kommer därigenom kunna stötta upp cheferna bättre ute i ett tidigare skede. Ansvarig uppgiftslämnare: Peter Sonnsjö Befattning: Verksamhetschef

12 Försörjnings- och rehabiliteringsenheten Uppgifter Enheten handlade: Ekonomiskt bistånd Akuta och nya ärenden enligt SoL och LVU Skuldsanering/budgetrådgivning Återkravsärenden Tillstånd och tillsyn för serveringsärenden och försäljningsställen för folköl Boendefrågor Utöver detta ansvarade enheten för receptionen, registret, post, diarium och vaktmästeri. Verksamhetstal 2010 2011 Utbetalt mkr 84,1 92,9 Nettokostnad/kom.inv. 954 1110 Unika hushåll 2084 2199 Unika hushåll med 1844 2013 bifall Antal unika vuxna personer med bifallsbeslut 2243 2471 Antal personer 3678 4213 varav vuxna 2369 2725 varav barn 1309 1488 Snittbelopp/hushåll/år 40786 43474 Snittbelopp/hushåll/mån 7361 7465 Andel bidragstagare i kommunen i % 4,63 5,27 Årets händelser Organisationsmässigt har verksamheten varit oförändrad under 2011, men mycket arbete och planering har lagts ner på förändringar som kommer att verka fullt ut först under 2012. Arbetsmässigt anpassar vi löpande verksamheten efter verklighetens förutsättningar. Bl.a. har alkoholhandläggarna och budget- och skuldrådgivarna under året fått nya speciallagstiftningar som reglerar deras arbetsområden. Vi hanterar ett stort antal bostadsärenden, som oftast kan lösas på ett för klienterna tillfredsställande sätt. Antalet andrahandsavtal var vid årets slut historiskt lågt, 49 st. Där vi upplever mest bekymmer är boende för storfamiljer, då hyresmarknaden i Kristianstad inte erbjuder lägenheter som rymmer 10-12 personer. Utbetalningarna av socialbidrag har under året varit de högsta sedan 2007. Arbetsmängden har vi klarat tack vare att vi tillsatt ett antal förstärkningstjänster. Anmärkningsvärt är att den största ökningen av ärenden har skett i form av nygamla ärenden, dvs. ärenden som varit avslutade mindre än ett år och ett större antal ärenden som avslutats som introduktionsärenden och som gått över till socialbidrag. Antalet ärenden som kommit in via mottagningsgruppen och aldrig varit aktuella för socialbidrag tidigare, har faktiskt varit något lägre än ex. under 2010. Under året har vi arbetat i en Finsamprocess (Respaldo) som syftar till att utveckla arbetsmetoderna kring personer som är sjukskrivna utan sjukpenning och som är beroende av socialbidrag för sin försörjning. Detta arbete löper på ytterligare ett par år. Vi arbetar dessutom med att inom ordinarie verksamhet förfina metoderna kring arbetet med våld i nära relationer för personer med missbruk och/eller psykiska problem och för personer som är beroende av försörjningsstöd.

13 Mål och måluppfyllelse Medborgare Vi har som mål att väntetiden för nybesök i mottagningsgruppen skall understiga 14 dagar. Detta har uppnåtts under hela 2011. Medarbetare Målet är att ha balans mellan arbetsmängd och antalet anställda, främst handläggare. Med de förstärkningsresurser vi satt in, så är målet i stort uppfyllt. Ekonomi Målet är att ha balans på ej omvärldsberoende konton. Detta mål är uppfyllt. Framtiden Under 2012 kommer effekterna av skapandet av den nya förvaltningen Arbete och välfärd att märkas fullt ut. Vissa avdelningar inom verksamheten, ex. receptionen, vaktmästeriet, diariet och registret, kommer att gå till andra delar i organisationen. Å andra sidan tillkommer en ny arbetsgrupp som ansvarar för handläggningen av nyanlända flyktingar med behov av socialbidrag. Vi kommer i samband med detta att utöka med en enhetschef. Ansvarig uppgiftslämnare: C-H Hansson Befattning: Verksamhetschef

