RAPPORT Översiktlig design och systemlösning Höghastighetsjärnväg Jönköping-Malmö Teknisk PM - Kalkyl Projektnummer: 2015/150444 2015-12-01
TMALL 0004 Rapport generell v 1.0 Trafikverket Postadress: Region Syd, Box 543, 291 25 Kristianstad E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Översiktlig design och systemlösning Höghastighetsjärnväg Jönköping-Malmö Teknisk PM - Kalkyl Författare: WSP Sverige AB Dokumentdatum: 2015-12-01 Version: 1.0 Projektnummer Trafikverket: 150444 Kontaktperson: Sofia Bremer, Trafikverket 2
Innehållsförteckning FÖRORD... 4 1. SYFTE... 5 2. PROJEKTET... 5 2.1 Syfte med projektet... 5 2.2 Projektets omfattning... 6 1.1 Tekniska förutsättningar... 11 2. KALKYLFÖRUTSÄTTNINGAR... 11 2.1 Kalkylarbetets genomförande... 11 2.2 Underlag... 12 2.3 Omfattning... 12 2.4 Avgränsning... 18 2.5 Alternativa kalkyler... 18 2.6 Samband och avgränsningar mot andra projekt... 18 2.7 Finansiering... 19 2.8 Tidplan... 19 2.9 Planerade provisorier/trafikomläggningar... 19 2.10 Fasta förutsättningar... 19 2.11 Planeringsreferens... 19 3. RISKER... 19 4. BILAGOR... 20 3
Förord Trafikverket har fått i uppdrag av regeringen att planera för höghastighetsjärnväg Stockholm -Göteborg och Stockholm-Malmö. Sträckorna Linköping-Borås och Jönköping-Malmö utgör delar av detta och är i ett tidigt utredningsskede, dessa utredningar kommer att redovisas som så kallade studier. Som en första del av utredningsarbetet för delen Jönköping-Malmö har en översiktlig principstudie genomförts för att kartlägga tänkbara och relevanta systemlösningar. Rapporten från detta arbete benämns Översiktlig design och systemlösning och kommer att utgöra underlag för det fortsatta utredningsarbetet. I rapporten redovisas funktioner och krav som den nya järnvägen skall uppfylla. Dessa är kopplade till styrande dokument som finns för höghastighetsjärnväg, landskapsknutna förutsättningar och relevanta miljöaspekter. I arbetet med Översiktlig design och systemlösning har en geografisk avgränsning gjorts till ett översiktligt utredningsområde. Målsättningen har varit att inom detta översiktliga utredningsområde skall tänkbara systemlösningar återfinnas baserat på de systemtekniska funktioner som har identifierats. Arbetet med Översiktlig design och systemlösning är också en första del för att succesivt analysera de effekter och konsekvenser som föreslagna lösningar och funktioner har avseende miljö. Det har även utgjort underlag för en grov kostnadsindikation och underlag för en osäkerhetsanalys avseende kostnader. Detta dokument utgör bilaga till ovan beskrivna rapport. 4
1. Syfte Syftet med denna dokumentation är att öka kvaliteten, förståelsen och spårbarheten av underlagskalkylen. Nedan beskrivs kalkylförutsättningar med gjorda antaganden samt projektets syfte, omfattning, bakgrund, nuvarande status, avgränsningar osv. 2. Projektet Objektsnamn: studie för höghastighetsbana delen Jönköping-Malmö Objektsnummer: 2015/150444015/2015/2945529455 Uppdragsnamn: Översiktlig design och systemlösning Höghastighetsjärnväg Jönköping-Malmö Uppdragsnummer: 10214041 Skede: Utredningsalternativ: Översiktlig design US1, US2, US5_VÄST 2.1 Syfte med projektet Regeringskansliet har gett Sverigeförhandlingen i uppdrag att arbeta för medfinansiering av höghastighetsjärnväg mellan Stockholm och Göteborg/Malmö. I kansliets uppdrag ingår också att arbeta för att öka kollektivtrafiken, förbättra tillgängligheten och öka bostadsbyggandet i storstadsregionerna. Totalt ska infrastruktursatsningar runt om i Sverige möjliggöra byggandet av cirka 100 000 nya bostäder. Trafikverket har fått i uppdrag att ta fram de underlag och de analyser som behövs när det gäller olika sträckningar för höghastighetsjärnvägarna. Den här studien syftar till att: - ta fram underlag till Sverigeförhandlingen som säkerställer att det finns en sträcka som är möjlig att bygga på inom aktuellt område. - ta fram underlag till den nationella infrastrukturplanen 2018 för ny höghastighetsbana på den ca 30 mil långa sträckan mellan Jönköping och Malmö. - ta fram underlag som medger en effektiv planläggningsprocess. Studien ska ligga till grund för val av sträckningskorridor mellan Jönköping och Malmö och val av stationer. I valet kommer hänsyn att tas till landskapets känslighet och potential, kostnadspåverkan, miljökonsekvenser, sociala konsekvenser, samhälls- och regionalekonomiska konsekvenser och påverkan på tillgänglighet. Studien kommer också att innehålla underlag för lämpliga tider och etappindelningar. 5
