Lågstadielärarens handbok

Lågstadielärarens handbok ULKOASIAINMINISTERIÖ UTRIKESMINISTERIET

BÄSTA LÄSARE Vi hoppas att den här handboken ska inspirera till bredast möjliga infallsvinkel när FN:s millenniemål tas upp i skolarbetet. Elevernas broschyr som närmast är tänkt för lågstadiet är en del av utrikesministeriets informationskampanj om FN:s millenniemål. Målet med kampanjen är att väcka intresse för utvecklingsfrågor bland barn och unga, och att stödja skolornas globala fostran. Den här lärarhandboken är en del av det samarbete som utrikesministeriet och Utbildningsstyrelsen en längre tid har bedrivit för att främja global fostran i skolorna. Utrikesministeriets utvecklingspolitiska information april 2006 DET FINNS MYCKET INFORMATION ON MILLENNIEMÅLEN Med hjälp av länkarna nedan kommer man igång. Det går att beställa material som lämpar sig för undervisning från de uppräknade organisationerna. Bilderna i denna handbok är gjorda av konstnären Julia Vuori. De kan beställas som planscher från utrikesministeriets enhet för utvecklingspolitisk information. Utrikesministeriets sidor om millenniemålen http://global.finland.fi Finlands FN-förbunds sidor om millenniemålen (på finska) http://www.ykliitto.fi Information om global fostran (på finska) http://www.kansainvalisyyskasvatus.net/ FN:s befolkningsfond UNDP:s sidor om millenniemålen http://www.undp.se/article.asp?category_id=mdg&article_id=1518 Alla videofilmer som nämns i denna handbok kan beställas per e-post: keokirjasto@formin.fi Mera videofilmer: http://global.finland.fi/julkaisut TÄNK OM MAN KUNDE GÖRA VÄRLDEN BÄTTRE? Den här frågan begrundade man år 2000 i New York vid Förenta Nationernas millenniekonferens. För första gången samlades världens alla stater för att fundera över hur man tillsammans kan påskynda utvecklingen. Resultatet av det historiska mötet blev millenniedeklarationen. Den innehåller överenskommelser om klara, tydliga och mätbara målsättningar som är inriktade på att avskaffa fattigdomen och lösa världens övriga stora utvecklingsproblem. Tidsgränsen för målen är år 2015. Millenniemålens utgångspunkt är att alla människor har ansvar för varandras välmående. Med god utveckling menar man helt enkelt att alla människor ska ha möjlighet att leva utan misär, hunger, analfabetism, sjukdomar och otrygghet. 189 länder undertecknade deklarationen. Också Finland har förbundit sig till millenniedeklarationens värderingar och målsättningar. De bildar grunden för Finlands utvecklingssamarbete. 2

DE ÅTTA MILLENNIEMÅLEN 189 länder undertecknade deklarationen. Också Finland har förbundit sig till millenniedeklarationens värderingar och målsättningar. De bildar grunden för Finlands utvecklingssamarbete. nr 1: AVSKAFFA EXTREM FATTIGDOM OCH HUNGER Halvera de hungrandes antal, och antalet människor som förtjänar mindre än en USA-dollar om dagen utgående ifrån nivån år 1990. nr 2: ALLA SKA HA MÖJLIGHET TILL GRUNDUTBILDNING Säkerställa att alla barn, både flickor och pojkar, har möjlighet att slutföra grundskolan. nr 3: FRÄMJA JÄMSTÄLLDHETEN MELLAN KÖNEN Eliminera den ojämlikhet som råder mellan könen på första och andra utbildningsstadiet till år 2005, och på alla stadier till år 2015. nr 4: MINSKA BARNDÖDLIGHETEN Decimera dödligheten bland barn under fem års ålder med två tredjedelar från nivån år 1990. nr 5: BEKÄMPA AIDS, MALARIA OCH ANDRA SJUKDOMAR Reducera mödradödligheten med tre fjärdedelar från nivån år 1990. nr 6: BEKÄMPA AIDS, MALARIA OCH ANDRA SJUKDOMAR Förhindra att hiv/aids, malaria och andra farliga sjukdomar sprider sig. nr 7: STÖDJA HÅLLBAR MILJÖUTVECKLING Införliva principerna för hållbar utveckling i varje lands politik och hejda exploateringen av naturresurser. Halvera antalet människor som lider av brist på rent dricksvatten och sanitet. Avsevärt förbättra levnadsomständigheterna för sluminvånare till år 2020. nr 8: SKAPA ETT GLOBALT PARTNERSKAP FÖR UTVECKLING Utveckla ett rättvist och lagstadgat handelssystem. Utöka utvecklingssamarbetet med utvecklingsländer som har förbundit sig till att reducera fattigdom. Möta de minst utvecklade ländernas specialbehov. Lösa utvecklingsländernas skuldproblem. Se till att utvecklingsländerna får tillgång till ny teknologi och särskilt informationsteknologi. Säkerställa tillgången till nödvändiga mediciner i utvecklingsländerna. Garantera arbete åt världens unga. 3

