Landsbygdsprogrammet 2014-2020

Landsbygdsprogrammet 2014-2020 SWOT-analys för Norrbottens län

Titel Författare SWOT-analys inför regional handlingsplan, Landsbygdsprogrammet 2014-2020. Länsstyrelsens rapportserie nr x/2013 Landsbygdsenheten Kontaktperson: Victoria Sjöholm-Jansson, Länsstyrelsen i Norrbottens län, 971 86 Luleå. internet Omslagsfoto Foton i rapporten Telefon: 010-225 50 00, fax: 0920-22 84 11, e-post: norrbotten@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/norrbotten Jenny Bucht Länsstyrelsen i Norrbotten 2

Innehållsförteckning: Innehållsförteckning:... 3 Norrbotten, ett unikt län... 4 1 Geografi och natur... 5 2 Kulturarv... 11 3 Befolkning... 14 4 Utbildning... 20 5 Sysselsättning... 23 6 Infrastruktur... 30 7 Service... 37 8 Lokal utveckling... 40 9 Kapitalförsörjning... 43 10 Lantbruk och livsmedel... 46 11 Skogsbruk... 55 12 Fiske... 62 13 Rennäring... 66 14 Gruvor och mineraler... 71 15 Turism... 73 16 Övrigt företagande... 77 17 Vatten och miljöbelastning... 80 18 Klimatanpassning och energiomställning... 83 19 Jämställdhet... 89 20 Integration... 94 Källföretckning... 97 3

Norrbotten, ett unikt län Norrbotten är kontrasternas län. Länet är glest befolkat och inlandet erbjuder vidsträckta områden, kyla, is, snö och mörker. Samtidigt är midnattssolen och sommarens långa ljusa nätter är en uppskattad upplevelse för både norrbottningar och besökare. Här finns landets högsta fjäll och djupaste sjö, några av Nordens största oreglerade älvar och en skärgård med tusentals öar. Samtidigt som det är permafrost i fjällområden strömmar turisterna till havsbaden vid Bottenvikskusten. Naturen och klimatet utgör tillsammans med länets rika kulturarv fördelar som är värdefulla för länets besöksnäring men också för att skapa attraktiva livsmiljöer. Norrbotten utgör en fjärdedel av Sveriges hela yta och består av inlands-, fjäll- och kustkommuner. Här finns expansiva tätorter, stads- och universitetsliv, utbud av kultur och idrott, obefolkade fjällområden och mer glesbygd och landsbygd än i de flesta andra regioner i Europa. Inlandet har naturtillgångar i form av skog, malm och vattenkraft, medan de flesta industrierna ligger i kustområdet. Länet har ett strategiskt geografiskt läge med landgräns mot två nationer och ligger centralt i Barentsregionen. Genom att tillvarata och marknadsföra det unika som länets landsbygd har att erbjuda kan landsbygden locka både boende, företag och besökare. Den demografiska utvecklingen med allt fler äldre och låga födelsetal är en stor utmaning. Långa avstånd och minskande befolkning innebär, i vissa lägen, en alltför liten kritisk massa för att upprätthålla service, kommunikationer och andra tjänster. De långa avstånden innebär också högre transportkostnader, minskad kunskapsöverföring och lägre dynamik. Norrbotten är inne i ett expansivt skede med nyetableringar inom bland annat gruvnäringen. Sådana satsningar innebär ofta nya utmaningar för länet och inte minst för landsbygden. Inflyttningen till landsbygden och förmågan att få människor att stanna kvar på landsbygdenkan kan öka genom att vi arbetar för att främja fungerande service, fungerande infrastruktur, en attraktiv miljö, jämställhet och mångfald. Det ställer också höga krav på innovativa lösningar i glesa områden där närheten till service och andra tjänster är sämre. Klimatet och de naturgivna förutsättningarna gör att länet har unika möjligheter för skogsbruk och för att odla råvaror för exempelvis närproducerade livsmedel av hög kvalitet och liten miljöpåverkan. De gröna näringarna har en stor betydelse för ekonomin, sysselsättningen och kulturlandskapet i länet. Lantbruket står inför stora utmaningar med ett ständigt minskande antal företag inom både mjölk- och köttproduktion samtidigt som företagen ofta har svårigheter att få finansiering för satsningar som är nödvändiga för företagens fortlevnad. Om utvecklingen fortsätter som den gjort hittills kommer vi inte att ha något lantbruk i Norrbotten om 20 år. De stora globala utmaningarna inom klimat- och energiområdet ger drivkrafter för utveckling inom såväl teknik som samhälle. I länet finns goda kunskaper och erfarenheter inom energiområdet. Dessa kunskaper behöver spridas och tillämpas på alla nivåer, inte minst inom de företag som arbetar med landskapet och naturen som bas. Det krävs kraftag för att öka lönsamheten och konkurrenskraften i lantbruksföretagen samtidigt som värdet på produkterna behöver ökas genom ökad förädlingsgrad. Det finns stor potential för utveckling och marknadsföring av lokal mat i länet. Klimat- och energifrågor måste utgöra drivkrafter för utvecklingen inom såväl teknik som samhälle. 4

1 Geografi och natur Norrbotten är ett vidsträckt län med stora olikheter i geografi och klimat med både kust och inland, stora skogsområden, sjöar och älvdalar samt fjäll. I länet ingår landskapet Norrbotten och en stor del av landskapet Lappland. Fem klimatzoner Inom länet finns fem klimatzoner. Årsmedeltemperaturen i länet minskar från söder till norr och från kust till fjäll. Vegetationsperioden ligger i genomsnitt på mellan 120 och 150 dygn, kortare period i fjällregionen och längre längst ut vid kusten, vilket kan jämföras med de sydligare delarna av Sverige där vegetationsperioden är nästan dubbelt så lång. Den korta vegetationsperioden kompenseras delvis av de ljusa sommarmånaderna då det under en period är ljust dygnet runt. (Statistiska Centralbyrån, 2013) En fjärdedel av landets yta Tydliga växlingar i årstider bidrar också till länets särprägel. Enligt samisk kultur förekommer åtta årstider i länet baserat på renarnas och rennäringens årscykel men också tydliga skillnader i väder och klimat vårvinter, vår, försommar, sommar, förhöst, höst, förvinter och vinter. Tack vare länets geografiska läge och storlek kan två årstider dessutom förekomma samtidigt i olika delar av länet när löven slår ut och gräset grönskar vid kusten går det samtidigt att åka skidor i fjälltrakterna. (Renbiten AB, 2013) Skog Fjäll och berg Myrmark Jordbruksmark Övrigt Figur 1: Procentuell fördelning av markanvändning i länet Norrbottens län utgör 25 procent av Sveriges yta och därmed Sveriges största län. Det är nästan 100 000 kvadratkilometer stort. Av Norrbottens landyta är närmare 40 procent skogklädd. Drygt 20 procent av ytan består av berg och fjäll och nästan 15 procent av 5

