Kvalitetssäkring på Roks kvinnojourer och tjejjourer

Kvalitetssäkring på Roks kvinnojourer och tjejjourer 2011 Hornsgatan 66, 1 tr 118 21 Stockholm Tel. 08-442 99 30 Fax 08-612 73 25 info@roks.se www.roks.se

Roks 2011 Hornsgatan 66, 118 21 Stockholm www.roks.se info@roks.se Tryck: Eko Reklam, Älmeboda 2011

Roks kvalitetssäkringsmaterial Ramdokument 1 Modell för kvalitetssäkring av Stödarbete 6 Uppsökande/förebyggande arbete 13 Opinionsbildning 19 Mallar, checklistor, utkast och underlag se USB

Kvalitetssäkring på Roks kvinnojourer och tjejjourer Ramdokument På Roks årsmöte 2010 beslutades att anta den modell för kvalitetssäkring som beskrivs nedan samt i dokumentet Modell för kvalitetssäkring av stödarbetet på Roks kvinnojourer och tjejjourer. Modellen ska fungera som ett stöd för jourerna i deras arbete med att säkra kvaliteten i sin verksamhet. Utifrån modellen utformar varje jour sina egna rutiner, metoder och arbetssätt. För de jourer som önskar finns ett USB-minne med förslag på hur mallar, checklistor och policydokument kan se ut. Uppdatering maj 2011: Roks årsmöte 2011 antog även kvalitetssäkringsmodellerna för uppsökande/förebyggande arbete och opinionsbildning. Inledning God kvalitet innebär att rätt saker görs på rätt sätt, och kvalitetssäkring är processen för att säkerställa att kvalitet uppnås. Många jourer gör redan mycket för att säkra kvaliteten på sin verksamhet. Dock har Roks hittills saknat en övergripande och gemensam modell för kvalitetssäkring. Syftet med en sådan modell är följande: Jourerna får ett verktyg för att granska och utveckla sin verksamhet. Detta är till nytta internt därför att strukturerade metoder kan förenkla arbetet. Det är också till nytta när det gäller att redovisa verksamheten externt, t.ex. i ansökningar om ekonomiskt stöd. Idag upplever många jourer att det finns en risk för att de ska konkurreras ut av bl.a. kommunala verksamheter. Genom att kvalitetssäkra sin verksamhet kan jouren visa att den både är unik och bygger på hög kompetens. 1

Att kvalitetssäkra en verksamhet innebär att säkerställa att man når de mål man formulerat och att verksamheten utförs i enlighet med övergripande riktlinjer (stadgar, värdegrund och etiska riktlinjer) samt med kompetens. Kvalitetssäkringen kan genomföras fortlöpande, efter avslutad insats och vid vissa bestämda tillfällen. Jourernas verksamhet består av tre grenar: stödarbete, uppsökande/förebyggande arbete och opinionsbildning. Den modell för kvalitetssäkring som Roks tagit fram kan tillämpas på alla grenar och beskrivs mer detaljerat i separata dokument. Nedan finns en mer översiktlig beskrivning av modellen, samt en beskrivning av jourernas verksamhet och värdegrund. Roks modell för kvalitetssäkring Kvalitetssäkring kan definieras som en strukturerad process vars syfte är att säkra kvaliteten i en verksamhet. Kvalitet är som nämnts att rätt saker görs på rätt sätt. För att man ska kunna avgöra huruvida man gör rätt saker behöver man veta vad rätt saker är, d.v.s. vad jourernas uppdrag är. Detta beskrivs i nästa avsnitt. För att säkerställa att sakerna görs på rätt sätt behöver man en beskrivning av hur det rätta sättet ser ut. Det är detta som görs i Roks modell för kvalitetssäkring. Modellen består av fyra faser: planering, utförande, kontroll och åtgärdande. Planering innebär att bestämma mål och metoder för att nå dessa mål. Målen ska stå i överensstämmelse med Roks och jourens egna stadgar. Ett mål kan t.ex. vara att se till att barn 1 får ett bra bemötande på jouren. En metod för att nå dit kan vara att avsätta en särskild person för att välkomna barnet till jouren. Utförande är själva aktiviteten där man genomför uppgiften enligt planeringen. Om man behöver avvika från det som planerats ska detta kunna motiveras. (Om t.ex. ett stödsamtal pågår längre än planerat bör man reflektera över om det berodde på att den stödsökande behövde det eller att jourkvinnan/jourtjejen hade svårt att avsluta i överenskommen tid.) 1 Barn definieras i lagstiftning generellt som alla personer under 18 år. När det gäller vilka barn jourerna kan ge stöd till har vissa jourer dock en lägre åldersgräns än 18 för pojkar. 2

