Skolledares löner Så fungerar lönesättningen enligt HÖK 05

Skolledares löner Så fungerar lönesättningen enligt HÖK 05

2

Skolledares löner 3 När du tar på dig ett ledaruppdrag i skolans värld får du ett in spirerande och utvecklande men krävande arbete med stort ansvar. För det ska du ha en lön så att du känner att det är mödan värt att ta jobbet. Lönen ska vara så attraktiv att även den högst betalde läraren ska känna sig manad att söka en skolledartjänst. Många skolledare är idag lönesättande chefer och har i den funktionen naturligtvis goda kunskaper om lönesättnings processen. Samtidigt är skolledaren också en arbetstagare som måste kunna argumentera för en rimlig löneutveckling för egen del. Det här materialet är avsett att vara ett stöd för Lärar förbundets skolledare genom att ge information om hur löne sättningen fungerar, vad avtalet säger och vad den enskilde kan göra för att påverka sin lön.

4 Individuella löner en väg till rätt lön Utgångspunkten för Lärarförbundet är att vårt mål om lön efter kvalifikationer och krav för skolledaryrket för närvarande bäst kan uppnås i ett individuellt lönesystem genom kraftigt höjda ingångslöner och ökad lönespridning. Marknadsläget är för närvarande och inom en överskådlig framtid gynnsamt. Dessutom finns det en acceptans hos såväl de flesta politiker som den allmänna opinionen för att lösa bristen på arbetskraft med löneinstrumentet. Vi kan konstatera att löneutvecklingen för skolledare varit mer gynnsam sedan det individuella lönesystemet infördes. Nu gäller det för oss att fortsätta att utnyttja alla möjligheter som står till buds. Med marknadskrafterna i ryggen och med aktiva skolledare som kräver en lön som bättre svarar mot de krav yrket ställer och de resultat som uppnås kan vi gemensamt nå vårt mål skolledares löner ska höjas så att de motsvarar deras kompetens, ansvar och betydelse. Att reflektera över: Vilka erfarenheter har du hittills av den individuella lönesättningen i egenskap av arbetstagare? Vad har varit bra och vad har varit mindre bra? Hur är förutsättningarna nu och framöver? Vad kan vi göra, enskilt och gemensamt som medlemmar i skolledarföreningen, för att förbättra våra förutsättningar? Vilka möjligheter finns att öka på tillgängligt utrymme? Löneutveckling genom ökad lönespridning Vår strategi är att teckna avtal utan tak för löneutvecklingen och avtal som ger varje medlem möjlighet att agera själv. För att nå våra lönepolitiska mål krävs att de som börjar sin skolledaranställning får så höga löner som möjligt och att lönespridningen ökar. Höjda ingångslöner för nyblivna skolledare ger två fördelar. Vi undviker att få in nya skolledare på låga och felaktiga löner som det senare blir kostsamt att rätta till. Redan verk- samma får också ett golv utifrån vilket de kan ställa krav på en lön som motsvarar arbetsuppgifter, ansvar, kompetens och uppnådda resultat. Det är bra för alla om några går före och är löneledande. Om nyanställningslönen är det golv som pressar upp lönerna så är det de högsta lönerna som ger draghjälp uppåt. Ju mer avancerat ett yrke är, desto större är lönespridningen. Genom lönespridningen blir det