14 Jobb och praktik Uppgifter Erbjuda introduktion för nyanlända som är berättigade till introduktionsersättning eller ej är berättigade till etableringsplan genom Arbetsförmedlingen. Handlägga ansökningar om försörjningsstöd i väntan på etableringsersättning samt vara behjälpliga vid ansökan om hemutrustningslån. Motivera till ansvar, delaktighet och självförsörjning utifrån individens förutsättningar. Erbjuda deltagare praktik och matchning mot arbete Målgrupper Nyanlända flyktingar som tas emot enligt avtal med Migrationsverket och som är berättigade till introduktionsersättning eller inte är berättigade till etableringsplan genom Arbetsförmedlingen. Nyanlända flyktingar som är i behov av försörjningsstöd i väntan på etableringsersättning Unga funktionsnedsatta med särskilt fokus på riksgymnasieelever. Försörjningsstödstagare i behov av arbetsmarknadsinsats Av Arbetsförmedlingen anvisade deltagare i behov av praktik, matchning eller annan arbetsmarknadsinsats. Arbetssökande ungdomar som söker sig till Kompetensare Årets händelser Förändringar inom verksamheten (obs t o m 31/12 2011) Staten tog över samordningsansvaret för etableringen av nyanlända vuxna den första december 2010. Kommunen ansvarar fortfarande för introduktion av barn och ungdomar, ansvaret för det ligger from i år på Barn- och utbildningsförvaltningen. 283 nyanlända flyktingar (8 st 65+, 159 vuxna och 116 under 18 år) har flyttat till kommunen under året vilket är en liten minskning jämfört med tidigare år (314). De flesta kommer från Somalia och Irak. Antalet irakier minskade dock under året medan antalet somalier ökat. De nyanlända har i allmänhet fortfarande en låg utbildningsnivå. Arbetspraktiken för nyanlända flyktingar är avslutad. Deltagare i arbetsmarknadsåtgärder från AF har ökat under det gångna året. (Offentligt skyddad anställning, Fas3, Job, samt personligt biträde.) Samarbetet med C4-teknik har upparbetats, vi har en överenskommelse med dem att de ska kunna ta emot 17 personer. Sex medarbetare har utbildats speciellt för att kunna ta emot deltagare med olika behov av stöd. Nya eller pågående projekt Region Skåne uppmärksammade satsningen Kompetensare och vi ingår nu i ett ESF projekt med 10 kommuner som ska arbeta enligt Kristianstadsmodellen. Vår roll är att överföra vår metod till de andra kommunerna samt att utveckla Kompetensarprogammet så att vi kan nå fler deltagare. Samarbetet med Lärlingsakademin som har två tjänster i matchningsgruppen.

Tillsammans med Hässleholms kommun gjordes en ESF-ansökan Samverkan utan gränser. Målgruppen för projektet är personer som står utanför arbetsmarknaden och har kontakt med flera myndigheter. Metodutveckling Samarbetet med studie- och yrkesvägledarna fortsatte för att tidigt få de nyanlända att planera för sin framtida karriär och försörjning i Sverige. Kristianstad har haft deltagare i SUSA-projektet som drivs av Hässleholms kommun. Projektet vänder sig till personer som är språksvaga och som står långt ifrån arbetsmarknaden. Utifrån uppdraget i nämndens styrkort, att personer som uppbär försörjningsstöd på grund av arbetslöshet ska inom två veckor anvisa till en arbetskonsulent, började vi med tidig kartläggning för dessa personer från maj. Totalt genomfördes 34 tidiga kartläggningar. Gensvaret från deltagare som har varit på tidig kartläggning har varit positivt. Målet är nu att gå vidare, från det att deltagare har varit hos en arbetskonsulent kunna gå direkt till någon av våra verksamheter för en snabbare väg in i aktivitet. I september startade vi Kompassen en grupp för språksvaga, som är en sammanhållen insats för deltagare med introduktionsersättning eller ekonomiskt bistånd där arbetskonsulenter, vägledare, språkstödjare arbetar tillsamman med kartläggning, individuell språkinlärning, jobbsök, friskvård och samhällsinformation, denna kurs pågår måndag - fredag och kommer att sluta i mars 2012. Samarbete med Kristianstad Lego för arbetsträning/utredning upparbetades och kommer att fortsätta under 2012. Matchningsgruppen handleder de på C4-teknik utbildade handledarna. Svårigheter och glädjeämnen Under året har samverkan med Af fungerat väl när det gäller ärenden kring etableringen ex. Glappet samt de som av olika skäl inte får en etableringsplan. Det har varit få som inte kunnat få etableringsplan och de som inte fått har till majoriteten varit föräldralediga (dvs har barn under 1 år). Vi har ett beslut i KS att kommunen ska erbjuda 60 platser för personer som hamnat i Fas 3. Det har varit ett tufft jobb att arbeta med denna insats då fackföreningarna inte är positivt inställda till den, vilket lett till oenighet i samverkan. I slutet på året hade vi 38 placerade och 17 som var anvisade av Af men inte kommit igång på sin arbetsplats. Mål och måluppfyllelse Medborgare 180 nyanlända flyktingar har avslutats från insatsen introduktionsersättning, av dem har 48% inte varit helt självförsörjande. Huvuddelen av de som avslutats kom 2008 då vi hade ett mottagande på 514 personer. Arbetskonsulenterna har tagit emot 184 deltagare i behov av arbetsmarknadsinsatser och 161 personer har avslutats under året varav 69% med ett positivt resultat och där 40% har gått till egen försörjning. Utöver dessa personer har 34 deltagare varit i tidig kartläggning. Deltagarna har erbjudits enskilda samtal, praktik och gruppverksamheter. 15

