TRANÅS KOMMUI\J Protokoll fört vid sammanträde med Demokratikommitten 2014 03 13 Plats: Stadshuset Tid: 08.00-11.00 Närvarande: Per Ulfsbo SiwWarholm Per -Arne Wahlberg Bengt E Carlsson Winfried Baier Bevan Berthelsen Suzanne Schöblom (fp) ordförande (m) (sd) (s) (m) (mp) (v) Boel Lago ( c) Jan-Erik Gustavsson Anders Rosen (s) sekreterare Sofia Ydrefors Gärskog 5 Anna Nordahl, Maria Ejhed 9 1 Mötets öppnande Ordföranden hälsar alla välkomna och förklarar mötet öppnat. 2 Godkännande av dagordningen Förslaget tilldagordning godkännes. 3 Protokollsjustering Till protokollsjusterare utses Siw Warholm 4 Föregående protokoll Protokollet från 23/1-2014 lades med godkännande till handlingarna. Tranas Kommun Kansli-o personalavd Af'JSVAR TYDLlGII[ I RESPEKT KREATIVITET
Kansli-o oersonalavd A I\JSVAFl I Yl)l I(-jI If I FT 5 Diskussion om förskolornas medverkan vid samlingar som kyrkan/kyrkorna organiserar Kort om bakgrunden: I ettdemokratiskt samhälle ingår bland annat att alla ska behandlas lika och individern a ska fritt kunna välja atttillhöra eller inte tillhöra en organisation, delta i olika sammankomster etc. Genom att tydligt beskriva syftet och innehållet i aktuell inbjudan till samling ges föräldrarna möjlighet till att välja för sina barn, Det handlar även om att sprida kunskap om traditioner och seder i det svenska samhället Frågan om förskolornas mederkan i kyrkan/kyrkornas adventsfirande med flera högtider harvarit föremål förolika ställningstagande i dernokrafikommitten, 8 den 21 november 2012, 5 den 18april 2013. Ställningstagandet den 18 april 2013 varföljande: Demokratikommitten beslutade den 18 april 2013 5 följande: Demokratikommitten upphäver beslutet av den 21 november 2012, 8 dvs: att uppmana barn-och utbildningsnämnden att hantera frågan om skolornas besök i kyrkan med anledning av inbjudan till samling i advent etc på ett mer demokratiskt och enhetligt sätt. Detta innebär en återgång till den tidigare ordningen som bygger på en dialog mellan de olika förskolorna och kyrkorna föratt möjliggöra attså många som möjligt av barnen kan delta som en naturlig del i förskolans verksamhet i aktuella samlingar - aktiviteter. Det är angeläget att alternativa aktiviteter görs förde barn som inte deltar i dessa samlingar. Demokratikommitten uttalar på förslag av ledamoten Winfried Baier följande. Demokratikommittens ledamöter poängterar värdet avatt så många barn som möjlig i förskolorna får kunskap och kan delta i de kristna högtiderna som bygger på våra svenska trad itioner. Enligt skollagen och undervisningsrådet vid skolverket Claes-Göran Aggebo är detfullt möjlig att förskolorna kan ha sina skolavslutningar, påsk- och adventsamlingar i kyrkan under förutsättning att innehållet i samlingarna ligger inom skollagens ram. Det är angeläget att avslutningen eller samlingen utformas så att tonvikten ligger på traditioner, högtidlighet och den gemensamma samvaron. Det får inte enligt skollagen förekommer konfessionella inslag som bön, välsignelse trosbekännelse m.m. Därför bör man inom förskolorna se positiv på möjligheter att kunna genomföra bl.a. påsk- och adventssamlingar i kyrkan i samråd med kyrkorna. I läroplanens uppdrag förförskolan ingår attsåväl utveckla barns förmågor och barns eget kulturskapande som att överföra ett kulturarv - värden, traditioner och historia,språk och kunskaperfrån en generation till nästa. En viktig uppgift förförskolan är attförmedla och förankra respekt förde mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar som detsvenska samhället vilar på. Fortsatt dialog mars 2014 Till dagens möte i demokratikommitten harsamtliga förskolechefer bjudits in och endast en person Sofia Ydrefors Gärskog harinte meddelat förhinder.