Som underlag till studien har sex stycken olika tekniska PM tagits fram. Detta tekniska PM: PM Kalkyl utgör en del i detta arbete. 2.2 Projektets omfattning Studien omfattar nybyggnad av höghastighetsjärnväg på sträckan Jönköping Malmö. Utredning av stationsläge i Jönköping ingår ej i denna studie. På sträckan Lund-Malmö är utgångspunkten att befintligt spår kommer att vara utbyggt till 4 spår när höghastighetsspåren är utbyggda, förutom passagen Lund C till Högevall för vilket tas höjd för i detta projekt. Geografisk avgränsning Utifrån storskaligheten i studien behöver man arbeta med flera olika geografiska nivåer. Tre huvudsakliga geografiska avgränsningar har identifierats, se figur nedan. Den första avgränsningen rör hela utredningsområdet och berör förutsättningar och konsekvenser på en övergripande nivå, t.ex. när det gäller landskapets förutsättningar, omvärlds- och marknadsfrågor och miljöaspekter.under studien kommer flera utredningsstråk att identifieras och studeras. Därför kommer en geografisk avgränsning som följer respektive stråk att tillämpas i studien. Vidare kommer studien att studera stationslägen i de samhällen som kan komma att utgöra knutpunkter. För dessa kommer bedömningar på en mer detaljerad nivå att genomföras. Figur 1 Utredningsområdet Utredningen omfattar följande teknikområden: Översiktligt system Tar fram övergripande systemlösningar utifrån olika trafikeringsantaganden. Underlagen ska kunna användas för bedömning av vilka alternativ som ska utredas vidare. Järnvägssystem 6
Tar fram översiktligliga systemlösningar för järnvägssystemet innehållande kraftförsörjning, trafikledningssystem, tele, banutformning samt anslutningar mot befintligt järnvägssystem. Anläggning Tar fram en översiktlig systemlösning för anläggande av banunderbyggnad och undergrund. Bedömt behov av grundläggning och markförstärkning med tillhörande anläggningar. Landskap Tar fram en landskapsanalys som ska fungera som ett planeringsunderlag och skapa förstående för landskapets känslighet och möjligheter. Miljö Sammanställer förutsättningar för kultur- och naturvårdsintressen. Bedömer konsekvenser och effekter av olika utredningsalternativ. Kalkyl Dokumenterar och bedömer i samråd med beställaren den totala kostnaden för projektet.projektet är en del av höghastighetssystemet i Sverige. Detta projekt har ett gränssnitt mot ÅVS Linköping Borås. Tre beräkningslinjer har kalkylerats och beskrivs i detta PM. I nedan bild beskrivs de tre beräkningslinjerna schematiskt. US1 går från Jönköping via Skillingaryd, Värnamo, Ljungby och Helsingborg till Lund. US2 går från Jönköping via Skillingaryd, Värnamo, Ljungby och Hässleholm till Lund. US5 går från Jönköping via Växjö, Älmhult och Hässleholm till Lund. 7
Alla tre linjerna har en kopplingspunkt som definierats väster om Jönköping, vid km 361+000. 8
De olika begränsningslinjerna ansluter befintligt spår strax innan Lund C och fortsätter därefter på befintliga (framtida utbyggt 4 spår) till Malmö C. Den nya järnvägen kommer att vara dubbelspår. Längden för de olika beräkningslinjerna från kopplingspunkten väster om Jönköping till Lund är: US1 270 km US2 246 km US5 (väst) 278 km Från Lund till Malmö är det samma sträcka för alla alternativ. På denna sträcka sker ingen utbyggnad mer än vissa åtgärder i Malmö C och Lund C Högevall. För respektive beräkningslinje har ett antal stationer bedömts byggas. Stationen anläggs på linjen och har följande schematiska utformning, med sidospår stannande tåg och sidoplattformar. Stationerna byggs också med växelförbindelser för att tåg ska kunna ta sig mellan huvudspåren. Stationerna ligger på ett avstånd så att det inte behövs andra växlingsmöjligheter på sträckan. 9