möjligt att röra sig i systemet under hela den yrkesverksamma tiden. Eftersom de högsta lönerna alltid skapar psykologiska tak måste taket vara så högt som möjligt. Om till exempel alla i en yrkesgrupp tjänar mellan 32 000 och 37 000 är det utsiktslöst för någon att försöka nå 39 000. Om yrkesgruppen däremot tjänar mellan 32 000 och 47 000 är 39 000 en ganska realistisk målsättning. Lite tillspetsat kan man säga att höga nyanställningslöner och stor lönespridning ger olika bra lön, medan liten lönespridning nästan alltid leder till lika dåliga löner. 5 Avtalets grundläggande principer för lönesättning 1 Grundläggande principer för lönesättningen, Bilaga 1 Arbetsgivarna har enligt detta avtal fortsatt stort ansvar för lönebildningen. Lönebildning och lönesättning ska bidra till att arbetsgivaren når målen för verksamheten. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet. Därför ska lönen vara individuell och differentierad och avspegla uppnådda mål och resultat. Även förutsättningarna för att rekrytera och behålla personal påverkar löne- och anställningsvillkoren. Syftet är att skapa en process där arbetstagarens resultat och löneutveckling knyts samman så att det positiva sambandet mellan lön, motivation och resultat uppnås. Det är därför av stor vikt att dialog förs mellan chef och medarbetare om mål, förväntningar, krav, uppnådda resultat och lön. Det är särskilt viktigt att lönen för chefer på alla nivåer tydligt avspeglar hur satta mål uppfylls och de resultat som vederbörande uppnår. Chefer är arbetsgivarens företrädare och har ett stort ansvar för att uppsatta mål nås och att uppföljning av resultat sker. Som framgår av avtalet ska all lönesättning utgå från individen. Lönen ska kopplas till resultat men även ha rekryteringsperspektiv, vilket också inkluderar att behålla den personal man har. Som skolledare lönesätts du inte bara utifrån din personliga arbetsinsats utan också utifrån resultaten för den eller de enheter du leder (detta ska naturligtvis relateras till de förutsättningar du har i ditt uppdrag). En viktig utgångspunkt när din lön sätts är alltså hur du som skolledare tar ansvar för uppföljning och utvärdering och hur du lyckas förbättra kvalitén på verksamheten.

6 Lönesättningen ska upplevas rättvis och förutsägbar Det får inte förekomma vare sig godtycke eller någon form av diskriminering vid lönesättningen. Du har rätt att få veta varför du får den lön du får och hur den kan påverkas i framtiden. Självklart kan man vara berättigat missnöjd med sin lön och det finns i grunden en intressekonflikt mellan arbetsgivare och arbetstagare. Om du upplever att du utsatts för en uppenbart orättvis bedömning ska du vända dig till Lärarförbundet som kan ingripa. Med det marknadsläge som råder har du som skolledare dock rent generellt en starkare ställning än många andra yrkesgrupper. Den anställde och arbetsgivaren har givetvis också ett gemensamt intresse av att verksamheten ska fungera så bra som möjligt och att lönen stimulerar till detta. Vad är rätt lön? Lönen i individuella lönesystem kan grovt delas in i tre delar. En del motsvarar kraven på utbildning och erfarenhet som ställs för att kunna ta anställningen. En andra del handlar om de krav yrket ställer på arbetstagaren. Vilket ansvar och vilken tyngd/press förekommer i själva yrkesutövandet? Den tredje delen handlar om de arbetsresultat man som arbetstagare presterar. Rätt lön blir följaktligen en bedömning av individen och man måste själv fråga sig hur man ligger till i förhållande till de tre ovan nämnda delarna. Ligger min lön rätt i förhållande till min utbildning, min erfarenhet, yrkets krav, mina arbetsprestationer och resultatet på min enhet? Vad ska ge högre lön? På vilka grunder ska skolledares prestationer bedömas? För att ett lönesättningskriterium ska kunna fungera som ett stöd för lönesamtalet måste det uppfylla tre krav: det måste vara legitimt, relevant och tydligt. Det uppnår man genom att skolledare och förvaltningschef diskuterar och blir överens om hur man kan definiera vad som är ett gott arbete. Ett visst mått av subjektivitet förekommer naturligtvis alltid i dessa sammanhang någon vetenskaplig