Kontroll innebär att analysera insatsen. Uppfyllde man målet? Var metoden lämplig? Bör något göras annorlunda i fortsättningen? Om jouren inte uppnått det uppsatta målet är det viktigt att identifiera vad som beror på jourens insats och vad som beror på andra omständigheter. Om jouren t.ex. arrangerar en föreläsning och bara två personer kommer gäller det att avgöra om jouren har spridit informationen tillräckligt. Åtgärdande innebär att förbättra det som brustit. Om man konstaterat att något bör göras annorlunda behöver man planera och agera på ett nytt sätt nästa gång. Att åtgärda innebär också att föra kunskap vidare, dels till andra jourkvinnor/jourtjejer, dels utåt. Jourernas verksamhet och värdegrund Roks jourer är fristående självständiga föreningar med egna stadgar och målsättningar och de arbetar självständigt och under eget ansvar visavi Roks. Föreningens styrelse har det yttersta ansvaret för verksamheten. I de föreningar som har anställda har styrelsen även arbetsgivaransvar. För att bli medlem i Roks ska jourerna ha en verksamhetsplan och stadgar som överensstämmer med Roks stadgar och endast ha kvinnor/tjejer som medlemmar. 2 Kärnan i jourernas arbete är stödet till kvinnor, tjejer och barn som utsätts för mäns våld (stödarbete). Förutom detta ingår även uppsökande/förebyggande arbete samt opinionsbildning i jourernas verksamhet. Jourernas uppdrag är alltså både att stödja enskilda kvinnor, tjejer och barn och att arbeta mot manlig dominans och överordning på samhällets alla nivåer. Jourerna fungerar som fristäder från mäns våld, en plats där kvinnor, tjejer och barn kan få stöd och skyddat boende. Ideologiskt binds jourerna samman av en feministisk grundsyn med könsmaktsförståelse 3. Det unika med jourrörelsen, jämfört med myndigheter som möter samma målgrupper, är bl.a. att jourerna kan stå på kvinnans/tjejens sida och att den stödsökande kan vara anonym 4. Arbetet med att ge stöd åt kvinnor, 2 Se Roks stadgar 5. 3 Könsmaktsförståelse är en analys som beskriver att män som grupp är överordnade kvinnor som grupp. 4 Med anonymitet menas att joren inte lämnar ut stödsökandes personuppgifter utan hennes medgivande. 3

tjejer och barn utförs av jourkvinnor och jourtjejer som genomgått utbildning i kvinno- och tjejjourskunskap. Jourkvinnor/jourtjejer kan både arbeta ideellt och vara anställda på jouren. Som tidigare nämnts består jourernas verksamhet av tre grenar; stödarbete, uppsökande/förebyggande arbete och opinionsbildning. Stödarbete består bl.a. av att erbjuda stödsamtal (enskilt eller i grupp) där kvinnan/tjejen får bearbeta sina våldsupplevelser och återvinna sin självkänsla och förmåga att fatta egna beslut. En annan del är stöd vid myndighetskontakter, rådgivning i vardagsjuridik med mera. I stödarbete ingår också skyddat boende och praktisk hjälp som att skjutsa och handla. Stödarbete innefattar även att uppmärksamma den stödsökandes barn och deras behov. Uppsökande/förebyggande arbete innebär att nå ut till kvinnor och tjejer som inte på egen hand kontaktar oss. Detta kan göras t.ex. genom föreläsningar på arbetsplatser, skolor och ungdomsgårdar, genom cafékvällar och på jourens hemsida. Det sker genom att informera om mäns våld mot kvinnor, tjejer och barn. Informationen riktas både till kvinnor och tjejer som själva utsätts för våld och till deras omgivning familj, grannar, yrkesverksamma. Syftet är dels att få kvinnor och tjejer som är utsatta för mäns våld att söka stöd och dels att förbättra omgivningens bemötande av och kunskap om dem. Opinionsbildning handlar om att påverka. Roks och jourerna arbetar på olika sätt för att informera och påverka allmänhet, myndigheter och beslutsfattare om frågor som rör mäns våld mot kvinnor och barn, feminism och jämställdhet. Syftet med opinionsbildning är att öka kunskap, förändra attityder och förbättra lagstiftning. Metoder för opinionsbildning är kontakt med politiker och tjänstemän, debattartiklar, aktioner, demonstrationer, offentliga möten, föreläsningar med mera. Jourerna kan opinionsbilda på egen hand eller genom Roks. 4

