Hur europeisk och nationell lagstiftning påverkar kvinnors företagande

Hur europeisk och nationell lagstiftning påverkar kvinnors företagande

Insatsområde 1 - Entreprenörskap och innovativa miljöer Hur europeisk och nationell lagstiftning påverkar kvinnors företagande Verksamhetsbidrag för Winnet Uppland Resurscentraprogrammet, Tillväxtverket Programtid 2013 2015 Ärendeid: 00174951 Programtid: 2013 2015 Projektägare: WUHU ekonomisk förening Org.nr 769621-6865. CFAR: 49942196 Adress: Bergsbrunnagatan 22, 753 23 Uppsala www.uppland.winnet.se Verksamhesledare: Åsa Jern och Katarina Lundgren Rapportskrivare: Jannie Lehman & Johanna Brunzell Begby på uppdrag av Winnet Uppsala Tryck: Kph, Uppsala 2015 Grafisk form: Träd Reklam

Kvinnors företagande är en outnyttjad resurs Enligt Fördraget om Europeiska Unionens Funktionssätt ska EU undanröja brister i jämställdheten mellan kvinnor och män och aktivt arbeta för att främja jämställdheten mellan könen. Kommissionen hävdar att kvinnors företagande är en outnyttjad resurs som skulle kunna bidra till EU:s konkurrenskraft i den globala ekonomin. Dir. 2010/41/EG förbjuder direkt eller indirekt diskriminering på grund av kön. Genom direktivet beviljas egenföretagande kvinnor för första gången på EU-nivå ersättning för graviditet och moderskap. Kommissionen har konstaterat att kvinnor som driver företag stöter på fler svårigheter än de manliga motsvarigheterna. Kommissionen vill att medlemsstaterna ska skapa strategier för att öka antalet företagande kvinnor och genomföra en politik som gör det lättare att balansera yrkesoch privatlivet. Medlemsstaterna ska även göra årliga sammanställningar gällande kvinnors företagande för att EU ska kunna kontrollera hur gällande regler följs och att uppställda mål uppnås. Sverige har uppnått sysselsättningsmålet som uppställts i Europa 2020. Målet är 75 % och Sverige hade år 2014 80 % vilket är en av de högsta i EU och Europa-37. Endast 13 % av de sysselsatta männen och 6 % av de sysselsatta kvinnorna är företagare. Sverige är bland de lägst rankade länderna i Europa-37 när det gäller kvinnors företagande. Sverige är bland de högst rankande när det gäller så kallade kombinatörer. Direktiv Binder alla eller några medlemsstater till specifika mål. Ett direktiv ska införlivas i nationell rätt. Europa 2020 en strategi för att skapa hållbar och modern ekonomi. Europa-37 EU:s medlemsstater samt Albanien, Island, Israel, Lichtenstein, Makedonien, Montenegro, Norge, Serbien och Turkiet. Kommissionen Föreslår nya lagar och ser till att lagarna efterlevs av medlemsstaterna. Hur europeisk och nationell lagstiftning påverkar kvinnors företagande 3

Kvinnors bristande möjligheter inom näringslivet 2011 konstaterade regeringen att det finns stora brister i kvinnors möjligheter att komma in och stanna kvar på arbetsmarknaden och i näringslivet samt att kombinera arbets- och privatlivet. I ett slutbetänkande från 2015 konstaterades det att det saknas samordning, styrning och kontinuitet i politiken på området gällande jämställdhet i arbetslivet. Det efterlyses i detta betänkande en tydligare användning av statens normerande makt för att främja jämställdhet på arbetsmarknaden och inom näringslivet. Två viktiga områden identifierades som särskilt viktiga för jämställdhet på arbetsmarknaden: tiden på och ersättningen för arbetet. Företag ledda av kvinnor är i betydligt mindre utsträckning mottagare av kapitalstöd än företag ledda av män. Den andel av de statliga kapitalstöden som går till kvinnor är oproportionerligt lågt till den totala mängd kvinnor i Sverige som driver företag. Kvinnor söker och/eller beviljas mindre belopp än män. Diskrepansen mellan könen sker inte vid beviljandet av stöden utan redan vid berättigandekriterierna som uppställs genom lagar och föreskrifter. Förarbeten En av de svenska rättskällorna. Förarbeten ligger till grund för nya lagar och används bland annat av domstolar för att tolka lagstiftarens vilja vid tillämpning av lagen. Slutbetänkande Ett av förarbetena. Statens normerande makt Styrning av samhällsnormer genom lagstiftning och riktlinjer. 4 Hur europeisk och nationell lagstiftning påverkar kvinnors företagande