UPPGIFTER 1. UPPGIFTER SOM HAR ANKNYTNING TILL ALLA MILLENNIEMÅL Projektarbete Finlands långvariga samarbetsländer är Nicaragua i Sydamerika, Etiopien, Kenya, Tanzania, Zambia och Moçambique i Afrika samt Nepal och Vietnam i Asien. Andra samarbetsländer är Peru, Namibia, Sydafrika, Egypten, Bosnien-Hercegovina, Serbien inklusive Kosovo, Iran och Afghanistan. Samarbete bedrivs också i de palestinska områdena. Välj ett samarbetsland och gör en presentation av det med hjälp av internet- och annat material. Försök också berätta vilka av de utvecklingsutmaningar som nämns bland FN:s millenniemål som förekommer i det land ni har valt. Frågesport Ta reda på fakta om Finlands samarbetsländer. Gör frågekort t.ex. som i Trivial Pursuit. Berättelse Välj en av Julia Vuoris bilder. Studera bilden. Ge namn åt figurerna på bilden. Gör en tankekarta för varje figur, där ni samlar de tankar som bilden väcker hos er. Gör en lista över de ord som beskriver vad figurerna kan göra. Fundera över vad som händer på bilden. Vad kan ha hänt före situationen på bilden? Vad kan hända efteråt? Skriv till slut en berättelse där någon av bildens texter förekommer. Dramatisera Gör på samma sätt som ovan men skriv ett litet skådespel istället för en berättelse. Gissa vilken bild a. En elev väljer en av de åtta bilderna att berätta om. De andra eleverna blundar eller tittar ner i bordet. När berättaren sagt sitt ska lyssnarna gissa vilken bild det handlade om. Byt till nästa berättare. b. En elev väljer en bild att berätta om. Han eller hon försöker att inte genast avslöja vilken det ämne det rör sig om. Den som först gissar rätt är följande i turen. Bildens budskap Studera millenniemålet och den bild som hör ihop med det. Fundera på hur väl bilden och bildtexterna motsvarar millenniemålet. Ljud Fundera över hurdan musik eller hurdana ljud bilderna kunde ha. Dela in er i åtta grupper och låt varje grupp välja sina ljud utgående från sin bild. Öva och uppför ljuden för varandra. 4

Dikter av bildtexterna Bilderna har fina texter som man kan använda för att skapa egna dikter. Egen planschserie Gör i grupper nya, egna bildplanscher med FN:s millenniemål som motiv. Hela klassen kan tillsammans tänka över vad varje bild kunde föreställa. Gruppen bestämmer sedan vad de tar med på sin bild. Det viktigaste är att målets budskap tydligt kommer fram. Pussel Välj en plansch, limma den på kartong och klipp ett pussel av den. Nyhetsöversikt a. Samla nyheter i en veckas tid, t.ex. från dagstidningar, som på något sätt har att göra med FN:s millenniemål. Vad hittade ni för nyheter? Vilka observationer och slutledningar kom ni fram till? b. Dela grovt in världen i utvecklingsländer och andra länder. Samla nyheter om utvecklingsländerna i en veckas tid. Vilka observationer och slutledningar kom ni fram till? Bilder av världen Samla fotografier från hela världen. Ordna dem enligt tema. Bestäm själv vilka teman ni ska ha. Vilka slutledningar kan ni dra? Vilka saker framhävs? Varför? Vilka geografiska områden får mest uppmärksamhet? Vilka får minst? Varför? På vilka sätt syns FN:s millenniemål på bilderna? Brädspel Gör ett spel om utvecklingsländer av en världskarta. Morgonsamlingar Berätta om millenniemålen och visa de tillhörande planscherna när ni samlas på morgonen. Eleverna kan med egna ord berätta vad målen innebär. Färgläggningsbok Världens barn heter en färgläggningsbok som finns på adressen global.finland.fi/varityskirja/ Den innehåller också korta berättelser om barn i Nicaragua, Kina och Tanzania. En lärarhandbok hör till. 5

Fart på klövarna, det är matdags! gastade Giraffen. Men om man inga klövar har, undrade Krokodilen. Hungern den är lika för fattiga och rika, grymtade Grisen och delade ut matskålar. En för alla, fortsatte Haren. FN, fyllde Spindeln i. Alla tyckte att samarbetet smakade sött.

