2004-04-01. Kostnadsutvecklingen för anslaget 22:8 Bidrag till administration av grundbeloppet (Arbetslöshetskassan Alfa)

2004-04-01 Kostnadsutvecklingen för anslaget 22:8 Bidrag till administration av grundbeloppet (Arbetslöshetskassan Alfa)

Kostnadsutvecklingen för anslaget 22:8 Bidrag till administration av grundbeloppet (Arbetslöshetskassan Alfa) Enligt regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (rskr. 2003/04:70) ska inspektionen den 1 april respektive den 1 november 2004 redovisa analyser och slutsatser rörande kostnadsutvecklingen för anslaget 22:8 Bidrag till administration av grundbeloppet. Inspektionen skall också redovisa de eventuella rekommendationer man gjort till arbetslöshetskassan Alfa. Denna rapport utgör IAF:s redovisning till regeringen. Rapporten har utarbetats inom IAF av Christer Norrman, Carina Wiksholm, Inger Fernholm och Magdalena Sinander. Sidan 3

Innehåll IAF:s uppdrag enligt regleringsbrev...7 Sammanfattning och förslag...7 Alfa-kassans uppdrag och organisation...9 Bakgrund... 10 Alfa-kassans uppdrag... 11 Alfa-kassans organisation... 12 Avtalet mellan staten och Alfa-kassan... 13 Alfa-kassans volymer... 15 Anslutna respektive icke anslutna till Alfa-kassan... 15 Antal ersättningsdagar per anslutna och icke anslutna relaterat till administrationskostnaden... 17 Anslagsutvecklingen 1998-2003... 17 Administrationskostnader för icke anslutna... 17 Anslutnas administrationskostnader... 19 Fördelning av administrationskostnaden mellan anslutna och icke anslutna... 19 Anslagsutnyttjande... 20 Anslag 22:8 ap 3 under AMS... 20 IAF:s anslag 22:8 ap 3 Bidrag till administration av grundbelopp för 2004... 21 IAF:s prognos för anslag 22:8 ap. 3 Bidrag till administration av grundbelopp... 23 Alfa-kassans fördelning av administrationskostnader... 24 Bilagor Bilaga 1 Diagram över Alfa-kassans kostnadsutveckling Sidan 5

IAF:s uppdrag enligt regleringsbrev Enligt regleringsbrev för 2004 (rskr. 2003/04:70) har regeringen uppdragit åt Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) att den 1 april respektive den 1 november 2004 redovisa analyser och slutsatser rörande kostnadsutvecklingen för anslaget 22:8 Bidrag till administration av grundbeloppet (ramanslag). Inspektionen skall också redovisa de eventuella rekommendationer man gjort till Arbetslöshetskassan ALFA. Sammanfattning och förslag Kostnaderna för Arbetslöshetskassan ALFA (Alfa-kassan), som belastar anslaget 22:8 ap. 3 Bidrag till utbetalning av administrationskostnader, hänger främst samman med tre faktorer: 1) Kassans kostnader per ersättningsärende för administrationen. 2) Fördelningen av kostnader för kassans administration mellan anslutna och icke anslutna ersättningstagare. 3) Ärendevolymerna Sedan Alfa-kassans tillkomst har kassans kostnader för administrationen av icke anslutna som erhåller grundersättning ökat kraftigt. Under treårsperioden 1999-2002 ökade kassans kostnader för denna administration med ca 22 procent samtidigt som antalet ersättningstagare minskade med 35 procent. 2003 dämpades kostnadsökningen. Det har inte varit möjligt för IAF att inför denna rapport bedöma vilket utrymme som kan finnas för att minska kostnaderna för Alfa-kassans ärendehantering. En kvalificerad bedömning i denna fråga ställer krav på noggrann genomgång av administrationen av de ärenden som finansieras genom ovan nämnda anslag. En sådan granskning i någon form av kassans administration räknar IAF med att kunna redovisa till regeringen i rapporten den 1 november 2004. En preliminär slutsats är emellertid att det bör finnas visst ytterligare utrymme för kostnadsminskning med hänsyn till den kraftiga kostnadsökningen som skedde under ovan nämnda period. Anslaget 22:8 ap.3 omfattar innevarande budgetår 59 459 tkr. För 2003 utnyttjades en anslagskredit på 5 442 tkr, som Sidan 7

