FÖRSLAG 2004:9 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:11 av Håkan Jörnehed (v) om att landstingets anställda skall få utökade möjligheter till fysisk aktivitet och att personalen skall ges utbildning om sambandet fysisk aktivitet - hälsa Föredragande landstingsråd: Lars Dahlberg Ärendet Motionären föreslår att landstingets anställda skall få utökade möjligheter till fysisk aktivitet och att personalen skall ges utbildning om sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att anse motionen besvarad. Motionären pekar på det viktiga i fysisk aktivitet för att förbättra hälsosituationen för landstingets anställda. Friskvård är en framgångsrik förebyggande åtgärd för att öka hälsan. Därför bör den vara en integrerad del i ett systematiskt arbetsmiljö- och hälsoarbete. I landstingets hälsoplan för innevarande mandatperiod pekas också friskvården ut som en angelägen verksamhet. Med hjälp av kontinuerliga hälsobokslut kommer utvecklingen av personalens hälsa att följas upp. Därmed bör motionärens krav vara tillgodosedda. Bilagor 1 Motion 2 Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande 2003-10-14
FÖRSLAG 2004:9 2 Behandling i landstingsstyrelsen Landstingsrådsberedningen behandlade ärendet den 29 oktober 2003. Landstingsstyrelsen behandlade ärendet den 11 november 2003. Ärendet och dess beredning Håkan Jörnehed (v) har i en motion (bilaga), väckt den 13 mars 2001, föreslagit landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta uppdra åt Landstingsstyrelsen att utreda hur all landstingets personal och även all personal inom företag som på entreprenad utför tjänster åt landstinget skall få utökade möjligheter till fysisk aktivitet bl a under arbetstid, att uppdra åt Landstingsstyrelsen att anordna utbildningsmöjligheter för all personal om sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa. Ärendet har remitterats till landstingskontoret. Landstingsdirektören har i tjänsteutlåtande den 14 oktober 2003 (bilaga) föreslagit landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att anse motionen besvarad.
FÖRSLAG 2004:9 3 Bilagor Motionen Regeringen har utsett år 2001 till fysiskt aktivitetsår under mottot Sätt Sverige i rörelse! Det är ett riksomfattande projekt för ökad fysisk aktivitet, där bl.a. arbetslivet och hälso- och sjukvården avses spela en central roll. Bakgrunden till motionsåret är att en växande andel av landets befolkning inte rör på sig tillräckligt mycket och därmed löper allt större risk att drabbas av sjukdomar och ohälsa. Många sjukdomar har ett klart samband med för lite motion. Det gäller t ex hjärtsjukdomar, s.k. åldersdiabetes, benskörhet, högt blodtryck, sömnstörningar, måttliga psykiska besvär som stressrelaterade sjukdomar och många fallolyckor bland äldre. Fortsätter utvecklingen som hittills kan landstinget se fram emot betydligt ökade vårdkostnader. Det finns även negativa skillnader mellan sociala grupper vad gäller motionsvanor och möjligheter till fysisk aktivitet. Lågutbildade både äter sämre och motionerar mindre. I en del fall kan fysisk aktivitet vara alternativ till så kallade livsstilsläkemedel, som bidrar till de kraftigt ökade medicinkostnaderna. Utöver det starka sambandet mellan otillräcklig fysisk aktivitet och risken att drabbas av olika sjukdomar finns ett klart samband mellan motion och arbetskapacitet. Det har gjorts olika beräkningar av vad skillnaden kan betyda i företagsekonomiska termer. Arbetarskyddsnämnden redovisar (G. Andersson m.fl. Lönsam friskvård Effektivare företag ) att ett företag med 300 anställda som investerar 500 000 kronor årligen i friskvård gör en direkt vinst om korttidsfrånvaron därmed minskar med en dag per anställd, eller om arbetseffektiviteten ökar. För landstingets del, som har så många anställda, och där antalet sjukdagar ökar skulle det alltså vara mycket lönsamt om korttidsfrånvaron kunde minska. Och det skulle kunna ske om landstingets personal fick tillgång till utökade möjligheter till regelbunden friskvård. Tyvärr räcker det inte med att enbart propagera och informera för att människor ska börja aktivera sig. Trots årtionden av motionspropaganda går ju utvecklingen åt fel håll. Den slutsats som kan dras av detta är att det inte är meningsfullt att påverka människors vilja och attityd till fysisk aktivitet om de inte ges reella möjligheter till att utöva aktiviteten. Därför krävs att ansvaret inte bara läggs på den enskilde. Alla måste ta ett gemensamt ansvar
