Folk & fä i Skaraborg Välkomna på stämma

Folk & fä i Skaraborg Välkomna på stämma Det behövs mer än kalkyler Jan Hill har producerat rådgivning i 15 år i landets största eko-län och vet hur snacket går. Västra Götaland är sverigebäst på ekologiskt lantbruk, cirka en fjärdedel av landets ekobönder finns här. En person som har bidragit till utvecklingen är rådgivaren Jan Hill, men han tycker ändå att tempot är för långsamt. Det är dags att börja prata ideologi och inte bara lönsamhet, säger han. Han är väl medveten om att ordet ideologi kan vara provocerande. Under de femton år som han har arbetat som rådgivare för ekologisk växtodling hos länsstyrelsen i Västra Götaland, har anvisningen uppifrån varit att bara prata ekonomi, inte ideologi. Och det är för övrigt något som har gällt inom stora delar av den ekologiska världen. Under femton år har vi presentera den ena lönsamhetskalkylen efter den andra, men det har inte hjälpt. Kanske måste vi börja prata ideologi, det vill säga om världssvälten, klimatet och andra frågor som hänger ihop med det ekologiska lantbruket, säger Jan Hill. Varför har inte lönsamhetskalkylerna, när det exempelvis gäller spannmålsodling, lockat fler att ställa om? Därför att spannmålsodling styrs mycket av enkelhet. Börjar man odla ekologiskt blir arbetet mycket svårare och då räcker det inte med enbart en lönsamhetskalkyl. Alerta lantbrukare Men även om Jan Hill tycker att utvecklingen har gått långsammare än den borde, så leder ändå länet utvecklingen och det började tidigt. I Skaraborg fanns en relativt stor grupp mjölkbönder med tillräckligt mycket areal för att lätt kunna ställa om. Vi har en struktur i länet och vi har mycket av det mesta när det gäller produktionen, men vi slipper sockerbetorna som har varit en försvårande faktor i Skåne. Men framför allt har det handlat om alerta lantbrukare som har velat prova nytt. Rådgivningen har också spelat roll och Jan Hill är med sina dryga 20 år som ekorådgivare en av veteranerna. Från början hade han tänkt studera biologi eftersom han hade ett starkt miljö- och naturintresse. En lärare visade honom på agronomutbildningen, och kombinationen natur, miljö och livsmedelsproduktion lät intressant, tyckte Jan Hill. Han startade som rådgivare 1988 i Vänersborg och Uddevalla och intresserade sig snart för ekologisk rådgivning. 1995 inrättade Skaraborg den första rådgivningstjänsten för ekologisk odling på heltid. Ett trappsteg I mitten av 90-talet var det ett trappsteg i utveckling och här på 18 ekologiskt lantbruk 1/2011

länsstyrelsen förstod man att det var dags att göra något för att hänga med i den utvecklingen. Men det var inte alla län som förstod detta. Jan Hill menar att det sedan länge råder ett positivt arbetsklimat i länet, inte minst genom det nära samarbete som har varit med övriga rådgivare, t ex Jesper Eggersten på husdjurssidan. Här har man hela tiden sett att jordbruket behöver olika utvecklingsmöjligheter där ekologisk odling kan vara en väg. Det har handlat om vidsynta människor, inte minst chefer, som har sett möjligheterna. Och självklart har också miljöprogrammen spelat in. Utan de pengarna hade inte blivit så mycket rådgivning, menar Jan Hill. Dagens rådgivning skiljer sig inte så mycket ifrån gårdagens. Det är ungefär samma frågor som ställs: Hur mycket areal behövs till djuren? Vad ska jag odla och hur ska jag odla? Men det finns en skillnad jämfört med för tio år sedan, och det är att alla bönder nu har lite mer kunskap om ekoodling. Man har sett hur grannen har gjort och man har också tagit del av den information som har varit. Attityden pendlar När det gäller de etablerade ekobönderna tycker han att de har skaffat sig mängder av ny kunskap och också ställer högre krav på teknik. Om det igår handlade om enkel ogräsharvning, pratar man i dag om avancerade radhackningsmaskiner och precisionsodling, bl a med hjälp av GPS. En annan strävan bland mjölkbönderna i länet är att bli självförsörjande