reducerar tillgängliga medel på anslaget för 2004. För 2004 har IAF en anslagskredit om 1 783 tkr. Sammantaget kan anslaget 22:8 ap. 3 belastas med högst 55 800 tkr för 2004. Det anslag som anvisats för Alfa-kassans administrationskostnader för 2004 kommer inte att vara tillräckligt och behöver därför kompletteras med ytterligare medel. Alfa-kassan har vid föreningsstämman 2003 fastställt en budget för hanteringen av ärenden för icke anslutna som uppgår till 73,8 miljoner kronor. Senare har kassan preciserat en likviditetskalkyl som uppgått till 70,3 miljoner kronor. För årets tre första månader har dock kassans utgifter varit lägre än vad som beräknats, varför kassan nu uppger anslagsbehovet till ca 67 miljoner kronor. Med antagandet att de avgifter, som enligt aktuellt riksdagsbeslut kan tas ut av ersättningstagarna fr.o.m. den 4 oktober 2004, inbringar ca 3 miljoner kronor (kassan har också vissa initialkostnader) uppgår anslagsbehovet i enlighet med Alfa-kassans redovisning till IAF till ca 64 miljoner kronor. Det bör dock enligt IAF:s mening vara möjligt för kassan att begränsa utgifterna med åtminstone ytterligare 2 miljoner kronor under resten av året med hänsyn till att utgifterna i början av året låg lägre än vad kassan budgeterat. Denna lägre utgiftsnivå bör rimligen också känneteckna åtminstone de närmaste månaderna. Hur utgifterna utvecklas under andra halvåret 2004 kommer till stor del att präglas av hur ärendevolymerna utvecklas. Alfa-kassan behöver således tillföras ytterligare medel för administrationen av ärenden för icke anslutna. Tillskottet på anslaget 22:8 ap.3 behöver med ovan redovisade förutsättningar vara ca 8 miljoner kronor för 2004. Hänsyn har då tagits till beräknad intäkt till kassan för avgifter fr.o.m. den 4 oktober 2004 med ca 3 miljoner kronor och de kostnader kassan har initialt för förändringen. För perioden 2005-2007 beräknas anslagsbehovet med nuvarande underlag och fördelningsprinciper för kostnadsfördelningen i kassan gällande administrationen av anslutna och icke anslutna uppgå till ca 53 miljoner kr per år. Vid beräkningen har avgiftsinkomsten skattats till 12 miljoner kronor per år. Blir avgiftsintäkterna större kan anslaget minskas i motsvarande mån. IAF vill dock understryka att anslagsbehovet nära hänger samman med arbetslöshetsnivån och därmed antalet ersättningstagare i kassan. Alfa-kassan tillämpar en bestämd fördelningsmodell för kostnadsfördelningen mellan anslutna och icke anslutna, som Sidan 8

bland annat innebär att icke anslutna och därmed anslaget 22:8 ap. 3 - utöver full kostnadstäckning för volymberoende verksamhet - finansierar ca två tredjedelar av kassans grundkostnader (ledning och andra gemensamma funktioner etc.). En sådan kostnadsfördelning kunde vara motiverad under de år kassan byggdes upp. Alfa-kassan har dock haft en kraftig ökning av anslutna varje år sedan tillkomsten och har nu ca. 55 000 anslutna (motsvarar medlemmar i andra arbetslöshetskassor). För andra arbetslöshetskassor gäller att medlemmarna fullt ut finansierar administrationskostnaderna. Alfa-kassan har genom överskott i verksamheten för anslutna kunnat bygga upp ett eget kapital, som 2003 uppgick till 16 745 tkr. Enligt IAF:s uppfattning bör kostnadsfördelningen enligt ovan förändras så att avgifterna i Alfa-kassan grundas på ett kostnadsansvar som är jämförbart med vad som gäller för andra arbetslöshetskassor. En tillämpning av kostnadsfördelningen med detta som grund skulle av allt att döma innebära att behovet av anslag från staten minskar. Nämnda fördelningsprincip har dock gällt under en följd av år och accepterats av dåvarande anslagsansvarig myndighet och tillsynsmyndighet (AMS). Mot den bakgrunden bör det vara regeringen som i en eventuell förändring av avtalet med Alfa-kassan tar upp frågan om principerna för fördelning av kostnaderna för kassans administration mellan anslutna och icke anslutna. Statens ersättning till Alfa-kassan för administrationen av ersättningen till icke anslutna finansieras genom ett ramanslag med en viss kreditram. Kassans kostnader är dock starkt relaterade till ärendevolymen, som kan förändras kraftigt under loppet av ett budgetår. Det är därför svårt att med rimlig precision bedöma kassans anslagsbehov för administrationen. Den särskilda avgift som kassan ska ta ut vid utbetalning av ersättning till icke anslutna fr.o.m. den 4 oktober har en konstruktion som anpassar intäkterna till ersättningsvolymen. I ett längre tidsperspektiv bör, enligt IAF:s mening, möjligheterna prövas att finna ett annat sätt att finansiera kassans verksamhet som är bättre anpassat till hur verksamhetens kostnader varierar med ärendemängden. En sådan förändring bör också utformas så, att incitamenten för Alfa-kassan att begränsa kostnaderna stärks ytterligare. Alfa-kassans uppdrag och organisation Riksdagen beslutade den 28 maj 1997 att bifalla regeringens proposition 1996/97:107, En allmän och sammanhållen Sidan 9

arbetslöshetsförsäkring. Den kompletterande Arbetslöshetskassan ALFA (Alfa-kassan) bildades den 1 januari 1998 som följd av detta riksdagsbeslut. Bakgrund Arbetslöshetsersättning lämnades fram till år 1998 dels som en inkomstrelaterad ersättning som administrerades av arbetslöshetskassorna, dels som ett ekonomiskt grundskydd lika för alla, Kontant arbetsmarknadsstöd (KAS), där Arbetsmarknadsverket (AMV), och Riksförsäkringsverket (RFV), var ansvariga för administrationen. Vid tillkomsten år 1974 administrerades KAS av samtliga länsarbetsnämnder inom AMV. Utbetalning av ersättningen gjordes av försäkringskassorna. Under år 1990 centraliserades administrationen till fyra KAS-regioner; Norra, Östra, Södra och Västra regionerna. Regionerna administrerades av länsarbetsnämnderna i Gävleborgs, Gotlands, Blekinges och Älvsborgs län och handläggningen av ersättningsärenden skedde på KAS-kontoren i Ljusdal, Hemse, Olofström och Borås. De fyra KAS-kontoren var självständiga enheter inom respektive länsarbetsnämnd. Den inkomstrelaterade ersättningen utbetalades av arbetslöshetskassorna till dem som vid arbetslöshet uppfyllt både ett arbetsvillkor och ett medlemsvillkor i en arbetslöshetskassa. KAS utbetalades till dem som uppfyllt ett arbets- eller studerandevillkor och som inte var medlemmar i någon arbetslöshetskassa eller var medlemmar i en arbetslöshetskassa men inte varit det tillräckligt länge för att ha rätt till inkomstrelaterad ersättning från kassan. Utredningen om ersättning vid arbetslöshet och omställning, ARBOM-utredningen, (A 1995:12), föreslog i sitt delbetänkande SOU 1996:51 och i sitt slutbetänkande SOU 1996:150 att den dåvarande arbetslöshetsförsäkringen och KAS skulle ersättas av en sammanhållen arbetslöshetsförsäkring. Den nya försäkringen skulle bestå av två delar: - En grundförsäkring med ett fast grundbelopp, lika för alla - En frivillig kompletterande inkomstbortfallsförsäkring ARBOM-utredningen föreslog också att det skulle inrättas en ny arbetslöshetskassa som kompletterade de befintliga kassorna. Den nya kassan skulle vara en obunden arbetslöshetskassa som i första hand skulle handlägga ersättningsfrågor för arbetslösa som inte var eller kunde vara medlemmar i någon arbetslöshetskassa. Det skulle även finnas Sidan 10