Kansli-o cersonatavd Sofia Ydrefors Gärskog informerar om vad som gäller enligt gällande lagstiftning och konstaterar attdet ytterst är förskolechefen/rektor som har mandat att besluta i aktuella frågor utifrån de lokala förutsättningarna samt aktuell lagstiftning. Förskolecheferna har fattat sitt gemensamma beslut att inte delta i aktuella samlingar och detta beslut måste få verka ut under en tid. Någon medverkan från de kommunala förskolorna i samlingar som kyrkan/kyrkorna bjudit in till har således inte ägt rum under något år. När detgäller skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal finns detjuridisk vägledning från skolverket, daterad oktober 2012. Demokratikommitten konstaterar att detta är mycket olyckligt eftersom sådan medverkan finns och utgör ett naturligt inslag i förskoleverksamheten på närliggande orter. Regeringen har aviserat en förändrad lagstiftning inom området. I ett mail daterat 18 februari 2018 från regeringskansliet kontstateras bland annat följande: "Att skolan är icke-konfessionell innebär attdet inte får förekomma religiösa inslag i utbildningen. Under flera år har konflikten mellan traditionen och principen om religionsfrihet diskuterats. Bland annat har just möjligheten att fira skolavslutningar i kyrkan och vilka inslag som då kan godtas ifrågasatts. Det förslag som regeringen nu lägger fram innebär att skollagen ändras så attdet blir mer tydligt att skolor kan besöka kyrkan i samband med skolavslutningar och andra högtider. En förutsättning är att inslaget syftar till att överföra och utveckla traditioner som är en del av samhällets kulturarv, något som hör till skolans uppdrag. Förslaget innebär att skolan kan samlas i kyrkan t.ex. vid julavslutningen, atten präst får medverka och läsa urjulevangeliet och att psalmer får sjungas. Samtidigt ska den elev som inte vill delta ha möjlighet att avstå. Förslaget kommer nu skickas ut på remiss och regeringens avsikt är att lagförslaget ska träda ikraft i slutet av 2014." Demokratikommitten uttalar följande : att uttala en förhoppning om att en dialog inleds mellan förskolorna och kyrkan/kyrkorna föratt hitta former för förskolornas besök i kyrkan/kyrkorna i samband med skolavslutningar och andra högtider. att detta ärende anmäls till kommunfullmäktige för kännedom 6 Den politiska organisationen 2015-2018 I demokratikommittens uppdrag ligger bland annat att inför en ny mandat period se över funktion och organisation av kommunens nämnder och deförtroendevaldas arbetsförhållanden och ekonomiska förmåner. För att få underlag för denna översyn harbland annat en enkät tagits fram som sänts till ordföranden och vice ordföranden i nämnderna och i kommunstyrelsen samt partiernas gruppledare. Svar på enkäten harkommit från ordförandena i Ks, Bu, Sn, TGN, vice ordförandena i Bu, BMN, Gruppledarna för KD, S, Voch C samt från ordförandena i KF, DK och valnämnden. Ett antal frågor harställts under rubrikerna;
K;msli-o oprsonill ;lvrl C. ' \,j(" -c : I I I II 1< -.1/1 l Nämndernas funktion och organisation Formerna för verksamhets-och ekonorniplanering Kommunens samverkan med organisationer för personer med funktionsnedsättningar Arvoden och ersättningar - tidsåtgång Öppna sammanträden Demokratikommitten hargått igenom de svar som lämnats med inriktning på synpunkter rörande förhållanden som fungerar mindre bra och förslag på förändringar samt förbättringar Generellt kan konstateras attden allmänna uppfattningen enligt enkätsvaren är attden politiska organisationen med tillhörande stödfunktioner fungerar bra. Den politiska organisationen i Tranås med styrelse och nämnder kan delas in i tre grupper utifrån antalet ledamöter och ersättare, grupp 1 kommunstyrelse, socialnämnd, barn-och utbildningsnämnd och bygg-och miljönämnden med 11 +11, ledamöter och ersättare, grupp 2 teknik och griftegårdsnärnnd 9+9, grupp 3 kultur-och fritidsnämnden 7+7. Det bör övervägas om inte antalet ledamöter i bygg-och miljönämnden kan minska från 11 +11 till 9+9 eller 7+7. Sammanläggningen avde två tidigare nämnderna har nu gällt under