FÖRSLAG 2004:9 4 för att undanröja hindren och skapa nya möjligheter och nytt utrymme för den enskilde till fysisk aktivitet. Det hälsosamma valet måste göras enklare. Det omfattande projekt för ökad fysisk aktivitet Sätt Sverige i rörelse som genomförs i år inkluderar en direkt uppmaning till landets alla privata och offentliga arbetsgivare, till fackliga respektive branschorganisationer, till myndigheter och ansvariga inom kommunala verksamheter att agera. Den anställde måste ges tid och förutsättningar i arbetet till fysisk aktivitet och det måste bli lättare att kunna vara fysiskt aktiv på fritiden. Först då kan fysisk aktivitet bli en realitet för de många som idag mer eller mindre tvingas till alltför stor passivitet. Stockholms läns landsting måste mot bakgrund av både sitt sjukvårdsansvar och sitt ansvar som länets störste arbetsgivare ta ett direkt ansvar för att öka personals hälsa genom att de får utökade motionsmöjligheter. Men landstinget skulle också kunna utnyttja sin egen personal till att förmedla ett hälsobudskap genom att ge den utbildning om sambandet mellan fysisk motion och hälsa. Personalen skulle kunna få utbildning både för att öka sin egen kunskap i att leva mer hälsoriktigt och för att kunna förmedla denna kunskap till länets innevånare. Personalen skulle till länets innevånare kunna förmedla landstingets mål när det gäller hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Jag föreslår att landstingsfullmäktige beslutar att uppdra åt Landstingsstyrelsen att utreda hur all landstingets personal och även all personal inom företag som på entreprenad utför tjänster åt landstinget skall få utökade möjligheter till fysisk aktivitet bl a under arbetstid att uppdra åt Landstingsstyrelsen att anordna utbildningsmöjligheter för all personal om sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa. Stockholm den 13 mars 2001 Håkan Jörnehed
FÖRSLAG 2004:9 5 Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande Bakgrund Landstingsfullmäktige beslutade den 9 september 2003 att anta landstingets hälsoplan för 2003-2006, till stöd för förvaltningarnas och bolagens och arbetsmiljö- och hälsoarbete, att uppdra åt landstingskontoret att utarbeta en modell för hälsobokslut samt att under hösten och vintern 2003-2004 genomföra en serie dialogkonferenser med framför allt grupper av medarbetare inom hälso- och sjukvården. Synpunkter från landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsstyrelsens förvaltning instämmer i motionärens beskrivning av hur investeringar i friskvård kan ge positiva effekter i form av ökad trivsel och minskad ohälsa. I förvaltningarnas/bolagens arbete med att skapa hälsofrämjande arbetsplatser ingår satsningar på friskvård som en naturlig del. Genom hälsoplanen har landstinget fått ett viktigt instrument för att vidareutveckla arbetsmiljö- och hälsoarbetet. Det förebyggande arbetet skall bedrivas i enlighet med hälsoplanens vision och övergripande mål och konkretiseras i form av lokala handlingsplaner. Ansvaret för att utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet och främja medarbetarnas hälsa åvilar respektive nämnd, styrelse och bolag. I förvaltningarnas/ bolagens förebyggande arbetsmiljöarbete ska arbetet med s.k. friskfaktorer prioriteras; d v s vad som karakteriserar arbetsplatser med ett positivt arbetsklimat, låg sjukfrånvaro och få arbetsskador. Exempel från förvaltningar och bolag Bokslutsuppföljningen av landstingets arbetsmiljö- och hälsoarbete ger många exempel på avlutade, pågående eller planerade projekt med den inriktning som motionären förespråkar. Flera sjukhus har utifrån Folkhälsoinstitutets program Sätt Sverige i rörelse genomfört projekt eller aktiviteter. Ett exempel är Norrtälje sjukhus som blev hälsodiplomerade i juni 2002. Dalens geriatriska klinik har utsett friskvårdombud på alla arbetsplatser och Rosenlunds geriatriska klinik har permanentat sitt friskvårdsprojekt med en heltidsanställd friskvårdsgymnast. Södersjukhuset har drivit kampanjen Med hjärtat som motor och Karolinska sjukhuset har genomfört friskvårdsveckor med hälsomål i matsalen, seminarier i aulan och orientering i parken. Huddinge sjukhus
FÖRSLAG 2004:9 6 arbetar förebyggande med friskvård och ger ut personaltidningen Hälsotrycket. Folktandvården deltar i Stegtävlingen som innebär att personalen med hjälp av stegräknare ska tävla om att röra på sig så mycket som möjligt under ett antal veckor. Syftet med friskvårdskonceptet är att få in vardagsmotion i det dagliga livet I början av sommaren hade 500 medarbetare varit med i tävlingen, och i oktober 2003 hade gruppen utökats till 1000 medarbetare. Slutsatser I hälsoplanen redovisas de koncerngemensamma resurser inom arbetsmiljöoch hälsoområdet som bland annat innebär att nyckelpersoner erbjuds landstingsgemensam kompetensutveckling inom områden som rehabilitering, ledarskap, friskvård, arbetsorganisation och arbetstider. Av koncernuppföljningen följer att förvaltningar och bolag i personalbokslut/personalavsnitt/hälsobokslut skall redovisa om verksamheten årligen ordnat kompetensutveckling inom arbetsmiljö- och hälsoområdet för chefer/arbetsledare. Landstingsstyrelsens förvaltning kan därmed konstatera att implementeringen av landstingets hälsoplan möjliggör den utveckling av landstingets hälsofrämjande arbete med fokus på fysisk aktivitet som motionären föreslår.