rättvisa går inte att få. Viktigast är att man blir överens med sin chef vid lönesamtalet om hur man som skolledare uppfyller de framtagna kriterierna. Viktigt att ta upp är hur man själv har bidragit till kvalitetsutvecklingen på de enheter man har ansvar för, t. ex genom initiering och utvärdering av nya metoder och organisationsmodeller. En annan viktig aspekt är att det är ett bra arbete som ska ge bra lön. För mycket att göra är en dimensioneringsfråga, inte ett lönekriterium. Vi löser inte problemen med att skolledare är överbelastade arbetsmässigt med högre lön, arbetsmiljön förblir ju densamma även om skolledaren får högre lön. Att reflektera över: Hur kan vi beskriva hur man leder en pedagogisk verksamhet på ett framgångsrikt sätt? Vilka förutsättningar finns? För skolledare gäller också att resultatet på de enheter man har ansvar för ska vägas in i lönesättningen. Hur tar du hand om utvärderingsarbetet så att resultaten kan bilda underlag för en bedömning av måluppfyllelsen och utgöra underlag för fortsatt förbättringsarbete? 7 Lönesättningsprocessen så här går det till Löneöversynerna är numera årliga och det innebär att löneprocessen blir en cykel som på olika sätt pågår året runt. Löneprocessen är också integrerad i allt annat arbete och kan

8 inte frikopplas som något vid sidan om. Det är en del av hela verksamheten och dess uppdrag, där enskilda individer lönesätts utifrån sina bidrag till helheten. Löneprocessen blir en förbättringsspiral: den årliga utvärderingen av löneprocessen ger underlag för förändring av den kommande. Löneprocessen beskrivs i löneavtalet (Bilaga 1 till HÖK 05 och i Bilaga 6 till HÖK 05, Centrala parters syn på förutsättningar för en väl fungerande individuell lönesättning). 2 Löneöversyner Bilaga 1 En överläggning mellan parterna ska inleda löneöversynen och till denna ska parterna komma väl förberedda vilket förutsätter att en ingående analys av löneläget i kommunen genomförts. Så här står det i avtalet: Inför löneöversyn 1. Överläggningar med arbetstagarorganisationerna ska genomföras om arbetsgi varens planerade åtgärder vid varje löneöversyn. Vid överläggningen ska arbetsgivaren redovisa motiven för de planerade åtgärderna. Dessa ska grundas på arbetsgivarens lönepolitik. De lokala parterna ska eftersträva att finna samarbetsformer som stödjer ett aktivt arbete med de lönepolitiska frågorna. Anmärkningar 1. Resultatet av överläggningarna enligt ovan ska inte ha kollektivavtals ställning. 2. Löneöversyn ska genomföras som förhandling om lokal part så begär. 3. I bilaga 6 till HÖK 05 har de centrala parterna angivit Centrala parters syn på förutsättningarna för en väl fungerande individuell lönesättning Bilaga 6 till HÖK 05 Till stöd för den lokala utvecklingen har de centrala parterna formulerat sin gemensamma syn på lönebildningen i en särskild bilaga, bilaga 6. Där betonas att avsikten med löneavtalet är att den enskilde ska tillförsäkras ett inflytande över sin egen löneutveckling. Därför ska löneöversynen alltid oavsett formerna i övrigt innefatta lönesamtal, där den enskilde kan diskutera sitt arbete och sin lön mot bakgrund av en tydlig lönepolitik och väl kända och överenskomna kriterier. Löneavtal 05 utgår från en lönesättning som är individuell och differentierad. En förutsättning för att en sådan lönesättning ska kunna fungera väl är att arbetsgivaren arbetat fram grundläggande och långsiktiga lönepolitiska riktlinjer för lönesättningen. Dessa riktlinjer måste vara kända och diskuterade med medarbetarna i organisationen för att bidra till det positiva sambandet mellan lön, motivation och resultat. Vikten av att överläggningen är väl förberedd betonas i bilaga 6. Både arbetsgivarpart och arbetstagarpart bör enligt bilagan ha genomfört ett analysarbete innan. Detta medför att ni inom skolledarföreningen bör ha ett resonemang om hur lönebilden ser ut hos er arbetsgivare. Hur ser lönespridningen ut? Finns diskrimineringsinslag? Tyder lönebilden på att det finns rester kvar av ett gammalt system och tänkande? Analys av löner Löneavtal 05 förutsätter att arbetsgivaren bl.a. kartlägger och analyserar sina löner som underlag till överläggning inför löneöversyn. Därutöver kräver jämställdhetslagen kartläggning och analys ur jämställdhetssynpunkt.