en mandatperiod och nämndens funktion samt arbetsätt kan nu motivera att antalet ledamöter minskas. Demokratikommitten rekommenderar följande: att i den utbildning som kommer att genomföras förförtroendevalda och tjänstemän med anledning av ny mandatperiod bör särskilt betonas den rollfördelning som gäller mellan politiker och tjänstemän som konkretiserats i den nyligen antagna ledningsmodellen. att kommunstyrelsen bör starkt överväga att bredda representationen i de centrala politiska beredningarna såsom, budget- och bokslutsberedningen. En bättre balans mellan opposition och majoritet bör eftersträvas. Insynsplatser för övriga partier i kommunfullmäktige kan också övervägas. att kommunstyrelsen även överväger att minska antalet ledamöter i bygg-och miljönämnden från 11 ordinarie till 9-7 ordinarie ledamöter och motsvarande antal suppleanter. att öppna sammanträden bör organiseras vid 1-2 tillfällen per kalenderår. att demokratikommitten i samband med översyn av kommunfullmäktiges arbetsordning får i uppdrag att särskilt klargöra fullmäktigepresidiets arbetsuppgifter enligt förändrad kommunallag, SFS 2013:1053. Utöver dessa rekommendationer föreslås inga förändringar i den politiska organisationen vad avser antalet nämnder, nämndernas ansvarsområden, antalet heltidsengagerade politiker. När det gäller uppföljningen av kommunens samverkan med organisationer med funktionsnedsättning åter kommer demokratikommitten med förslag - rekommendationer i denna del. 7 Arvoden för mandatperioden 2015 2018 I demokratikommittens uppdrag ligger bland annat att inför en ny mandat period se över funktion och organisation av kommunens nämnder och deförtroendevaldas arbetsförhållanden och ekonomiska förmåner.
Kansli-ooersonalavd l /L 1(-1IL I RESPEKT KREATIVITET För att få underlag för denna översyn har bland annat en enkät tagits fram som sänts till ordförand en och vice ordföranden i nämnderna och i kommunstyrelsen samt partiernas gruppledare. Svar på enkäten harkommit från ordförandena i Ks, Bu, Sn, TGN, vice ordförandena i Bu, BMN, Gruppledarna för KO, S, V och C samt från ordförandena i KF, OK och valnämnden. På delen arvoden och ersättn ingar haringa synpunkter inkommit rörande arvodes nivåer eller övrigt gällande ersättningsreglerna. För all få en uppfattning om hu r den nya politiska organisationen som gällt under innevarande mandatperiod kostat i förhållande till föregående mandatperiod harrapporter tagits ut från ekonomisystemet. Summa arvod en siag 50-56 för verk sam he t som b ör] ar p å kod 11 OKAD1 'lagso-s6 dvs a rvc d en ÄRSUTFALL ÄRSUTFALL ny org ÄRSUTFALL ÄRSUTFALL ÄRSUTFALL Ko d VERKSAMHET Jan 09 - Oec 09,Ian 10 - Dec 10 VERK SAMHET Jan 11 - Dec 11 Jan 12 - Dec 12 Jan 13 Dec 13 11010 KOMM UNFU LLMÄKT IGE 322 354 KOMMU N FULLMÄK TIGE 386 387 389 11011 DEMOKRATIKOMMInEN 106 140 DEM OKRATtKOMMlnEN 140 132 152 11020 VA LNÄMND 335 452 VALN.ÄMND 9 17 11041 KOMMUNSTYRELS EN 1858 1 724 KOM M UNSTYRELSEN 2327 2 096 2310 11050 BYGGNADSNÄMN D 323 296 BYGG & MI UÖ NÄM ND 566 570 486 11060 M IUÖ- O HÄ LSOSK NÄ M ND 278 282 11080 TEKNISK NÄMND 266 250 TEKNI K-O GRIFTEG1>.RDSNÄMND 344 393 387 11090 KULTUR OCH FRITIDSNÄMND 291 281 KULTUR OCH FRITIDSNÄM ND 319 363 334 11110 BARN- O UTBILDNINGSNÄ MND 608 643 BARN- O UTBILDNINGSNÄMt,D 706 667 630 11120 SOCI.I\LN ÄMND 799 866 SOCIALNÄMND 908 962 931 11130 GRIFTEG1>.RDSNii.MND 112 119 Totaler 5297 5406 5703 5571 5636 total exk l va l namne 4962 4954 5694 5571 5636 summa bygg orh miljö 601 578 566 570 486 summa teknik o gtifte~rd 377 369 344 393 387 I denna jämförelse framg år all sammanläggning av fyra nämnder till två harkostnadsmässigt inte inneburit högre eller lägre kostnader. Sammantaget kostar arvodena ca 5 mkr per år. Kostnaderna för revision och överförmynda re ingår inte i ovanstående sammanställning. OKAD1 siag 50 och 56 1>.RsUTFALL 1>.RSUTFALL 1>.RSU TFALL " RSUTFALL 1>.RSUTFALL pro ce ntu ell Kod SLAG Jan 09- Dec 09 Jan l O-D ec l O Ja n l l-d ec l l Ja n 1 2 -D ec l Jan 13- Dec 13 in kl p o rö r d eln in g 50110 FASTA ARVODEN 1 790 1 716 1 