möjlighet för den som av olika skäl inte önskade vara medlem i någon av övriga arbetslöshetskassor att ansluta sig till den kompletterande arbetslöshetskassan och därmed komma i fråga för inkomstbortfallsförsäkringen. Liksom KAS skulle grundförsäkringen inom den nya arbetslöshetsförsäkringen omfatta alla som uppfyllde kraven på tillräcklig anknytning till arbetsmarknaden. I praktiken innebar det att det ekonomiska stödet vid arbetslöshet i form av KAS ersattes av en grundförsäkring inom arbetslöshetsförsäkringen. Riksdagen beslutade den 28 maj 1997 att i huvudsak godkänna regeringens förslag, proposition 1996/97:107, till förändringar i arbetslöshetsförsäkringen. Beslutet innebar att en allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring infördes den 1 januari 1998. Försäkringsbestämmelser och verksamheten kring dessa regleras i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF), och i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor (LAK), med tillhörande förordningar och föreskrifter. I december 1997 godkände regeringen Arbetslöshetskassan Alfa (Alfa-kassan) som den kompletterande arbetslöshetskassan. Alfa-kassan startade sin verksamhet den 1 januari 1998. Kassan skulle vara öppen för alla yrkeskategorier, anställda såväl som företagare. Kassans enda medlem var Arbetslöshetskassornas Samorganisation, SO. Alfa-kassan övertog vid bildandet KAS-verksamheten som fram till dess bedrivits vid fyra länsarbetsnämnder i landet. Ett avtal ingicks mellan staten och Alfa-kassan. Avtalet reglerade bland annat statens åtaganden avseende förvaltningskostnader för administrationen av grundförsäkringen för personer som inte var medlemmar i eller anslutna till en arbetslöshetskassa. Alfa-kassans uppdrag Den sammanhållna arbetslöshetsförsäkringen skulle vara tillgänglig för alla med viss anknytning till arbetsmarknaden. Alfa-kassan hade i uppdrag att handlägga frågor om grundförsäkring för dem som inte var medlemmar i någon arbetslöshetskassa. Avsikten var att Alfa-kassan främst skulle utgöra en övergångskassa, d.v.s. som ett steg på väg till någon av de andra arbetslöshetskassorna. Alfa-kassan skulle även lämna inkomstrelaterad ersättning till dem som valde att vara anslutna till Alfa-kassan, vilket motsvarar medlemskap i andra kassor. De som av olika skäl valde att inte bli Sidan 11

medlemmar i någon av de dittillsvarande arbetslöshetskassorna kunde därmed också omfattas av inkomstbortfallsförsäkringen. Den möjligheten fanns således inte före 1998. Grundförsäkringen och den frivilliga inkomstbortfallsförsäkringen administreras idag av samtliga arbetslöshetskassor. Arbetslöshetskassorna handlägger alla ersättningsärenden som rör de egna medlemmarna. För att kunna få ersättning enligt grundförsäkringen i annan arbetslöshetskassa än Alfakassan erfordras alltså att personen i fråga uppfyllt villkoren för rätt till inträde i kassan. Alfa-kassan administrerar ersättningsärenden som gäller anslutna i kassan. Därutöver har kassan fått statens uppdrag att betala ut grundersättning till dem som inte är medlemmar i någon arbetslöshetskassa. Alfa-kassans förvaltningskostnader för administrationen av grundbeloppet för icke anslutna regleras i ett avtal mellan regeringen och kassan och finansieras genom statsbidrag från anslaget 22:8 Bidrag till administrationen av grundbeloppet. Alfa-kassans organisation Regeringen tillsatte i april 1997 en särskild utredare för att underlätta införandet av en allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring. Av regeringens kommittédirektiv 1997:62 till utredningen framgår att en förutsättning vid uppdragets genomförande skulle vara att den kompletterande arbetslöshetskassan i huvudsak övertog den dåvarande KAS-administrationen med verksamhet i Hemse, Olofström, Borås och Ljusdal. KAS-organisationen med de fyra handläggningskontoren skulle således inlemmas i kassastrukturen genom att övertas av den kompletterande arbetslöshetskassan. De ca 80 årsarbetare som var sysselsatta inom KAS-administrationen erbjöds övergång till den kompletterande kassan. Alfa-kassan bedriver sedan starten år 1998 sin verksamhet på de fyra orter där KAS tidigare verkade Borås, Hemse, Ljusdal och Olofström. Ett huvudkontor har inrättats i Sundbyberg där kassan också har sitt säte. Handläggningskontoren utgör basen i försäkringshanteringen inom Alfakassan. All handläggning av enskilda ersättningsärenden sker på kontoren i Borås, Hemse, Olofström och Ljusdal. De första åren handlades ärenden enligt indelning utifrån ankomstdag och den ersättningssökandes regionala hemvist. Under våren 2002 införde kassan ett elektroniskt ärendehanteringssystem i syfte att fördela ärenden mer effektivt mellan de olika kontoren. Därmed upphörde den regionala Sidan 12