Goda rutiner All verksamhet ska genomsyras av goda rutiner. Goda innebär att rutinerna är dokumenterade, aktuella, kända och tillgängliga för medlemmarna. Ett sätt för jouren att upprätthålla goda rutiner är att använda sig av olika av mallar, checklistor och policydokument. Exempel på hur dessa kan se ut finns i det USB-minne alla jourer får. 5

Modell för kvalitetssäkring av STÖDARBETET på Roks kvinnojourer och tjejjourer Inledning Stödarbetet, d.v.s. stödet till kvinnor, tjejer och barn som utsatts för mäns våld, utgör jourernas kärnverksamhet. I det här dokumentet beskrivs hur jourerna kan använda Roks modell för kvalitetssäkring i stödarbetet. Modellen har antagits av Roks årsmöte 2010 och är därmed att betrakta som ett gemensamt verktyg för alla jourer. God kvalitet innebär att rätt saker görs på rätt sätt, och kvalitetssäkring är processen som ska säkerställa att god kvalitet uppnås. Kvalitetssäkring innebär att planera och bedöma hur verksamheten genomförs och om fastställda mål uppfylls, samt att åtgärda brister. Detta kan göras både fortlöpande och vid vissa bestämda tillfällen (t.ex. vid medlemsmöten, i samtal jourkvinnor/jourtjejer emellan, efter avslutad kontakt med den stödsökande eller genom årlig utvärdering). Att kvalitetssäkra stödarbetet innebär att säkerställa att man når de mål man formulerat och att verksamheten utförs i enlighet med övergripande riktlinjer (stadgar, värdegrund och etiska riktlinjer) samt med kompetens. Kompetens uppnås genom utbildning och fortbildning i kvinnojourskunskap och annan aktuell fortbildning och forskning. Jouren bör också ha rutiner kring vilka begrepp som används och vilken förklaringsmodell vi har till våldet (mäns våld mot kvinnor, könsmaktsförståelse, feminism, normaliseringsprocessen etc.). Modellen Modellen är en beskrivning av hur jouren kvalitetssäkrar sin verksamhet. Den kan ses som en plan för hur jourens arbete organiseras eller 6

som ett verktyg för att få struktur och rutiner i verksamheten. Modellen består av fyra faser: 1. Planering - bestämma mål och metod 2. Utförande - aktivitet enligt planeringen 3. Kontroll - analysera insatsen 4. Åtgärdande - förbättra det som brustit Varje jour är självständig och bestämmer själv, utifrån vissa gemensamma riktlinjer 5, vilka mål och metoder den ska ha. Det finns dock några mål och metoder som är gemensamma för de flesta jourer (se Fas 1). Fas 1 Planering av stödarbetet I planeringsfasen fastställer jouren mål och väljer metoder för stödarbetet. Vanliga mål för kvinnojourers/tjejjourers stödarbete är: Att ge alla stödsökande ett bra bemötande (stödjande, stärkande och respektfullt) Att erbjuda en plats för samtal 6 och boende 7 där kvinnor, tjejer och barn kan känna sig trygga Att stärka den stödsökande så att hennes självkänsla ökar Att stödja kvinnan/tjejen i hennes egna beslut Att kvinnan/tjejen lämnar förövaren Jouren bör vara tydlig med vilket stöd den kan erbjuda (öppettider, resurser, kompetens etc.) både gentemot stödsökande, allmänheten och myndigheter. I planeringen ingår också att ta fram verktyg för verksamheten: Ta fram handlingsplaner, policydokument och checklistor Fastställa ramar och rutiner för jourverksamheten Ha rutiner för statistik för att synliggöra behovet och nyttan av jourer (statistik ska föras med hänsyn till tystnadslöftet och den stödsökandes anonymitet) 5 Se Roks stadgar, etiska riktlinjer och värdegrund 6 Samtal kan ske på jouren eller annan plats, via mejl/chat eller telefon 7 Gäller de jourer som erbjuder skyddat boende 7