677 1 830 1 910 45,0 50120 SAMMANTRADESARVOD EN 807 836 1 226 949 918 22,0 50130 ARVODEI\J, KOMMUNALRAD 743 779 625 655 679 16,0 50140 FÖRRADNINGSARVODEN 59 53 56 135 129 3,0 50160 ERSADN FÖRLARBETS FÖRT.! 555 591 711 613 595 14,0 56100 LAG STADG ARBETS G.AVGIFTER 1257 1283 1 350 1 324 1341 Totaler 5211 5258 5646 5505 5572 I jämförelse med föreg ående sammanställning ingår i denna sammanställning inga reseersättningar m m. Fasta arvoden inklusive arvodet till kommun styrelse-ordföranden svarar för 61 procent av arvodeskostnaderna. I förh ållande till kommunens nettodriftkostnad utgör kostnadern a förarvodena till
Tranas Kommun K ~n ~li - n np",nn.::l l.::w rl L' hj '- t 1--< I r I il 1(..111 -I ~F~PF T de förtroendevalda ca 0,6 procent. Ettförsök har även gjorts att via jämförelseuppgifterna i "Vad kostar verksamheten i din Kommun?" få en uppfattning om hur kostnaderna för politikern ligger till i Tranås jämfört med andra kommuner,aktuell statistik går inte att använda beroende av attden harför låg detaljeringsgrad, Demokratikommitten föreslår ett antal mindre förtydliganden i gällande arvodesregler för Tranås kommun. Demokratikommitten föreslår kommunfullmäktige besluta : att fastställa förslaget till arvodesregler daterat 2014-03-03 för perioden 2015-2018 förförtroendevalda i Tranås kommun, 8 Information om uppföljning av samverkansformerna mellan kommunen och handikapporganisationerna Bakgrund: Fråga har uppkommit i samband med överläggningar med handikapporganisationerna hurden nya organisationen, uthållig kommun lyckas fånga upp och driva på för att förbättra tillgängligheten i ett brett perspektiv. Kommunstyrelsen beslutade 77/2011 om en nyorganisation för förvaltningsövergripande frågor som miljömål, folkhälsa, brottsförebyggande, handikappfrågor, risk/beredskap, energi-och klimat, naturvård mm. Förändringen gjordes föratt få en sammanhållen och tydlig hantering av viktiga övergripande frågor som alla förvaltningar arbetar med på olika sätt. Detta innebar bland annat att folkhälsoråd och handikappråd upphörde och ersattes med en handikappgrupp och en folkhälsogrupp utan politisk representation. Demokratikommitten har vid mötet i februari månad med representanter från de funktionsnedsattas samarbetsråd i Tranås (FST) fått del av vilka synpunkter som finns på den nya organisationen avseende funktion och grad av inflyttande. Sammanfattningsvis anser representanterna från samarbetsrådet attde funktionsnedsattas inflytande försämrats och detta gördet svårt att få till olika förbättringar. Det antecknas att ordföranden informerat kommunfullmäktige vid mars sammanträde om den pågående granskningen av samverka nsforme rna mellan kommunen och handikapporganisationerna Vid demokratikommittens möte i mars 2013 förklarar Kjell Pettersson och Fredrik Skaghammar bakgrunden och motiven till ny organisation för stora förvaltningsövergripande frågor som miljömål, brottsförebyggande, handikappfrågor, risk/beredskap, energi-och klimat, naturvård m m. Det övergripande är att arbete utifrån kommunfullmäktiges sex strategiska områden därett avområdena är " Trygghet, hälsa och delaktighet - ett samhälle för alla. Den övergripande inriktningen samlas under begreppet hållbar tillväxt avseende aspekterna miljö, tillväxt och välbefinnande eller förkortat MTV. I MTV arbetet finns en styrgrupp och arbetsgrupp och knappt tio olika undergrupper/områden där återfinns bland annat handikappgrupp och folkhälsogrupp. I de olika undergrupperna bedrivs arbetet ibland genom samarbete mellan en tjänsteman och olika organ isationer. Ingen politisk representation finns i dessa undergrupper utan respektive tjänsteman