MILLENNIEMÅL NR 1: ELIMINERA EXTREM HUNGER OCH FATTIGDOM MEN OM MAN INGA KLÖVAR HAR? Tänk om du alltid var tvungen att äta havregrynsgröt? Eller gå och lägga dig på fastande mage? Var sjätte människa i världen lever på mindre än en euro om dagen. Det första millenniemålet strävar efter att halvera de människornas antal till år 2015. Med extrem hunger menas att organismen får mindre näring än vad den konsumerar under en dag. Hunger som pågår länge leder till undernäring, sjukdomar och i värsta fall till döden. En människa som är extremt fattig lever på mindre än en euro om dagen. Så lever en miljard människor det vill säga en sjättedel av jordens befolkning. HUNGERN ÄR LIKA FÖR FATTIGA OCH RIKA Räkna ut: av världens sex miljarders befolkning lever var sjätte människa i extrem fattigdom. Räkna tillsammans ut hur många av eleverna i er klass en sjättedel är? Hur många människor är en sjättedel av er skola? Av er kommun? Av Finland? En euro om dagen. Vad får man för en euro om dagen, om den ska räcka till boende, mat, kläder, hälsovård, skolgång och allt annat? En dags konsumtion: klistra bilder på kartong av alla de produkter, saker och tjänster, med deras priser, som eleverna använder sig av varje dag. Gör sedan en annan plansch att jämföra med där ni klistrar upp vilka produkter, saker eller tjänster man får för en euro. Till exempel ett glas mjölk eller en bussbiljett slukar redan det mesta av en euro. Var går gränsen för fattigdom i Finland? ALLA TYCKTE ATT SAMARBETET SMAKADE SÖTT Också hos oss i Finland har folket lidit av hunger och nöd. På 1860-talet pågick de så kallade hungeråren i Finland, och då avled nästan en sjättedel av befolkningen. Orsaken till hungeråren var dåliga skördar då man förlorade både årets skörd och de följande årens utsäde. Människorna var då beroende av vårt lands egna skördar och de fattiga hade inte råd att köpa mat någon annanstans ifrån. Situationen är likadan idag för de länder där extrem hunger och fattigdom förekommer. Den fruktbara jordens ojämna fördelning och olika naturkatastrofer bidrar till att ytterligare utöka extrem fattigdom och hunger. Fundera tillsammans Vad innebär fattigdom? Vilka är fattigdomens följder? Varför fördelas den odlingsbara jorden ojämnt i en del länder? Hur påverkar naturkatastrofer människors fattigdom? Hur mycket är en sjättedel av jordens sex miljarders befolkning? Om de svältandes antal halveras, hur många människor handlar det då om? Hur mycket näring behöver en människa per dag för att överleva? Hur skulle det kännas för dig att alltid vara hungrig? Vad kan vi göra Vad kan vi göra för att alla ska få både mat och arbete? Handarbete Vaaka rf (bland andra) hjälper genom att samla in lapptäcken och stickade rutor som sedan sys ihop till täcken. Varma täcken behövs på olika håll i världen. Lapparna får ha vilka färger som helst och alla garnsorter får användas, rutorna ska vara av storleken 20 X 20 cm. Information om lapptäcken: http://www.vaaka.org/tapahtumakalenteri.html Hungerinsamling Delta i den årliga Röda Korsinsamlingen på Hungerdagen och fråga av era lokala avdelningar om det är möjligt att också ordna kläd- och leksaksinsamlingar. 7

Du är inte så bakom flötet för att vara ett yngel, fnittrade Krokodilen förtjust. Din syster var en ödla, svarade Grodan, fylld av undran inför allt hon lärt sig. Spindeln hade kommit till bokstaven S i alfabetet och drömde om att bli Spindelman när han blev stor. I skolan har alla roligt.