Nedan beskrivs vilka stationer som finns på respektive sträcka. Det finns också mindre orter som passeras där den nya järnvägen kommer att innebära omläggning av vägar mm. Dessa beskrivs också nedan. Stationer på US1: Orter som passeras är där järnvägen kommer att påverka vägar mm är Dalhem och Pålstorp. Stationer på US2: Orter som passeras är där järnvägen kommer att påverka vägar mm är Norra Rörum. 10
Stationer på US5: Orter som passeras är där järnvägen kommer att påverka vägar mm är Månsarp och Norra Rörum. Gemensamma stationer Från Lund till Malmö kommer höghastighetstågen att trafikera de befintliga spåren. Mellan Högevall till Malmö är förutsättningen att de befintliga spåren är utbyggda till 4 spår. Utifrån rapporterna Förenklad studie Fyrspår Flackarp-Högevall, 2014-01-28, Kapacitetsutredning Lund Flackarp, daterad 2011-05-02 och PM Järnvägstunnlar i Lund, 2009-02-03 görs antagandet att det behövs fyrspår mellan Lund C och Högevall. I denna kalkyl har kostnader för alternativet markförlagda spår i Lund C antagits. 1.1 Tekniska förutsättningar Utredningen sker på övergripande nivå med utgångspunkt från Teknisk systemstandard för höghastighetsbanor (TDOK 2014:0159) innehållande dimensioneringsförutsättningar för höghastighetsbanor i Sverige. För kalkylen har även erfarenheter från internationella höghastighetsprojekt inarbetats. Utgångspunkten för projektet är att restider mellan Stockholm och Malmö på 2 timmar och 30 minuter ska uppnås. För detta dimensioneras anläggningen för hastigheter på 320 km per timme. 2. Kalkylförutsättningar 2.1 Kalkylarbetets genomförande Underlagskalkylen följer Trafikverkets normer gällande framtagning av kalkyler. Avstämning med teknik ansvariga inom mark anläggning genomgång. 11
Kalkylunderlag har tagits fram utifrån att mängder för olika teknikområden för de tre beräkningslinjerna har tagits fram. 2.2 Underlag Mängdberäkningarna är baserade på från fotogrammetriskt kartmaterial och Google Earth, som har beräknats mot en schabloniserad normalsektion. Detta innebär att massorna inte är optimerade och osäkra. Bergnivåer är tolkade utifrån profiler och geotekniskt underlag. Arbetet är baserat på tidigare framtagen geometri för respektive stråk och ingen revidering har gjort av varken horisontal eller vertikalgeometri. Vissa orimligheter har upptäcks som till exempel att profilen ligger flera meter över marknivå i korsningen med ett befintligt flygfält. Problematiken med detta är ej med i kalkylen. Kalkylens prissättning baseras på att masshanteringen balanseras lokalt och att transport avstånd kan optimeras. Några geotekniska undersökningar ingår inte i uppdraget. Geotekniska förstärkningsåtgärder är bedömda genom studier av befintliga geotekniska karteringar. För grundläggning av byggnadsverk är bedömningen att detta sker genom pålning eller utbredda plattor på grusbädd. Fyra olika brotyper utgör grund för bedömningen av kostnader per meter bro, se skisser under block 6.2. 2.3 Omfattning Block 1 Projektadministration Bedömd kostnad 10% 13% 17% -satser av block 5 till 7. Den bedömda kostnaden utgår från uppföljning av projekt inom branschen. Block 2 Utredning/planering Bedömd kostnad 1% 2% 3% -satser av block 5 till 7. Den bedömda kostnaden utgår från uppföljning av projekt inom branschen. Block 3 Projektering Baseras på uppföljning av stora projekt antagen kostnad: 2%/3 %/5 %. Block 4 Mark- och fastighetsinlösen Ett område med en bredd av 60 meter längs hela sträckan markvärdet inkluderat med övriga fastighetskostnader är grovt uppskattat till 30 kr/m². En studie markvärdet och fastighetskostnader bör ske i nästa skede. 12