myrmark. Mindre än en procent av länets totala yta utgörs av jordbruksmark, varav den större delen utgörs av åkermark. Längs den 200 km långa kusten finns tusentals skärgårdsöar med en unik natur och kultur. Av Norrbottens läns totalt 17 030 öar (3 306 i hav och 13 724 i insjöar) är 97 bebodda och 683 bebyggda. Länets största öar är Hertsön, Sandön, Rånön och Storön. Arjeplogs kommun är den kommun i landet som har i särklass flest insjöar, 4 700 stycken. (Statistiska Centralbyrån, 2013) Figur 2: Från karesuando i norr till Piteå i söder är det lika långt som mellan Stockholm och Göteborg eller Malmö och Hannover. Som jämförelse är Norrbotten är lika stort som Österrike och 10 gånger större än till exempel Skåne (Figur 2). Bara mellan Karesuando i Norr och Piteå i söder så är det nästan 50 mil. Europas sista vildmark Norrbottens fjälltrakter brukar kallas för en av Europas sista vildmarker. Stora naturområden är orörda och landets största nationalparker ligger i länet. I Norrbottens län finns åtta nationalparker motsvarande totalt 95 procent av hela den svenska nationalparksarealen. 6

Nationalparkerna Sarek, Padjelanta, Stora Sjöfallet och Muddus tillsammans med naturreservaten Sjaunja och Stubba har av FN-organet UNESCO förklarats som världsarvsområde på grund av sin enastående natur. Området har döpts till Laponia. Sammantaget är över 20 procent av länets yta skyddad som nationalparker eller naturreservat. Ungefär 90 procent av den skyddade arealen ligger ovanför gränsen för fjällnära skog. Detta innebär att hälften av den fjällnära skogen i länet är formellt skyddad. De skyddade miljöerna är tillgängliga i stor utsträckning då infrastrukturen med vägar når de flesta delar av länet. Utöver detta finns det skyltade stigar, spångar och rastanläggningar i de allra flesta skyddade områden. I flera fall finns även anpassning för funktionshindrade. Även utanför de skyddade områdena finns till exempel stora arealer skogar med låg mänsklig påverkansgrad. Här finns något för Europa unikt, nämligen stora sammanhängande arealer av naturskogsliknande skog. Här har skogslandskapet med dess arter, strukturer och dynamik förutsättning att finnas kvar, förutsatt att skogarna får förbli orörda. På grund av att det storskaliga skogsbruket nådde Norrbottens inlandsskogar relativt sent har dessa skogar fortfarande unika naturvärden. I kustlandet har skogarna brukats under betydligt längre tid och de naturvärden som finns kvar är jämförbara med de värden som finns i naturskogar i övriga barrskogsregionen. Ett undantag är skärgårdsskogarna där små rester av mer ursprungliga skogar ännu finns kvar. I kustlandet finns även en stor areal landhöjningsskogar som har ett särskilt högt bevarandevärde. I Norrbotten finns landets högsta fjäll, Kebnekaise, den djupaste sjön, Hornavan, och några av Nordens största oreglerade älvar. Tre av Sveriges fyra skyddade nationalälvar, Torne älv, Kalix älv och Piteå älv, finns i Norrbottens län. Förutom en storslagen natur karaktäriseras Norrbotten av sådant som andra ställen har lite av plats, lugn, tystnad, ren luft, rent vatten, snö, midnattssol och norrsken. Förutom Laponia är också Gammelstads kyrkstad och Struves meridianbåge upptagna på UNESCOs världsarvslista. Du kan äta alla bär utan att vara rädd för smitta. 7

Få betesmarker men mer myrslåtter Arealen slåtter- och betesmark minskade kraftigt under 1900-talet. Slåtterängen är den naturtyp som minskat mest i länet och i dagsläget uppgår arealen bara till några promille av arealen som fanns i början av 1900-talet. Betet som under 1900-talets första hälft bedrevs i skogen har flyttat in i det öppna jordbrukslandskapet och i dag är det till stora delar gammal åkermark som betas samt marker som tidigare sköttes med slåtter. Både arealen hävdad ängsmark och arealen betesmark som sköts med miljöersättningar har dock ökat under perioden från 1995 och framåt. Idag har Norrbottens län den näst största arealen slåttermark i Sverige, vilken till största delen utgörs av traditionellt hävdade myrslåttermarker. (Jordbruksverket, 2013) Många traditionella betesmarker i länet ligger perifert, då de ursprungligen kan ha varit fäbodar, delar av skogsbeten och liknande. I dessa områden kan konflikter uppstå med de ökande rovdjursstammarna i länet. Detta är naturligtvis negativt både för djurhållningen och för rovdjursopinionen. Risken finns att sådana marker överges och får växa igen då risken för angrepp anses för stor, detta kan delvis motverkas med förebyggande arbete såsom rovdjursstängsel. Arealen åkermark i länet var som störst i mitten av 1900-talet, men sedan början av 1960- talet har även åkermarken minskat. Samtidigt har strukturrationaliseringar fått till följd att gamla brukningsmetoder liksom kulturelement och småbiotoper, vilka ofta utgör viktiga miljöer för odlingslandskapets växter och djur, har minskat. Stora rovdjursstammar Alla de stora rovdjuren, björn, järv, kungsörn, lo och varg, finns i Norrbottens län. Björnstammen i länet uppskattas till omkring 800-900 djur. När det gäller järv har Norrbotten huvuddelen av landets järvbestånd, cirka 350 individer. De flesta av dem finns i fjällområdet. Norrbottens län har också en stor del av den svenska kungsörnspopulationen, med minst 500 individer. Lodjursstammen i länet omfattar cirka 250 djur. Det rovdjur som det finns minst av i länet är varg. Vargen har ingen fast stam här, men enstaka individer kommer ibland invandrande från Mellansverige, Norge eller Finland. Rovdjuren orsakar skador framför allt för renskötseln. När det gäller jordbruksnäringen så är det framför allt björn som orsakar skador bland djurbesättningar och bisamhällen. För att minska skadorna av rovdjuren så tillåts en årlig allmän skyddsjakt på björn och lodjur. Dessutom kan länsstyrelsen eller Naturvårdsverket ta specifika beslut om skyddsjakt på vissa skadegörande individer av de stora rovdjuren. 8