indelningen av ärendehandläggningen och ärenden idag handläggs i princip enbart utifrån ankomstdag till kassan. Vid varje kontor handläggs alla typer av ärenden, förutom sådana ärenden som ska behandlas av styrelsen eller kassaföreståndaren. Ärendehanteringssystemet har enligt kassan inneburit att tid för handläggning och beslut är lika inom kassan oberoende av den ersättningssökandes bosättningsort eller vilket kontor som handlägger ärendet. Kassan har idag ca 130 årsanställda, varav drygt 90 personer arbetar som handläggande tjänstemän. Avtalet mellan staten och Alfa-kassan Mot bakgrund av förslaget i propositionen 1996/97:107 En allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring om att en kompletterande arbetslöshetskassa skulle bildas, beslutade regeringen den 11 december 1997 att godkänna föreningen Arbetslöshetskassan ALFA som den kompletterande arbetslöshetskassan enligt 85 lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor (LAK). I samband därmed ingicks ett avtal mellan kassan och staten där kassan, för att bedriva den verksamhet som ålåg den kompletterande arbetslöshetskassan enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring och LAK, åtog sig att från och med den 1 januari 1998 överta den verksamhet avseende kontant arbetsmarknadsstöd (KAS) som fram till nämnda tidpunkt hade bedrivits vid länsarbetsnämnderna i Gävleborgs, Älvsborgs, Gotlands och Blekinge län. Enligt avtalet skulle staten svara för de nödvändiga administrationskostnader som den kompletterande arbetslöshetskassan har vid handläggningen av grundförsäkringen för icke anslutna: Staten svarar för de nödvändiga administrationskostnader som den kompletterande arbetslöshetskassan har vid handläggningen av grundförsäkringen --- till dem som inte är anslutna till kassan. Staten förband sig också att under de första två verksamhetsåren ersätta kassan för nödvändiga kostnader vid administrationen av de anslutna, om avgifterna från dessa inte skulle täcka administrationskostnaderna. Att staten under uppbyggnadsskedet åtog sig detta hade sin grund i svårigheterna att redan vid starten av verksamheten förutse hur många personer som under de kommande åren skulle komma att ansluta sig till kassan. Initialt bedömdes dock inte kassan kunna täcka sina administrationskostnader för Sidan 13

nämnda grupp. Eftersom intäkterna från anslutningsavgifterna översteg kostnaderna behövde emellertid aldrig anslagsmedel utnyttjas av kassan under budgetåret 1998 för att finansiera administrationen av de anslutna. Under budgetåret 1999 var motsvarande överskott drygt fem miljoner kronor. Inte heller därefter har medel tagits i anspråk för finansieringen av administrationen för de anslutna. Även av regleringsbrevet för respektive år har det framgått att anslaget för bidrag till utbetalning av grundbeloppet, vilket fram till och med årsskiftet 2003/2004 disponerades av AMS, varit avsett för nödvändiga kostnader vid administrationen av grundbeloppet för de icke anslutna. Anslagsmedel betalas enligt regleringsbrevet ut efter rekvisition månadsvis i förskott till kassan för de nödvändiga utgifter som myndigheten beräknar att kassan har för administrationen av grundförsäkringen. Vad som i avtalet mellan regeringen och Alfa-kassan avses med nödvändiga administrationskostnader vid handläggningen av grundförsäkringen har varken definierats i avtalet eller i regleringsbreven. Detta har lämnat utrymme för olika tolkningar. Inte heller har det närmare preciserats hur de kostnader som uppstår i verksamheten vid administrationen av ersättningsärenden som gäller grundbeloppet skall särskiljas från administrationskostnaderna som gäller de anslutna. Principerna för hur kassans kostnader som avser anslutna respektive icke anslutna ska fördelas har väsentlig betydelse för behovet av anslagsmedel. En annan fråga av stor betydelse är det faktum att anslaget 22:8 ap. 3 är ett ramanslag med en begränsad kreditram och inte en finansieringskälla som fortlöpande kan anpassas till kassans medelsbehov. Den bedömning IAF, och tidigare även AMS, gjort är att kassan endast kan ersättas för nödvändiga kostnader inom det belopp som omfattas av anslaget. Enligt Alfa-kassan innebär dock överenskommelsen att även kostnader som går utöver anslaget skall täckas av staten, så länge dessa kan betraktas som nödvändiga. Hittills har kassan i praktiken fått avgöra hur fördelningen av kostnader mellan anslutna och den av staten finansierade administrationen ska vara. Staten har i avtalet med kassan inte tagit ställning till denna fråga. Det kan, enligt IAF:s uppfattning, finnas skäl att ifrågasätta kassans tolkning av avtalet på denna punkt. De överskridanden av anslaget som, bl.a. till följd av volymökningar, skett under budgetåren 2002 och 2003, har ytterligare pekat på behovet av ett klargörande på den här punkten. I ett läge, då kassans an- Sidan 14