Matchningsgruppen har haft 683 avslut i olika former av praktikinsatser. Av dem var det 189 som erhållit arbete eller gått vidare till studier. Utveckling Under 2011 startade vi upp jobbtorget, där deltagarna har tillgång till datorer, telefon och får handledning i att söka arbete. Matchningsgruppens samarbete med YrkesVux där vårt uppdrag är att identifiera arbetsgivares rekryteringsbehov samt hjälpa elever i utbildning vidare mot arbete efter utbildningens slut. Medarbetare En stor del av personalen har under året gått MI-utbildning, en form av samtalsmetodik. Fler arbetskonsulenter har gått utbildningen till att arbeta med biologdesignmetoden. Ekonomi Verksamheten för nyanlända enligt den gamla ersättningsförordningen blev dyrare än beräknat främst pga att de nyanlända som kommit senaste åren har en lägre utbildningsnivå än tidigare samt kommer från kulturer som står längre ifrån vår, vilket gör att det tar längre tid för dem att stå till arbetsmarknadens förfogande. Kvar i fonden finns 4,7 miljoner som tillsammans med resterande statsbidrag som kommer att utbetalas under kommande år för de som kom 2010, ska täcka kostnaderna tom 2013. Etableringsverksamheten har avsatt 2,2 miljoner till framtida kostnader för de som tillhör etableringsreformen. Kostnaderna för glappet tiden mellan asylbidrag och etableringsersättning har kunnat hållas nere, tack vare effektiv handläggning och bra samarbete med arbetsförmedlingen. Arbetsmarknadsverksamheten fick ett överskott på 2,2 miljoner mycket tack vare våra flitiga jobbkoordinatorer som ser till att arbetsförmedlingen betalar när de använder våra tjänster. Vad gäller Fas 3 utgår det 1000 kr/månad till den arbetsplats som tar emot deltagaren. Framtidsutsikter Att flödet av ärenden till arbetskonsulenterna ökar och att fler personer går igenom kartläggningssamtal för att fånga upp deltagarna så att de tidigt får rätt insats. Samt att bygga upp ett samarbete med A-basen för att vi ska kunna göra en bedömning av deltagarnas arbetsförmåga samt kunna erbjuda arbetsträning. En central plattform för ungdomar där man både utför arbetsmarknadsåtgärder men även ett ställe där man bara kan få komma till när man inte har något annat för sig och där det skall vara personal från olika verksamheter som arbetar. 16 Ansvarig uppgiftslämnare: Helena Johnsson Befattning: Verksamhetschef

17 Utbildning & vägledning Uppdrag Sfi, svenska för invandrare Sfi är en kvalificerad språkutbildning som ska ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket. Utbildningen ska vara så flexibel att den går att kombinera med förvärvsarbete eller annan utbildning eller praktik. Undervisningen ska bedrivas kontinuerligt under året. Undervisningen ska planeras och utformas tillsammans med deltagaren. Utbildningsplats ska beredas inom en månad (för de som tillhör etableringsförordningen) resp. 3 månader (för övriga) Yrkesvux Kommunen ska genomföra utbildning främst inom områden där det finns ett behov av arbetskraft. Yrkesutbildningen för vuxna sker inom regelverket för gymnasial komvux. Utbildningen ska planeras i samråd med Arbetsförmedlingen och med företag, organisationer eller andra sammanslutningar som är verksamma inom de branscher som utbildningen är avsedd för. Kommunen ska erbjuda studie- och yrkesvägledning samt vid planeringen och genomförandet av utbildningen ta till vara deltagarnas tidigare förvärvade kunskaper och kompetens (validering). VLC- Vägledning och lärcentrum Tillhandahålla en oberoende studie- och yrkesvägledning för kommuninvånarna. Erbjuda en studiemiljö för vuxnas lärande. Årets händelser Förändringar inom verksamheten (obs t o m 31/12 2011) Den nya förvaltningen som startade i årsskiftet har medfört en del planeringsarbete men mest en osäkerhet innan allt skulle falla på plats med tjänster, arbetssätt m.m. I slutet av året förbereddes övergången in i den nya organisationsstrukturen för Utbildning och arbete där verksamhetsdelarna för Utbildning och vägledning skulle ingå. För Sfi har året präglats av förändringar som trädde i kraft under hösten 2010 men som först blev märkbara under året. Etableringsreformen som infördes i december 2010 medförde att deltagare som tillhörde reformen skulle beredas plats inom en månad. Effekterna av Sfi- bonusen började märkas under senare delen av våren. Samhällsorienteringen har förändrats och sker på modersmålet vilket har inneburit svårigheter att få tillräckligt med deltagare för att kunna starta grupper. Den öppna vägledningen som riktar sig till kommunmedborgarna har utvecklats. Servicegraden har ökats med fler dropintider och möjligheter att boka enskilda samtal.