på foder, samt att kombinera robotmjölkning med bra betesdrift. Många ekoodlare intresserar sig för det som är nytt, men så tycker jag i och för sig att det alltid har varit, säger Jan. Attityderna gentemot det ekologiska lantbruket tycker han har böljat fram och tillbaka. Visserligen finns det i dag generellt en större kunskap om vad eko är inom det konventionella jordbruket, men samtidigt finns det en mycket stark uppfattning om att svenskt lantbruk är så rent det kan bli. Han tycker också att inställningen till eko kan variera väldigt lokalt. I vissa bygder är man bönder allesammans, oavsett om man är eko eller konventionella, medan det råder starka motsättningar på andra platser. När eko blir för stort och börjar motsvara 12-14 procent, då blir det också ett hot, inte minst mot kemiföretagen. Det tror jag man måste vara beredd på. De vanligaste argumenten för att inte ställa om är enligt Jan Hill: 1. Luften kommer att gå ur ekomarknaden om även jag går med. 2. Världssvälten kommer att öka om fler odlar ekologiskt. Om man ser ekoproduktion som en marknadsmöjlighet, är något som varierar över tid. Jag hör ofta folk säga: Om jag hade haft mjölkproduktion, då hade jag ställt om, men det tyder i alla fall på att man har någon form av insikt att det kan vara lönsamt med eko. Ställ om alla kor! Under 2009 och även under förra våren rådde det omställningsrusch. Sedan hösten har detta mattats av lite. Jan Hill menar att det dels beror på att Arla inte kan ge besked om när man tar emot fler producenter, dels på höjda spannmålspriser som gör att bönderna sitter nöjda. Dessutom menar han att det finns en viss osäkerhet bland lantbrukarna om man ska satsa på eko eller närproducerat. Inför framtiden skulle gärna Jan Hill se att marknaden för lamm- och nötkött utvecklades. Där tycker han att man har stått och stampat på samma fläck under de senaste tio åren och det gäller också till viss del produktionen. Det finns mycket att utveckla och förbättra när det gäller dikor och nötköttproduktion, alla som har dikor borde exempelvis vara eko. Jag tycker också att man borde ta ett krafttag inom svensk mjölkproduktion och helt ställa om. Det borde inte vara så svårt, även om det säkert uppfattas som utmanande. Vad skulle man tjäna på det? Många miljöfördelar. Man använder inte så lite kemikalier inom mjölkproduktionen som man kanske vill tro, när det gäller odling av spannmål, vallinsådd, vallbrott osv. Plus att det är oerhört energismart att ha vall i växtföljden. Handelsgödsel är också en stor faktor när det gäller klimatpåverkan, och den är lättast att ersätta inom mjölk- och nötköttsproduktionen. ANN-HELEN MEYER von BREMEN text & foto Någon att fråga Ekologiska Lantbrukarna VD med driftsledaransvar till Hästa 4H-lantbruk Kravprofil: Stort fokus ligger på din förmåga att bibehålla en stabil ekonomi och lönsamhet, utan att för den skull kompromissa med företagets grundvärderingar ekologi och människan i fokus. Ansökan skickas till styrelsens ordförande, Åsa Elmqvist asa.elmqvist@arwise.se Sista ansökningsdag är 15/3 2011. eller sök på 4H-lantbruk, på Arbetsförmedlingens platsbank! ekologiskt lantbruk 1/2011 19

Folk & fä i Skaraborg Välkomna på stämma Kårtorps säteri Först bland de stora ekomjölkarna Olof Jansson och hans bröder gick mot strömmen men tog snart täten och blev Arlas främsta eko-ambassad. Fakta Kårtorps säteri Professor i botanik. Svaret kommer direkt. Om inte Olof Jansson hade blivit mjölkproducent, vet han vilket alternativet hade varit. Det starka naturintresset var också orsaken till att Kårtorps Säteri blev en av landets första större ekologiska mjölkgårdar. Det är dimma över den januarigrå Skaraslätten mellan Skara och Götene. Vindkraftverken står tätt på åkrarna och de långsamt snurrande vingarna ser ut att försvinna upp i himlens evighet när de delvis döljs av diset. Här finns mest vindkraft per capita i landet och när det blåser är området självförsörjande på el. Även