Brist på nätverk och förebilder, inte ambitioner Kvinnor har lika stor, eller till och med större, tillväxtambitioner än män. Traditionella studieval bidrar till föreställningar om vad de olika könen är mest lämpade för och detta bidrar till diskriminering och missgynnande på arbetsmarknaden. Kvinnor som väljer att utbilda sig inom mansdominerade branscher väljer ofta att inte starta upp företag inom dessa branscher. Kvinnor inom mansdominerade branscher möts i vissa fall med skepticism av potentiella klienter, arbetspartners och andra aktörer på marknaden. Det finns en högre misstro mot kvinnor från finansiella aktörer och det är svårare för kvinnor att få tillgång till investeringar. Många kvinnor tror att de inte kan starta företag eller vara entreprenörer, vilket kan bero på brist på nätverk och förebilder. Fler pojkar än flickor anger att de får uppmuntran och kunskap om företagande i skolan. Hur europeisk och nationell lagstiftning påverkar kvinnors företagande 5

Genuskontrakt Genuskontrakt teoretiskt ramverk för att förklara maktstrukturer och isärhållandet av könen. Genuskontrakten har diskuterats av lagstiftaren i tre decennier. Kvinnor och män har olika förutsättningar för makt och inflytande på en rad olika samhällsområden. Kvinnors höjda utbildningsnivå återspeglas inte i lönesättningen. Sverige har en av de mest könssegregerade arbetsmarknaderna i världen. Kvinnor utför majoriteten av det obetalda hemarbetet, vilket innefattar hushållsarbete, omsorg av barn och äldre anhöriga. Dubbelt så många äldre över 75 år fick sin omsorg av en anhörig som av hemtjänsten. 77 % av dessa anhörigvårdare är kvinnor. Kvinnor tar ut majoriteten av föräldraförsäkringen. Var femte företagande kvinna tog dock endast ut föräldraledighet i högst en månad. Företagande kvinnor upplever att det är svårt att få sin sjukpenningsgrundade inkomst (SGI) fastställd. Svensk lag strävar efter att vara könsneutral men de socia la normerna hindrar dock lagen från att vara detta i praktiken. 1864 Kvinnor och män får samma rätt till näringsfrihet 1960-talet Folkpartiet gör könskonflikten till en valfråga 1970 Hemmafruförsäkringen blir hemmamakeförsäkring, sambeskattningen försvann 1973 Giftermålsbalken reformerades vilket gav pappor möjligt att ansöka om vårdnad av sina barn. 1975 Mödraförsäkringen ersattes med föräldraförsäkringen 1976 Gemensam vårdnad infördes i föräldrabalken 6 Hur europeisk och nationell lagstiftning påverkar kvinnors företagande

Vi föreslår: Sverige måste erkänna att vi inte är så jämställda som vi vill påstå. Många individer, arbetsplatser och organisationer menar att ojämställdhet inte rör dem då de inte upplever någon ojämställdhet i deras vardag. Uppmuntra elever i grundskolan att välja den utbildning de har fallenhet för och inte vad som förväntas av dem på grund av deras könstillhörighet. Delegationen för jämställdhet i arbetslivet har kommit med förslag till lagändring när det gäller föräldraförsäkringen samt årsredovisningslagen. Förslagen är ett steg i rätt riktning men frågan är om de är tillräckligt effektiva och om de inte är för försiktiga. Hur europeisk och nationell lagstiftning påverkar kvinnors företagande 7