utgör kontakten till och från den kommunala organisationen. På detta sätt behandlas alla organ isationer lika oavsett om dethandlar om en handikapporganisation eller idrottsförening. Kjell Pettersson och Fredrik Skaghammar anser att organisationen för uthållig kommun - tillväxt fungerar i huvudsak som det var tänkt men givetvis kan det finnas behov avjustering avorganisation och upplägg av arbetet. Bland annat planeras redan nu till mötena med FST och de tjänstemän och politiker som kan tänkas vara direkt inblandade kallas. Demokratikommitten diskuterar vid dagens sammanträde hur samverkansformerna kan förbättras utifrån ett utkast till " Ettsamhälle för alla - Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning" avsnittet som behandlar, Ansvar och samarbete. Demokratikommitten görbedömn ingen att samverkan kan utvecklas ytterligare genom: att beroende på uppkomna ärenden kan ytterligare tjänstemän och politiker behöva adjungeras till samverkansmötena att FST kan representeras av ett varierat antal personer beroende av mötes agendans innehåll av ärenden att detär angeläget att protokollen från samverkansmötena anslås exempelvis på FST hemsida i syfte att få en spridn ing av information gällande aktuella ärenden att samverkansformerna utvärderas inför nästa mandatperiod. Fortsatt uppföljning, mars 2014 För att få underlag förfördjupad uppföljning har synpunkter begärts från kommunens folkhälsosamordnare och från samarbetsorganisationen FST, se bilagor. Avfolkhälsosamordnarens redogörelser framgår hurarbetet varit upplagt och vilka typer av frågor som diskuterats. Av folkhälsosamordnarens redogörelse framgår bland annat; "En övergripande bedömning är att samverkan fungerar utifrån vad kommunstyrelsen beslutade 2011 05-31. Något som kan förbättras är att enligt dokumentet kring organisationen Uthållig kommun så är det förvaltningsövergripande frågor som ska behandlas. Det kan bara konstateras att detta inte är fallet när detkommer till samverkan med FST. Flertalet av de frågor som FST tar upp är förvaltnings specifika. Till exempel en felplacerad gatusten borde inte gå via FST:s tillgänglighetsråd utan borde gå direkt till ansvarig". FST föreslår genom dess sekreterare Lars Saxholm att samverkansformerna förändras i riktning mot vad som gällde tidigare. I skrivelsen konstateras bland annat: " Vi inom FST, som för närvarande består av 10 olika föreningar med tillsammans drygt 1000 medlemar, drygt 5 procent av Tranås befolkning, uppskattar kommunens strävan efter att förbättra den helt nödvändiga dialogen med våra samverkansorganisation, FST." " Vi anser att den förändring som gjordes i och med nedläggningen avdet kommunala handikapprådet blev en förändring till det sämre och nu vill vi skapa en grund för en bättre och konkretare samarbete för framtiden. " Tranås Kommun K;msli-o oprson;jl;lvrl 1\ TUliTF T
Kil nsli-o oprsonill ilvo! ['.Il", r.. ~ ~ I 'y I ) I 1( -, I l ' I K F~ F ~~T II V I T F T Detantecknas att socialdemokraterna lämnat in en motion rörande kommunens organisation i funktionshinderarbetet, kf 51/2014. att bjuda in representanter från FST till sammanträdet i april för diskussion om hur samverkansformerna kan förändras inför kommande mandatperiod 2015-2018. 9 Förslag till omställningsstöd för förtrorendevalda Sveriges Kommuner och Landsting har antagit en ny modell för förtroendevaldas omställning vid uppdragets slut. Mode llen ska kunna användas i kommuner, landsting och regioner från och med valen 2014 Personalchef Maria Ejhed och personalstrateg Anna Nordahi redogör närmare för innehållet i förslagen modell, se skl cirkulär 75/2013 med tillhörande bilagor om förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension till förtroendevaldea(opf- KL). I den nya modellen som kan användas lokalt om kommuners, landstings och regioners egna fullmäktige väljeratt anta dem, ges förtroendevalda från och med valen 2014 ett omställningsstöd under tre år. Den nya modellen tar sikte på nya förtroendevalda som tillträder eftervalen 2014, De förtroendeva lda som redan idag har pensionsavtal som utgår från äldre modeller kommer att fortsätta lyda under dessa, Alla förtroendevalda som haft sitt uppdrag i minst fyra år och till minst 40 procent ska få ta del av aktiva omställningsinsatser i likhet med övriga arbetsmarknaden (kan vara kornpletterande utbildning eller rådgivn ing). Det är upp till varje kommun/landstinglregion att bestämma omfattn ingen av dessa inklusive vilken kostnadsram som ska gälla. Det ekonom iska omställningsstödet utgår enligt följande. Varje tjänstgöringsår kvalificerar för tre månader. Omställningsstödet betalas ut i maximalt tre års tid och till en nivå av 85 procent av årsarvodet år 1 och 2 och 60 procent år 3. Stödet ska samordnas med andra inkomster under år två och tre. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan utgå om en person är över 61 års ålder. I detta fall kan man ansöka om förlängt stöd, ett år i taget till 60 procent av årsarvodet. Detta gäller fram till att personen fyller 65 år. Här krävs minst 40 procent tjänstgöring under 8 års tid och att personen tidigare fått ekonomiskt ornstallnmqsstöd. Personalavdelningen kommer att försöka göra en ana lys över hur kostnaderna förändras i förhållande till nu gällande modell. Demokratikommitten konstaterar att förslaget till ny modell ligger bättre i linje med vad som gäller inom arbetsmarkanden i övrigt. att lägga informationen till handlingarna och avvakta den rem iss i ärendet som kommer från kommunstyrelse n 10 Motion om demokratiiutbildningsdag med politiker och tjänstepersoner Vänsterpartiet föreslår att efter halva mandatperioden skall alla politiker få en demokrati-utbildningsdag tillsammans med tjänstepersonerna för att fördjupa sina kunskaper inom olika områden. Denna utbildningsdag ska ses som en fortsättning av den information som ges de förtroendevalda någon tid eftervaldagen. I motionen ges några exempel på områden som kan vara aktuella för en fördjupad information.
TranåsKommun K.:::mc: li-() np r<:;. ()f) rll ~ v rl TRANÅS KOMMU N Demokratikommitten konstaterar att information och utbildning till de förtroendevalda ges vid ett antal tillfällen, i samband med ny mandatperiod och löpande inom ramen för kommunfullmäktiges sammanträden samt särskild information-utbildning som riktar sig till de olika nämnderna utifrån de olika regelsystem som gäller inom nämndernas olika verksamhetsområden. Finns det ytterligare behov av information - utbildning kan forumet kommunfullmäktige sammanträde nyttas och till dessa tillfällen kan inbjudan göras brett till samtliga förtroendevalda. att mot bakgrund om vad som anförts ovan inte ställa sig bakom förslaget i motionen. 11 Kommunfullmäktige om medborgardialog Kommunfullmäktige har på förslag av demokratikommitten beslutat följande: att ge dernckratikornmitten i uppdrag att utreda förutsättningarna förolika former av medborgardialog i Tranås kommun. En sammanställning ska göras av vilka medborgardialoger kommunen har idag och att man efter sammanställningen ska ta ställning till fortsättningen. Vidare är det viktigt att alla grupper får likvärdig information. Sekreteraren har tagit fram några exempel på medborgardialog bland annat från Gislaveds kommun. att bordlägga ärendet till sitt nästa sammanträde 12 Planering av Diskussdagen Efter kontakt med Ängarydsskolan och Junkaremålsskolan kommer Diskuss-dagen att äga rum den 23 maj. I år är det tre klasser i årskurs 8 som deltar från Ängarydsskolan med 83 elever och från Junkaremålskolan är det fyra klasser med sammanlagt 99 elever. En genomgång görs av upplägget av förra årets diskussdag. I huvudsak är upplägget bra men viss förändring kan övervägas : Möt politikerna FuIImäktigemötet Ung i Tranås Politiker från fullmäktigepartiema samtalar med eleverna och svarar på frågor. Denna station delas i tre understationer för att ge alla elever tillfälla att diskutera aktuella frågor. I ett fingerat fullmäktigemöte kring en aktuell fråga, nämligen skolan får 10 mkr mer i budget, får eleverna debattera och rösta under överinseende av "gruppledare" från KF-partierna. Kommunens ungdomsledare samt representanter från ungdomsrådet och intresserade politiker diskuterar- och informerar kring aktuell ungdomsfrågor Ide station,ny Hur kan man förbättra Tranås på några års sikt för en bättre plats att bo och leva på för ungdomar. Visionära förslag som åskådliggörs via post it-iappar som grupperas inomett antal områden och slutligen sker en omröstning bland ungdomarna. ldeerna dokumenteras.