Block 5 Miljöåtgärder Miljöåtgärder i form av föroreningar, skydds- och kompensationsåtgärder är åsatta lika värden för samtliga sträckningar, vilket framgår av kalkylsammanställningen. Bullerskärmar är aktuellt att utföra dessa måste dimensioneras för belastningseffekter från passerande höghastighetståg med en höjd av 4.5 meter. Skyddsåtgärder (skydd för grundvattentäkter) Har inte beaktats i kalkylen Block 6 Mark- & anläggningsarbeten inkl. geoteknik, kanalisation, samt byggnadsverk Nedan följer principer för hur mängdningen av markanläggningen har genomförts. Tätorter Större tätorter har hoppats över, men noterats. Mängdas senare som 1 st tätort Fyllning/Bank Fyllning (bank) inträffar då RÖK ligger över befintlig mark. Om RÖK skulle ligga bara några dm över bef. mark så säger vi för enkelhetens skull att hela tjockleken av frostskyddslagret (underballasten) ligger på befintlig mark (så slipper vi beräkna en liten schakt volym i detta fall). Frostskyddslagrets tjocklek sätter vi till 1.4 m vid skärning i jord. Längden på fyllningen har bestämts med ca 50 m noggrannhet. En representativ höjd på fyllningen hf har bestämts (bara genom att uppskatta, inte räkna ut, säg på 0.5-1 m noggrannhet). Kortare delsträckor än c:a 200 m gör vi inte. Avdrag för broar gjordes ej vid mängdning, detta avdrag har gjorts senare när brolängderna var kända. Exempel: 361+000 361+500 ger längd 500 m. Representativ hf=3 m. Volymen blir 30 000m3. 361+500 362+600 ger längd 1100 m. Representativ hf 4 m. Volymen blir 96 800 m3 362+600 362+800 ger längd 200 m. Representativ hf 4 m. Volymen blir 17 600m3. 13
Jordskärning Jordskärning inträffar då RÖK ligger under befintlig mark (eller rättare då underkant frostskyddslager hamnar under befintlig mark). Vid små skillnader mellan RÖK och befintlig mark förenklar vi så att hela frostskyddslagret ryms ovanpå befintlig mark så vi inte får någon liten schaktvolym att beräkna. Längden på fyllningen bestämdes med c:a 50 m noggrannhet. Representativ höjd på schakten hj bestämdes och därefter beräknades schaktvolymen. Det blir en schaktvolym men även en fyllningsvolym för frostskyddslagret. Exempel: 362+800 363+400 ger en längd på 600 m. Representativ hj=4 m. Schaktvolymen blir 113 760 m3 och fyllningen blir 14 112 m3 Bergskärning Bergskärning inträffar då RÖK ligger så djupt att vi hamnar under berget som antas ligga 5 m under markytan. Vid små skillnader mellan RÖK och bergytan förenklar vi så att frostskyddslagret hamnar ovanpå berget så det inte behöver beräknas någon bergschakt. Frostskyddslagrets tjocklek sätter vi till 0.5 m vid berg. Längden på fyllningen bestämdes med c:a 50 m noggrannhet. En representativ höjd på schakten hb bestämdes och därefter beräknades schaktvolymen. Det blir en schaktvolym även för jord samt även en fyllning att beräkna. Exempel: 363+850 364+150 ger en längd på 300 m. Säg att representativ jordtäckning är4 m på den sträckan. Ger jordschakt 47160 m3, bergschakten bedöms finnas på 100 m längd med 2 m representativt djup. Ger volymen 6401 m3. Fyllningen på 300 m längd blir 2250 m3. En slutlig kontroll gjordes för att säkerställa att total längd skärning + längd bank + längd bro sammanfaller med total längd järnväg räknat från beräknad startpunkt till beräknad slutpunkt. Trummor Trummor förutsätts enbart ligga på sträckor med bank. c/c 200 mm, dvs. antalet trummor = totalsträcka bank / 200 m Dränering Dränering ligger på vardera yttersida om spåret vid skärning samt mellan spåren på hela sträckan inkl. broar. Dvs. total längd dränering = 2 ggr sträcka skärning + total sträcka järnväg 14
Skogsavverkning Områden där järnvägen passerar skogsmark inventerades med hjälp av Google Earth där linjerna hade lagts in. Total längd summerades och en bredd på 100 m antogs. Block 6.1 Markarbeten Järnväg Rivnings- och flyttningsarbeten samt avverkning och röjning är kostnadsbedömda efter jämförelse med motsvarande andra projekt. Förstärkningslager, underballast och stenmaterial till erosionsskydd beräknas delvis komma från krossning av det egna losshållna berget. Block 6.2 (Väg/Järnväg) Byggnadsverk/konstbyggnader Vid bedömning av brokostnaderna bör också hänsyn tas till att det finns en osäkerhet i utformningen av längden på broarna. Antalet broar är grovt tolkat från profiler och övrigt underlag. Extra kostnader för gestaltning av broarna är ej inkalkylerade. Nedan redovisas skisser för brotyperna 1-4. Brobredd är vald till samma som på projket Ostlänken 12.3 meter. Typ 1 15