Kartläggning och analys följs sedan av en handlingsplan grundad på arbetsgivarens ställningstaganden. Handlingsplanen med koppling till den egna lönepolitiken utvisar arbetsgivarens önskvärda lönerelationer och lönespridningar inför kommande löneöversyner utifrån verksamhetens mål och behov. Att delaktighetsprocessen är viktig för att få acceptans anges särskilt i bilagan: Grunden för att få acceptans för lönebilden hänger både samman med en konsekvent tillämpning av lönepolitiken och delaktighet för de anställda. Överläggning En överläggning som är väl förberedd av arbetsgivaren ökar graden av tydlighet och därmed tilltron till arbetsgivaren som lönesättare. Ett aktivt deltagande av såväl arbetsgivar- som arbetstagarpart bidrar verksamt till att önskvärd tydlighet uppnås. Inför löneöversyn Inför löneöversyn är det angeläget att genomföra en analys av vilka behov av löneökningar som finns med avseende på arbetstagarnas bidrag till verksamhetsförbättringar, behov av nyrekrytering, möjlighet att behålla personal, graden av måluppfyllelse, behov av lönerelationsförändringar o.s. v. Med utgångspunkt från resultatet av denna analys, löneavtalets 1 och den egna lönepolitiken görs en samlad lönepolitisk bedömning av arbetsgivaren. Det är först därefter, med ovan angivna seriösa prövning som grund, möjligt att göra en bedömning av löneökningsbehovet. I bilaga 6 betonas också vikten av att rollfördelningen tydliggörs. Vilket ansvar ligger på respektive nivå? Vem är både i teori och i praktik lönesättande chef? Det är en trovärdighetsfråga för hela lönesystemet. Som arbetstagare ska du veta vem som sätter din lön. Rollfördelning Arbetsgivare har olika förutsättningar för hur lönebildningsprocessen drivs. Oavsett storlek och organisatoriska indelningar förutsätts dock en tydlighet i uppdrag och ansvar för respektive nivå. I detta ligger också att chefens uppdrag och ansvar i löneprocessen tydliggörs. Det är viktigt att som medlem vara med i diskussionerna som förs inom skolledarföreningen om vilka specifika skolledarfrågor som ska tas upp vid överläggningen med arbetsgivaren. Hur läggs förhandlingsarbetet upp internt inom föreningen, kontakterna med lokalavdelningsstyrelsen m.m.? Mest önskvärt är naturligtvis att skolledarna har en egen representant med vid överläggning och avstämning men det utesluter inte andra lösningar som man kan komma överens om mellan lokalavdelningsstyrelse och skolledarförening. Viktigast är att vi har en fungerande kommunikation internt så att arbetet med löneöversynen är väl förankrat bland våra medlemmar. 9