MILLENNIEMÅL NR 2: ALLA SKA HA TILLGÅNG TILL GRUNDUTBILDNING GLADA VI TILL SKOLAN GÅ Skulle du hellre gå till arbetet än till skolan på morgonen? Av världens barn kan över hundra miljoner inte gå till skolan hur gärna de än skulle vilja. Det andra millenniemålet strävar efter att alla världens flickor och pojkar ska få slutföra sin grundskola. I Finland har alla barn rätt och skyldighet att lära sig (vi har läroplikt sedan år 1921). Så är det inte i alla länder. FN: s mål är att utsträcka grundutbildningen till år 2015 så att varje barn i världen får lära sig läsa, räkna, och får baskunskaper om naturvetenskaper, samhälle och hälsa. Hos oss är grundskolan avgiftsfri för alla som omfattas av läroplikten. I många länder är skolan avgiftsbelagd och redan det kan vara ett hinder för inlärning. Det är särskilt svårt för flickor att ta sig till en skola, för i många länder måste flickorna hjälpa sin mamma i hushållet så mycket att det inte blir tid eller möjlighet för att studera. DU ÄR INTE SÅ BAKOM FLÖTET FÖR ATT VARA ETT YNGEL Räkna: Det finns 100 miljoner barn i världen som inte får gå i skola. Av dem är 60 % flickor. Hur många miljoner flickor går alltså inte i skola? Hur många pojkar? Hur många är 60 % av er klass? Av er skola? Av er kommun? Av Finland? Finlands invånarantal vid årsskiftet 2004-2005 var 5 254 128 personer. Fundera över följande: om skolgången i Finland blev kostnadsbelagd och du kunde gå i skola bara en dag i veckan, vilka ämnen skulle du välja? Varför just dem? Video Titta på någon av följande videofilmer: Mjölka eller göra läxor Majs och matematik Moçambique en skolelevs väg Fundera tillsammans Vad hittar ni för likheter mellan er egen skola och skolan i filmen? Hur förhåller sig filmens skolelever till skolgången? Hur skiljer sig hemmen från era hem? Vad gör barnen? Vad har de för arbeten och uppgifter? I SKOLAN HAR ALLA ROLIGT Fundera över följande Varför är det viktigt att alla barn får gå i skola? Tycker du att det är viktigt att lära sig? Hur skulle du klara dig i livet om du inte kunde läsa och räkna? Vad kan vi göra? Hur kan vi hjälpa till så att alla världens barn ska få inlärningsrättigheter? Hur kan man stödja sina egna vänner och skolans övriga elever i deras skolgång? Fadderelev eller fadderklass Om det finns intresse i er klass eller er skola för att konkret hjälpa barn att få gå i skola, så finns det möjligheter att genomföra det. Många klasser och skolor i Finland har redan egna fadderelever, en fadderklass eller en fadderskola i utvecklingsländerna. Man förbinder sig för flera års tid i och med fadderverksamheten, så det är viktigt att tänka över saken innan man sätter igång. Att hjälpa på det här viset är ingen lek för konsekvenserna för mottagarna kan vara kolossala. Information om fadderverksamhet http://www.pelastakaalapset.fi/svenska/index.php 9

Vem kom först, hönan eller ägget? Vem väger mer, tuppen eller hönan? Är alla jämställda, men somliga mer jämställda än andra? När vi gungar på samma bräda är båda könen lika mycket värda.