Typ 2 12.3 m Typ 3 12.3 m Typ 4 16
Block 6.3 Tunnel (Väg/Järnväg) Tunnlar inklusive tunnelpåslag. Block 6.4 Väganläggning Omläggning av vägar ingår i tätortspassager samt i trågposter. Block 7 BEST-arbeten Kostnaderna är baserade på genomsnittsvärden för prisuppgifter från upphandlade arbeten under senaste året. Pålägg för höghastighet samt hänsyn tagen till volym. Kostnadsposter är bedömda med input från producerade anläggningar i Europa, främst Spanien. Block 7.1 Ban Slabtrack på hela sträckan bilden nedan är ett exempel på möjlig utformning. Block 7.2 EL Omformarstationer också ingår. Block 7.3 Signal ERTMS 2 som signalsystem. 17
Block 7.4 Tele Block 8 DoU Projektunika åtgärder inkl arkeologi & Kostnaden för arkeologin uppskattas till ett antal utgrävningar med en fiktiv styckekostnad. Block 9 Överlämnande& avslut Antagen kostnad för besiktningar och förvaltningshandlingar: 0,2 %/0,3%/0,5 % av kostnaden för block 5 8 2.4 Avgränsning Korsning av flygfält 5 meter ovanför mark nivå är inte beaktade. Inga åtgärder för att förbättra sedan tidigare framtagen geometri har genomförts. 2.5 Alternativa kalkyler Endast de tre stråken är kalkylerade. 2.6 Samband och avgränsningar mot andra projekt Följande samband och avgränsningar mot andra projekt finns: ÅVS Linköping-Borås en avgreningspunkt har identifieras där beräkningslinjerna startar för denna kalkyl. Lund-Flackarp För delen Lund C Högevall är utgångspunkten att det kommer behövas fyra spår. I denna kalkyl är utgångspunkten ett tunnelalternativ som beskrivits i tidigare utredningar. Flackarp- Arlöv Denna sträcka förutsätts vara byggd när höghastighetsspåren ska byggas. Ingår därför inte med några åtgärder i denna kalkyl. Malmö C och koppling mot Kastrup och Köpenhamn. I denna kalkyl ingår några mindre åtgärder för att möjliggöra angöring i Malmö C nedre och Malmö C övre. Åtgärder för att hantera uppställning av tåg, furnering, vändning av tåg etc. i Malmö ingår inte. Det ingår inte heller några åtgärder i Kastrup eller Köpenhamn. Koppling till andra befintliga banor - I denna kalkyl ingår inga koppling till befintliga banor. 18
2.7 Finansiering Finansiering är inte beaktad i kalkylen. Ren kostnadskalkyl utan hänsyn till redan upparbetade kostnader. 2.8 Tidplan Grunden för kalkylen utgår från att byggstart sker omkring 2025 och att trafik start ska kunna ske 2035. Utgångspunkten är att hela sträckan byggs utan olika trafikeringsetapper. 2.9 Planerade provisorier/trafikomläggningar Hanteras i posterna för tätortspassager i block 6. 2.10 Fasta förutsättningar Prisnivå 2015-11 Vi bortser från Force Majeure-händelser Projektet genomförs i sin helhet Ingen hänsyn tas till finansiering eller intäkter Banan dimensioneras inte för godstrafik eller farligt gods 2.11 Planeringsreferens Bedömningen av kostnadsposter bygger på en normal marknad med flera pågående och avslutade stora projektet som om fattar höghastighetsbanor. Nyckeltalen i kostnadsposterna bygger på erfarenheter från både Sverige och Europa. 3. Risker Den största osäkerheten i denna kalkyl ligger i att alla mängder är bedömda utan någon riktig projektering, ingen optimering har skett av geometrin. Antalet broar m m är tolkade från Google Earth. Kostnaderna för byggnadsverk är en av de absolut största posterna. Tätortspassagerna är väldigt översiktligt bedömda utan kunskap om befintliga ledningar m m. Inga banor av denna typ och standard är inte byggda i Sverige. 19
4. Bilagor Sammanställning av de tre stråken och underlagskalkyl för respektive del. Trafikverket, XXX XX Ort. Besöksadress: Gata XX. Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 99 97 www.trafikverket.se 20