10 Utfall I avtalet införs begreppet utfall och garanterat utfall. Det är angeläget att dessa begrepp hanteras så som det är tänkt och att man släpper gamla tankemodeller runt lönebildning. 2 Garanterat utfall Bilaga 1 till HÖK 05 7. Arbetstagarorganisationen garanteras ett utfall i procent av sin lönesumma vid varje löneöversyn. Lönesumman utgörs av summan av den fasta kontanta lönen vid löneöversynstillfället för tillsvidareanställda arbetstagare med månadslön som är medlemmar i organisationen. Överenskommelse kan träffas om annan beräkningstidpunkt och annan beräkning av garanterat utfall. Anmärkningar 1. Del av det garanterade utfallet, respektive del av löneökning avseende arbetsledande personal, kan, efter överenskommelse mellan de lokala parterna användas till andra åtgärder. 2. Överenskomna belopp i centralt eller lokalt kollektivavtal proportioneras med hänsyn till arbetstagarens sysselsättningsgrad samt i förekommande fall med tillämplig uppehållslönefaktor enligt vid varje tidpunkt gällande Allmänna bestämmelser. Bestämmelserna om garanterat utfall gäller inte hos den arbetsgivare där arbetstagarorganisationen har färre än 5 medlemmar. Anmärkning I Stockholms, Göteborgs och Malmö stad/ kommun och i landsting/region gäller färre än 10 medlemmar. Garanterat utfall per löneöversyn och år. Löneöversyn 2005 och 2006 8. Det garanterade utfallet för arbetstagarorganisationen utgörs av 2%. Anmärkning Bestämmelsen om garanterat utfall gäller inte arbets ledande personal. Löneöversyn 2007 9. Förr 2007 finns inte något garanterat utfall För avtalsåren 2005 och 2006 finns ett lägsta garanterat utfall för lärarkollektivet, men undantag görs för arbetsledande personal, d.v.s. skolledarna. För löne över synen 2007 har alla ett icke definierat utrymme. Avtalet bygger på utfallstänkande som är en förutsättning för att ett individuellt lönesystem ska fungera och detta utfall ska inte fastställas före löneöversynen eftersom det då blir potter som inte får förekomma enligt avtalet. Naturligtvis har en arbetsgivare ett förhandlingsutrymme men det måste hanteras på ett sådant sätt att det inte får samma effekt som potter i det gamla systemet. Vi är helt överens med arbetsgivaren om att löneöversynen inte ska inledas med att fastställa en nivå på utfallet per arbetstagarorganisation. Att före löneöversynen fastställa ett offentliggjort utrymme i procent eller kronor förbundsvis skulle också kunna få den effekten att förbundstillhörighet blir ett kriterium vilket direkt strider mot 1 i löneavtalet.

Lönesamtalet 11 Samtal Individuell lönesättning i allmänhet och Löneavtal 05 i synnerhet förutsätter att samtal förs med arbetstagare om uppställda mål, resultat och koppling till lön. Detta förutsätter att arbetsgivaren tydliggör krav, förväntningar, uppsatta mål och följer upp resultatet. Likaså att verksamhetsmålen är diskuterade i organisationen och bland medarbetarna. I samtalet formulerar chef och medarbetare bl.a. de individuella mål och de krav och förväntningar som finns från bådas sidor. Vidare sker en uppföljning av åstadkomna resultat så att kopplingen till lön kan göras. I en löneöversyn enligt modellen chef/medarbetare är det av särskild betydelse att tydlighet finns om det samtalstillfälle där arbetsgivaren lämnar förslag till ny lön. En individuell lönesättning kräver chefer med tydlighet såväl i målbeskrivningen som sitt sätt att sätta lön. Lönesamtalet som du har med din lönesättande chef skiljer sig naturligtvis inte särskilt mycket åt från de samtal du själv för med din personal med den skillnaden att det är ombytta roller. Men det vidare ansvar du har som skolledare innebär att du inför ditt samtal speciellt bör fundera över hur du kan beskriva ditt arbete med utvärdering och ökad måluppfyllelse. Gå igenom din CV Lista ned dina utbildningar och de olika anställningar du har haft, utredningsuppdrag, andra uppdrag, utvecklingsprojekt du deltagit i eller lett, ledarutbildningar, alla kompetenshöjande aktiviteter du varit med om. Bedöm ditt marknadsvärde Jämför din egen lön med tillgänglig statistik som du kan få genom Skolledarföreningen och Lärarförbundets lokalavdelning. Utifrån statistiken kan du få en uppfattning om din egen lön är rimlig. Du kan också fråga närliggande lokala skolledarföreningar eller skolledaransvarig regionombudsman efter löneläget i angränsande kommuner för skolledarjobb med motsvarande ansvarsområden och krav på kompetens. Hur ser ditt uppdrag ut? Är du och din chef överens om det? Hur ser dina förutsättningar ut i förhållande till uppdraget? Har du det stöd du behöver ifråga om ekonomi, administration och fastighetsskötsel? Stödet ur psykosocialt avseende fungerar det? Värdera insatser och resultat Utgå ifrån målen och det egna uppdraget och värdera hur det genomförts och vilka resultat som åstadkommits. Utgå från kriterierna när det gäller din egen insats: Vad har jag gjort för att på bästa sätt nå målen? Hur har jag gjort det och vad har det gett för resultat, såväl mätbara som bedömda? Inventera hinder Resultaten ska självklart sättas i relation till under vilka förutsättningar du jobbar, personal, elev-/barngrupper, ekonomiska förutsättningar, upptagningsområde m.m. Utveckling i yrket Fundera på din långsiktiga utveckling i yrket. Vilka tankar har du när det gäller kompetensutveckling, specialisering, projektidéer och