vi funderar på att bygga ett vindkraftverk på 2 megawatt. Det kostar 35 miljoner kronor, säger Olof Jansson. Vi, det är Olof och hans fem bröder som driver Kårtorps Säteri i Götene. Det är en stor investering, men samtidigt är han övertygad om att en av framtidens viktigaste uppgifter är att ersätta de fossila bränslena. Därför är man också involverad i ett av många biogasprojekt i Västra Götaland. Här i Skaraborg finns potential, vi kan försörja vår fordonsflotta med biogas. Men så har vi ju också tio procent av livsmedelsproduktionen och bara tre procent av befolkningen, säger han. Olof är vän med siffrorna, oavsett Företaget omsätter 25 miljoner kronor och omfattar 800 ha åker, 1 100 ha skog, 340 mjölkkor och 25 bostäder. KRAV-certifierat sedan 1995. Ägs av bröderna Olof, Lars, Per, Sven, Åke och Bengt Jansson. Förutom ägarna har gården åtta personer anställda. Olof Jansson blev inte professor i botanik, men väl medförfattare till Västergötlands flora. om det rör sig om Västergötlands historia eller foderstatens sammansättning. Författare till flora Stora bruna ögon tittar bedjande upp på Olof Jansson under bilturen. Ögonen tillhör Silva, en nioårig springer spaniel med blänk i pälsen och lek i benen. Snart vet hon att det är dags för dagens höjdpunkt, promenad i skogen med husse. Är det lördag kan vandringen vara hela dagen, då kombinerar Olof hundpromenaden med sitt stora intresse för botanik. Det är väldigt bra för kropp och själ att gå ute i naturen. Då tänker man så bra och dessutom är det en intellektuell utmaning att hitta rariteter bland växterna, säger han. Redan som femtonåring hade han ett herbarium med 500 växter. Under årens lopp har han inte bara upptäckt nya arter utan även skrivit en rad texter i ämnet, bland annat är han medförfattare till Västergötlands flora. Lummer, ormbunkar, orkidéer och svampar (främst jordstjärnor) är några av hans favoriter. Det här är en av de maffigaste, säger han och plockar fram en av si- 20 ekologiskt lantbruk 1/2011

na torkade jordstjärnor. Jag tror att det är en fyrflikig jordstjärna, men det kan lika gärna vara en kamjordstjärna eller en kragjordstjärna. Jag hänger inte riktigt med i svängarna när Olof snabbt går igenom alla namn på svenska och latin, men han är en tålmodig pedagog, även när han har lata åhörare. Fick tänka om Han blev inte professor i botanik. Inte heller studerade han botanik, zoologi eller lantbruk, som var de tre inriktningar som han valde mellan som tonåring. När pappan dog i en olycka, fick han tänka om. Han var då arton år, äldst av sex söner, och fick välja en utbildning som fanns på nära pendlingsavstånd för att enkelt kunna ta sig hem under helgerna och sköta gården. Han utbildade sig till civilekonom och är i dag den som sköter ekonomin och planerar växtföljder och foderstater. Alla bröderna jobbar tillsammans på gården, samt ytterligare åtta anställda. För snart sjutton år sedan tog Kårtorp det stora språnget. Då köpte man in granngården, vilket bland annat innebar en tredubbling av åkrarna. Samtidigt byggdes en ny lagård och mjölkbesättningen växte fyra gånger till 340 kor och anslöts till KRAV. Kårtorp blev den dittills största ekomjölksproducenten och stod för en tiondel av Arlas ekologiska mjölkvolym. Det var intressant för oss att vara miljövänliga. Naturintresset och att det fanns en marknad för eko spelade också roll. Jag visste också att detta med ogräs inte skulle vara något större problem. Och några större problem blev det heller inte, tycker han. Det som var tufft var att de gjorde en så stor utökning av gården på en gång och allt det extra arbete som detta innebar, men just ekodelen vållade inga direkta bekymmer. 