MILLENNIEMÅL NR 3: FRÄMJA JÄMLIKHET MELLAN KÖNEN OCH FÖRBÄTTRA KVINNORNAS STÄLLNING VEM KOM FÖRST, HÖNAN ELLER ÄGGET? Tänk om en stor del av de finländska flickorna aldrig lärde sig läsa och skriva? Och om få kvinnor hade egna pengar? Det tredje millenniemålet är att flickor ska få gå i skola så väl som pojkar, samt att förbättra kvinnornas ställning. Varje människa är en unik individ med sina speciella begåvningar och färdigheter. Att inte använda dem är dumt. Ändå finns det länder där flickor och kvinnor inte får tillträde till utbildning, arbetsliv eller beslut i samhället bara på grund av sitt kön. Verklig jämlikhet innebär att alla har samma möjligheter och samma skyldigheter, verkliga mänskliga rättigheter. VEM VÄGER MERA, TUPPEN ELLER HÖNAN Fundera tillsammans Vad betyder jämlikhet? Varför borde flickor och pojkar ha samma möjligheter att gå i skola? Hur förverkligas jämlikhet i er skola? Och hemma hos er? Finns det något sådant som flicksysslor och pojksysslor? Vad i så fall? Varför? Måste flickor och pojkar alltid göra samma saker? Varför? På vilka sätt är jämlikheten synlig i er skola? Främmande omgivning Klipp ut en bild av en kvinna eller en man från en tidning och klistra den på ett papper. Rita dit en omgivning som avviker från det vi är vana vid. Studera tillsammans de färdiga bilderna och tänk på följande: Varför känns kombinationerna främmande? Passar personerna in i de uppgifter de har fått på bilderna? Vilket arbete som är typiskt för det motsatta könet skulle du vilja ha? Varför är det omöjligt/möjligt? Dramatisera Sätt upp en liten teaterpjäs där pojkarna spelar kvinnorollerna och flickorna mansrollerna. VI GUNGAR PÅ SAMMA BRÄDE Begrunda er skolas jämlikhetsplan eller arbeta fram en ny. Vad kan vi göra? Diskutera olika metoder som ni själva kan tillämpa för att främja jämlikhet. Ta reda på vad ni kan göra för att bidra till att alla världens flickor ska få gå i skola. Bekanta er med kampanjen Flickors rätt till utbildning http://www.unicef.se/vad_vi_gor/flickors_utbildning/ 11

Fråga vem som helst. Fråga i norr, fråga i söder. Fråga i öst och i väst. Fråga gammal och ung. Fråga en skyndande kvinna och en sittande man. Fråga på landet, fråga i stan. Fråga en direktör, fråga en latmask. Fråga de kloka och fråga de dumma. Fråga. Du får samma svar av allihop: Varje barn är ett litet underverk.

MILLENNIEMÅL NR 4: MINSKA BARNDÖDLIGHETEN FRÅGA VEM SOM HELST Tänk om mässling var en sjukdom som många barn i Finland dog av? I utvecklingsländerna dör över tio miljoner barn varje år av sjukdomar som går att förebygga och bota. Det fjärde millenniemålet siktar på att dödligheten bland barn yngre än fem år ska minska till en tredjedel från nivån år 1990. I Finland kan vi, liksom man kan i många andra västländer, sköta underviktiga nyfödda barn så att de överlever (t.o.m. spädbarn som väger 400 gram). Vanligtvis dör inte barn under femårsåldern i Finland. Så är det inte i överallt, i många länder är barndödlighet ett stort problem. I sådana länder föds det ofta väldigt många barn i varje familj eftersom det är barnen som utgör de äldres trygghet när de växer upp. Barndödligheten minskar med hjälp av tillräcklig och riktig näring, rent vatten, allmän hygien, vaccin, hälsovård och utbildning för flickor och kvinnor. FRÅGA EN DIREKTÖR, FRÅGA EN LATMASK Fundera tillsammans: Vad för slags näring behöver barn för att utvecklas? Vilka vaccinationer har eleverna fått? Varför har inte alla världens barn blivit vaccinerade mot samma sjukdomar? Varifrån får vi rent vatten? Varför får vi rent vatten? Varför finns det inte rent vatten överallt i världen? Vilka är följderna av att man använder smutsigt vatten? Man brukar säga att renligheten är halva måltiden, vad menar man med det? Vilket ställe brukar alla finska barn besöka åtminstone en gång om året under sina första sex levnadsår? Hur länge har Finland haft sitt rådgivningssystem? Till vilken nytta finns rådgivningsbyråerna? Var finns det rådgivningsbyråer på er egen ort? VARJE BARN ÄR ETT LITET UNDERVERK Dockorna Anna och Toivo Läs om Unicefs kampanj på (på finska). För 20 euro kan Unicef skaffa livsviktigt vaccin för ett barn mot sex dödliga sjukdomar (stelkramp, polio, kikhosta, tuberkulos, mässling och difteri). Video Titta på någon av filmerna: Bucamarangas lilla ängel Lilli & Jo Indiska tvillingar Rwandas barn Fundera tillsammans Vad händer i filmen? Vad intresserar er mest? Varför? Varför gjordes filmen? Hur skiljer sig filmens barns liv från ditt? Vad skulle du vilja fråga av barnen i filmen? Hemuppgifter Be eleverna tillsammans med sina föräldrar studera de rådgivningskort de fick som små barn. Vilka uppgifter finns där? Vad kan vi göra? Hitta på olika projekt som t. ex att borra brunnar, bygga toaletter och avlopp, vaccinationsprojekt m.m. 13

Mamman är frisk! bekräftade läkaren. Ägget är friskt! tillade sköterskan. Väntans tid är lång. Fliskale än flisk! sa den lilla ankungen.