12 fortsatta karriärplaner. Har du kompetens som inte tas tillvara? Efter genomförda lönesamtal skall en avstämningsöverläggning ske mellan arbetsgivaroch arbetstagarparterna, vilket också ger en möjlighet till utvärdering av den genomförda löneprocessen: Sammanfatta och dokumentera Ett lönesamtal ska inte avslutas utan att en sammanfattning görs av vad man är överens om, vad man inte är överens om och av de överenskommelser som gjorts. Värdera och åtgärda efteråt Stämmer bilden som din chef har av dig? Vilka konsekvenser och åtgärder kan du förvänta dig? Och om ni inte alls är överens finns det rentav skäl att byta arbetsgivare? I Bilaga 6 beskrivs principerna runtomkring lönesamtalet: Efter samtalet Bilaga 1 2, punkt 2 Löneöversyn sker genom att arbetsgivaren, efter avslutad överläggning enligt punkt 1, lämnar förslag om ny lön till berörd arbetstagare. Förslagen utformas med beaktande av en ökad lönespridningsbetydelse för goda resultat och ska ha sin grund i väl kända kriterier. De grundläggande principerna för lönesättning som framgår av 1 ska beaktas liksom överläggningarna enligt ovan. Avstämning 3. Arbetsgivaren ska till arbetstagarorganisationen meddela sitt samlade förslag till ny lön på individnivå. Förslaget avstäms mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation. Anmärkningar 1. Avstämningen sker senast två veckor efter meddelat förslag. Överenskommelse kan träffas om annan tidsfrist. 2. Resultatet av avstämningen ska inte ha kollektivavtals ställning. När avstämningen är klar fastställs de nya lönerna i ett lokalt kollektivavtal: Resultat av löneöversyn 2 4. Därefter anses arbetsgivarens förslag fastställt och de fastställda lönerna ingår i det lokala kollektivavtalet om lön och allmänna anställningsvillkor LOK 05.