63 procent grovfoder Den stora utmaningen var att visa att detta skulle gå. Först fick vi 10 procent lägre mjölkavkastning och låg på 7 900 kg, men efter några år var vi uppe på samma mjölkmängd som innan vi ställde om. Nu ligger vi på 10 000 kg. Skulle vi mjölka tre gånger om dagen, skulle vi öka ytterligare 15 procent. Vallskörden ligger på samma nivå som innan. Spannmålsskördarna är däremot cirka 30 procent lägre. Fodret är något som har engagerat honom mycket. Ja det är ju basen i allt. Jag minns när vi började, då gick det inte att räkna på en foderstat där grovfodret stod för 50 procent. I dag ligger vi på 63 procent. För drygt två år sedan plockade man bort sojan ur fodret, utan att detta påverkade vare sig mjölkmängd, protein- eller fetthalt. I dag får korna ett helfoder som består av ensilage, helsädesensilage och en blandning av spannmål, åkerböna, ärtor och höstraps. Har man bra vall med mycket baljväxter plus åkerböna, raps och bra spannmål då är det inga problem, säger han och håller fram en Rätt ekofoder för dina djur! Kontakta oss redan idag! Box 673 531 16 Lidköping 0510-828 00 info@svenskafoder.se www.svenskafoder.se ekologiskt lantbruk 1/2011 21

Folk & fä i Skaraborg Välkomna på stämma Kul med kompisar Ekologiska Lantbrukarna näve av det fräscht väldoftande ensilaget. I år blev ensileringen särskilt lyckad. Han hade räknat med att de skulle öka avkastningen med tre procent. I stället har det blivit hela 14 procent. Att gå mot strömmen Men omgivningen visste däremot bestämt att detta med KRAV aldrig skulle gå, men Olof och hans bröder struntade totalt i vad folk sa. Jag har aldrig haft några problem med att gå mot strömmen. När alla gör likadant ska man tänka sig för lite extra innan man själv gör detsamma, säger han. Numera hör han sällan något från olyckskorparna. I stället är det fler som har följt deras exempel och cirka 40 procent av ekomjölksmängden finns i Skaraborg. Inför framtiden finns tankar på att eventuellt utöka besättningen till 400 djur och i stället låta en granne sköta om hela uppfödningen av kvigor. Robotmjölkning tror han är svårt att kombinera med en bra betesdrift, möjligen kan karusellrobotarna bli av intresse, men det får man se. När det gäller det framtida ekolantbruket ser han energifrågan som väldigt avgörande. Han vill också att det ska bli tillåtet att gödsla med icke torkat slakteriavfall och att det även ska kunna användas för biogasproduktion. Likaså ser han det som oerhört viktigt att få in urinen och fekalierna i kretsloppet och samtidigt få bort kemikalierna från hushållen. Springer spanieln Silva är Olofs trogna sällskap under promenaderna på jakt efter botaniska fynd. Syn på KRAV-regler När det gäller KRAVs regelverk tycker han att forskning har visat, inte minst de försök som har gjorts på Kårtorp, att både ko och kalv mår bättre om de separeras redan efter en dag. Han vill också att det ska var möjligt att släppa kalvarna senare på bete, vid sex månader i stället för dagens tre. Han tycker nämligen inte att kalvtillväxten hänger med om man jämför med den konventionella produktionen. Han vill också se större krav på uppföljning av djurhälsa och mer fokus på helhet än detaljer, men därmed menar han inte att det ska bli lättare att kunna ställa om till KRAV. Könssorterad sperma är en känslig fråga, det är han väl medveten om. Jag tycker nog med viss tvekan att det positiva överväger, men helt säker är jag inte. Däremot är han mycket bestämd i att han tycker att Jordbruksverket borde jobba för att hela lantbruket ska använda sig av bättre växtföljder och inte propagera för den ensidighet som man gör nu. Han vill också se bättre växtförädling på ärtor och åkerböna från förädlingsföretagens sida. Vi har tvingats minska användningen av ärtor på grund av den låga proteinhalten och det beror på att man inte växtförädlar på proteinet. Lojal mot Arla Han vill också se Arla och de andra mejeriföretagen utveckla fler produkter. Det är särskilt viktigt nu när det kommer in stora mängder ekomjölk, tycker han. Olof Jansson har alltid varit mycket lojal mot Arla och även fungerat som en av Arlas viktigaste ambassadörer för ekomjölken. Andra kan ha gnällt på priser och annat, men inte Olof. Däremot bestämde han