18 Nya eller pågående projekt Vi fick ett tvåårigt projekt beviljat från Länsstyrelsen ( 37 regionala medel) för att bilda en knutpunkt i Skåne Nordost för samordning av samhällsorientering och yrkesnischad Sfi. En styrgrupp bildades under hösten och arbetet påbörjades. Avdelningen deltar sedan oktober i ett tvåårigt transnationellt Leonardoprojekt (CIVET) som leds från Finland. Projektet ska arbeta fram råd till yrkeslärare över hur man på bästa sätt kan undervisa/handleda deltagare med annat modersmål i yrkesutbildningar. Projektet hade ett uppstartsmöte i Finland i november och arbetet i respektive land har påbörjats. Samarbetsprojektet Lärlingsakademin Skåne Nordost startade i september med finansiering av region, kommuner och Esf-rådet. De medverkande kommunerna är Osby, Östra Göinge, Hässleholm, Bromölla, Sölvesborg och Kristianstad. Kristianstad kommun är projektägare och därmed ansvarig för verksamheten. Även Arbetsförmedlingen deltar i projektet. Lärlingsakademin Skåne Nordost har en projekttid som sträcker sig fram till och med december 2013 och budgeten omfattar ca 30 milj. Metodutveckling Kartläggningen som startade på Sfi under hösten 2010 har förbättrats under året med information från Studie- och yrkesvägledare och införande av individuella studieplaner. Även Studiehallen har utvecklats ytterligare med förbättrad ledning, administration och handledning. Kartläggningen och Studiehallen har avsevärt förbättrat flexibiliteten, individuella lösningar och kortat kötiderna. Det visar sig bl.a. i att antalet deltagare som klarat studieväg inom ett år från kommunplaceringen har ökat från 43 till 71. Starten av Studiehallen har också medfört att Sfi bara behövt stänga helt under två veckor på sommaren och två dagar i samband med julhelgen. Lärarna har genomfört ett kompetensutvecklings-program i Genrepedagogik som varit mycket givande och tydligt förbättrat undervisningen. Mobiliseringsfasen för Lärlingsakademin inledde projekttiden under hösten och under den fasen byggdes samarbetet och organisationen upp. Även marknadsföring och rekrytering av deltagare och företag startade. Lärlingsutbildning bygger på bra kontakter mellan skola, företag och deltagare och branscher. Därför har stort fokus varit på att hitta kontaktytor och skapa samarbeten. Det är gymnasieskolorna i de sju kommunerna som sätter betygen medan den största delen av utbildningen sker på en arbetsplats. Vid mobiliseringsfasens slut hade ca 60 företag anmält intresse av att ta emot lärlingar och 150 deltagare har anmält sig till informationsträffar om utbildningen. Studie- och yrkesvägledarna hade yrkesmässig handledning under hösten. Att vara del av och engagerad i yrkesmässig handledning är ett sätt att dels få ventilera yrkesrelaterade frågor med kollegor men också att skapa en grund för att genom gruppsamtalen utvecklas i sin yrkesroll tillsammans och vid behov hitta nya metoder som stödjer både den yrkesverksamma och verksamheten. Studie- och yrkesvägledningen har också tagit fram ett system för bokningar av enskilda samtal. Detta har medfört att besökare snabbare har kunnat få en besökstid eftersom man på ett enkelt sätt har överblick över vilka tider som är lediga.