Fas 2 Utförande av stödarbetet I utförandefasen genomför jouren stödarbetet. Jourernas övergripande metod är kvinno- och tjejjoursarbete. En grundprincip för kvinno- och tjejjoursarbete är hjälp till självhjälp. Alla stödsökande kan vara anonyma och jourkvinnorna/jourtjejerna avger ett tystnadslöfte. Undantag från tystnadslöftet bör göras om ett barn far illa eller den stödsökande kvinnan/tjejen är i fara. I kvinno- och tjejjoursarbete ingår följande metoder som riktar sig direkt till den stödsökande kvinnan/tjejen (alla jourer erbjuder inte alla metoder): Erbjuda stödsamtal (enskilt och eventuellt också i grupp) Erbjuda skyddat boende Informera om vilka rättigheter kvinnan/tjejen har och vilket stöd myndigheter och andra aktörer erbjuder, samt rådgivning i vardagsjuridik Stöd vid myndighetskontakter Praktiskt stöd, t.ex. att skjutsa och handla Dessa metoder bör utföras i enlighet med fastställda rutiner, handlingsplaner, policydokument, ramar och checklistor. Om man behöver avvika från det som planerats bör jouren fundera över anledningen till detta. I utförandefasen ingår också andra uppgifter för jouren, bl.a. att föra löpande statistik arrangera utbildning för nya jourkvinnor/jourtjejer samt fortbildning. Fas 3 Kontroll av stödarbetet Kontrollfasen är kvalitetssäkringsarbetets analysdel. Här följer jouren upp den utförda aktiviteten för att se om de fastställda målen har uppfyllts, om man har arbetat i enlighet med övergripande riktlinjer, samt om arbetet har utförts på ett kompetent sätt. Om så är fallet har god kvalitet uppnåtts. 8

Förslag på kontrollmetoder: Ställa frågor till kvinnan/tjejen Utvärderingsblankett till kvinnan/tjejen Samtal jourkvinnor/jourtjejer emellan Avstämning vid medlemsmöte Stämma av insatsen mot planeringen Föra statistik Måluppfyllelse För att lättare kunna bedöma om målen har uppfyllts kan man arbeta med indikatorer. Indikatorer är mätbara företeelser som visar indikerar hur nära målet man kommit. En enskild indikator kan inte ensam säga om målet uppfyllts utan för detta får man se till indikatorernas sammantagna resultat. Här följer några exempel på indikatorer för de gemensamma mål för stödarbete som listats ovan. Det står varje jour fritt att utveckla sina egna indikatorer: Indikatorer på att kvinnan/tjejen får ett bra bemötande: Hon får gott om tid att prata Hon känner sig trodd och respekterad Hon känner sig stärkt och att hon kan förändra sitt liv Hon får tillfälle att utvärdera jourens stöd Medföljande barn får ett bra bemötande Indikatorer på att jouren är en plats där kvinnan/tjejen känner sig trygg: Jouren och dess lokal är kvinno/tjejseparatistisk Lokalen har hög säkerhet Det finns rutiner för hur information hanteras externt och internt Jourkvinnorna/jourtjejerna har avgett tystnadslöfte Kvinnan/tjejen kan vara anonym 9