S*W*O*T Styrkor De skyddade områdena har god tillgänglighet. Bra möjligheter till jakt, fiske och friluftsliv. Norrbotten har livskraftiga populationer av alla de stora rovdjuren utom varg. I länet finns stora arealer myrslåttermarker i bruk. Vatten och bär är rena från föroreningar och parasiter det går att äta och dricka i stort sett allt. Naturen förser oss med produkter som är unika för länet, både råvaror och förutsättningar, vilka lägger grunden för hög livskvalitet och är en tillgång i besöksnäringen. Länet innehåller flera stora nationalparker. Svagheter Många av de arter och naturtyper som omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv och fågeldirektiv bedöms inte vara livskraftiga på sikt. Utvecklingen av naturbaserade upplevelser kan begränsas av konflikter mellan privata, allmäna och företagens intressen. Den ökande tätheten av björn ökar riskerna för angrepp på tamdjur och framför allt djurägarnas oro för detta. Minskande antal betesdjur, passivt brukande av jordbruksmark och i många fall brist på underhåll med påföljande förfall av produktionsvärden samt natur- och kulturvärden i odlingslandskapet. Möjligheter Hot Stöd för uppförande av rovdjursavvisande stängsel möjliggör brukandet av marker som annars riskerar att växa igen och kan även påverka opinionen för rovdjur positivt. Naturmiljön och stora vidder skapar förutsättningar för boende, företagande, rekreation, upplevelser och turismaktiviteter. Utrymme för marknadsföring av den norrbottniska naturen. Stor potential att utveckla användningen av till exempel jakt eller fiske som en produkt man kan sälja. Varierad natur från fjäll till kust som ger produkter från renskötseln, skogarnas vilt, jordbrukslandskapets råvaror och kustens möjligheter för fiskenäringen. Arbetstillfällen går före naturvärden i exploateringslägen. Konkurrerande anspråk på länets naturresurser tilltar, vilket medför konflikter mellan olika särintressen. 9

En uppluckring av biotopskyddet gör att ännu fler småbiotoper försvinner i odlingslandskapet. Rationaliseringen av lantbruket riskerar att utarma jordbruksmarkerna på småbiotoper, markslag och kulturelement. Man ser för kortsiktigt på den påverkan som etableringar har på både naturvärden och andra värden. Stora exploateringar av naturvärden gör att länets attraktivitet hotas. Klimatförändringarna hotar att förändra rådande förutsättningar och på sikt naturtyperna i länet Ökad andel passivt brukad jordbruksmark, fortsatt minskning av antalet betesdjur och ökad nedläggning av jordbruksmark. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och gårdsmiljöer, småbiotoper och landskapselement tillåts förfalla eller plockas bort. 10

2 Kulturarv Redan för 11 000 år sedan, efter det att den senaste inlandsisen drog sig tillbaka från Norrbotten, började människor bosätta sig här. Landhöjningen, de skiftande livsvillkoren i länets olika delar, skogsbruk, jakt, fångst, fiske och renskötsel har gett kulturlandskapets dess speciella karaktär och avspeglar sig i bebyggelsen i länet. Det är osäkert när de första jordbruksbyarna etablerades i länet men det kan ha skett under det första årtusendet e. Kr. En levande kultur Norrbotten är ett län i gränstrakter, geografiskt sett perifiert i förhållande till centralmakten i Sverige som har bidragit till en ovanlig och exotisk karaktär hos kulturarvet. Norrbottningarnas arbete och liv ger länet en spännande historia, ett värdefullt kulturarv och en omväxlande kulturmiljö. Länet har ett brett utbud av kultur i form av musik, dans, film, teater, konst och hantverk. Samerna, Europas enda urbefolkning, utgör med sitt kultur- och näringsliv en viktig del av länets historia och utveckling. Ett samiskt månghundraårigt kulturlandskap från fjäll, genom skog till kust blandas med mer moderna bebyggelsemiljöer. Länet har dessutom flerspråkiga områden och tre minoritetsspråk, meänkieli, finska och samiska. Länets första städer, Piteå och Luleå, grundades år 1621. Kiruna, som är länets yngsta stad, grundades 1900. (Statistiska Centralbyrån, 2013) Karaktärsbyggnader i länet Norrbottens rika kulturmiljö- och naturvärden är en viktig del av människornas livsmiljö. En synlig kulturhistoria gör miljön rikare, intressantare och ger ett tidsdjup. Några särskilt viktiga karaktärsbyggnader för länet är ladan, härbret/aitten, rökpörtet, långlogen, rundlogen, stenladugården, timmerkåtan, bågstångskåtan, åskåtan, luopten och njallan. Stenladugård, härbre, lada samt rundloge med storhässja. 11

Under programperioden 2007-2013 var intresset för att restaurera överloppsbyggnader relativt stort, totalt beslutades om miljöinvestering till 170 överloppsbyggnader. (Jordbruksverket, 2013) I de fall ansökan kombinerades med rådgivning av byggnadsantikvarie blev resultatet bättre och ansökningarna mer kompletta. Äldre brukningsmetoder och landskapselement försvinner Strukturrationaliseringar i lantbruket har fått till följd att gamla brukningsmetoder liksom kulturelement och småbiotoper har minskat. Till exempel minskar den för Norrbotten utmärkande ängsladan stadigt i antal och år 1998 fanns endast 15 procent av det ursprungliga beståndet kvar. Antalet element som sköts med miljöersättningar minskar och element och byggnader tas bort för att underlätta för ett rationellare brukande. Det generella biotopskyddet hindrar förstörelsen av vissa element, men skötseln saknas fortfarande. Skogen rik på kulturlämningar Den norrbottniska skogen har nyttjats för jakt och fiske sedan stenåldern. Innan skogsindustrins uppsving på 1800-talet togs lantbrukets husbehovsvirke samt kolningsskog till järnbruken ur skogen, samtidigt som den utgjorde betesmark och jaktmark för jordbrukssamhällets människor. Dessutom har skogen varit, och är än idag, en viktig resurs för renskötseln. Det extensiva bruket har gett upphov till unika natur- och kulturvärden, varav en del finns bevarade. En ibland förbisedd men viktig del i skogsmiljön är de cirka 21 000 kända forn- och kulturlämningar samt tidigare eller idag brukade kulturmiljöer som finns i skogslandskapet. Då drygt hälften av länets skogar inte är inventerade, finns ett mycket stort antal okända forn- och kulturlämningar ute i skogslandskapet. Skogsmarken skall brukas på sådant sätt att fornlämningar inte skadas och att skador på övriga kända värdefulla kulturlämningar är försumbara. Både natur- och kulturmiljöer samt forn- och kulturlämningar kan utgöra värdefulla komplement till annan verksamhet inom besöksnäringen. Stenmurar är viktiga element i landskapet. 12