MILLENNIEMÅL NR 5: FÖRBÄTTRA GRAVIDA MÖDRARS HÄLSA MAMMAN ÄR FRISK! Skulle du våga drömma om ett eget barn om graviditet och förlossning var allvarliga hälsorisker? I utvecklingsländerna är graviditet och förlossning de vanligaste dödsorsakerna för 15-19 åriga flickor. Det femte millenniemålet går ut på att decimera mödradödligheten till en fjärdedel av nivån år 1990. Mödradödlighet betyder att mamman dör på grund av förlossning eller graviditet. I Finland behöver mammorna i allmänhet inte vara rädda under graviditeten utan de får i lugn och ro förbereda sig på att det lilla underverket ska födas. Vårt heltäckande rådgivningssystem ser till att mammorna mår bra ändå från början av graviditeten. Rådgivningsbyrån för barnavård sköter i sin tur om det lilla barnets hälsa, från babyåldern ända tills det börjar skolan. Moderskaps- och föräldraledighet garanterar föräldern rätten att själv sköta sitt barn hemma, och babyns första tid underlättas av moderskapsförpackningen som innehåller tillbehör för spädbarnsskötsel. FLISKALE ÄN FLISK! Fundera över följande: Hur många barn föddes på er ort ifjol? Hur många rådgivningsbyråer finns det där ni bor? Hur många människor arbetar i dem? I utvecklingsländerna dör många kvinnor i åldern 15-19 år på grund av graviditet och förlossning. Vilka tankar väcker det hos er? Vad är det som gör att utvecklingsländernas kvinnor ofta dör på grund av förlossning och graviditet? Moderskapsförpackningen Gör en förteckning över de saker som mammalådan borde innehålla om den var på väg till ett utvecklingsland. Hur kan man konkret hjälpa den blivande mammans hälsa och den växande babyn i dess utveckling? En bok åt mamma Samla dikter och tankar om era egna mammor. Gör en bok av dem. Illustrera boken med teckningar. VÄNTANS TID ÄR LÅNG Fundera tilsammans: Ta reda på hur man fick ner mödradödligheten i Finland. Vilka faktorer kan bidra till att mödradödligheten i utvecklingsländerna minskar? Kan vi göra någonting åt saken? Hur kan vi hjälpa Undersök och diskutera olika alternativ, t.ex. Vaaka rf:s Kummivauvakassit på adressen http://www.vaaka.org/ 15

Beredd på krig mot den osynliga fienden stod läkaren iförd traditionell stridsmundering; vit rock och mössa. Dessutom var han utrustad med stetoskop, termometer, bekväma sandaler och rena händer. Trots att miljoner fiender redan är besegrade fortsätter kampen.