och övriga bröder att lämna Scan och i stället sälja sitt kött via producentföreningen Kinnekulle Nöt som slaktar hos Skövde. Arla har varit duktiga, men det har inte Scan varit. Svårare än så är det inte, konstaterar han kort. Vi kör tillbaka över slätten igen, genom allén av snurrande vingar. Trettiofem miljoner kronor, det är vad ett sådant vindkraftverk kostar och det överväger Olof och hans bröder att investera i, antingen tillsammans med några andra eller helt själva. Det är kaxigt. Och så tänker jag på vad Olof har sagt tidigare under dagen, att han och hans bröder minsann inte har några sömnlösa nätter. Verksamheten går helt enkelt bra. Det är förmodligen ett uttalande som kan reta gallfeber på omgivande bondekår. Men själv tycker jag att det är befriande imponerande. ANN-HELEN MEYER von BREMEN, tex & foto 22 ekologiskt lantbruk 1/2011

Magnus Andersson sporras av att hitta nya lösningar i odlingen Omläggningen till KRAV-spannmål hade ekonomiska skäl men sedan har andra värden tillkommit. Magnus Andersson vill ha många ben att stå på i sitt yrkesliv. Gården är basen, men den ekologiska spannmålsodlingen kombinerar han gärna med vindkraft och vaktmästarjobb. Magnus har odlat enligt KRAVs regler sedan 1998, då han började lägga om. Det var ekonomiska skäl till att jag gick över till ekologisk odling, men sedan har det blivit intressant av andra anledningar också, säger han. Det sporrar mig att det inte finns några färdiga lösningar. Jag har varit med i erfagrupper och har delat med mig av egna erfarenheter och fått lyssna på grannarnas. Och sedan är det skönt att slippa hantera kemikalier. lingsgröda och efter den kommer höstoljeväxter, därefter höstvete, havre eller åkerböna och sedan vårvete. Till 90 procent är det utsädesodlingar. Ogräsbekymret är det som skiljer mest från den konventionella odlingen. Det tog tid innan vi hittade en strategi som fungerar. Vallen är förstås viktig att ha med i växtfölj- Utsädesodling Björnebergs gård strax utanför Lidköping är på 200 hektar drygt och jordarterna varierar. Vi bor på en ås och här finns allt från sand till lättare lera. Han har klöver som gröngöds- Det är två rum jag använder i det här huset - kontoret och köket, säger Magnus. ekologiskt lantbruk 1/2011 23

Folk & fä i Skaraborg Välkomna på stämma den. En sund växtföljd är nödvändig, säger han. Magnus ogräsharvar flera gånger. Först blindharvar han efter sådd och sedan en andra gång när spannmålen eller bönorna brutit igenom skorpan ordentligt. Även en tredje kan vara akuellt ibland. Utsädet säljer han till Lantmännen i Skara, förutom bönorna som går till Eslöv. I december bestäms nästa års volymer, och höstens grödor bestäms i maj juni. Det är lite dumt ibland, för man får ingen chans att se hur våren blir. Grannens gödsel Trots att det inte finns några djur på gården har Magnus inte svårt att få tag på gödsel. Han köper in hönsgödsel från en granne med frigående värphöns. Den gödseln kompletterar han med Biofer. Nackdelen med hönsgödsel är att det blir väl mycket fosfor ibland. Biovinass använde han så länge det gick att få tag på, och han har kvar maskinerna. Magnus klarar sig med en säsongsanställd som kommer i marsapril. Själv tar han andra arbeten under vinterhalvåret när det är lugnare på gården. Han kör även snöröjning åt vägsamfälligheten, men har generellt dragit ner på jourjobb. Jag arbetar åt en friskola som vaktmästare på timmar. Det är perfekt och jätteroligt. Förra läsåret var jag även vikarierande slöjdlärare, men det tog för mycket tid. Familjen blev lidande. Vindkraft Någon egen vindkraft har han inte på gården men han har köpt in sig i några närbelägna verk. Det måste vara bra att bredda sin verksamhet och få inkomster från fler håll, säger han. Framtidsplanerna innehåller annars inga dramatiska förändringar. Det blir till att utvidga lite, vi ska samköra en gård på 60 hektar, det blir nytt i år. Det är bra att slå ut maskinkostnaderna på en större areal. Han