19 Svårigheter och glädjeämnen Glädjeämnen under året för Sfi har varit att de flexibla lösningarna ökat. Statistiken från Skolverket visar att Sfi har kortare genomströmningstider än riket. Många deltagare (42) har fått Sfibonus. Anordnare av Sfi i Skåne har visat stort intresse för kartläggningen och studiehallen och det har varit flera studiebesök. Leonardoprojektet är inspirerande och kan ge nya kunskaper i Yrkessvenska. Yrkesutbildningarna har fortsatt bra resultat där över 75% av deltagarna går vidare till arbete, startar eget eller studerar vidare. Samarbetet med utbildningsanordnarna har fungerat bra. Utbildningsplatser upphandlas dels av Vuxenutbildningen och gymnasieskolorna, dels av företag och privata anordnare. Satsningar har framför allt skett inom yrkesområden där det finns jobb. Till stor glädje för de ingående kommunerna så fick vi projektet Lärlingsakademin beviljat av ESF med en total budget på ca 30 miljoner. Studerande har i större omfattning använt möjligheten att tentera på lärcentrum under 2011. Detta innebär för den enskilde att resor till studieorten där högskolan/universitetet ligger inte behöver göras. I och med detta kan kommuninvånarna studera på hemmaplan och enklare kombinera studier med familj, arbete och andra intressen/aktiviteter. En svårighet har varit att ombyggnaden av VLC-huset inte har kommit igång. Huset är i stort behov av reparation och uppfräschning. Entrén behöver handikappanpassas och den öppna ytan för besökare behöver kunna användas mer funktionellt. Ventilationen behöver åtgärdas, golvbeklädningar bytas ut, målning samt hela nätverksinstallationerna bytas ut. Problemet har varit att C4 teknik och ABK inte har kunnat komma överens om hur hyreskontraktet för huset skall skrivas. Mål och måluppfyllelse Medborgare - Personer som söker försörjningsstöd har möjlighet att träffa en studie- och yrkesvägledare inom 2 veckor. Målet är uppnått. Dialogen med socialsekreterare har utvecklats och rutiner har tagits fram. Inplanerade tider för bokningar har varit tillgängliga så att de deltagare som har haft behov av ett enskilt möte har kunnat komma inom 2 veckor. - 70% av Yrkesvux utbildningarna skall leda till självförsörjning Målet är uppnått. Ett grundläggande arbete i planeringen av utbildningsinsatser där hänsyn har tagits till arbetsmarknaden och möjligheterna att få jobb efter utbildningen har skett. En jobbkoordinator har även hjälpt deltagarna under slutfasen av utbildningen för att se hur övergången till arbetsmarknaden kan se ut. Detta har lett till att över 75% av deltagarna som har genomfört en yrkesutbildning har gått vidare anställning, starta eget eller vidare studier. Framtidsutsikter Det totala antalet deltagare på Sfi fortsätter att öka. Andelen flyktingar minskar och utgör nu bara 44 %. Det innebär att statsbidraget för Sfi minskar och belastar den kommunala budgeten mer. Antalet lågutbildade har ökat vilket också medför ökade kostnader. I halvårsskiftet startar VUX 2012 med bl.a. nytt betygssystem där även Sfi får 7-gradig betygsskala. Det finns flera faktorer som

vi ännu inte vet hur de kommer att påverka Sfi. Det pågår en utredning om Sfi peng som ska vara klar i september och en folkhögskola har aviserat att de kommer att starta Sfi redan i vår om de får betygstillstånd. Den statliga satsningen på Yrkesvux skulle enligt de första direktiven avslutas 2011. Det blev dock en förlängning även 2012-2013 men i betydligt mindre omfattning. I och med detta blir det svårt att leva upp till kommunens mål om att genomföra 100 helårsplatser inom Yrkesvux med enbart den kommunala budgeten. Satsningen på lärlingsutbildningar från staten för vuxna medför att denna utbildningsform kan utvecklas inom riket och komplettera yrkesutbildningarna inom Yrkesvux. Lärlingsutbildningar skall bedrivas i huvudsak ute på ett företag där det skall finnas en utbildad handledare. Minst 70% av utbildningen skall vara på ett företag och max 30% på en skola. Med förhoppningar om att renoveringen av VLC-huset kommer igång under året så blir lokalerna mer funktionella. Då kan verksamheten i huset utvecklas och entréfunktionen kan ses över så att deltagarna får en bättre service. När omorganisationen blir klar vid årsskiftet kommer utbildnings- och arbetsmarknadsdelarna att tillhöra samma verksamhet. Detta ger en bättre helhet och nya möjligheter för deltagarna kan skapas. Samarbetet mellan verksamheterna i förvaltningen kan utvecklas vidare och även samarbetet inom och utom kommunen. Ansvarig uppgiftslämnare: Preben Bruzelius Befattning: Verksamhetschef 20