MILLENNIEMÅL NR 6: BEKÄMPA AIDS, MALARIA OCH ANDRA SJUKDOMAR BACILLERNA I SCHACK Vi känner till hiv/aidsrisken. Men tänk om myggorna i Finland spred malaria? Varje år smittas nästan lika många människor av hiv som det finns invånare i Finland. Och över en miljon dör i malaria. Det sjätte millenniemålet går ut på att vända kurvan över vanliga smittosamma sjukdomar så att den pekar neråt. Hiv smittar från en människa till en annan genom kroppsvätskor, exempelvis under samlag eller genom smutsiga injektionsnålar. Viruset kan bryta ut i aids som försvagar kroppens immunitetsförsvar. Sjukdomen kan förebyggas med sexualupplysning och bättre hygien. Malaria sprids genom moskitsting i världens varma och fuktiga områden. Malaria förorsakar en febersjukdom som kan döda ett barn, en gravid kvinna eller en äldre person i dålig kondition. Med malariaprofylax kan man förhindra att sjukdomen smittar. Också ordentlig vattenvård och rensning av dammar reducerar malariafallen. Tuberkulos däremot är en infektion som förorsakas av en bakterie, som vanligtvis förekommer i lungorna. Tuberkulos smittar genom en insjuknad persons hosta. Man kan förebygga tuberkulos med vaccin och allmänt god hygien. KRIG MOT DEN OSYNLIGA FIENDEN Räkna Världens befolkningsmängd uppgår till ca sex miljarder. 42 miljoner bär på hi-viruset. Hur många procent av världens människor har alltså hiv? Hur många skulle ha det i Finland om det var lika vanligt hos oss som det är i världen i snitt? Vid årsskiftet 2004-2005 var Finlands befolkning 5 254 128 personer. Föredrag Arbeta i grupper och ta reda på hurdana sjukdomar aids, malaria, tuberkulos, kolera och mässling är. Uppsats Vänd upp och ner på omständigheterna: anta att en tredjedel av Finlands befolkning har insjuknat i en okänd livsfarlig sjukdom vid namn labas. Det finns ännu inget botemedel. Eleverna ska beskriva hur omgivningen ter sig när många lider av en livshotande sjukdom. Hur ska man få bukt med sjukdomen? TROTS ATT MILJONER FIENDER REDAN ÄR BESEGRADE FORTSÄTTER KAMPEN Begrunda: Hur är det möjligt att sjukdomar som vi har fått kontroll över även då de förekom i epidemier (tuberkulos), att sjukdomar som man kan förebygga (malaria) och att sjukdomar som det finns god vård för (hiv/aids) är dödliga i utvecklingsländerna? Hur skulle man kunna utöka vaccinationerna i utvecklingsländerna? Hur kan vi hjälpa? Hitta på och diskutera alternativ för att bekämpa sjukdomar. Dockorna Anna och Toivo Läs om kampanjen. För 20 euro kan Unicef skaffa livsviktigt vaccin till ett barn mot sex dödliga sjukdomar (stelkramp, polio, kikhosta, tuberkulos, mässling och difteri). 17

Du lilla planta i min trädgård, sjöng Pingvinen glatt. Grönt är skönt, kväkte Grodan förtjust och krafsade med sin hacka. Tuut, sa det när Elefanten vattnade. Den bästa utvecklingen är den som består från generation till generation.

MILLENNIEMÅL NR 7: STÖDJA HÅLLBAR MILJÖUTVECKLING MILJÖN ÄR I VÅRA EGNA HÄNDER Tänk om du bara fick brunt dricksvatten? Eller om du bodde i en koja utan toalett och på gården hade alla träd huggits ner och använts som ved? Det sjunde målet strävar efter hållbar användning av naturresurserna och att alla ska få rent dricksvatten också i storstädernas slum. Med hållbar utveckling menas att dagens handlingar och åtgärder ska garantera ett gott liv, en ren livsmiljö och naturlig mångfald också för kommande generationer. Stora problem som kräver sin lösning är bland annat avfallsmängden och levnadsomständigheterna i slumområden. Målet är att ingen ska behöva bo i slum. GRÖNT ÄR SKÖNT Räkna: 18 % av jordens befolkning saknar rent vatten. Hur många skulle sakna rent vatten från er klass med motsvarande procent? Hur många i er skola? I er kommun? I Finland? Finlands befolkning uppgick till 5 254 128 personer vid årsskiftet 2004-2005. Morgonsamling låt den handla om rent dricksvatten brunt vatten kontra klart vatten. Använd mindre vatten Rent vatten garanterar hälsa. Det råder tyvärr stor brist på rent vatten i världen. Gör upp en plan över hur man i er skola och i elevernas familjer skulle kunna dra ner på den onödiga vattenförbrukningen. Räkna ut hur mycket vatten ni använder per dag. Information om vattenkampanjer finns på (på finska) http://www.kua.fi/suomi/osallistu/aineistopankki/tietoa DEN BÄSTA UTVECKLINGEN ÄR DEN SOM BESTÅR FRÅN GENERATION TILL GENERATION Skolans återvinningsprogram Gör upp ett återvinningsprogram för er skola med hållbar utveckling som rättesnöre. Målet är att spara på miljö och natur. Här hittar ni information om hållbar utveckling, speciellt för skolor: http://www.edu.fi/svenska/subpage.asp?path=499,683,26045,1559 Frågor Varför är det bra att återvinna? Varför är naturskydd viktigt? Hur kan vi hjälpa? Hitta på och diskutera olika alternativ till miljöskydd. Hur kan du själv främja återanvändning? Miljöagenter Utbilda miljöagenter i skolan. Deras uppgift är att informera och visa vägen till ett beteende som sparar på naturen och miljön. De granskar också beteende i skolan som förstör miljön och lägger sig i missförhållanden. 19

Pingvinen och Oxen dansade internationell samarbetsdans. Härligt! kväkte Grodan och skuttade i takt. Spindeln sveptes med av rytmen och svängde sina lurviga ben. Partnerskap är att hitta en gemensam melodi.