hoppas att efterfrågan på ekologiska livsmedel ska stå sig, men är tveksam till om människor verkligen är beredda att betala extra för maten om det blir en konjunktursvacka igen. Kanske vill de hellre lägga extra pengar på sin bil eller andra saker istället funderar han. Magnus bor med sin fru Anna och de båda barnen 15 och 16 år gamla i en äldre mangårdsbyggnad. Här bodde Magnus farfar en gång och gården är en gammal släktgård. Själv växte han upp på en annan gård inte långt bort. Bakom huset finns en stor fruktträdgård och pergola. Det finns ett äpple som faktiskt härstammar härifrån, säger han. Det lär ha hittats vid en åkerkant. Björnegårdsäpplet kallas det, fast det tillhör inte mina favoriter. Men enligt Anton Nilssons Våra äppelsorter är smaken fin, erinrande samtidigt om både ananas och smultron. CHRISTINA FORLIN text & foto Biofer Växtnäring som ger eko! Du som odlar ekologiskt ska självklart ha samma säkerhet och goda avkastning som alla andra. Det får du med Biofer, ett KRAV-godkänt gödselmedel som säkerställer hög kvalitet på din spannmål. Biofer finns i mjöl- och pelletsform effektivt att hantera. Och du prova Biofer 10-3-1 nu med ännu bättre pelletskvalitet! Bra val från Lantmännen Du gör ett bra val när du väljer Lantmännen. Vi ägs av svenska bönder och bedriver forskning och utveckling för att ta fram produkter och tjänster som värnar om människor, djur och miljö. Ett ansvar vi tar i hela kedjan från jord till bord. Vill du veta mer kontakta din säljare eller ring vår kundtjänst på 0771-111 222. www.lantmannen.se/lantbrukare 24 ekologiskt lantbruk 1/2011

I väntans tider 80 kor är på väg De är unga, nygifta och kan inte tänka sig ett liv utan kor. Frida och Simon Ivarsson satsar för fullt med ny lagård för 80 kor. Vi ska ha två robotar, säger Frida. Det blir en viss överkapacitet men det är bara bra. Speciellt under betessäsongen kanske det finns ett behov. Vi får se. Om många kor kommer in samtidigt fungerar mjölkningen ändå. Det är många beslut som ska fattas i samband med en så här stor satsning. Paret har tänkt igenom det mesta väldigt noggrant och tagit den hjälp som de behöver av rådgivare. Och de har tagit tid på sig. Pappa har maskinerna Simon är uppvuxen några mil bort på en gård som hans pappa Per- Olof fortfarande brukar. Där finns kor och tanken var från början, när Simon köpte gården som han och Frida nu bor på, att han så småningom skulle ta över pappans kor medan ungdjuren skulle vara kvar på föräldragården. Nu blir det inte riktigt så. Samarbetet är fortfarande tätt mellan gårdarna men Simons far vill inte sluta med mjölkproduktion riktigt än. Så det blir kor på båda ställena. Maskinsamverkan är det fullt ut. Pappa Per-Olof äger alla maskinerna och Simon hyr dem de timmar som han behöver. Per-Olof har dessutom viss entreprenadverksamhet med bland annat gödselkörning och hackvagnskörning och två anställda. Och där ska även Simon vara fortsatt involverad och kunna få hjälp av de anställda. Öppen stämning Vasängens gård, där Simon och Frida bor, består av skog på 70 hektar och 140 hektar styv lera. I början var jag tveksam till om det gick att odla ekologiskt på så här tunga jordar, men vi var på en stu- dieresa till Värmland där jag träffade andra med liknande förhållanden och de övertygade mig, säger Simon. Båda har varit med i erfa-grupper, gått på länsstyrelsens kurser, besökt andra nybyggda lagårdar för ekologisk mjölkproduktion och de uppskattar mycket den öppna stämningen och alla råd de har fått. Många är så generösa och delar med sig av sina erfarenheter och de misstag de själva har gjort. Det finns ju inte så mycket försök och forskning gjorda inom den ekologiska Utmaningarna Simon och Frida ser tre utmaningar de kommande åren: Att få snurr på växtföljden Att korna mjölkar bra Att få betesdriften att fungera ekologiskt lantbruk 1/2011 25