S*W*O*T Styrkor Ett unikt kulturarv i form av byggnader, fornlämningar och landskap med spår av både samiskt, ryskt, finskt och svenskt. Stort intresse finns för att bevara kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Svenska, finska och samiska traditioner blandas med andra kulturer. Svagheter I många fall dålig skötsel av natur- och kulturvärden i odlingslandskapet. Brist på kompetens vad gäller byggnadsrestaurering. Få entreprenörer med kompetens om byggnadsrestaurering. Möjligheter Hot Välbevarade, intressanta kulturmiljöer kan i större utsträckning utvecklas och användas som besöksmål. Ett välbevarat kulturarv och landsbygd kombinerad med god samhällsservice bidrar till trevliga och intressanta miljöer. Goda möjligheter att utveckla gamla byggnader till nya användningsområden. Med kompetensutveckling av entreprenörer samt kurser till allmänheten kan man öka intresset för och möjligheterna till byggnadsrestaurering. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader förfaller. Ökad andel passivt brukad mark och ökad nedläggning av jordbruksmark, med förlust av småbiotoper, natur- och kulturvärden och igenväxning som följd. Förslaget till uppluckrat biotopskydd kan komma att leda till att ännu fler småbiotoper och kulturelement försvinner ur landskapet. Äldre brukningsmetoder som lieslåtter och hässjning glöms bort och kunskap om restaurering av byggnader försvinner. Gamla traditionella kulturväxter försvinner från länet, genetisk variation går förlorad. 13

3 Befolkning Norrbottens län bildades 1810 och består av 14 kommuner Arjeplog, Arvidsjaur, Boden, Gällivare, Haparanda, Jokkmokk, Kalix, Kiruna, Luleå, Pajala, Piteå, Älvsbyn, Överkalix och Övertorneå (Figur 3). Några kommuner är relativt stora räknat till folkmängden, medan andra har bland de lägsta befolkningstalen i hela landet. Det mest glesbefolkade länet Figur 3: Norrbottens län har 14 kommuner. Norrbotten är landets största län och till ytan en fjärdedel av Sveriges totala landareal medan endast 3 procent av landets totala befolkning bor i Norrbotten. Norrbottens län har tillsammans med Jämtlands län den lägsta befolkningstätheten i landet. Här bor endast tre invånare per kvadratkilometer i genomsnitt. Den näst lägsta befolkningstätheten finner man i Västerbottens län med fem invånare per kvadratkilometer. Detta kan jämföras med riksgenomsnittet som är 23 innevånare per kvadratkilometer. (Bostadsdata, 2013) Länet har mer glesbygd än de flesta andra län, på 85 procent av länets yta finns endast 30 procent av befolkningen. Inlandet domineras av små tätorter och glesbygd. Totalt finns 16 procent av landets glesbygdsbefolkning i Norrbotten. (Statistiska Centralbyrån, 2013) 14

Kommun Total befolkning i kommunen Större tätort Tätortsnära < 20 km från tätort Mindre tätort i glesbygd Glesbygd utanför tätort Arjeplog 3 054 1 922 1 132 Arvidsjaur 6 467 4 620 1 847 Boden 27 598 18 503 7 131 1 964 Gällivare 18 307 14 803 3 504 Haparanda 9 904 6 463 3 441 Jokkmokk 5 086 2 766 2 320 Kalix 16 518 9 408 7 110 Kiruna 22 972 17 861 1 757 3 354 Luleå 74 905 45 658 24 905 4 342 Pajala 6 279 1 944 4 335 Piteå 41 078 23 100 17 053 925 Älvsbyn 8 200 4 885 3 315 Överkalix 3 497 976 2 521 Övertorneå 4 772 1 920 2 852 Summa 248 637 105 122 50 846 49 707 42 962 Figur 4: Befolkning i länets kommuner uppdelat på tätort, tätorsnära landsbygd, mindre tätorter i glesbygd samt gelsygd utanför tätort. I detta fallet har tätosrtsnära landsbygd definierats utifrån en radie på 20 km från tätorten. Källa: (Statistiska centralbyrån, 2013). Kommun Total befolkning i kommunen Större tätort Tätortsnära <5 km från tätort Mindre tätort i glesbygd Glesbygd utanför tätort Arvidsjaur 6 467 4 620 1 847 Arjeplog 3 054 1 922 1 132 Jokkmokk 5 086 2 766 2 320 Överkalix 3 497 976 2 521 Kalix 16 518 9 408 7 110 Övertorneå 4 772 1 920 2 852 Pajala 6 279 1 944 4 335 Gällivare 18 307 14 803 3 504 Älvsbyn 8 200 4 885 3 315 Luleå 74 905 45 658 12 930 4 647 11 670 Piteå 41 078 23 100 6 389 3 083 8 506 Boden 27 598 18 503 4 659 4 436 Haparanda 9 904 6 463 3 441 Kiruna 22 972 17 861 74 5 037 Summa 248 637 105 122 24 052 57 437 62 026 Figur 5: Befolkning i länets kommuner uppdelat på tätort, tätorsnära landsbygd, mindre tätorter i glesbygd samt gelsygd utanför tätort. I detta fallet har tätosrtsnära landsbygd definierats utifrån en radie på 5 km från tätorten. Källa: (Statistiska centralbyrån, 2013). Minskande folkmängd Länet har knappt 249 000 invånare (juni 2013), där befolkningen till stor del är koncentrerad längs kusten. Luleå och Piteå är de två största kommunerna med tillsammans nära hälften av länets befolkning. 8 av länets 14 kommuner har färre än 10 000 invånare. 9 procent av länets befolkning är utrikes födda, genomsnitt för riket är 15 procent. Haparanda har länets högsta andel utrikes födda med 40 procent (2012). Under de senaste 25 åren har befolkningstillväxten i länet skett i kommunerna Luleå och Piteå. Folkmängden i Luleå kommun med 12 procent och i Piteå kommun med 6 procent. De största minskningarna har skett i kommunerna Jokkmokk, Pajala och Överkalix. Norrbottens län som helhet har minskat 15

sin folkmängd med nära 5 procent under de senaste 25 åren. Genomsnittet för riket är en ökning med 14 procent. (Statistiska Centralbyrån, 2013) Statistiken visar att länet har en något högre inflyttning av män än kvinnor till länet främst bland inrikes inflyttade. Antalet kvinnor som flyttar till länet kan inte uppväga de kvinnor som väljer att lämna länet. Invandringen är viktig för länets utveckling. Under 2011 utgjordes ungefär en tredjedel av inflyttningen till länet av invandring, med kvinnor och män i lika stor utsträckning. (Länsstyrelsen i Norrbottens län, 2012) Figur 6: Förändring av folkmängden under 25 år, 1987-2012 Pantzare Information AB Ett mångkulturellt län Norrbotten är det enda län i Sverige som har landgräns mot två andra länder, Finland och Norge, och ingår i Barentsregionen som är en europeisk samarbetsregion med sex miljoner invånare. I Norrbotten ingår Sápmi som sträcker sig över de nordliga delarna av Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Norrbotten är ett län med flera nationella minoriteter och minoritetsspråk. Samerna, Europas enda urbefolkning, utgör med sitt kultur- och näringsliv en viktig del av Norrbottens historia och utveckling. (Länsstyrelsen i Norrbottens län, 2012) Kulturutbudet är rikt varierat. I länet finns institutionsteatrar, orkesterinstitutioner och flera museer. Varje kommun har välbesökta bibliotek. Länet har en föreningsaktiv befolkning. Vanligast är medlemskap i fackförening, idrottsförening och bostadsförening. Många har tillgång till fritidshus och då vanligtvis genom eget ägande eller släktings ägande. (Statistiska Centralbyrån, 2013) 16