Indikatorer på att kvinnans/tjejens självkänsla stärks: Hon uppmuntras att själv kontakta myndigheter I samtal lyfter jouren fram och bekräftar bra saker som hon har gjort Hon känner att hon är värd att slippa hot och våld Hon känner att hon kan förändra sin situation Indikatorer på att jouren stöder kvinnan/tjejen i hennes egna beslut: Jouren ställer öppna frågor och låter henne berätta själv Alla beslut fattas av kvinnan/tjejen och jouren utför ingen åtgärd utan hennes tillstånd Om hon inte vill lämna relationen gör jouren det tydligt att ingen fördömer henne och att hon är välkommen att kontakta jouren igen Indikatorer på att kvinnan/tjejen lämnar förövaren: Hon håller kontakt med jouren, alternativt bor på jouren Hon ansöker om skilsmässa Hon lägger ansvaret och skulden på förövaren Hon går inte tillbaka till förövaren 8 Hon gör vad hon kan för att skydda sina eventuella barn från förövaren, bl.a. överväger hon sina möjligheter när det gäller vårdnad och umgänge. Övergripande riktlinjer Kontrollera att arbetet utförts i överensstämmelse med stadgar, värdegrund och etiska riktlinjer. Detta innebär bl.a. att: Tro på kvinnan/tjejen och hennes egen kraft att frigöra sig Ha ett feministiskt perspektiv med könsmaktsförståelse Ta utgångspunkt i kvinnors, tjejers och barns egna berättelser utan ifrågasättande Arbeta utifrån kvinnors, tjejers och barns behov och önskemål, dock inte utöver vårt uppdrag som jourkvinna/jourtjej 8 Om t.ex. en kvinna/tjej väljer att gå tillbaka till förövaren betyder det inte nödvändigtvis att jouren misslyckats. 10

Agera med den stödsökandes samtycke Bistå den stödsökande i kontakt med andra aktörer när vårt uppdrag begränsar oss Se barnen som egna individer som kan vara i behov av stöd Kompetens Alla jourkvinnor/jourtjejer ska ha kvinno/tjejjourskompetens för sitt arbete på jouren. Detta innebär flera olika saker: Utbildning: Alla aktiva jourkvinnor/jourtjejer har genomgått en utbildning i kvinno/tjejjourskunskap som arrangeras av jouren. 9 Utbildningen innehåller kunskap om bl.a.: Mäns våld mot kvinnor, tjejer och barn och dess konsekvenser Feminism och könsmaktsförståelse Roks värdegrund och etiska riktlinjer Grundläggande samtalsmetodik Kvinno/tjejgemenskap: Något som är speciellt för just kvinno- och tjejjourers stöd åt kvinnor och tjejer är att de erbjuder en kvinnogemenskap, där kvinnor och tjejer stöder och stärker varandra. I boendet och olika typer av stödgrupper kan kvinnornas/tjejernas isolering brytas och deras skuld- och skamkänslor minska genom att de känner igen sig i andra kvinnors/tjejers berättelser. Jourkvinnor och jourtjejer som själva utsatts för våld fungerar som stärkande förebilder. En kvinnoseparatistisk miljö kan ge trygghet och uppmuntra till självständighet. Individuellt stöd: Till jourerna kommer stödsökande i olika åldrar, med olika bakgrunder och resurser. Alla befinner sig i olika situationer och behöver olika stöd. Jouren ger alla kvinnor, tjejer och barn stöd utifrån deras individuella behov. Möjlighet till kreativa lösningar. Det är viktigt att ha tydliga rutiner och regler, men även att kunna se när de bör frångås. Rutiner ska inte vara begränsande eller tvingande utan ett stöd. Att jouren inte är bunden till myndigheternas arbetsformer och förordningar (jouren har t.ex. inte 9 Kvinno- och tjejjourskompetens kräver inte akademisk examen. 11

skyldighet att anmäla, utreda eller föra journaler) är en del av jourens styrka. Fas 4 - Åtgärdande av stödarbetet Genom kontrollfasen har jouren identifierat eventuella brister och möjligheter till förbättringar av jourens arbete, d.v.s. ringat in sådant som behöver åtgärdas. Detta tar man med sig till nästa planeringsfas, som alltså kan äga rum fortlöpande eller vid vissa bestämda tidpunkter. Det kan handla både om brister som är lätta att åtgärda - sådant som enkelt kan göras annorlunda nästa gång (t.ex. att agera annorlunda vid nästa stödsamtal) och om mer övergripande förbättringsmöjligheter som behöver utvecklas under en längre tid. I och med åtgärdandefasen har man knutit ihop säcken i kvalitetssäkringsarbetet och är tillbaka i fas 1. Exempel på tillämpning av modellen Om vi tittar på målet Att stärka den stödsökande så att hennes självkänsla ökar kan modellen användas så här: Planering Utförande Kontroll Åtgärdande Målet är att stärka den stödsökande. En metod är stödsamtal med kvinnan/tjejen Utför stödsamtalet enligt de mallar och rutiner som tagits fram för detta. Fråga kvinnan/tjejen hur hon upplevde samtalet eller diskutera din insats med andra jourkvinnor/tjejer. Nådde du ditt mål, d.v.s. att stärka kvinnan/tjejen? Borde något ha gjorts annorlunda: Skulle samtalet skett vid någon annan tidpunkt, på någon annan plats? Skulle du ställt andra frågor, på ett annat sätt? Är det samtalet med just den här kvinnan/tjejen som behöver förbättras eller bör jourens allmänna rutiner för stödsamtal ses över? Slutsatserna från kontrollfasen tas med till nästa planeringstillfälle. Är jouren nöjd kan man släppa frågan? Eller behöver jouren planera vidare insatser? 12