slutna omfattar 55 000 60 000 personer bör Alfa-kassans finansiering av grundkostnaderna (utöver de kostnader som hänger samman med ärendevolymerna) ske enligt principer som är jämförbara med vad som gäller för andra arbetslöshetskassor (se nedan). Riksdagen har antagit ett förslag från regeringen om att Alfa-kassan i samband med utbetalningen av grundbeloppet skall kunna ta ut en avgift från dem som inte är anslutna till kassan eller är medlemmar i annan kassa. Det skall röra sig om ersättning som avser tid efter ikraftträdandet den 4 oktober 2004. Avgiften, vilken skall tas ut som ett fast belopp per berättigad ersättningsdag enligt grundförsäkringen, är avsedd att tillsammans med statsbidraget täcka kassans förvaltningskostnader för de icke anslutna. Storleken på avgiften skall fastställas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer och efter förslag från kassan. Vid bestämmandet av de faktiska kostnaderna bör en jämförelse göras med medlemmar i andra kassor eller anslutna i Alfakassan som uppbär ersättning enligt grundförsäkringen. Den nya delfinansieringen av Alfa-kassans administrationskostnader har utformats bl.a. mot bakgrund av utvecklingen av kassans administrationskostnader för de icke anslutna samt av rättviseskäl. Eftersom avgiften ska tas ut per utbetalning är intäkterna relaterade till utbetalningsvolymer, vilket anslaget inte är. IAF:s uppgift att ta ställning till vad som får betraktas som nödvändiga kostnader i den del som rör kostnader som skall ersättas från anslaget kvarstår dock och därmed de ovan beskrivna svårigheter som hänger samman med detta. Om uppgiften att fastställa avgiftens storlek delegeras kommer även prövningen av avgiftens storlek att ankomma på IAF. Alfa-kassans volymer Anslutna respektive icke anslutna till Alfa-kassan Alfa-kassan har under de senaste sex åren haft en fortlöpande ökning av personer som anslutit sig till kassan. Dessa betalar en avgift för att vara anslutna i Alfa-kassan. I slutet av 1998 hade kassan 6 440 anslutna och motsvarande siffra i slutet av 2003 var 54 034. Ökningen av antalet anslutna har fortsatt under 2004, men kassan har inte redovisat någon bedömning av hur stort antalet anslutna kommer att bli i slutet av året. Utvecklingen tydliggörs i nedanstående tabell. Sidan 15

Tabell: 1 År 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Antal anslutna 6 440 16 816 26 204 35 795 44 045 54 034 Antal anslutna som uppburit ersättning 1 422 4 987 7 795 9 910 11 583 15 966 I ovanstående tabell framgår att ökningen av antalet anslutna i Alfa-kassan under perioden 1998-2003 var 47 594 personer. Under samma period ökade antalet anslutna ersättningstagare med 14 544. Under de sex åren som Alfa-kassan funnits har volymerna vad gäller icke anslutna ersättningstagare minskat. I slutet av 1998 var dessa 60 876 och vid utgången av 2003 var motsvarande siffra 42 767. Det bör dock påpekas att antalet ersättningstagare mellan åren 2002 och 2003 ökade med nästan 10 000. Tabell: 2 År 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Antal icke anslutna ersättnings tagare 60 876 50 843 38 769 31 137 32 921 42 767 Den procentuella fördelningen mellan anslutna ersättningstagare och icke anslutna ersättningstagare ser ut som följer: Tabell: 3 År 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Antal ersättningstagare totalt: Procentuell andel Anslutna Procentuell andel icke anslutna 62 298 55 830 46 564 41 047 44 504 58 733 2 % 9 % 17 % 24 % 26 % 27 % 98 % 91 % 83 % 76 % 74 % 73 % Tabellen visar att de anslutnas andel av ersättningstagarna har ökat i takt med anslutningen till kassan från år 1998 och befinner sig i dagsläget strax under 30 procent av total volym. Sidan 16

Antal ersättningsdagar per anslutna och icke anslutna relaterat till administrationskostnaden Alfa-kassans volymutveckling kan även belysas i antalet utbetalda ersättningsdagar. Utvecklingen följer i stort sett samma mönster som för antalet ersättningstagare (se tabell 3). Tabell: 4 År 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Antal 5 535 421 4 353 481 3 331 498 2 838 130 3 323 932 4 929 093 ersättningsdagar totalt: Antal 4 267 111 417 482 813 642 267 880 326 1 362 932 dagar för de 0,1% 3% 15% 23% 26% 28% anslutna Procentuell förändr. Antal 5 531 154 4 242 064 2 864 535 2 195 863 2 443 606 3 566 161 dagarför de icke 99,9% 97% 85% 77% 74% 72% anslutna Procentuell förändr. Anslagsutvecklingen 1998-2003 Administrationskostnader för icke anslutna För de kostnader som ska belasta anslaget 22:8 ap. 3 rekvirerar Alfa-kassan månadsvis i förskott ett administrationsbidrag. Mellan åren 1998 och 2003 var det Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) som svarade för aktuellt anslag. Från 2004 är det IAF som tagit över ansvaret för denna uppgift. Under åren 1998-2003 har Alfa-kassan rekvirerat och erhållit medel för att täcka de administrationskostnader som kassan redovisat för att betala ut ersättning till icke anslutna. De rekvirerade medlen baseras på ett budgeterat medelsbehov. Detta innebär att kassans utgifter under en månad kan skilja sig från rekvirerade medel. Sidan 17