Tranas Kommun Kansli-o oersonalavd,a NS\lAF~ I Y LJ lig ~ Il l RESPEKT KREAT IVIT ET TRANÅS KOMIV1UI\J Vidare är det viktigt att antalet deltagande politiker kan uppgå till minst 25 stycken räknat per heldag. att lägga skisserad förändring av upplägg av Diskuss-dagen med beaktande till handlingarna och att respektive partis representant i demokratikommitten är ansvarig för att organisationen bemannas. 13 Inbjudan till skl:s demokratidag den 3 april 2014 Ledamöterna Siw Warholm. Suzanne Schöblom och Pär Ulfsbo samt sekreteraren är anmälda till Sveriges kommuner och landstings demokratidag supervalåret i Stockholm den 3 april. att lägga informationen till handlingarna 14 Rapport gällande utredningen att kvalitetsäkra personal och ekonomifunktionerna Utredningen syftar till attutgöra ett underlag förkommunstyrelsens arbete i relation till det uppdrag som kommunfullmäktige givet kommunstyrelsen inom det avgränsade området samt ge förslag på inriktning och utvecklingsinsatser Demokratikommitten harlämnat remissyttrade /2013 i aktuellt ärende nämligen: att barn-och utbildningsnämnden och socialnämnden även fortsättningsvis skall biträdas av funktionerna personal och ekonomi som ingår i respektive nämnds förvaltningsorganisation att kommunstyrelsen i enlighet med sitt reglemente leder arbetet med att kvalitetsäkra kommungemensamma processer, verktyg och rutiner för bemanningsplanering inom funktionerna personal och ekonomi i Tranås kommun att dokumentation inom personal och ekonomiområdena gällande rutiner, processer, anvisningar etc och ansvar för IT-stöd och dess användning, anskaffning och utveckling samlas i personal- och ekonomihandböcker som ska vara lätt tillgängliga och sökbara på kommunens intranät. att demokratikommitten förutsätter att frågor som rör demokrati i vid bemärkelse hänskjuts till kommitten för yttrande/synpunkter Kommunstyrelsen har i beslut 26/2014 lagt fast: att ge kommunchefen i uppdrag att ta fram en beskrivning hur man kan kvalitetssäkra funktionerna inom befintl ig organisation att ärendet behandlas på kommunstyrelsens sammanträde 20 maj.
Kansli-o personalavd Ar" ~ \ ' A R I YDlIC:; f Il T RESPEKT KREATIV IT ET att lägga informationen till handlingarna 15 Valnämnden För demokratikommitten är detangeläget attfortlöpande ha kontakter med representanter för valnämnden. Demokratikommitten är särskilt mån om att utveckla demokratin i ett brett perspektiv och i detta ligger att intressera ungdomar att delta i detpolitiska arbetet. En viktig del i detta arbete är att intressera och motivera ungdomar och underrepresenterade grupper att delta i de politiska valen samt att på olika sätt verka förett högt valdeltagande.. att bjuda in valnämndens ordförande UlfClasen till demokratikommittens möte i april månad.. 10 Avslutning Nästa sammanträde är den 24 april 2014 kl 8:00-10:00, Ks-salen, Stadshuset Vid protokollet U' Anders Rosen Justeras: /ZZ~/ SiwWarholm