Modell för kvalitetssäkring av UPPSÖKANDE/FÖREBYGGANDE ARBETET på Roks kvinnojourer och tjejjourer Inledning Det uppsökande/förebyggande arbetet handlar om att sprida information om mäns våld mot kvinnor, tjejer och barn och om jourernas verksamhet. Syftet är dels att få kvinnor och tjejer som är utsatta för mäns våld att söka stöd och dels att förbättra omgivningens bemötande av och kunskap om dem. Informationen riktas därför till flera olika målgrupper (se nedan). I det här dokumentet beskrivs hur jourerna kan använda Roks modell för kvalitetssäkring i sin uppsökande/förebyggande verksamhet. Modellen har antagits av Roks årsmöte 2011 och är därmed att betrakta som ett gemensamt verktyg för alla jourer. God kvalitet innebär att rätt saker görs på rätt sätt, och kvalitetssäkring är processen som ska säkerställa att god kvalitet uppnås. Kvalitetssäkring innebär att planera och bedöma hur verksamheten genomförs och om fastställda mål uppfylls, samt att åtgärda brister. Detta kan göras både fortlöpande och vid vissa bestämda tillfällen (t.ex. vid medlemsmöten, i samtal jourkvinnor/jourtjejer emellan och genom årlig utvärdering). Att kvalitetssäkra det uppsökande/förebyggande arbetet innebär att säkerställa att man når de mål man formulerat och att verksamheten utförs i enlighet med övergripande riktlinjer (stadgar, värdegrund och etiska riktlinjer) samt med kompetens. Det är även viktigt att kunna föra ut budskapet på ett trovärdigt och seriöst sätt. Det finns flera målgrupper när det gäller insatser för uppsökande/förebyggande verksamhet: 13

Potentiellt stödsökande kvinnor och tjejer Yrkesgrupper som möter/arbetar kvinnor, tjejer och barn som är utsatta för mäns våld (socialtjänst, hälso- och sjukvård, polis och rättsväsende, politiker, organisationer etc.) Dagliga kontakter (arbetsgivare, skola, föreningsliv etc.) Allmänhet/privatpersoner (familj, vänner, grannar, kollegor etc.) I allt uppsökande/förebyggande arbete är det viktigt att jouren har hög kompetens (vilket uppnås genom utbildning och vidareutbildning i kvinnojourskunskap och annan aktuell fortbildning och forskning.) och att verksamheten genomsyras av Roks värdegrund och etiska riktlinjer. Jouren bör också ha rutiner kring vilka begrepp som används och vilken förklaringsmodell vi har till våldet (mäns våld mot kvinnor, könsmaktsförståelse, feminism, normaliseringsprocessen etc.). Modellen Modellen är en beskrivning av hur jouren kvalitetssäkrar sin verksamhet. Den kan ses som en plan för hur jourens arbete organiseras eller som ett verktyg för att få struktur och rutiner i verksamheten. Modellen består av fyra faser: 1. Planering - bestämma mål och metod 2. Utförande - aktivitet enligt planeringen 3. Kontroll - analysera insatsen 4. Åtgärdande - förbättra det som brustit Varje jour är självständig och bestämmer själv, utifrån vissa gemensamma riktlinjer 10, vilka mål och metoder den ska ha. Det finns dock några mål och metoder som är gemensamma för de flesta jourer (se Fas 1). Fas 1 Planering av uppsökande/förebyggande arbete I planeringsfasen fastställer jouren övergripande mål och delmål och väljer metoder för att uppfylla dessa mål. Exempel på övergripande mål som är gemensamma för alla jourer är: 10 Se Roks stadgar, etiska riktlinjer och värdegrund. 14