Andra tillfällen att begära lönesamtal 13 3 Övriga överenskommelser om lön Förhandlingar om lön upptas då part så begär. Överenskommelse om lön får träffas med enskild arbetstagare. Central förhandling kan påkallas i fall som framgår av 6. Det finns ett antal tillfällen när man kan begära ny lön enligt 3 förutom vid löneöversynstillfället. Det gäller vid: effektivare resursutnyttjande ny kompetens nya arbetsuppgifter, nytt ansvar När villkoren eller förutsättningarna för ditt arbete förändras kan ett nytt förhandlingstillfälle vara aktuellt. Är du osäker kan du alltid rådfråga dina fackliga representanter i Skolledarföreningen eller skolledaransvarig regionombudsman. Att tänka på när du söker nytt jobb Bästa tillfället att höja lönen är när du söker ett nytt jobb. Men även andra villkor och förutsättningar för jobbet kan tas upp till diskussion: Hur ser uppdraget ut? Hur är dimensioneringen av ledningsresursen utifrån det uppdrag du har? Får du rimliga förutsättningar för att klara detta? Hur stor är personalgruppen som du har ansvar för? Hur ser det ansvaret ut? Vilken administrativ hjälp får du? Hur ser organisationen ut vad beträffar fastigheter m.m.? Vilka förväntningar har din nye arbetsgivare på dig och du på dem? Om du erbjuds anställning Innan du accepterar ett nytt jobb kan det vara klokt att ta hjälp av den här checklistan: Vänta med lönediskussionen så länge det går. Du har bäst chanser när arbetsgivaren har bestämt sig för att det är dig han vill ha. Börja aldrig en anställning utan att vara överens om lönen. När du börjar jobbet innebär det att du har accepterat arbetsgivarens bud. Diskutera med Skolledarföreningens företrädare. Hur ser lönestrukturen ut? Bedöm vad som kan vara rimligt utifrån dina egna kvalifikationer och från statistiken. Formulera ditt lönekrav. Var inte för blygsam, hög lön för nyanställda gynnar på sikt redan anställda. Se till att du har prutmån, bestäm dig för vad som är din lägsta godtagbara lön. Motivera ditt löneanspråk för dig själv.

14 Vilken anställningsform gäller? Regelverket säger att det finns två anställningsformer: vikariat då man tjänstgör för en namngiven person under hans eller hennes tjänstledighet eller tillsvidare. Se upp med olika varianter som innebär att din anställningstrygghet som skolledare är urholkad (till exempel tillsvidareanställning som lärare och tjänstledighet från den tjänsten för att ha en tidsbegränsad anställning som skolledare). Hur ser övriga villkor av betydelse ut t.ex. utvecklingsmöjligheter, arbetstider, semester, pensionsförmåner? Vad gäller ifråga om övertid? För privata arbetsgivare fråga om det finns kollektivavtal. Om inte ett sådant finns måste allt regleras i det enskilda anställningsavtalet. Ta kontakt med din fackliga företrädare för att få råd och stöd (se nedan). Om du vill ha stöd och råd När du som medlem behöver facklig hjälp är det viktigt att du vänder dig till någon du har förtroende för och som kan ge dig stöd fullt ut. Följande personer är alla beredda att bistå med råd och annan hjälp om du/ni känner behov av det: facklig förtroendeman i den lokala skolledarföreningen skolledarföreningens styrelse se hemsidan din regionala skolledarombudsman.* *) På tjänstemannanivån finns på varje regionkontor en skolledaransvarig regionombudsman som står till ditt förfogande. Bakom henne/honom finns också hela centrala kansliet med tillgång till experthjälp inom de flesta områden

Många skolledare är idag lönesättande chefer och har i den funktionen naturligtvis goda kunskaper om lönesättningsprocessen. Samtidigt är skolledaren också en arbetstagare som måste kunna argumentera för en rimlig löneutveckling för egen del. Det här materialet är avsett att vara ett stöd för Lärarförbundets skolledare genom att ge information om hur lönesättningen fungerar, vad avtalet säger och vad den enskilde skolledaren kan göra för att påverka sin lön. Box 12 229, 102 26 Stockholm. Telefon 08-737 65 00. www.lararforbundet.se Lärarförbundet 2003-10, 3.000 ex. Grafisk Form: Åsa Nilsson, AB Grafisk Stil. Foto: Martin Skoog/Megapix Tryck: Nordisk Bokindustri Försäljnings AB