Folk & fä i Skaraborg sfären så vi är tacksamma för allt vi har fått höra, säger Frida. Eko var chansen Gården är omlagd och marken blev KRAV-godkänd 2010. Att driva den ekologiskt var det bästa sättet att få lönsamhet. Lagården blir deras livs investering. Vi vill inte ha för många kor, och enda chansen var att driva det ekologiskt. Då räcker det med 80 kor, annars skulle vi upp till 200 kor för att få lönsamhet, och vi vill inte upp till det antalet, säger Frida. Med 80 kor blir vi självförsörjande på foder också, gårdens arealer är lämpade för det. Simon och Frida har lyssnat på grannarna som rådde dem att leja ut allt byggarbete på entreprenad. I vinterkylan är det nu åtta personer som har fullt upp med att gjuta och snickra. Hushållningssällskapet byggrådgivare har hjälpt till med planlösningen. Korna kommer i maj I maj är det tänkt att korna ska komma. Två besättningar är redan tingade. Vilken chans vi har att själva få köpa in de djur vi vill ha, säger Frida. Vi kommer att ha en blandbesättning, SRB, SLB och några Jersey. Hon har tidigare jobbat som djurskötare och mjölkat på två gårdar och ser nu fram emot att få egna kor att sköta om. Vasängens gård ligger någon mil söder om Skövde, mitt i ett riktigt mjölkdistrikt. Vi är omgivna av gårdar som alla har byggt ny lagård under den senaste femårsperioden. Mjölken är efterfrågad här och det känns jätteroligt, säger Simon. De har tre mejerier i närheten, Hjordnära, Falköping och Arla. Vi kommer att leverera till Arla, de verkade mest intresserade, och så får vi ekotillägg även under karenstiden. CHRISTINA FORLIN text & foto foto: hannu farenström Skördemaskinen såg jag på en mässa i Bremen, säger Mia. Den är batteridriven, holländsk och helt oumbärlig för oss. Smidig och enkel i sin konstruktion. Vi skördar dagligen ungefär 6-7 timmar, det gäller att hinna med innan knopparna slår ut. Sparris på heltid på Lilla Labäck Tio hektar sparris och andra färskgrönsaker har givit Mia Jonson heltidsarbe i det egna företaget. Nu har hon en egen grönsaksodling med sparris som signum. Mia Jonson på Lilla Labäck söder om Lidköping känner att hon har hamnat rätt. Men vägen dit var inte spikrak. Från fyra tusen frön till ett hektar som nu skall bli mer. Så har sparrisodlingen expanderat under de sju år som Mia Jonson och hennes sambo Jan-Åke Nilsson, kallad Janne, varit verksamma i Skaraborg. När vi flyttade hit från Öland fick vi arrendera ett stycke sandjord intill torpet som vi köpte. Utöver andra grönsaker hade jag odlat lite sparris redan på Öland och var sugen på att fortsätta. I samband med att jag var föräldraledig sådde jag frön, och eftersom sparrisen tar fem år på sig innan man kan skörda full skörd planerade vi ganska bra. Nu är barnen större, Alma är 11 och Olle är 7 år. Lärt sig på vägen Vi har lärt oss tekniken på vägen och haft mycket hjälp av rådgivaren här, Kirsten Jensen, säger Mia. 2010 var första året vi skördade full skörd och det blev väldigt stresssigt. Temperaturen är oerhört viktig för att skörden ska kunna börja och förra året var en kall vår. Skörden var nästan tre veckor försenad och startade först 20 maj. Då fullständigt exploderade fältet av sparris, tre veckors skörd kom på en gång kändes det som, säger Mia. 26 ekologiskt lantbruk 1/2011

Annars brukar den vara i full gång i början av maj. Sedan skördar vi varje dag fram till midsommar. Många kulturer Mia och Janne har också ett brett sortiment av sommargrönsaker, odlar även rabarber och har tomat och gurka i växthus. De drar upp sina plantor själva. Nyligen fick de möjlighet att köpa granngården, så nu har de tillgång till tio hektar sammanlagt. Vi har en ganska intensiv odling med ett tjugotal grönsaker. Under en säsong hinner vi med att ha flera kulturer på samma yta. Med en större areal kan vi nu dessutom lättare få in gröngödsling i växtföljden vilket är jättebra. Janne har lika stor del i verksamheten som Mia, understryker hon. Men de har olika roller. Han är mekanikern och teknikern som ser till att vi har redskap, det finns inga för sparris i våra små