Mäns våld mot kvinnor, tjejer och barn ska minska Målgruppernas kunskap om mäns våld mot kvinnor, tjejer och barn ska öka Målgruppernas kunskap om jourens verksamhet ska öka Arbete kring mäns våld mot kvinnor, tjejer och barn inom kommunen ska bygga på jourens kunskap Exempel på delmål för det övergripande målet Målgruppernas kunskap om jourens verksamhet ska öka: Socialtjänsten ska känna till kvinnojourens/tjejjourens verksamhet Alla gymnasieelever ska veta var närmaste jour finns Allmänheten ska veta i vilken kommun närmaste jour finns Fas 2 Utförande av uppsökande/förebyggande arbete I utförandefasen genomför jouren det uppsökande/förebyggande arbetet. Några exempel på metoder som jouren kan använda: Besöka miljöer där det finns många kvinnor/tjejer (mammagrupper, skolor, sfi, öppna förskolan etc.) Föreläsa (på arbetsplatser, skolor, föreningar etc.) Göra och ta emot studiebesök Informera (genom informationskvällar, bokbord, öppet hus etc.) Ta fram och sprida informationsmaterial Utbilda och vidareutbilda jourkvinnor/jourtjejer Samverka med andra aktörer som arbetar med liknande frågor Leda värderingsövningar Lära ut feministiskt självförsvar Metoder bör användas i enlighet med fastställda rutiner, handlingsplaner, policydokument, ramar och checklistor. Om man behöver avvika från det som planerats bör jouren fundera över anledningen till detta. Fas 3 Kontroll av uppsökande/förebyggande arbete Kontrollfasen är kvalitetssäkringsarbetets analysdel. Här följer jouren 15

upp den utförda aktiviteten för att se om de fastställda målen har uppfyllts, om man har arbetat i enlighet med övergripande riktlinjer, samt om arbetet har utförts på ett kompetent sätt. Om så är fallet har god kvalitet uppnåtts. Förslag på kontrollmetoder: Muntlig eller skriftlig utvärdering med de som jouren föreläst för Intern utvärdering vid samtal/medlemsmöten på jouren Statistikföring Måluppfyllelse För att lättare kunna bedöma om målen har uppfyllts kan man arbeta med indikatorer. Indikatorer är mätbara företeelser som visar indikerar hur nära målet man har kommit. En enskild indikator kan inte ensam säga om målet uppfyllts, utan för detta får man se till indikatorernas sammantagna resultat. Här följer några exempel på indikatorer för de gemensamma mål för uppsökande/förebyggande arbete som listats ovan. Det står varje jour fritt att utveckla sina egna indikatorer: Indikatorer på att mäns våld mot kvinnor, tjejer och barn minskat: Den samlade erfarenheten från jourer, socialtjänst, polis, rättsväsende och sjukvård visar på en kraftig minskning av mäns våld mot kvinnor, tjejer och barn Forskning visar på en faktisk minskning av mäns våld mot kvinnor, tjejer och barn Kvinnor/tjejer som lämnat våldsamma män utsätts inte för vidare våld av mannen Indikatorer på att målgruppernas kunskap om mäns våld mot kvinnor, tjejer och barn ökat: Kvinnor, tjejer och barn som är utsatta för mäns våld får ett bra och kunnigt bemötande av socialtjänst och andra myndigheter 16

Jourens informationsmaterial finns på bibliotek, vårdcentraler, arbetsförmedlingen etc. Fler kvinnor/tjejer engagerar sig i jouren Indikatorer på att målgruppernas kunskap om jourens verksamhet ökat: Fler stödsökande kvinnor/tjejer kontaktar jouren Stödsökande har en bra förkunskap om vilket stöd jouren kan erbjuda Jourens informationsmaterial finns på bibliotek, vårdcentraler, arbetsförmedlingen etc. Fler kvinnor/tjejer engagerar sig i jouren Indikatorer på att arbete kring mäns våld mot kvinnor, tjejer och barn inom kommunen bygger på jourens kunskap: Myndigheters handlingsplaner bygger på könsmaktsförståelse Jouren bjuds in till referensgrupper och liknande och får gehör för sin kunskap Myndigheter efterfrågar jourens råd i sitt dagliga arbete Arbetsplatser, skolor etc. bjuder in jouren att föreläsa Övergripande riktlinjer Kontrollera att arbetet utförts i överensstämmelse med stadgar, värdegrund och etiska riktlinjer. Dessa omfattar bl.a. feministisk grundsyn och en könsmaktförståelse. Kompetens Alla jourkvinnor/jourtjejer ska ha kvinno/tjejjourskompetens. För att säkerställa att arbetet har utförts med kompetens tittar man på om jourkvinnorna/jourtjejerna agerat i enlighet med det som lärts ut vid jourutbildningen. Utbildningen innehåller bl.a. information om: Mäns våld mot kvinnor, tjejer och barn Feminism och könsmaktsförståelse Barn som upplever våld Roks värdegrund och etiska riktlinjer 17