Norrbottens befolkning präglas av stora regionala skillnader Samhällen och mindre tätorter utgör ofta en viktig del av landsbygdens utveckling. Positiv utveckling i tätorten får ofta kringeffekter på landsbygden. I de olika delarna av länet är det stora regionala skillnader. I östra Norrbotten ligger kommunerna Haparanda, Kalix, Pajala, Överkalix och Övertorneå med cirka 41 000 innevånare. Området karaktäriseras av en delvis väl utvecklad turism och en levande handel, men också av en mycket hög andel äldre, utflyttning, få unga kvinnor och delvis hög arbetslöshet. I Arjeplog och Arvidsjaur finns knappt 10 000 innevånare. I området har man en relativt låg arbetslöshet och hög andel tjänsteproduktion. Till nackdelarna hör en mycket liten och åldrande befolkning. Gällivare, Jokkmokk och Kiruna har tillsammans cirka 47 000 innevånare. Området karaktäriseras av stora tillgångar i form av vattenkraft och malm, men även av väl utvecklad turism. Stora investeringar görs i detta område. Regionens nackdelar utgörs framför allt av långa avstånd och dåliga kommunikationer. (Länsstyrelsen i Norrbottens län, 2012) Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyn, med totalt cirka 150 000 innevånare, är en stor kustregion med såväl ett universitet som väl utvecklad basindustri. (Länsstyrelsen i Norrbottens län, 2012) De territoriella förutsättningarna innebär att utmaningar i form av generationsväxling och socialt utanförskap ytterligare förstärks samtidigt som möjligheterna att tillhandahålla utbildning och tillgång till livslångt lärande behöver nya lösningar. En åldrande befolkning Befolkningstillväxten i länet var 0,04 procent år 2012. Riket i genomsnitt hade en befolkningstillväxt på 0,42 procent. I Norrbottens län är medellivslängden för såväl kvinnor som män lägre än riksgenomsnittet 82,9 respektive 78,3 år. Genomsnittet för riket är 83,4 år för kvinnor och 79,5 år för män. I Norrbottens län har andelen äldre i befolkningen ökat mest i Sverige under tidsperioden 1968-2012, från 10 procent till 22 procent. Det beror på högre medellivslängd och mindre barnkullar samt hög utflyttning från länet. De demografiska skillnaderna med större andel äldre än unga är särskilt uttalade i länets inlandskommuner, tendensen är även att fler unga kvinnor än män flyttar från länet vilket skapar en obalans i fördelningen mellan unga kvinnor och män. Med en allt äldre befolkning ökar försörjningsbördan och det blir allt tyngre att upprätthålla välfärden med minskande skatteunderlag. Pajala är den kommun i landet som har ökat sin andel äldre mest sett över tidsperioden 1968-2012, från 10 procent till 31 procent. Även i Överkalix kommun är andelen hög, 32 procent. I Luleå finns det lägsta antalet människor över 65 år, 18,8 procent, vilket är lägre än riksgenomsnittet som är 19,1 procent. Andelen barn 0-15 år är störst i kommunerna Kiruna och Piteå och lägst i Överkalix kommun. (Statistiska Centralbyrån, 2013) 17

Figur 7: Folkmängd 2012-12-31 efter ålder och kön. Pantzare Information AB Bostadsbristen hämmar inflyttningen En tilltagande bostadsbrist i flera delar av länet, framför allt i tätorterna, påverkar utvecklingen och tillväxten negativt och kan i förlängningen hämma inflyttning till länet och enskilda kommuner. Bostadsbyggandet på landsbygden har haft en svagare utveckling än i städerna, särskilt för permanentbostäder. Trots detta så finns det många landsbygdskommuner som har haft en stark tillväxt, det vill säga kommuner där det är lönsamt att bygga nya småhus. Ett exempel på en sådan landsbygdskommun är Kiruna. Tillgång till attraktivt boende är en framgångsfaktor. (Jordbruksverket, 2013) Utrikes inflyttning ökar befolkningens storlek Utrikes inflyttning skulle kunna öka storleken på befolkningen i arbetsför ålder. Några kommuner tar emot många asylsökande i förhållande till sin folkmängd. År 2012 var utrikes flyttnetto i Boden närmare 2 procent av folkmängden. Många av dessa flyttar vidare till annan kommun inom Sverige. (Länsstyrelsen i Norrbotten och Region Västerbotten, 2013) Vikande elevunderlag i skolorna För grundskolan liksom för förskolan innebär vikande befolkningsunderlag i många mindre orter ett minskande elevunderlag. Ett begränsat elevunderlag innebär högre genomsnittskostnader för varje elev. Eftersom många mindre skolor finns i glesbygd med långa avstånd till alternativa skolor kan en nedläggning av en skola trots de högre genomsnittskostnaderna innebära ökade kostnader för skolskjuts som minskar eller helt motverkar besparingen. (Länsstyrelsen i Norrbotten och Region Västerbotten, 2013) 18

S*W*O*T Styrkor Variationer i geografi och klimat skapar unika förutsättningar för boende, företagande, rekreation, upplevelser och turismaktiviteter. På landsbygden finns bostäder och lokaler som inte nyttjas. Svagheter För liten inflyttning och negativt födelsenetto bidrar till att minska befolkningens storlek. Många unga flyttar från länet, i synnerhet unga och kvinnor, vilket skapar obalans mellan åldersgrupper och kön. Åldrande befolkning ökar försörjningsbördan och minskar skatteunderlaget. Bostäder utanför tätorternas tas inte tillvara trots bostadsbrist i tätorterna. Urbaniseringen avfolkar landsbygden. Bostadsbrist hämmar inflyttningen till orter där jobb finns. Skolnedläggningar avfolkar landsbygden, bara de äldre blir kvar. Möjligheter Hot Stärka attraktiviteten för att öka inflyttningen. Satsa på ungas kreativitet och delaktighet i samhällsutvecklingen. Skapa attraktiva boendemiljöer med bra lägen för att stimulera inflyttningen. Öka bostadsbyggande och använda tomma byggnader på landsbygden. Yngre människor flyttar gärna tillbaka till hemorten, i alla fall kring centralorterna. Inflyttningar från andra länder kan balansera ett nagativt utflyttningsnetto. Ökad inpendling till länet istället för bofast arbetskraft. Fortsatt avfolkning, fortsatt utflyttning av unga och kvinnor, stigande andel äldre och ökad arbetslöshet på landsbygden. Inpendling istället för bofast arbetskraft. Svårt att få banklån för att bygga nytt eller renovera boende på landsbygden. Människors isolering ökar då man inte träffas fysiskt. 19