Tabell: 5 (tkr) År 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Utbetalda medel för admini 63 236 55 897 55 172 57 100 62 497 66 389 strations kostnader icke anslutna Faktiska administrations 66 103 54 039 55 912 57 715 66 196 61 662 kostnader för icke anslutna Differens - 2 867 1 858-740 615-3 699 4 727 Tabellen visar att skillnaden mellan rekvirerade medel och faktiska utgifter varierat under i stort sett samtliga år. Differensen totalt sett under de sex åren visar att Alfa-kassan har rekvirerat 1 336 tkr mindre än vad kassan faktiskt haft utgifter för. En anledning till denna differens är att kassan rekvirerar sitt likviditetsbehov för nästkommande månad medan beloppen ovan är hämtade från årsredovisningen där beloppen uttrycks i kostnader. Periodiseringar som t ex. avskrivningar, semesterlöneskulder, förutbetalda intäkter och kostnader påverkar ovanstående faktiska administrationskostnader och därav uppstår differenser mellan åren. Tidigare tillsyn av Alfa-kassan har ej följt upp dessa differenser. IAF har för avsikt att fortsättningsvis följa upp denna differens och verifiera den. Inom ramen för anslaget ingick under åren 2000-2002 totalt ca 8 mkr som avsåg teknikinvesteringar. I ovanstående belopp ingår dessa 8 mkr i rekvirerade medel. Kostnad per ersättningstagare avseende icke anslutna Tabell: 6 År 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Antal icke anslutna 60 876 50 843 38 769 31 137 32 921 42 767 ersättningsta gare Administrationskostnader 66 103 54 039 55 912 57 715 66 196 61 662 för icke anslutna (tkr) Administrationskostnad per icke ansluten ersättningstagare (kr) 1 086 1 063 1 442 1 854 2 011 1 442 Sidan 18

Åren 1999-2002 ökade administrationskostnaden per ersättningstagare för de icke anslutna med 89 procent. Anslutnas administrationskostnader Alfa-kassan har under samma tidsperiod haft följande kostnadsutveckling för administrationen av ersättning för anslutna: Tabell: 7 År 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Antal anslutna 6 440 16 816 26 204 35 795 44 045 54 034 Administrationskostnad för anslutna (tkr) Anslutnas avgifter (kr) Eget kapital (tkr) 2 523 5 717 10 814 17 668 24 115 28 856 1 140 1 140 1 140 1 140 1 200 1 260 1 103 6 282 10 346 12 111 13 307 16 745 Tabell 7 visar att administrationskostnaderna för de anslutna har ökat. Detta följer av att antalet anslutna i Alfa-kassan stadigt har ökat under samma period. De anslutnas avgift till Alfa-kassan har varit oförändrad åren 1998-2001 samtidigt som kassan har ökat sitt egna kapital med drygt 11 000 tkr. Fördelning av administrationskostnaden mellan anslutna och icke anslutna Den andel som de anslutna ersättningstagarna står för vad gäller administrationskostnader har stadigt ökat under de senaste fem åren i takt med ökningen av antalet anslutna (Tabell 8). Tabell: 8 År 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Totala administrationskostnader 68 626 59 756 66 726 75 383 90 311 90 518 Procentuell andel anslutna 4 % 10 % 16 % 23 % 27 % 32 % Procentuell andel icke anslutna 96 % 90 % 84 % 77 % 73 % 68 % I tabell 9 (bilaga1) ser vi att kostnadsutvecklingen inte följer utvecklingen av antalet ersättningstagare. Det finns en förklaring till varför startåret 1998 har höga siffror. Alfakassan har som tidigare nämnts övertagit en organisation Sidan 19

(KAS) och därmed haft särskilda kostnader vid övertagandet. Detta innebär att siffrorna för 1998 inte är fullt jämförbara med övriga år. Från och med år 1998 till och med år 2001 hade Alfa-kassan en minskning i det totala antalet ersättningstagare. Mellan åren 2001 och 2002 steg antalet med 8,4 procent för att mellan åren 2002 och 2003 stiga med ytterligare 32 procent. Under åren 2000-2002 följer dock inte de relativt stora kostnadsökningarna förändringen vad gäller antalet ersättningstagare. Under slutet av denna period uppmärksammades kassan på detta ojämna förhållande och har det senaste året tagit itu med situationen vilket också märks på 2003 års marginella kostnadsökning. Antalet ersättningstagare har ökat med 32 procent samtidigt som kostnaderna endast ökat med 0,2 procent. Anslagsutnyttjande Anslag 22:8 ap 3 under AMS AMS har sedan år 1998 ansvarat för utbetalningen av administrationsbidraget till Alfa-kassan avseende de nödvändiga kostnaderna för icke anslutna. Under åren 1998 till 2001 täckte AMS anslag för administrationsbidraget de kostnader Alfa-kassan rekvirerade medel för. Under år 2002 rekvirerade Alfa-kassan totalt 62 497 tkr för att täcka administrationskostnaderna för ärenden som gällde de icke anslutna. Detta år hade regeringen tilldelat AMS ett anslag på 61 000 tkr och en anslagskredit på 1 830 tkr. Situationen blev således sådan att AMS för första gången fick utnyttja en del av sin anslagskredit för att kunna utbetala Alfa-kassans rekvirerade belopp. Vid ingången av år 2003 hade alltså AMS en utnyttjad kredit på 1 497 tkr vilket reducerade den anslagstilldelning AMS fick för år 2003. AMS anslag för Alfa-kassans administrationsbidrag uppgick 2003 till 54 427 tkr innan krediten dragits av. AMS hade således 52 930 tkr att disponera för Alfa-kassans räkning efter avdragen anslagskredit från år 2002. Under år 2003 kontaktade Alfa-kassan Näringsdepartementet för att diskutera den ekonomiska situationen, med hänvisning till avtalet med staten om ersättning för kassans administrationskostnader för grundbelopp till icke anslutna. AMS fick efter detta en extra tilldelning av anslagsmedel på 8 017 tkr att lägga till Alfa-kassans administrationsbidrag. Sidan 20