dimensioner och han bygger om och mixtrar för att få till det, och allt det tekniska runt bevattning, byggnationer, drift och underhåll i verksamheten. Jag sköter odlingsplaneringen, sådder, växthus och försäljning med mera. Köper gödsel Som gödsel använder de stallgödsel från hästgårdar runt omkring. Halmblandad gödsel är den bästa. Tyvärr kan det finnas en del ogräsfrö i också Pelleterad hönsgödsel får vi också ta till, vi måste tillföra kväve. Stallgödseln innehåller inga större mängder, och sandjordarna behöver både näring och högre mullhalt. Det är grön sparris som odlas på Lilla Labäck. För att odla vit sparris krävs ett kupaggregat som ser till att jorden täcker de uppskjutande skotten. Vit sparris är tjockare, eftersom den stöter på mer motstånd när den ska tränga igenom, och har ett tjockare skal som ska skalas bort. Grön sparris är i regel lite tunnare och mer mjäll. Man pratar ibland om att vit sparris är som en hel måltid, med sås och andra tillbehör, medan grön sparris är tillbehör till en måltid, säger Mia. Men jag vet inte om jag håller med Samarbete med Ica-butik Mia och Janne säljer mycket av sin skörd till en Ica-butik i Lidköping, åtta kilometer från odlingarna och Skaraborgs största till omsättningen. Kunderna handlar också i gårdsbutiken, särskilt under sparrissäsongen. Där är det självbetjäning som gäller. Kundkontakterna är jätteroliga. All uppskattning och uppmuntran vi får är fantastisk och sporrar oss att jobba vidare. Samarbetet med Ica fungerar väldigt bra. Kommunikation är viktig, säger Mia. Det gäller att vi vet hur vi ser på varandras roller. Vi brukar ha två avstämningsmöten under året. Jag har fått väldigt fria händer inne på Ica och får sätta upp skyltar med mera. Ica märker väl å sin sida att våra grönsaker säljer, och det ger butiken en ekologisk profil. Bra restauranger Lilla Labäck levererar också till restauranger som Läckö Slott, Villa Sjötorp i Ljungskile och Qvänum Mat och Malt, Pirum, Strand med flera. Det måste vara ställen som månar om våra råvaror och stärker vårt varumärke, säger Mia. Människor som serverats något extra gott, kommer gärna hit nästa dag och köper av oss direkt. Det är väldigt tacksamt. I fjol fick vi också lite kunglig uppmärksamhet i samband med Victoria och Daniels bröllop, då vi levererade 13 000(!) sparrisar till bröllopsyran i Ockelbo, när Wij trädgårdar tillsammans med Rune Kalf- Hansen arrangerade en stor fest för folket i ekologisk anda. Heltidsföretag De fyra tusen fröna som Mia sådde kom upp fint. Janne konstruerade den nödvändiga fingerhackan som rensar ogräs, och resten av plantorna som behövdes köpte de in, foto: mia jonson Janne är den som ser till att allt det tekniska kring odlingen fungerar, inte minst specialredskap för den här storleksordningen på sparrisodling. 16 000 från Holland. Nu har de 20 000 plantor på 1,2 hektar. Det är otroligt mycket arbete men jag gillar det jag gör, säger Mia. Som egen företagare kan man styra själv och det är en klar fördel. Men det är först i år som jag inte arbetar med annat, nu kan jag ägna mig åt den egna verksamheten på heltid. Mia har tidigare arbetat under vintermånaderna på Lokalproducerat i Väst, som är en marknadsinriktad organisation stödd av bland andra länsstyrelsen som ska stimulera produktionen av närproducerade livsmedel. Janne jobbar under vinterhalvåret som mekaniker och reparatör på en firma som servar lastbilar. CHRISTINA FORLIN Resa sådde frö Mia utbildade sig till djursjukvårdare men en allergi satte stopp för det. Under en resa kom hon senare i kontakt med en ekologisk odlare på Nya Zeeland och där såddes ett frö till dagens verksamhet. Efter arbete på olika gårdar och utbildning på trädgårdsskolor startade hon så småningom en odling i liten skala på Öland. Där träffade hon även sin man och för sju år sedan flyttade de till Lilla Labäck och Mias hemtrakter i Västergötland. Medlemsavgiften 2011 Ekologiska Lantbrukarna ekologiskt lantbruk 1/2011 27