4 Utbildning Det stora utträdet från arbetsmarknaden inom den kommande tioårsperioden påverkar privat näringsliv och offentlig sektor. Rekryteringsproblemen innebär förlorade möjligheter till ökad produktion eller brister i offentlig service (Arbetsförmedlingen, 2013). Kunskapsöverföring och kompetensutveckling är därför av stor betydelse för att länet ska fungera och utvecklas. En nära dialog mellan näringsliv, utbildningsanordnare, myndigheter och organisationer är avgörande för att kunna möta behoven av arbetskraft. Skillnader i utbildningsnivå Länets utbildningsnivå är lägre än för riket i genomsnitt och det finns stora skillnader mellan kvinnor och män avseende eftergymnasial utbildning. I länet har 38 procent av kvinnorna och 19 procent av männen en eftergymnasialutbildning på minst tre år, motsvarande andel för riket är cirka 41 procent bland kvinnor och 26 procent bland män. Endast i Luleå når länet riksgenomsnittet. Skillnaderna mellan kvinnor och mäns utbildningnivå är procentuellt sett större i de flesta delarna av länet än riket i genomsnitt. Andelen pojkar som inte avslutar gymnasieutbildningen är hög (Länsstyrelsen i Norrbottens län, 2012). Att studera vidare kan öka chanserna att få jobb Forskning och utveckling Luleå tekniska universitet (LTU) är Skandinaviens nordligaste tekniska universitet. Universitetet bedriver utbildning och forskning i samverkan med näringsliv och samhälle. Såväl internationella och nationella storföretag som länets småföretag är involverade i universitetets forsknings- och utvecklingsprojekt. Universitetet tillsammans med flera andra forskningsorganisationer i länet driver forskningsprojekt inom allt från energiteknik, IT, tillverkning, bearbetning och rymdfysik till friskvård och hälsa (Länsstyrelsen i Norrbottens län, 2013). 20

LTU fyller en viktig funktion i länet genom att erbjuda utbildningar för att möta behovet av kompetens inom och utanför länet men även för att utveckla nya innovativa lösningar som motsvarar näringslivets, myndigheters och övriga organisationers behov (Länsstyrelsen i Norrbottens län, 2012) (Länsstyrelsen i Norrbottens län, 2013). En innovation är en ny idé om t.ex. en produkt, lösning eller tjänst, men de betecknas inte som innovationer förrän de accepterats (tagits i bruk) på en kommersiell marknad eller implementerats i en faktisk verksamhet. Ett innovationssystem är en plattform där aktörer från olika samhällssektorer gemensamt främjar uppkomsten av innovationer genom omsättning av kunskap i nya produkter och tjänster Andelen tillämpad forskning med koppling till det regionala näringslivet är stor en stor del av den forskning som bedrivs i länet utvecklas ytterligare i befintliga företag (Länsstyrelsen i Norrbottens län, 2013). Det finns alltså ett väl definierat innovationssystem i länet som arbetar med att ta fram nya lösningar för främst basindustrin. Minskat intresse för gröna näringar Inom jordbruksbranschen väntas ett stort utträde från arbetsmarknaden under den kommande tioårsperioden, samtidigt som befolkningsutvecklingen på länets landsbygd är negativ (Tillväxtanalys, 2009). I länet finns två naturbruksgymnasier, Grans naturbruksskola i Öjebyn samt Kalix naturbruksgymnasium. Intresset bland ungdomar att utbilda sig till yrken inom lantbruks- och skogsnäringen har minskat (Arbetsförmedlingen, 2013), vilket lett till att skolorna de senaste åren har upplevt vikande elevunderlag. Någon eftergymnasial utbildning inom jord- och skogsbruk finns inte i länet. Tillgång på forskning inom landsbygdsnäringar har utvecklats negativt de senaste tio åren. Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) har dragit sig tillbaka från försöksgården i Öjebyn, där man fram till 2004 bedrev forskning och utveckling inom husdjur, växtodling och trädgård. Verksamheten har sedan dess bedrivits sparsamt av andra aktörer, denna riskerar dock upphöra på grund av osäkerheter i finansieringen. Ett problem är att det idag inte finns några fungerande innovationssystem kopplat till lantbruksföretags eller andra små och medelstora landsbygdsföretag som inte är verksamma inom basindustrin. (Zimmer, 2013) 21

S*W*O*T Styrkor Kompetens och forskning inom bland annat energi finns i länet. Tillgången till gymnasial utbildning inom jord- och skogbruk. Ett universitet förankrat i regionens näringsliv. Svagheter Hög andel pojkar som inte avslutar gymnasieutbildning. Ingen organiserad forskning (innovationssystem) inom de gröna näringarna. Brist på kvalificerad arbetskraft på landsbygden. Låg kunskapsöverföring bland lantbruksföretag. En relativt låg utbildningsnivå i länet gör det svårare för länets innevånare att konkurrera om jobben. Möjligheter Hot Marknadsförmågan, det vill säga förmågan att föra ut en innovation på marknaden, kan stärkas. Utbyte mellan akademi och näringsliv öka. Utveckling av starka näringar i kombination med teknik, forskning och innovationskraft. Det finns en relativt god potential till förnyelse och innovation inom länets näringsliv som kan stärkas genom fler FoU-investeringar i näringslivet. Förluster av kompetens på grund av utflyttning. Nedläggning av lantbruk innebär att möjligheten till utlokaliserad praktisk utbildning försvinner från landsbygden. Kunskapsöverföringen riskerar att utebli på grund av stora pensionsavgångar och lågt intresse för utbildningar inom jord- och skogsbruk. Matchningsproblem förväntas då de som skall inträda på arbetsmarknaden inte har samma utbildning och erfarenheter som de som skall utträda, detta gäller även de gröna näringarna. 22