AMS totala tilldelning av medel på anslaget 22:8 under 2003 uppgick således till 60 947 tkr (52 930 tkr + 8 017 tkr) och därtill en anslagskredit på 861 tkr. Alfa-kassan rekvirerade under 2003 66 800 tkr vilket alltså var mer än vad AMS hade i anslag. I december månad resulterade detta i att regeringen beviljade en utökad anslagskredit på 5 442 tkr. AMS disponerade medel för ändamålet enligt följande år 2003: 54 427 000 tilldelat enligt regeringsbeslut - 1 497 000 utnyttjad anslagskredit år 2002 52 930 000 disponibla medel vid ingången av år 2003 8 017 000 överfört från regeringens disposition år 2002 60 947 000 disponibla medel för år 2003 5 442 000 anslagskredit för år 2003 66 389 000 disponibla medel inkl anslagskredit enligt beslut 2003-12-04 AMS utnyttjade hela denna anslagskredit och betalade således ut totalt 66 389 tkr (60 947 tkr + 5 442 tkr) till Alfakassan under 2003. Anslaget till Alfa-kassan överskreds därför med 5 442 tkr under 2003, vilket var 411 tkr mindre än vad Alfa-kassan begärt via rekvisition (66 800 tkr 66 389 tkr). Anslagsöverskridandet på 5 442 tkr var vad IAF vid övertagandet av anslaget har fått utgå från vad gäller Alfa-kassans administrationsbidrag år 2004. IAF:s anslag 22:8 ap 3 Bidrag till administration av grundbelopp för 2004 IAF har enligt regleringsbrev för år 2004 tilldelats 59 459 tkr i anslag för bidrag till administration av grundbelopp. Med hänsyn till ovanstående anslagskredit vid ingången av år 2004 är disponibelt belopp 54 017 tkr. IAF har också för anslaget en anslagskredit på 1 783 tkr. Totalt kan alltså IAF belasta anslag 22:8 ap. 3 med 55 800 tkr för 2004. Alfa-kassan har på sin föreningsstämma i juni 2003 fastställt en budget för verksamhetsåret 2004 avseende kostnader för icke anslutna på 73 800 tkr. Alfa-kassan har i budget till IAF redovisat en utbetalningsplan för administrationen av grundbeloppet som uppgår till 70 300 tkr för 2004. Skillnaden mellan den fastlagda budgeten på föreningsstämman och den budget Alfa-kassan redovisat till IAF beror på att föreningsstämmans budget är redovisad efter Alfa-kassans Sidan 21

kostnader medan den budget IAF erhållit är redovisad på likvidbehov månad för månad. IAF utgår vid sina beräkningar från Alfa-kassans likviditetsbudget då det är den som Alfakassans rekvisition baseras på och som motsvarar principerna för avräkning på anslaget. En summeringen av det ekonomiska läget för 2004 visar att Alfa-kassans likvidbehov enligt budget överstiger IAF:s anslagstilldelning med 14 500 tkr om anslagskrediten medräknas. Alfa-kassans rekvisitioner hittills under 2004 För 2004 års tre första månader begärde Alfa-kassan 16 750 tkr i tre rekvisitioner enligt följande: Tabell: 10 Månad Januari Februari Mars Rekvirerat belopp 5 950 tkr 5 900 tkr 4 900 tkr Vid granskningen av Alfa-kassans likviditetsbudget för 2004, som ovanstående rekvisitioner utgår från, bedömde IAF, med hänsyn till anslaget för året, att rekvirerade medel låg alltför högt. IAF ansåg också att underlagen till rekvisitionerna var bristfälliga och begärde in kompletteringar samtidigt som en diskussion med Alfa-kassan fördes om underlagens innehåll. IAF betalade ut rekvirerade medel för januari och februari först i början av mars, samtidigt som utfall begärdes in för samma månader. Utifrån dessa utfall konstaterade IAF att Alfa-kassans rekvirerade medel för dessa månader översteg kassans utbetalningar. I samband med att rekvisitionen för mars månad inkom begärdes en revidering av likvidbudget för samma månad och för resten av året. I denna likvidbudget reviderade Alfa-kassan beloppet för mars månad till 3 800 tkr samtidigt som prognostiserat årsbehov av medel minskades från 70 300 tkr till 67 354 tkr. Skillnaden mellan dessa belopp innebär att kassan endast tagit hänsyn till faktisk skillnad mellan prognos och utfall för januari och februari och inte hela året år 2004. Följande belopp betalades alltså ut för respektive månad: Tabell: 11 Månad Januari Februari Mars Rekvirerat belopp 5 950 tkr 5 900 tkr 3 800 tkr Sidan 22

IAF:s prognos för anslag 22:8 ap. 3 Bidrag till administration av grundbelopp Prognosen för anslaget 22:8 ap. 3 som ska täcka Alfakassans nödvändiga administrativa kostnader för handläggningen av grundbeloppet till icke anslutna påverkas av många olika faktorer. Framförallt är det den ärendevolym Alfa-kassan kommer att ställas inför som direkt påverkar kostnaden för administrationen. Under de första månaderna av 2004 ser Alfa-kassan en fortsatt ökning av volymerna, vilket torde medföra att kostnaden för administrationen under år 2004 också ökar. Till detta måste också läggas den regeländring som träder ikraft från den 4 oktober 2004 innebärande att Alfa-kassan ska ta ut en avgift för icke anslutna som får ersättning med grundbeloppet. Denna avgift beräknas uppskattningsvis uppgå till 12-15 miljoner kronor per helår. Det skulle generera en extra intäkt för administrationskostnaderna för 2004 på drygt 3 miljoner kronor (initialt har kassan också vissa kostnader). IAF:s granskning hittills av Alfa-kassans administrativa kostnader under år 2004 påvisar att Alfa-kassans medelsbehov under årets första månader varit mindre än kassan från början budgeterat för. IAF:s bedömning av Alfa-kassans medelsbehov ligger till grund för följande anslagsbehov år 2004 och de kommande åren. Tabell: 12 År Anslagsbehov anslag 22:8 ap 3 Innevarande 2005 2006 2007 år 62 000 tkr 53 000 tkr* 53 000 tkr* 53 000 tkr* * Anslagsbehovet exkluderar den avgift som väntas inbringa 12-15 mkr/år enligt det förslag som nu ligger i Riksdagen för beslut. IAF vill dock påpeka att Alfa-kassans medelsbehov nära sammanhänger med de kommande årens arbetslöshet och därmed ärendevolymer, vilket inte kan bedömas med rimlig säkerhet. Vidare råder en osäkerhet om hur stora Alfakassans nödvändiga kostnader egentligen är. IAF planerar att under 2004 genomföra en mer djupgående analys av Alfakassans administrationskostnader för icke anslutna. Dessutom bör en eventuell förnyelse av avtalet mellan Alfa-kassan och staten innebära en förändring av principerna för fördelningen av administrationskostnaderna mellan anslutna och icke anslutna, vilket också bör kunna leda till att anslagsbehovet minskar. Sidan 23