MILLENNIEMÅL NR 8: SKAPA GLOBALT PARTNERSKAP FÖR UTVECKLING TAKTEN ÄR 0,7 Köper du rättvisa frukter också om de är dyrare? De rika ländernas uppgift är att avlägsna hindren för utvecklingen. Hur det åttonde utvecklingsmålet uppfylls mäter man bland annat med hjälp av utvecklingsbistånd: det gemensamt överenskomna målet är 0,7 % av bruttonationalinkomsten. Bara en handfull länder har hittills uppfyllt löftet. INTERNATIONELL SAMARBETSDANS Rättvisa produkter Ta med eleverna reda på vad rättvisa produkter är för någonting. Varför kallas de rättvisa? Gör en lista över de rättvisa produkter som man kan köpa i affärerna där ni bor. Designa förpackningen till en rättvis produkt. Information om rättvisa produkter: http://www.reilukauppa.fi PARTNERSKAP ÄR ATT HITTA EN GEMENSAM MELODI Vänskap Gör lerarbeten med vänskap som motiv. Samarbete Många bäckar små bildar en stor å: ordna en insamlingskampanj, t.ex. så att hela skolan samlar in pengar till Unicef på friluftsdagen. Bjud också in föräldrar, mor- och farföräldrar. Logo. Utforma en logo med temat En för alla FN Tre bord Dela in klassen i tre grupper så att läraren slumpmässigt delar ut en färgad lapp till varje grupp (det finns tre färger). Det ska finnas tre långa bord i klassen, t.ex. skolbänkar i rad, och varje långt bord har sin färg. Eleverna vet inte på förhand vilken uppgift/bakgrund borden har. Ett bord representerar de fattiga länderna, ett annat de länder som klarar sig måttligt och det tredje bordet representerar de mycket rika länderna. De fattiga ländernas bord förses med en kanna vatten, muggar, en kastrull med kokt ris och tallrikar. Det andra bordet får två liter mjölk, glas, ett helt rågbröd, margarin, en kastrull ris, kokta grönsaker, tallrikar, knivar och gafflar. Det rika bordet får en kanna vatten, fem liter mjölk, tre liter läsk, glas åt var och en, för många tallrikar, gafflar, knivar, skedar, två kastruller ris, en massa kokta grönsaker, bröstfiléer av höna åt var och en, plus lite för mycket, och som dessert fem liter glass, kinuskisås, chokladsås m.m. 1. Fundera över följande innan ni börjar äta: Varför befinner sig eleven vid det bord där han eller hon nu sitter? Tycker eleverna att de indelades rättvist? 2. Varje grupp äter upp det som finns på deras bord Vilka känslor väcker det hos eleverna? Är mängden mat rättvis i förhållande till de andra borden? Finns det något man kan göra åt situationen? Vad? Fundera tillsammans: Vem har ansvar för problemet? Vem har ansvar för lösningen? Hur kan vi hjälpa Diskutera tillsammans och hitta på alternativ med vilka man kan främja rättvisa och globalt partnerskap. Om eleverna bestämmer sig för att dela jämnt på det som finns på alla tre borden, vem sköter då om hur det delas? Varför? På vilka grunder sker utdelningen? Delas maten upp helt utan handelstransaktioner? Hur känns det? 21

ANTECKNINGAR 22

23

BAKGRUNDSMATERIAL TILL MILLENNIEMÅLEN UTRIKESMINISTERIETS UTVECKLINGSPOLITISKA BIBLIOTEK Finlands största bibliotek specialiserat på utvecklingsfrågor 34 000 böcker, 300 tidningar och 200 videofilmer Informationsservice Att använda och låna materialet är avgiftsfritt Besöksadress: Kanalgatan 4 A (ingång från havssidan) Postadress: PB 176 (Skatuddskajen 3) 00161 Helsingfors Telefon: (09 1605 6390 e-post: keokirjasto@formin.fi Öppet mån-fre kl 10-16 Broschyren utarbetades av lågstadielärarna Pekka Rokka och Milla Toivanen i Kerava. Illustrationerna är gjorda av Julia Vuori och den grafiska planeringen av Publicis Helsinki.