5 Sysselsättning Det är viktigt att det finns en bred arbetsmarknad eftersom många familjer består av två försörjare som kanske vill ha arbete inom skilda branscher. Dagens arbetsmarknad är rörlig och människor byter ofta jobb, vilket gör en större arbetsmarknad mer lockande. Allt fler företag etablerar sig på landsbygden och verkar på en global marknad. På det sättet kan de kombinera en livsstil och en social samvaro i ett mindre samhälle med ett internationellt nätverk av såväl kunder som samarbetspartners. Ett diversifierat näringsliv och en bred arbetsmarknad skapar goda förutsättningar för länets utveckling. (Jordbruksverket, 2013) Stark bas- och tillverkningsindustri Länet har en varierad näringslivsstruktur med en historiskt stark bas- och tillverkningsindustri, omfattande offentlig sektor och en växande tjänstenäring, inklusive kreativa och kulturella näringar. Råvaruindustrin är motorn i Norrbottens näringsliv. Malmen, stålet, skogen och vattenkraften är viktiga både för länet och för Sverige. 90 procent av Europas järnmalm utvinns i Norrbotten och här finns 20 vattenkraftverk som producerar drygt 18 TWh elkraft årligen. Det är 13 procent av den totala elproduktionen i Sverige. En kraftig ökning av investeringar i vindkraft har också skett i länet. Exporterande tillverkningsföretag, en växande tjänstesektor och småföretag inom många olika områden får allt större betydelse. Besöksnäringen är en ny basnäring med internationell efterfrågan. Det geografiska läget innebär att många företag har sitt kundunderlag i både Sverige, Finland, Norge och Ryssland. Haparanda och finska Tornio knyts successivt ihop. (Länsstyrelsen i Norrbottens län, 2012) Figur 8: Andel arbetsställen (i procent) i Norrbottens län 2012 efter näringsgren (SNI 2007) Pantzare Information AB Basnäringar och testverksamhet sysselsätter många Den högsta sysselsättningsgraden i länet återfinns i kommuner med basnäringar och testverksamhet. Två av länets kommuner, Arjeplog och Kiruna, har en lägre total arbetslöshet (öppet arbetslösa samt program med aktivitetsstöd) än riket i genomsnitt med 5,5 respektive 4,0 procent (riksgenomsnittet är 6,5 procent). Sysselsättningsgraden är något högre bland män än bland kvinnor. De 25 största arbetsgivarna i Norrbottens län 23

har tillsammans cirka 47 000 anställda (hel- och deltidsanställda). Det är 44 procent av totala antalet sysselsatta i länet. Den största arbetsgivaren i länet är Norrbottens läns landsting. Den näst största arbetsgivaren är Luleå kommun. (Statistiska Centralbyrån, 2013) Bruttoregionprodukten (BRP) per invånare var 354 000 kronor i genomsnitt för riket år 2010. Detta värde har erhållit index 100. Indexvärdet per invånare för Norrbottens län var 115, det vill säga 15 procent högre än riksgenomsnittet. (Statistiska Centralbyrån, 2013) En åldrande befolkning och stora pensionsavgångar En åldrande befolkning och stora årskullar innebär stora pensionsavgångar med följd att arbetskraften minskar i antal, samtidigt som de allt fler äldre skapar ökat behov av vård och omsorg med ökad efterfrågan på arbetskraft som följd. När arbetskraften minskar relativt befolkningens storlek kommer allt färre att vara tvungna att bära de ökande samhällsekonomiska kostnaderna. (Länsstyrelsen i Norrbotten och Region Västerbotten, 2013) Försörjningsbördan förutspås öka kraftigt i Norrbotten under den kommande tioårsperioden, det vill säga att de som är sysselsatta kommer att behöva försörja allt fler (se figur 9). Figur 9: Procentuell förändring av försörjningsbördan 2010-2025 (Statistiska centralbyrån, 2013) Stora pensionsavgångar och investeringar i regionen förväntas leda till ökad efterfrågan på arbetskraft samtidigt som många av de unga inte har de nödvändiga kompetenserna för att komma in på arbetsmarknaden. En väl fungerande arbetsmarknad är en viktig förutsättning för regionens framtida utveckling. Sysselsättning är också viktig för att skapa delaktighet i samhället. Utmaningen med generationsväxlingen är gemensam för de flesta regioner i Europa vilket gör att inflyttning från omkringliggande kommuner eller regioner kan förbättra matchningen men inte lösa utmaningen med stora pensionsavgångar och minskande befolkning i arbetsför ålder. Det kommer att behövas inflyttning från länder utanför Europa. (Länsstyrelsen i Norrbotten och Region Västerbotten, 2013) 24

Högre arbetslöshet bland lågutbildade Arbetslösheten är högre bland lågt utbildade personer än bland de högre utbildade. Samtidigt kan arbetsmarknaden för högt utbildade personer vara begränsad. Många kvalificerade jobb finns bara på vissa platser, vanligtvis koncentrerade i städer. Det är också där andelen högutbildade är högst. Utbildningsnivån är betydligt högre bland kvinnor och det är särskilt tydligt på landsbygden. Avsaknad av nödvändiga förkunskaper leder till ungdomsgrupper som riskerar att fastna i livslångt utanförskap. De som enbart har grundskoleutbildning är 24 procent av de arbetslösa men bara 17 procent av befolkningen i åldern 20-64 år. Det är extra svårt att ta sig in på arbetsmarknaden för ungdomar i grupperna 18-24 år, utrikes födda samt personer med funktionsnedsättningar. I synnerhet är det unga män som riskerar att hamna i ett utanförskap. I vissa kommuner är det närmare hälften av ungdomarna som befinner sig i utanförskap två år efter gymnasiet. Att förbättra möjligheterna för unga som inte lyckas etablera sig på arbetsmarknaden skulle kunna vara en möjlighet att förbättra förhållandet mellan de som arbetar och de som saknar sysselsättning. (Länsstyrelsen i Norrbotten och Region Västerbotten, 2013) Positiv utveckling på landsbygden Sedan år 2005 har lönerna stigit snabbast på den glesa landsbygden i jämförelse med andra regiontyper och skillnaden i lön mellan stad och land minskar. Ofta är det de landsbygdskommuner som haft en positiv förändring i befolkningsutvecklingen som också har haft en positiv utveckling av arbetstillfällen. Arjeplog är en av tre kommuner i landet på den glesa landsbygden som har haft en positiv befolkningsutveckling och där antal arbetsställen har ökat mellan 2005 och 2010. (Statistiska Centralbyrån, 2013) Arbetslöshet och höga ohälsotal Länet har ett högre ohälsotal jämfört med andra regioner. En förklarande faktor är det utanförskap som följer med arbetslöshet, det vill säga människor som står utanför arbetsmarknaden. Tillgång till arbete är viktigt för god och jämlik folkhälsa. När man räknar samman både öppet arbetslösa samt de som är sysselsatta i arbetsmarknadsprogram är andelen högst i Haparanda kommun med 10,6 procent. Lägst är andelen i Kiruna kommun med 4,0 procent. Genomsnittet för Norrbottens län är 7,4 procent och för hela riket 6,5 procent. Av ungdomarna mellan 18 och 24 år i länet är 20,4 procent av den registerbaserade arbetskraften arbetslösa. (Statistiska Centralbyrån, 2013) 25