Alfa-kassans fördelning av administrationskostnader För att fördela kostnaderna mellan anslutna och icke anslutna tillämpar Alfa-kassan sedan 2001 en fördelningsnyckel. Denna fördelningsnyckel bygger på ett par bestämda principer. Kostnaderna fördelas enligt nedan: 1. Direkta kostnader a) Hänförliga till de anslutna, belastar till 100 procent de anslutnas verksamhetsområde. b) Hänförliga till de icke-anslutna, belastar till 100 procent de icke anslutnas verksamhetsområde. 2. Gemensamma administrativa kostnader a) Volymrelaterade, belastar de anslutnas respektive de icke anslutnas verksamhetsområde efter hur stor andel av volymen som är hänförlig till respektive verksamhetsområde. Volymandelarna skattas med tidmätningar. b) Icke-volymrelaterade (grundkostnad), belastar till 25 procent de anslutnas verksamhetsområde och till 25 procent de icke anslutnas verksamhetsområde. Resterande 50 procent fördelas proportionerligt efter hur stor andel av den totala volymen som är hänförlig till respektive verksamhetsområde. IAF:s genomgång av fördelningsmodellen har lett till slutsatsen att kostnadsfördelningen mellan anslutna och icke anslutna bör ses över. Under en uppbyggnadsperiod fanns starka motiv för att de icke anslutna skulle svara för en väsentlig del av de kostnader kassan hade för mer grundläggande gemensamma administrativa funktioner. År 2004 uppskattas kassans antal anslutna till ca 55 000 60 000 anslutna. För andra arbetslöshetskassor gäller att medlemmarna får svara för hela kostnaden för kassaadministration i alla delar, det vill säga även i de delar som inte är volymberoende. För Alfa-kassan gäller dock att de anslutna endast svarar för ca 37 procent av sådana administrationskostnader medan staten genom anslaget till kassan svarar för ca 63 procent. Kassan har varje år kunnat avsätta medel till det egna kapitalet genom överskottet på de anslutnas avgifter. Sidan 24

Sidan 25 Enligt IAF:s uppfattning bör detta förhållande förändras så att de anslutnas avgifter baseras på samma kostnadsbärande principer som gäller för övriga arbetslöshetskassor. För övriga arbetslöshetskassor gäller att medlemmarna står för hela administrationskostnaden och således fullt ut betalar de delar av kostnaden som i Alfa-kassan finansieras genom anslaget. En förändring av fördelningsprinciperna i denna del skulle innebära en minskning av anslagsbehovet. Fördelningsprinciperna har dock accepterats av dåvarande anslagsansvarig och tillsynsmyndighet, AMS, varför IAF inte ensidigt kan hävda en annan princip vid utbetalning av medel från anslaget 22:8 ap. 3. IAF föreslår därför att regeringen tar ställning till dessa frågor vid en eventuell förändring av avtalet mellan staten och Alfa-kassan. Därvid bör också gällande avtalstext preciseras vad gäller frågan om innebörden i meningen att staten ska svara för de nödvändiga administrationskostnader som den kompletterande arbetslöshetskassan har vid handläggningen av grundförsäkringen --- till dem som inte är anslutna till kassan..

Alfakassans kostnadsutveckling 1- Administrationskostnader (tkr) c::::jantal ersättningstagare Administrationskostnad per ersättningstagare l 100 000 90 000 80 000 )> )> c. c.? 3 - o,o:' 70 000,o:' Ul o Ul ::J Al c. 60 000 1 500 ~ "O ~ CD ~..:!. o ~ o 50 000 Ul :r Q): m (il Q): ::; 40 000 1 000 ~ ::J Ul 5. lit cc cc Al 30 000 a -Ul Al cc Al ~ CD 20 000 2 000 500 ::J - CD g 10 000 o År 1998 År1999 År 2000 År 2001 År 2002 År 2003

År 1998 År 1999 År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 68 626 59 756 66 726 75 383 90 311 90 518 62 298 55 830 46 564 41 047 44 504 58 733 1 102 1 070 1 433 1 837 2 029 1 541 132 026 116 656 114 723 118 267 136 844 150 792 Tabell 9 År 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Utveckling 68 626 59 756 66 726 75 383 90 311 90 518 administrations- kostnader totalt (tkr) - -13,00% 11,70% 13,00% 19,80% 0,20% Utveckling antal 62 298 55 830 46 564 41 047 44 504 58 733 ersättningstagare totalt Administrationskostnad - -10,40% -16,60% -11,80% 8,40% 32,00% per ersättningstagare (kr) 1102 1070 1433 1837 2029 1541