Fas 4 - Åtgärdande av uppsökande/förebyggande arbete Genom kontrollfasen har jouren identifierat eventuella brister och möjligheter till förbättringar i arbetet, d.v.s. ringat in sådant som behöver åtgärdas. Detta tar man med sig till nästa planeringsfas. Det kan handla både om brister som är lätta att åtgärda - sådant som enkelt kan göras annorlunda nästa gång (t.ex. att anpassa föreläsningens innehåll till målgruppen) och om mer övergripande förbättringsmöjligheter som behöver utvecklas under en längre tid (t.ex. att ta fram ett helt nytt utbildningsmaterial om lagförändringar). I och med åtgärdandefasen har man knutit ihop säcken i kvalitetssäkringsarbetet och är tillbaka i fas 1. Exempel på tillämpning av modellen Om vi tittar på delmålet Socialtjänsten ska känna till jourens verksamhet kan modellen användas så här: Planering Utförande Kontroll Åtgärdande Målet är att socialtjänsten känner till jourens verksamhet. En metod för att nå detta mål är att jouren besöker socialtjänsten och föreläser för personalen. Föreläsningen utförs enligt de mallar och rutiner som tagits fram för detta. Utvärdering av föreläsningens utförande, innehåll och effekt. Detta kan göras på flera sätt. Ett är att återkoppla till socialtjänsten en kort tid efter föreläsningen och få deras perspektiv på föreläsningen: Var de nöjda? Lärde de sig något? Upplever de att något förändrats i deras arbetssätt? Nådde information rätt målgrupper? Positiv och negativ kritik? En annan kontrollmetod är att jouren skattar om något förändrats i socialtjänstens arbete efter föreläsningen. Slutsatserna från kontrollfasen tas med till nästa planeringstillfälle. Är jouren nöjd kan man släppa frågan? Eller behöver jouren planera vidare insatser? 11 Mallar med kriterier för jourkvinnor/jourtjejer och förslag på utbildningens innehåll finns i dokumentet 13, 14 och 21 i USB-minnet. 18

Modell för kvalitetssäkring av OPINIONSBILDNING på Roks kvinnojourer och tjejjourer Inledning Opinionsbildning handlar om att påverka. Roks och jourerna arbetar på olika sätt för att informera och påverka allmänhet, myndigheter och beslutsfattare om frågor som rör mäns våld mot kvinnor, tjejer och barn, feminism och jämställdhet. Syftet med opinionsbildning är att öka kunskap, förändra attityder och förbättra lagstiftning. Jourerna kan opinionsbilda på egen hand eller genom Roks. I det här dokumentet beskrivs hur jourerna kan använda Roks modell för kvalitetssäkring i sitt opinionsbildande arbete. Modellen har antagits av Roks årsmöte 2011 och är därmed att betrakta som ett gemensamt verktyg för alla jourer. God kvalitet innebär att rätt saker görs på rätt sätt, och kvalitetssäkring är processen som ska säkerställa att god kvalitet uppnås. Kvalitetssäkring innebär att planera och bedöma hur verksamheten genomförs och om fastställda mål uppfylls, samt att åtgärda brister. Detta kan göras både fortlöpande och vid vissa bestämda tillfällen (t.ex. vid medlemsmöten, i samtal jourkvinnor/jourtjejer emellan och genom årlig utvärdering). Att kvalitetssäkra det opinionsbildande arbetet innebär att säkerställa att man når de mål man formulerat och att verksamheten utförs i enlighet med övergripande riktlinjer (stadgar, värdegrund och etiska riktlinjer) samt med kompetens. Det finns flera målgrupper när det gäller insatser för opinionsbildande verksamhet: 19