Figur 10: Öppet arbetslösa samt sysselsatta i arbetsmarknadsprogram 16-64 år. Årsmedeltal 2012. (Arbetsförmedlingen, 2013) Gröna näringarna viktiga för länet På landsbygden är det lantbruk, jakt och skogsbruk som har flest arbetstillfällen men besöksnäringen är också sysselsättningsintensiv och bidrar med många jobb på landsbygden. I städerna är det däremot branschen fastighets- och uthyrningsverksamhet som har flest arbetsställen. Städerna har generellt en konkurrensfördel i sektorerna finansiell verksamhet och fastighets- och uthyrningsverksamhet. Landsbygden har däremot konkurrensfördelar i sektorerna lantbruk, jakt och skogsbruk, fiske, utvinning av mineral, el, gas, värme och vatten och offentlig förvaltning samt försvar. Många skogs- och lantbruksföretag sysslar med kombinationsverksamhet. De vanligaste verksamheterna är entreprenad, besöksnäring och gårdsförädling. Till exempel så arbetar 13 procent av de svenska lantbruksföretagarna med entreprenad och 7 procent med besöksnäring. (Jordbruksverket, 2013) Ideella föreningar viktig arbetsgivare på landsbygden Ideella föreningar är, förutom att de bidrar med olika aktiviteter, en viktig arbetsgivare på landsbygden. Det är vanligare med ideella föreningar på landsbygden än i städerna. På landsbygden arrangerar och deltar man också i fler studiecirklar än i städerna. I studiecirkeln bygger arbetet på deltagarens eget kunskapssökande utifrån egna behov och intressen. (Statistiska Centralbyrån, 2013) 26

Den demografiska utmaningen Länets utmaningar ligger i att lösa de demografiska förhållandena med en åldrande befolkning och en minskande andel personer som kommer in på arbetsmarknaden. Ökad rörlighet på arbetsmarknaden, dels geografiskt, men även mellan yrken och branscher liksom inkludering av personer i utanförskap kommer behövas för att motverka effekterna av generationsväxlingen. Hur antalet tillträdande ungdomar förhåller sig till antalet personer som går i pension kan beskrivas med hjälp av ett balanstal. Ett balanstal under 1 innebär att färre ungdomar kommer ut på arbetsmarknaden än vad som behövs för att ersätta de som går i pension. Enligt en prognos kommer bara ett fåtal kommuner i Sverige att ha ett balanstal större än 1 under perioden 2010-2025. Kommuner med sämst prognos kommer bara kunna ersätta en tredjedel av sina pensionsavgångar. I Norrbotten ligger flera av de kommuner som har lägst balanstal och ingen kommun har ett balanstal större än 1. Fem av kommunerna i länet Kalix, Överkalix, Boden, Pajala och Övertorneå beräknas ha så få tillträdande ungdomar att det inte ens kommer vara tillräckligt för att ersätta de som går i pension inom vård och omsorg i offentlig tjänstesektor. Ett aktivt åldrande där allt fler fortsätter förvärvsarbeta även efter pensionsåldern 65 år kan motverka utvecklingen. Ett aktivt åldrande där fler arbetar längre kan även bidra till att generationsväxlingen inte drabbar lika plötsligt. (Länsstyrelsen i Norrbotten och Region Västerbotten, 2013) Figur 11: Balanstal för tillträdande ungdomar i förhållande till personer som går i pension per län år 2010-2025. Heldragen linje visar riksgenomsnittet. (Arbetsförmedlingen, 2013) 27

Ökad rörlighet på arbetsmarknaden viktig Ett sätt att öka rörligheten på arbetsmarknaden är att förbättra förutsättningarna för arbetspendling. I regionen är det sju kommuner som har en positiv nettopendling, det vill säga det är fler som pendlar till än från kommunen. Luleå kommun har den största relativa inpendlingen med en förvärvsarbetande dagbefolkning som är drygt 10 procent större än nattbefolkningen. Tillväxtverket har i en undersökning rangordnat de svenska kommunerna efter sårbarhet utifrån hur beroende kommunerna är av ett enskilt företag, sysselsättning, företagande, nyföretagande och lokalt företagsklimat. Tio av länets 14 kommuner är bland de 100 mest sårbara kommunerna i Sverige. (Länsstyrelsen i Norrbotten och Region Västerbotten, 2013) Arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare och Kiruna utgör egna FA-regioner (funktionella analysregioner, regioner inom vilken människor kan bo och arbeta utan att behöva göra alltför tidsödande resor) samtidigt som de har inpendling av arbetskraft. Inpendlingen i de kommunerna är inte bara regional utan även från andra delar av Sverige och Europa. Dessa kommuner har hög efterfrågan på arbetskraft till följd av stora investeringar i näringslivet. Inpendlingen beror delvis på bostadsbrist som gör att arbetskraften pendlar in istället för att bosätta sig på orten. Ökad arbetspendling löser inte problem med brist på lämplig arbetskraft i mindre kommuner. Arbetspendling i Norrbotten är i huvudsak koncentrerat till kommuner kring större städer i länet. (Länsstyrelsen i Norrbotten och Region Västerbotten, 2013) 28

S*W*O*T Styrkor Naturtillgångar (mineral, skog och vattenkraft) som ger ett rikt näringsliv. Kända varumärken och profilering, både inom industri och turistnäring LKAB, Icehotel med flera. Miljardinvesteringar i näringslivet ett närande län. Allt fler småföretag ökar sysselsättningen på landsbygden. Identifierade och starkt förankrade tillväxtområden. Luleåregionen är en stark arbetsmarknadsregion. Gruvetableringar ger en växande arbetsmarknad. Gränsnära samarbete, framförallt med Finland, till exempel Haparanda-Tornio. Unik arbetsmarknad inom till exempel rymdforskning, biltestverksamhet och gruvnäring. Svagheter Stort beroende av offentlig sektor. Könsuppdelad arbetsmarknad. Dåliga möjligheter till utkomst och sysselsättning på landsbygden. Arbetslöshet i städerna och arbetskraftsbrist på landsbygden. Bostadsbrist på orter där arbetstillfällen finns. De kvinnodominerade yrkena har svårt att hävda sig mot industrin då man inte kan locka arbetskraftsinvandring på grund av dåliga löner. Hög ungdomsarbetslöshet kan leda till att ungdomarna lämnar länet eller hamnar i utanförskap. Möjligheter Europeisk invandring sätter igång stor företagsamhet inom både turism, livsmedel med mera. Det finns grupper av människor som är potentiell arbetskraft men som nyttjas dåligt funktionshindrade, unga och äldre. Varaktig integration på arbetsmarknaden för ungdomar som inte arbetar eller studerar. Arbetskraftsbrist inom flera områden ökar möjligheten att få arbete vid inflyttning. Hot Manliga och traditionella maktstrukturer gör det svårare för kvinnor att ta sig in i mansdominerade branscher. Arbetskrafts- och kompetensbristen accelererar. Konkurrensen ökar mellan kust och inland samt med närliggande regioner. Bostadsbristen ökar. 29